* *
* Belåning av värdepapper är förknippat *
* med risk - läs på ordentligt INNAN & *
* och satsa inte mer än du har råd att *
* förlora *
* *
*****************************************
Vad är mest riskfyllt? Att använda hävstång för lågvolatila värdepapper eller att ha motsvarande högvolatila utan hävstång?
Givetvis beror det på sammanhanget och risk är ett komplext ämne som har många parametrar som påverkar totalen.
Som jag har skrivit om innan så använder jag belåning i min portfölj Global Dividend och varför då kan man fråga sig?
Girigt, dumt eller smart? Heaven or Hell?
- Portföljen är väl diversifierad med liknande allokering som en global aktiefond och består av 49 aktier i skrivande stund
bildkälla: z2036
- Portföljen uppvisar lågvolatila egenskaper samt har god riskjusterad avkastning
bildkälla: Nordnet
- Möjlighet till konkurrenskraftig belåningsmodell med 0,99% ränta
bildkälla: Nordnet
- Direktavkastning större än räntekostnad
bildkälla: z2036
- Hävstång på värdeutvecklingen för eget kapital, gröna kurvan nedan är dopad med hävstång 1.1xL ca sen i februari då jag påbörjade belåningen.
bildkälla: Shareville
Vad är då haken?
Risker saknas inte, vid negativ värdeutveckling så kan följande inträffa:
- Stigande belåningsgrad ger sämre villkor i form av högre ränta
- Överbelåning med tvångsförsäljning som följd
- Sämre värdeutveckling än annars pga negativ hävstång vid nedgång
Så frågor man bör ställa sig både en och två gånger är:
- Ska man ha belåning?
- Hur stor hävstång i så fall?
- Hur agera vid nedgång/ändrade förutsättningar?
bildkälla: z2036
Jag har valt att ha belåning baserat på de förutsättningar som anges i början av inlägget.
Välrenommerade fonder som Brummer Multi Strategy 2xL har dubbel hävstång och AP7 Såfa har mellan 1.25xL till 1.5xL så vilken hävstång bör man själv ha?
Jag har kommit fram till att runt 1.2xL är en "lagom" nivå då den ger bra uppsida (20% extra värdeutveckling på eget kapital exkl. räntekostnad) och tål vissa nedgångar innan tråkiga saker händer.
Hur beräknar man då risknivåer?
Worst case scenario - överbelåning
Mitt totala belåningsutrymme är 62% av portföljvärdet vilket kan användas för att beräkna vilken nivå där gränsen för överbelåning går.
Räkneexempel 100 000 som startläge för Eget kapital (EK):
Hävstång 1.2xL -> Kredit / EK = 0.2 -> Kredit = 0.2 x 100 000 = 20 000
Gräns överbelåning -> (Kredit >= Belåningsutrymme) -> 20 000 / 0,62 = 32 258
Dvs om portföljvärdet sjunker till 32 258 så kommer tvångsförsäljning ske om man inte agerat på nedgången innan. Nedgången motsvarar 73% vilket är ett mindre sannolikt fall för en global allokering.
Tittar vi på SPP Aktiefond Global ovan så har den tappat drygt 50% som mest. Även om det givetvis inte finns några garantier i sammanhanget så ger det ändå en viss marginal i teorin. Något man bör ha i åtanke är att även belåningsutrymmet lär sänkas vid en kraftig nedgång (nätmäklarna får kalla fötter) vilket ger att överbelåningen inträffar tidigare än beräkningen ovan. Sätter man 50% i belåningsgrad motsvarar det en nedgång på 66% och 40% ger 58%.
Sämre villkor
Sämre låneränta medför att upplägget blir mindre attraktivt givetvis så man bör även beräkna vilka nivåer som ger sämre villkor.
För knockoutlånet så går en gräns vid 40% av belåningsutrymmet för bästa möjliga ränta, för närvarande 0,99%. Så 62% belåningsutrymme gånger 40% ger en gränsnivå på ca 25% som vi kan använda i samma formel som ovan -> 20 000 / 0,25 = 80 000 i vårt exempel. Detta motsvarar en nedgång på 33% vilket är ett högst sannolikt scenario de närmaste åren gissar jag. Om denna nivå passeras så blir räntan 2,49% vilket ändå är tillräckligt attraktivt tycker jag.
Nästa gräns går vid 60% av belåningsutrymmet vilket uppnås vid en nedgång på 55% och då blir räntan 5,75% vilket är i högsta laget tycker jag men går att leva med om man tror en vändning är nära.
Ställer vi upp dessa gränsnivåer i en tabell så blir det så här:
Hur agerar man då vid förändringar?
För att upprätthålla sin nivå på hävstång så kräver det lite frekvent portföljpyssel vilket jag inte har något emot.
Vid uppgång så minskar hävstången automatiskt vilket medför att man måste öka belåningen för en bibehållen nivå. Det vill säga man köper mera värdepapper för att öka krediten (svårt mentalt om man tycker det är dyrt).
Likaså vid nedgång så ökar hävstången vilket gör att man bör/måste minska belåningen. Man vill nog undvika att sälja värdepapper vid nedgång eftersom det sannolikt innebär realiserad förlust. Här är en fördel med frekventa utdelningar samt månadssparande då kassan fylls på löpande vilket minskar nettokrediten automatiskt. Vid brantare fall så kan det vara idé att öka det egna kapitalet via extra insättning från ett buffertkonto eller motsvarande. Nyemission portfölj? :-)
Slutligen
Hoppas jag nu räknat rätt på alla scenarios ovan, lite därför jag skriver detta inlägg så att ni kan granska beräkningarna så att jag inte är helt ute och cyklar. Märkligt nog är Nordnets och Avanzas beräkningsexempel kring belåning ganska simpla kan jag tycka och räcker inte hela vägen.
