Sidor

Sidor

2015-09-10

Dividend Growth vs. High Yield

I min globala utdelningsportfölj så är den gemensamma nämnaren för de ingående aktierna att de ska lämna utdelning, helst en hög sådan samt gärna med god sannolikhet om framtida höjningar.

Som jag nämnt tidigare så har jag delat upp aktierna i två typer: Dividend Growth och High Yield.

High Yield-aktier som har riktigt hög direktavkastning har oftast nära 0% i förväntad utdelningstillväxt (tänk Telia eller Fortum). Priset på dessa är i teorin relativt stabilt och man kan inte förvänta sig någon större kursökning om parametrar som ränteläget, marknadsklimatet och bolagets ekonomi ligger någorlunda stilla.

Dividend Growth däremot borde i teorin ligga på samma direktavkastning över tiden givet att utdelningstillväxten bibehålls samt övriga parametrar inte ändras (vilket de givetvis gör i praktiken). Detta innebär att kursen kommer att stiga utöver de ökande utdelningarna.

Som sagt så är detta ett teoretiskt resonemang men över tiden borde det stämma någorlunda.

Så vilket är bäst?

Vi tar en match mellan NorthWest och Apple.

YieldDividend growth
NorthWest10.00%0.00%
Apple1.75%9.00%

Förutsättningarna är att både får ett startvärde på 100 och sedan en utdelning i slutet av varje år som återinvesteras direkt. För kommande år så ökas utdelning och kursen för Apple enligt teorin ovan.
Vi kan se i grafen ovan att vid år 7 så är det breakeven mellan aktierna och man kan ana att ränta-på-ränta kickar in därefter och att Apple drar ifrån.

Så vad kan man dra för slutsats?

  • På ca 10 års sikt eller längre så bör Dividend Growth löna sig före High Yield
  • För kortare placering är nog High Yield att föredra då dess volatilitet lär vara lägre
Utmaningen för Dividend Growth är förstås att hålla hög tillväxttakt över tiden och det är inte lätt att hitta aktier som har haft Apples nivå över decennier.

Jag tänker mig att en fördelning på ca 80% Dividend Growth och 20% High Yield kan vara en bra mix till att börja med då portföljens volatilitet borde blir lite lägre än annars och den totala direktavkastningen ökar.

Kan man räkna så här eller är jag ute på hal is?


*Brasklapp*******************************************
*Familjen Thelenius ligger lång i NWH.UN och AAPL   *
*****************************************************

17 kommentarer:

  1. Om allt annat är lika (vilket det aldrig är som du själv konstaterat) så går två aktier exakt lika bra om growth+yield är lika. Dvs 0% growth + 6% yield är bättre än 2% growth + 3% yield t.ex.

    SvaraRadera
  2. Tänkvärt exempel på tillväxt mot utdelning. Jämviktspunkten styrs väl av risken och den riskfria räntan - är min spontana reflektion. Vad ska man diskontera respektive bolags kassaflöden (och utdelningar) med för ränta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för feedback, balansen mellan de två typerna är väl det man kan fundera över beroende om vad man tror om marknadens alla parametrar på kort o lång sikt.

      Radera
  3. Jag tycker du kan räkna så här. Kolla gärna Seeking Alpha och Chowder rule som beaktar både utdelningsnivå och tillväxt.

    Skulle jag ha någon invändning så är det väl att break even efter sju år ändå talar till utdelningsaktiensaktiens fördel så få bolag kan växa så kraftigt över lång tid i alla konjunkturer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt exempel är lite av två extrema motpoler, en stycken High Yield på 10% (indikerar hög risk) mot en stycken Dividend Growth (9%/år som kan vara svårt att bibehålla över tiden).

      De flesta aktierna i portföljen har lägre tillväxt (ca 1-5%) med relativt god direktavkastning (3-6%), hoppas kunna publicera portföljen i sin helhet inom kort.

      Tack för kommentar!

      Radera
  4. Med förbehåll om att jag missförstått din invändning, men i exemplet har jag räknat på kursvärde per år plus erhållen utdelning. Den senare har sedan återinvesterats direkt och är således med i staplarna för bägge aktierna.

    Jag ska kika på din länk vid tillfälle, tack för kommentar!

    SvaraRadera
  5. Ouch, have I got it that wrong? This is my calculation: Assuming you invest 100 dollar in Apple, you get a 1.75% dividend, i.e. 1.75 dollar on top of your 100 dollar in year 2. Now the dividend is increased, so you get 9% more than 1.75 in year 3, i.e. 1.91 dollar. In year 7 Apple hands you a yield on cost of 3.2%. Not until sometime in year 21 will the yield on cost pass 10%. But this is where it gets exciting: Sometime in year 28 Apple will be in front and leaving the competition in the dust. But if you are after total yield (including share price appreciation), Apple will be ahead long before that. Unless the growth slows down with time.

    SvaraRadera
  6. Beklager engelsk språkdrakt, men det er kanskje lettere å forstå enn norsk? (dessuten hadde chrome automatoversatt ditt svar til engelsk og jeg ble plutselig usikker på hva jeg skulle gjøre :)

    SvaraRadera
  7. In retrospective I should have enclosed the table of calculations in order to be more transparent.

    The YoC increases the way you descibe it.

    My point (if I am correct in my assumptions) is that after year seven the current price of Apple + all dividends to date are breakeven compared to Northwest price (still 100) + dividends to date

    Thank you for your feedback

    SvaraRadera
  8. Aha, then we agree. As for total yield, Apple wins hands down. But total yield includes price appreciation, which is what carries the day, not dividend growth, if I may be so bold. Trouble is, you have to sell Apple to realise that value, whereas you most likely would just keep NorthWest and let it keep churning out its 10 % every year (you could buy Apple shares with that dividend!). Of course, there are all kinds of unknowns here. NorthWest may nok stay at 100. It might nosedive and have to reduce or cut its dividend, and Apple may not be able to grow as fast in the future as it has in the past. But in principle you are right. A sensible mix of growth and high yield is no doubt wise.

    SvaraRadera
  9. Hur skulle staplarna se ut om man återinvesterar NWH 12 ggr per år och Apple 4 ggr?

    Tack för en fin blogg
    //Addi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror inte det skulle göra någon större skillnad i mitt exempel men du har en poäng i att den effektiva räntan/avkastningen blir bättre med tätare gottskrivning/återinvestering och på sikt blir det mätbar skillnad.

      Tack för feedback!

      Radera
  10. Räknade själv nu börjar på 100 efter 48 utdelningar har jag 148,94...
    4 utdelningar på 4 år ger mej 146,41... ..så en 0,5% "utdelningstillväxt"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant! Hur som helst är jag för frekventa utdelningar och önskar att flera svenska aktier skulle dela ut oftare

      Radera