2016-03-08

Utdelningsinvestering - pensionssparandets Holy Grail?

Jag gillar att utmana med mina rubriksättningar ibland så att man väcker intresse och chansen till feedback ökar.

Den kanske något provocerande rubriken ovan lämnade jag först via en kommentar på ett inlägg hos den eminente bloggaren Gottodix (årets ekonomibloggare 2015) som förärade mig med ett separat inlägg som svar.

Men direkt till frågan:

Är utdelningsinvestering pensionssparandets Holy Grail?


Pensionssparande består av tre delar (den berömda "pyramiden"): allmän pension, tjänstepension samt privat sparande till pension.

Vi kan först förenkla det hela genom att fråga oss vart man skulle kunna tillämpa utdelningsinvestering i de olika pensionsdelarna.

Allmän pension - Här kan man endast förvalta en liten del själv via Premiepensionen (PPM) och även om det finns fonder som är inriktade på utdelningsaktier så är det inte möjligt att direktspara i de sistnämnda.

Tjänstepension - Även här är det svårt att direktspara i utdelningsaktier annat än i vissa tjänstepensionslösningar utanför kollektivavtal. Även om man är lyckligt lottad med en sådan lösning så är man ofta tvungen att göra om pensionsförsäkringen till en ren fondförsäkring i samband med utbetalning av olika praktiska- och legala skäl.

Privat pensionssparande - Sedan IPS och privatpension gått i graven då dess avdragsrätt upphört så är man hänvisad till fria sparformer så som vanlig depå/konto, Investeringssparkonto (ISK) eller Kapitalförsäkring (KF) om man vill spara extra till pension. Här har man alltså möjligheter att investera i utdelningsaktier och/eller fonder som lämnar kontantutdelning. Bäst lämpad sparform för utdelningsinriktat privat pensionssparande är enligt mig en Kapitalförsäkring hos en nätmäklare.

Så frågeställningen är i praktiken främst avsedd för ens privata pensionssparade och är då utdelningsinvestering the Holy Grail i det sammanhanget?

Utdelningsinvestering som privat pensionssparande

Följande egenskaper sticker ut lite extra enligt min mening för utdelningsinriktat pensionssparande:
  • Flexibel utbetalningsstart
    • Om möjligt så vill man att ens privata pensionssparande är flexibelt avseende utbetalningsstart så att man får större valmöjlighet att med tiden exempelvis gå ner i arbetstid. (här skulle jag kunna gå loss på Flexpension igen men Unionen har tröttnat för länge sen på mina försök att få de att inse att det är en låglönefälla)
    • Flexibel utbetalningsstart medför att det blir svårare att veta när man ska växla om sparandet till säkrare värdepapper för att bevara värde. Det blir stor skillnad om man tänker börja med utbetalningarna vid 50, 55, 60 eller 65 års ålder när man ska inleda en sådan omallokering.
    • En utdelningsportfölj är så gott som "alltid redo" för utbetalning och om man känner att det börjar bli dags för utbetalningsstart med relativt kort varsel kan man växla om i lagom takt från utdelningstillväxt (Dividend Growth) till hög direktavkastning (High Yield) för att öka utdelningarnas storlek om det behövs.
    • Givet att utdelningarna inte sänks så spelar kurserna mindre roll vid utbetalningsstarten då om det är baisse så lär direktavkastningen vara hög på både High Yield och Dividend Growth samt vid hausse så lär man få bra betalt för sina Dividend Growth och man kan köpa High Yield för en större summa.
  • Kombinerat och flexibelt sparande
    • I takt med att utdelningsportföljen växer så minskar behovet av ett stort buffertsparande då man i nödsituationer kan göra uppehåll i sparandet och behålla utdelningarna tills man är på fötter igen.
    • Detta skulle man kunna se som en nackdel för de med sämre ekonomisk disciplin.
  • Höga utbetalningsbelopp livsvarigt
    • Givet att man omallokerat till mestadels High Yield och portföljen har en direktavkastning på 7% motsvarar det 14 års temporär utbetalning för en fond- eller traditionell försäkring och detta utan att ens behöva röra kapitalet nämnvärt annat för schablonskatten!
    • En normal livsvarig utbetalning från en pensionsförsäkring är värdet fördelat på ca 23 år vilket motsvarar en breakeven vid en direktavkastning på 4,4%.
    • En nackdel?! här är att man troligen kommer att lämna ett stort kapital efter sig till arvingarnas glädje.
  • Låga förvaltningskostnader
    • Givet att man inte behöver omallokera aktier så ofta, blir courtage- och den totala kostnaden väldigt låg över hela livscykeln (exempel).
    • Utdelningarna är courtagefria samt befriade från skatt om man tar ut dessa före mätpunkterna för schablonskatt.

