2014-06-04

Sparande del 4 - Bufferstruktur

Att skaffa ett buffertsparande är som jag tidigare nämnt, prio 1 för de flesta hushåll avseende stabil ekonomi.

En enkel men ändå bra lösning för buffert är att skaffa ett sparkonto hos en nischbank med bra ränta och fria uttag. Nackdelen är att ditt förhandlingsläge mot din bolånebank sannolikt blir sämre och totalt sett kanske det blir mindre lönsamt för dig.

En variant som jag utvärderar just nu är att ha olika nivåer av buffertar som jag kallar a, b och c (inte så fyndigt kanske...). En buffert syftar till att hantera oväntade utgifter/möjligheter så tillgängligheten är en viktig faktor som ska vägas mot möjlighet till bra riskjusterad avkastning.


Buffert a
  • Överföringar ska kunna göras på begäran utan fördröjning alla dagar i veckan
  • Risknivån ska vara minimal motsvarande ett sparkonto med garanti
  • Det ska inte vara skatt på insättningar

Buffert b
  • Överföringar ska kunna göras på begäran bankdagar och vara tillgängliga efter max 2-3 bankdagar
  • Risknivån ska vara låg motsvarande räntefonder med bra sharpekvot
  • Det ska inte vara skatt på insättningar

Buffert c
  • Överföringar ska kunna göras på begäran bankdagar och vara tillgängliga efter max 7-8 bankdagar
  • Risknivån ska vara låg till medel med en blandning av räntor och aktier.
  • Då uttag ska vara sällsynta från denna nivå så tillåts skatt på insättningar

Jag använder följande produkter för respektive buffert:

Buffert a
  • Sparkonto hos min huvudbank (lön/kort/bolån). Modest ränta men med fria uttag och överföringar dygnet runt.

Buffert b
  • Depå hos huvudbank. Avgiftsfri (förutom courtage och fondavgifter) med handel bankdagar och överföringar dygnet runt. Likvid från ett sälj är tillgängligt efter 2-8 bankdagar beroende på värdepapper. 

Buffert c
  • ISK hos nischbank. Avgiftsfri (förutom courtage och fondavgifter) med handel och överföringar bankdagar. Likvid från ett sälj är tillgängligt efter 2-8 bankdagar beroende på värdepapper. 

Då buffert a och b är hos min huvudbank så kan de användas vid förhandling av bolåneräntan vilket kan ge värdefulla punkters rabatt.  Lägg sen till månadssparande till a och b så blir det kanske ytterligare punkter.

Att komplettera med räntefri kredit hos huvudbanken ger att storleken på buffert a inte behöver vara så stor vilket möjliggör högre avkastning på den totala bufferten då merparten ligger i buffert b och c.

Konceptet bör givetvis anpassas beroende på huvudbankens villkor för de olika produkterna och möjlighet till bolånerabatt men i de flesta fall borde det slå nischbankens sparkonto över tid.

Lycka till med sparandet och eventuella förhandlingar!

ps. jag har uppdaterat statslåneräntan i min avkastningskalylator till nu gällande siffror. Svårt och säga vad det kommer att landa på i år men de siffrorna borde vara mer rättvisa att räkna på på än fjolårets.

1 kommentar:

  1. Hej!
    Jag har just hittat din blogg och den är intressant. Ska lägga den på läslista.
    Jag kör ungefär samma strategi som du.
    Buffert och en ISK hos banken och resten hos avanza (ISK, ISK för pensionsparande).
    Jag ser samma fördelar som du gör. Några år sedan tog jag allt utan buffert från banken då jag var missnöjd med min kontakt.
    Banken är inte naiv och ser att i är en bra kund och att det är bra att ha oss kvar även om de kommer aldrig att tjäna så jätte mycket på oss. En viktigt aspekt är att det ger argument till bankmannen när han måste motivera rabatten (och att han tog bort kortavgiften).

    SvaraRadera