Sidor

Sidor

2015-12-13

Löneväxling - uträknad?

Nu när privat pensionsparande går i graven (för de flesta) till årsskiftet så bör man överväga alternativa sparlösningar om man är orolig över att ens pension inte kommer att räcka till när dagen z (pensionsdagen) är inne.

Bland de fria sparformerna så är det fortsatt fördel Investeringssparkonto och Kapitalförsäkring där jag föredrar den sistnämnda då man kan utforma den likt en pensionsförsäkring.

Om man tjänar över 40 000 i månadslön skulle man kunna överväga att löneväxla till en extra tjänstepension om man har rätt förutsättningar och är bekväm med att pengarna är låsta tills dess du fyller 55.

Jag har skrivet ett antal inlägg om Löneväxling förut men vi tar en snabbrepetition:

Fördelar
  • Extra premie på 5,8% (mellanskillnad arbetsgivareavgift / särskild löneskatt)
  • Låg schablonskatt (15% av genomsnittliga statslåneräntan, preliminärt 0,08% för 2016!)
Nackdelar
  • Okänd skattenivå på utbetalningar
  • Låst till 55 års ålder
  • Många tjänstepensionsprodukter har skalavgifter
  • Lämpligast för de med inkomster över 40 000 (efter växling)
  • För vissa avtal minskas förmåner som beräknas på lön, exempelvis ordinarie tjänstepension

Ok, en hel del nackdelar så kan man hantera dessa på något sätt?

En del utav punkterna beror på arbetsgivarens goda vilja om att erbjuda en bra personalförmån och de är:
  • Valbara produkter med inga eller låga skalavgifter
  • Lön rapporterad avseende förmåner ska vara innan växling
  • Extra premie på 5,8%

Så har man check på punkterna ovan kan man fundera över de övriga punkterna.
  • Låst till 55 års ålder (kan man inte påverka, bara gilla läget)
  • minst 40 000 i lön efter växling (annars påverkas SGI och allmän pension negativt)

Kan man leva med låsningen så återstår en fråga: skattenivå på utbetalningarna

Att förutse framtida skattesatser är omöjligt men huvudscenariot är låg sannolikhet för minskat skattetryck skulle jag säga.

Då utbetalningarna från löneväxlingen kommer att adderas till den allmänna pensionen och ordinarie tjänstepension så kommer skatten sannolikt att bli relativt hög, så hur hög kan den bli för att sparandet ska vara lönsamt jämfört med alternativt sparande?

Vi börjar med skattberäkning för själva löneväxlingen (inkomståret 2016 inklusive aviserade höjningar):

  • 40 000 - 52 150 / månad (nivå för värnskatt)
    • Kommunalskatt + 20%-enheter, dvs som lägst blir det 49% och som högst 55%
  • 52 150- (nivå över värnskatt)
    • Kommunalskatt + 30%-enheter, dvs som lägst 59% och som högst 64%!

Så vi har ett spann av skattesatser på 49-64% totalt så ett första förenklat räknexempel borde ske för lägsta nivån, dvs. 49% med följande antaganden:
  • Spartid 20 år
  • Värdeutveckling 6% / år efter avgifter
  • Bruttolöneväxling på 1000 vilket ger premie på 1058
  • Statslåneränta på 3%

Löneväxling på 1000 ger sparad skatt 490 vilket blir 510 som nettobelopp i ett fritt sparande som jämförelse och vi väljer Kapitalförsäkring (KF) då denna har vissa fördelar i sammanhanget.

Löneväxling
Den låga schablonskatten och att man sparar bruttobelopp gör att staplarna blir höga och fina.

Kapitalförsäkring
Den stora fördelen här är att man ser nettoresultatet hela tiden då ingen skatt tillkommer på utbetalningarna.

För Löneväxlingen lyckas vi alltså spara ihop 468 000 före inkomstskatt och för Kapitalförsäkringen blir det 208 000 skattat och klart (se länkarna för exakta siffror och detaljer).

bruttosparande löneväxling - nettosparande kapitalföräkring <= maximal inkomstskatt  -> 

-> maxinivå inkomstskatt = 468 000 - 208 000 <= 260 000 ->

-> 260 000 / 468 000 <= maximal skattesats ->

-> <= 55,5 %

Med andra ord så är det lönsamt med Löneväxling upp till 55,5% inkomstskatt vid utbetalningstillfället jämfört med fritt sparande i KF.