Är då utdelningsaktier stabilare än andra aktier?

Beror på förstås, gäller att välja rätt typ av bolag och ha en väl diversifierad portfölj för att undvika ett enstaka aktier raderar ut en stor del upparbetat värde och framtida utdelningar.

Min tror är att 15 aktier som av många anses vara "the sweet spot" avseende diversifiering är för få och om man även vill få till en någorlunda jämn månadsutdelning så blir det till att ha många aktier i portföljen för att åstadkomma det.

En allmänt utbredd tro tycks vara att stabila utdelningsaktier innehåller en "kudde" som dämpar allmänna kursfall men huruvida det är alltid gäller är svårt att säga tror jag. Amerikanska utdelningsaristokraten 3M som höjt sin utdelning 57 år i rad sjönk med 50% under finanskrisen 2008-2009.

Men som jag varit inne på vid några punkter ovan så är vad kursen står i för en utdelningsinvesterare mindre intressant givet att utdelningarna inte sänks (vilket 3M och de andra utdelningsaristokraterna klarade under finanskrisen).

Att sätta ihop en bred diversifierad utdelningsportfölj är kanske inget för nybörjaren men med lite grundkunskaper och intresse så tror jag att många skulle lyckas till slut. En variant är att välja ETF:er och investmentbolag som jag varit inne på tidigare vilket kan vara bekvämare men medför dock högre total förvaltningskostnad.

Kan man inte åstadkomma allt detta även med tillväxtaktier?

Kanske, kanske inte. Man blir något mer beroende av tajming vid försäljningstillfällena och det kommer att kosta mer courtage när man behöver sälja av aktier i betydligt större utsträckning jämfört med en utdelningsstrategi enligt ovan.

Den flexibilitet som en utdelningsportfölj även erbjuder enligt ovan kan inte riktigt en strategi med tillväxtaktier matcha i alla lägen tror jag.

Gottodix har sannolikt rätt i att för en lång sparperiod så lär tillväxtaktier vara det som ger störst chans till bästa totalavkastning vilket jag själv även praktiserar i min tjänstepension löneväxling där siktet är inställt på 65 års ålder för utbetalningsstarten.

Slutligen

Holy Grail?
"The value of any practice depends on its context. There are good practices in context, but there are no best practices." källa: http://context-driven-testing.com/

Det finns många parametrar och sammanhang att ta hänsyn till när man väljer sparstrategi för sitt privata pensionssparande men vill man ha en flexibel, kostnadseffektiv och relativt stabil lösning så tror jag att konceptet med en väl diversifierad utdelningsportfölj ligger bra till generellt. Nyckeln till konceptet är att hitta aktier med stabila och helst ökande utdelningar över tiden vilket förstås är en utmaning i sig.

Hur tänker ni?




4 kommentarer:

  1. Jag tänker likadant, det är en så pass flexibel väg att gå så att man kan göra fel x antal gånger utan att straffas stenhårt.
    Dessutom är det ju extremt kul att förvalta din egen portfölj kan jag tycka, men det är väl en smaksak...

    SvaraRadera
  2. Håller förstås med dig, men låt mig ändå ta på mig den hatt som djävulens advokat bär:

    - skattesystemet ändras och utdelningar (och innehav!) i ISK och kapitalförsäkring beskattas mycket hårdare än idag.

    - visst, man sparar ihop till ett rejält tilltaget antal aktier i utdelningsbolag och sen drabbas man av en stroke eller något liknande vilket gör att man får flytta in på ett äldreboende (om sådana finns kvar 2035) när man är 70 år gammal. Kommunen gör då en ekonomisk utredning och ser att du har 2.5 miljoner kronor på ett Nordnet/Avanzakonto och drar därvid slutsatsen att du är en riktigt rik typ och därför måste betala skyhöga avgifter för ditt boende.

    Vad händer då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, bra med lite belysning på risker!

      Ändras skattesystemet får man förstås omvärdera situtationen. Givet att ISK och KF fortsätter att vara fria sparformer är det förhållandevis enkelt att flytta pengarna vilket är en stor fördel jämfört med pensionssparande via tjänstepension exempelvis.

      Ja något bistånd från samhället annat än det allmänna kan man nog inte räkna med men det ser jag som ett angenämt "bekymmer" och moraliskt helrätt i min bok. Finns x antal sätt man skulle kunna undvika denna risk och samtidigt sikta på garantipension men det går emot min "religion" och inget jag tänker redogöra/marknadsföra i denna blogg.

      Tack för en mycket bra kommentar!

      Radera