2016-03-29

Mätpunkt för schablonbeskattning ISK...

...infaller natten mellan torsdag och fredag då vi går in i ett nytt kvartal.

Finns det något sätt att minska schablonskatten?



Insättningar

Innan mätpunkten ovan så blir det skatt på insättningen + värdet av densamme vid mätpunkt Q1/Q2 och resten av årets mätpunkter.

Efter mätpunkten blir det skatt på insättningen + värdet av densamme vid mätpunkt Q2/Q3 och resten av året.

Man sparar alltså en mätpunkts skatt och för taxeringsåret 2016 är skattesatsen 0,42% (30% av statslåneräntan 1130 + 0,75%) av en fjärdedel av skatteunderlaget per mätpunkt (se detta inlägg för detaljer).

Detta innebär att vi sparar 1/4 x värdet av insättningen x 0,42% så för en insättning på 10 000 så blir besparingen 1/4 x 10 000 (oförändrat värde antas för enkelhetens skull) x 0,42% = 10,5 kronor.

Med andra ord krävs det rejäla insättningar för större besparingar.

Utdelningar

En utdelning räknas inte som en insättning men beskattas indirekt vid kommande mätpunkter då värdet ökar allt annat lika.

I praktiken lönar det sig enbart att plocka ut utdelningar för undvika beskattning om man inte avser att återinvestera eller göra insättningar över två mätpunkter. Plockar man ut utdelningen innan en mätpunkt för att sedan sätta in den innan nästa mätpunkt så blir den beskattad som en insättning vilket gör att skatteunderlaget blir ungefär detsamma som om den hade varit kvar på ISK-depån.

Kapitalförsäkringar då?

Här är i princip bara två mätpunkter att hålla reda på: halv- respektive helårsskifte.

Efter halvårsskiftet beskattas inbetalningarna till hälften så det lönar sig lite att vänta med insättningen efter mätpunkten jämfört med att göra den precis före.

Vid årsskiftet kan det löna sig att plocka ut likvider OM skatten för kommande år blir lägre men troligen blir resultatet marginellt.

Slutligen

ISK och KF fungerar bäst om man ligger mestadels fullt investerad över tiden och vill man bygga kassa så gör man det bättre i en vanlig depå tills investeringstillfälle ges.

Jag låter det mesta av familjens månadssparande gå till en vanlig depå hos Nordnet respektive Avanza så kan man sedan via internöverföring göra insättningar när det är lämpligt att investera.

Hur gör ni?

11 kommentarer:

  1. Själv har jag "likviderna" i belåningen på Avanza. När jag för över pengar går det direkt till krediten som en amortering. Jag betalar ingen skatt på insättningen och betalar mindre ränta tills jag gör ett köp och utnyttjar belåningen igen. Nu för tiden händer det dock samma dag, ligger nästan 100% fullinvesterad... :/

    Annars har jag lite likvider på rörligt konto med 1,25% ränta, typ semesterkassa och "check out money" ;)

    /MA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du utveckla lite kring belåningen och vilka depåtyper du använder?

      Utnyttjar man kredit inom ISK/KF så räknas det som en insättning och man får betala schablonskatt när den används för köp. Vet inte hur det funkar hos Avanza men hos Nordnet så återförs oanvänd kredit innan årsskiftet så att man inte behöver betala skatt på värdet.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Jag menar att jag sätter in pengarna på kreditdepån som är kopplad till KF-depån. Då amorterar jag och får ett större låneutrymme och när jag känner för det gör jag ett köp vilket automatiskt blir en överföring från kreditdepån och ett köp på KFen.

      Radera
    3. Då tror jag att jag förstår, du minskar redan nyttjad kredit (som redan är beskattad) via amortering och använder sen den till nya köp vilket inte utlöser ny skatt så länge krediten inte utökas.

      Vid årsskiftet kan det vara värt att fundera på om man ska nolla ej utnyttjad kredit för att minska skatten på depåvärdet.

      Tack för att du delar med dig!

      Radera
    4. Ja precis. Då kan jag handla för den nya månadsinsättningen när jag känner för det, om jag ens känner för det, utan att känna press att ligga likvid (och skatta för den) i KFen.

      Vad menar du med att "nolla ej utnyttjad kredit"? Mitt saldo är ju 0 och depåvärdet är summan av alla värdepapper. Möjligt att jag är trött och inte fattar :)

      Radera
    5. Jag har inte haft belåning så länge än men så här funderar det som jag förstår:

      1. Du ansöker om kreditlimit på x tkr och kreditkonto kopplas till din KF
      2. Beroende på innehav i din KF så kan du belåna upp till y tkr (varierar sen givetvis beroende på kurs m.m.)
      3. Du köper värdepapper på din KF och om medel på likvidkonto saknas så täcks underskott via överföring från kreditkonto (givet att y < x). Denna överföring räknas som en insättning och ger en schablonskatteskuld.
      4. Du gör en insättning på din KF vilket beskattas som vanligt och fyller på likvidkontot. Ingen automatisk återföring av belåning sker till kreditkontot.
      5. Du säljer innehav och fyller på likvidkontot. Ingen automatisk återföring av belåning sker till kreditkontot.
      6. Vid årsskifte så minskas belåningen automatiskt om möjligt för att värdet inte ska ingå i skatteunderlaget.

      Har jag fått det rätt?

      https://www.avanza.se/kundservice/kundservice/fragor-svar/rantor-belaning/belaning.html

      Radera
    6. Yes, det ser rätt ut, men för mig i steg 4 gör jag inte insättningen till KFen utan till kreditkontot utan att påverka saldot på KFen. Sen gör jag steg 3.

      Men för mig så har jag oftast inget saldo på KFen så det finns inget att föra över i steg 6. Om jag säljer något så ligger det som saldo tills jag köper något annat vilket just nu för tiden oftast är samma dag (för att jag är ivrig att sätta pengarna i arbete).

      Räntemässigt på krediten spelar det ingen roll var pengarna ligger, jag betalar ränta på "saldo-skuld" så jag behöver inte föra över överblivna likvider till krediten för att minska lånet. Detta skulle resultera i dubbelbeskattning nästa gång jag nyttjar krediten.

      Makes sense?

      /MA

      Radera
    7. Då är jag med, du har kvar belåningen men minskar räntekostnad netto genom att ha likvider utanför KF.

      Just räntekostnaden ser jag som hanterbar just nu iaf då jag har 0,99% via knockoutlånet men ditt upplägg låter intressant oavsett.

      Tack för bra info!

      Radera
    8. Nice med 0,99%! Själv har jag 1,96% så det blir några kronor skillnad på sikt. Räknar dock med att få ner det till 1,75% innan året är slut.

      Radera
  2. Jag brukade hålla på att tajma och krångla med sånt här men numera orkar jag inte bry mig. ISK-skatten är ändå så låg att jag bara sätter in och flyttar efter behov utan att tänka på vad den icke-optimala skatteplaneringen kostar. Dessa 0,105% (0,42%/4) som skiljer i deklarationen sedan är inte värda att skjuta fram insättningar eller krångla med extra uttag för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det inte är stora summor vi pratar om så är det nästan försumbart och speciellt om man har som strategi att vara fullt investerad över tiden.

      Tack för kommentar!

      Radera