Motsvarande siffra för högsta nivån 64% i inkomstskatt vid Löneväxling ger 68,6% för "break-even" jämfört med fritt sparande i KF!

Så vad tror vi om inkomstskatten om 20 år? Den "heliga" regeln att maximalt betala 50% tycks vara satt ur spel men frågan är vad som gäller framöver i frågan?

En fördel med pensionsförsäkringar är möjligheten till långvarig utbetalning vilket skulle kunna utnyttjas för att sänka skatten för varje enskilt år jämfört med en kort utbetalningstid.

Mitt tips om man har bra förutsättningar för Löneväxling enligt ovan är att dela upp pensionssparandet i en del till Löneväxling och en del till Kapitalförsäkring så har man spridit risker/möjligheter så gott man kan, eller vad tror ni?





8 kommentarer:

  1. 5,8% i premie och påverkar det inte p-lönen så går det inte att komma ifrån att det kan vara förmånligt.
    Klart man som arbetsgivare vill öppna för detta, allt annat lika är det förmånligt för många. Utöver detta bekostar arbetsgivaren administrationen som följer (vilken underskattades) vilket är schangtilt.
    (Adm: ex. det måste avbrytas vid låg månadslön, barnledig, sjuk, deltid, och då ringer folk till någon...Skickar du ett brev så, ja då ringer folk...
    Du väljer 3 000 kr. Går ner lite i lön så att det nu bara kan vara 1 500 kr och vad tror du händer? 0 i premie givetvis eftersom maskinen inte har mandat att välja. Det ringer!
    /AS

    SvaraRadera
    Svar
    1. I normalfallet är administationen trivial.

      Avdrag i lönesystemet + avtalad premie till försäkringsbolaget.


      Rimligen bör det inte ta många minuter / anställd om vid bra IT-stöd

      Tack för kommentar!

      Radera
  2. Bra inlägg! Fråga: Kan man räkna med att få röra pengarna vid 55? Risken finns väl att reglerna ändras så att tex 65 gäller istället. Om skatten skruvas uppåt kanske utbetalningsålder också gör det? Något att ha med i beräkningen, att politikerna kanske gör vad de kan för att höja inte bara skatten utan den faktiska pensionsåldern :-)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra poäng!

      Rimligen bör ändrade regler inte omfatta redan tecknade avtal men man ska aldrig säga aldrig...

      Det finns krafter som verkar för höjning av ålder för uttag inom TJP och om så blir fallet är det större fördel fritt sparande.

      Tack för kommentar!

      Radera
  3. Jag har sett 65 år också och då med koppling till tidigareläggning till som tidigaste 55 år men så gäller pensioneringsyfte.
    Vet du hur det är med utbetalningstiden? Den är väl ofta initialt satt till 5 år, kan man korta av den om man skulle vilja så?
    /AS

    SvaraRadera
    Svar
    1. 5 år är kortast möljiga utbetalningstid i dagsläget normalt sett. I teorin skulle 3 år funka om man tar ut den vid 62.

      Tar man ut löneväxlingen på kort tid så lär skatten bli hög. Att ta ut på längre tid borde ge bättre netto efter skatt då man kan åtnjuta fortsatt låg schablonskatt och ha kvar en större andel aktier en längre tid.

      Radera
  4. Det som oroar mig mest är att 55-årsgränsen kommer att höjas, det pratas ju redan om det och det känns trots allt som något man tyvärr måste räkna med faktiskt kan ske. Då är det så lagom roligt att ha låst upp pengar som man kanske aldrig kommer att kunna dra nytta av fullt ut.

    Den andra risken som jag ser som överhängande, som du även nämner till viss del, är ju att man måste ta ut pengarna över tillräckligt många år för att undvika statlig skatt samt värnskatt, annars är det garanterat inte en bra affär skattetekniskt att spara i den här formen jämfört med att sätta in redan skattade pengar.

    Ser man till forskning och statistik så tyder allt på att man har störst nytta/glädje av mer pengar i direkt anslutning till pensionen, snarare än jämna strömmar livet ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentar!

      Som sagt så tror jag "lagom" andel löneväxling är att föredra av nämnda skäl inklusive dina funderingar.

      Lyckas man uppnå pension nära 100% sv slutlönen och med uttag över längre tid plus en slant fritt sparande så har man en angenäm situation

      Radera