2015-06-25

Buffertpension

Sedan privat pensionssparande dödförklarades förra året samt efter den nyligen aviserade höjningen av avkastningsskatten för KF/ISK så har det saknats ett självklart alternativ för toppen av den berömda pensionspyramiden.



Som jag nämnt tidigare så är både Löneväxling och Flexpension tveksamma lösningar för de med normala eller låga inkomster vilka paradoxalt är de som sannolikt har störst behov av att spara extra till sin pension.

Vad som behövs är en produkt som:

  • är öronmärkt till pension eller hög ålder
  • inte försämrar den allmänna pensionen och förmåner från de offentliga försäkringarna (SGI)
  • inte har inbyggda osäkerhetsfaktorer så som framtida skattesatser vid utbetalningstillfället

Så...

z2036 i nära samarbete med Stefan Thelenius presenterar härmed förslag till en ny pensionsprodukt:


Buffertpensionen är en variant av den gamla Kapitalpensionen* men med lite begränsningar som relativt sett gynnar de med låga eller normala inkomster via ett tak på en skatterabatt jämfört med andra schablonbeskattade produkter som ISK, KF och Tjänstepension.

* Kapitalpension var en produkt främst avsedd för att slippa förmögenhetsskatt som stoppades för nyteckning när nämnda skatt slopades av den dåvarande borgerliga regeringen.

Buffertpensionens främsta användningsområde är att ge extra tillskott till ordinarie pension och/eller möjliggöra deltidsarbete på ålderns höst (tidigast från 55 års ålder).

Förslag på egenskaper:
  • Försäkringsprodukt
  • Schablonbeskattad med 15% av genomsnittliga statslåneräntan multiplicerat med summan av inbetalningar föregående år upp till en taknivå
  • Schablonbeskattad med 45% av genomsnittliga statslåneräntan multiplicerat med summan av inbetalningar föregående år som överstiger taknivån
  • Taknivå 1% av inkomstbasbelopp multiplicerat med 12 (knappt 7000 kr / år för 2015)
  • Ingen skatt på utbetalningar
  • Uttag tidigast från 55 års ålder med godtyckliga belopp och/eller periodiska utbetalningar
Reglerna ovan gör att det blir förmånligt att pensionsspara upp till 580 kr / mån för alla men för belopp därutöver så blir det sämre än nuvarande spar- och pensionslösningar (pga den höga skattesatsen över takbeloppet).

Att inbetalningarna istället för värdet beskattas är mest för att dessa är lättare att koppla till en taknivå då man i teorin skulle kunna ha flera försäkringar hos olika försäkringsbolag. Bolagen drar skatten direkt ur försäkringen samt rapporterar till skatteverket hur mycket som betalats in under året. Har man betalt för mycket så får man skatta mellanskillnaden till den högre skattesatsen via deklarationen.

Komplicerat? 

Kanske finns andra sätt att lösa det på men produkten borde vara förhållandevis enkel att implementera om den politiska viljan finns.

En effekt är sannolikt att behovet att extra stöd vid pension så som bostadstillägg exempelvis skulle minska varav den lilla och begränsade skatterabatten skulle betala sig snabbt.

Fackets roll i det hela?

De skulle kunna erbjuda produkten via kollektivavtalet och lättast administreras den nog som ett nettoavdrag på löneutbetalningar. För ett stort kollektiv är det stor sannolikhet att upphandla bra rabatter på fondavgifter exempelvis.

För de utan tjänstepension så skulle produkten vara perfekt som pensionslösning och här skulle man kunna tänka sig att taket vore högre för denna grupp.

Vad tycks? 

En riktigt bra sparprodukt som relativt sett gynnar de med lägre inkomst och har förutsägbara egenskaper enligt min mening.

Detta inlägg lär knappast leda till lagförslag på egen kraft så om du tycker detta verkar vara en god idé så sprid gärna detta i så många sammanhang som möjligt.




4 kommentarer:

  1. Varför inte bara ändra kapitalvinstbeskattningen för att premiera långsiktigt sparande?
    Ägt värdepapper mindre än ett år = 50% skatt på vinsten
    Ägt värdepapper mellan ett och två år = 40% skatt på vinsten
    Ägt värdepapper mellan två och tre år = 30% skatt på vinsten osv. ned till 0%

    Eller

    Ägt mindre än ett år = 40%
    Ägt mer än ett år 15%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentar och ett intressant förslag.

      Tror det blir en svårare lösning rent tekniskt då du ska hålla reda på respektive värdepappers tid på kontot.

      Fördelen med schablonbeskattning är att den är förhållandevis enkel och i ett försäkringsskal finns möjligheter till olika förvaltningsformer så som traditionell, fond eller depå vilka passar både aktiva som inaktiva sparare.

      Radera
  2. Som alla bra förslag så är det helt orealistiskt med dagens politiker.
    Det som alla politiker vill är att kortsiktigt höja så många skatter som möjligt.
    Nästa mandatperiod eller framtida samhällsutveckling får någon annan ta hand om.

    Ett enklare förslag är att alla får göra ett schablonavdrag från inkomst av lön på, säg 500.- eller 1.000.- per månad och sen lägga in kapitalet i en IPS liknande konstruktion med uttag först från 65 år.

    När IPS startade 1994 fick man lägga in två basbelopp som sen blev ett basbelopp (= 12.000.- /år)
    Anledningen till att IPS togs bort var att alla bör jobba längre, helst till 65+.
    Ta tillbaka IPS med modifierade regler, varför krångla till det.
    Men det kommer nog aldrig att hända, var och en får klara sig själv med pensionssparandet.
    Lycka till säger jag, de flesta svenskar kommer att få det svårare som pensionärer i framtiden.

    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentar och förslag.

      Att skaka liv i IPS/Privatpension är inget jag önskar då den har problematiken kring framtida skattenivåer på utbetalningarna. I min mening är det en produkt för höginkomsttagare och tanken med Buffertpensionen är att den ska vara relativt gynnsam för låga och normala inkomster samt vara förutsägbar i hur mycket man får netto i samband med utbetalningarna.

      IPS/PP är dock en bättre lösning än Flexpension via löneavdrag då SGI och allmän pension inte påverkas.

      Radera