Belåning är nog för den mer avancerade spararen då det krävs mer övervakning och att man agerar på förändringar som sker i marknaden mer än annars.
En variant till min strategi som kanske förtjänar ett eget inlägg är att använda belåning vid "tillfällen", det vill säga öka belåningen när man tycker det är billigt och minska den när det är dyrt.
Vad tror ni om min belåningsstrategi - rationell eller vansinnig? Använder ni belåning?
Välrenommerade fonder som Brummer Multi Strategy 2xL har dubbel hävstång och AP7 Såfa har mellan 1.25xL till 1.5xL så vilken hävstång bör man själv ha?
Jag har kommit fram till att runt 1.2xL är en "lagom" nivå då den ger bra uppsida (20% extra värdeutveckling på eget kapital exkl. räntekostnad) och tål vissa nedgångar innan tråkiga saker händer.
Hur beräknar man då risknivåer?
Worst case scenario - överbelåning
Mitt totala belåningsutrymme är 62% av portföljvärdet vilket kan användas för att beräkna vilken nivå där gränsen för överbelåning går.
Räkneexempel 100 000 som startläge för Eget kapital (EK):
Hävstång 1.2xL -> Kredit / EK = 0.2 -> Kredit = 0.2 x 100 000 = 20 000
Gräns överbelåning -> (Kredit >= Belåningsutrymme) -> 20 000 / 0,62 = 32 258
Dvs om portföljvärdet sjunker till 32 258 så kommer tvångsförsäljning ske om man inte agerat på nedgången innan. Nedgången motsvarar 73% vilket är ett mindre sannolikt fall för en global allokering.
bildkälla: Avanza
Tittar vi på SPP Aktiefond Global ovan så har den tappat drygt 50% som mest. Även om det givetvis inte finns några garantier i sammanhanget så ger det ändå en viss marginal i teorin. Något man bör ha i åtanke är att även belåningsutrymmet lär sänkas vid en kraftig nedgång (nätmäklarna får kalla fötter) vilket ger att överbelåningen inträffar tidigare än beräkningen ovan. Sätter man 50% i belåningsgrad motsvarar det en nedgång på 66% och 40% ger 58%.
Sämre villkor
Sämre låneränta medför att upplägget blir mindre attraktivt givetvis så man bör även beräkna vilka nivåer som ger sämre villkor.
För knockoutlånet så går en gräns vid 40% av belåningsutrymmet för bästa möjliga ränta, för närvarande 0,99%. Så 62% belåningsutrymme gånger 40% ger en gränsnivå på ca 25% som vi kan använda i samma formel som ovan -> 20 000 / 0,25 = 80 000 i vårt exempel. Detta motsvarar en nedgång på 33% vilket är ett högst sannolikt scenario de närmaste åren gissar jag. Om denna nivå passeras så blir räntan 2,49% vilket ändå är tillräckligt attraktivt tycker jag.
Nästa gräns går vid 60% av belåningsutrymmet vilket uppnås vid en nedgång på 55% och då blir räntan 5,75% vilket är i högsta laget tycker jag men går att leva med om man tror en vändning är nära.
Ställer vi upp dessa gränsnivåer i en tabell så blir det så här:
| Eget kapital | 100000 |
| Kredit | 20000 |
| Portföljvärde | 120000 |
| Belåningsvärde % | 62% |
| Gräns 1 = 0,99% | -33% |
| Gräns 2 = 2,49% | -55% |
| Gräns 3 = Överbelåning | -73% |
Hur agerar man då vid förändringar?
För att upprätthålla sin nivå på hävstång så kräver det lite frekvent portföljpyssel vilket jag inte har något emot.
Vid uppgång så minskar hävstången automatiskt vilket medför att man måste öka belåningen för en bibehållen nivå. Det vill säga man köper mera värdepapper för att öka krediten (svårt mentalt om man tycker det är dyrt).
Likaså vid nedgång så ökar hävstången vilket gör att man bör/måste minska belåningen. Man vill nog undvika att sälja värdepapper vid nedgång eftersom det sannolikt innebär realiserad förlust. Här är en fördel med frekventa utdelningar samt månadssparande då kassan fylls på löpande vilket minskar nettokrediten automatiskt. Vid brantare fall så kan det vara idé att öka det egna kapitalet via extra insättning från ett buffertkonto eller motsvarande. Nyemission portfölj? :-)
Slutligen
Hoppas jag nu räknat rätt på alla scenarios ovan, lite därför jag skriver detta inlägg så att ni kan granska beräkningarna så att jag inte är helt ute och cyklar. Märkligt nog är Nordnets och Avanzas beräkningsexempel kring belåning ganska simpla kan jag tycka och räcker inte hela vägen.
Belåning är nog för den mer avancerade spararen då det krävs mer övervakning och att man agerar på förändringar som sker i marknaden mer än annars.
En variant till min strategi som kanske förtjänar ett eget inlägg är att använda belåning vid "tillfällen", det vill säga öka belåningen när man tycker det är billigt och minska den när det är dyrt.
Vad tror ni om min belåningsstrategi - rationell eller vansinnig? Använder ni belåning?
Jag använder "tillfällesmetoden" som du nämner på slutet. Känns tryggast.
SvaraRadera/Daniel
Den känns ganska rationell den med.
RaderaFör att förtydliga: köper på lig/ökar belåning när set är billigt. Sen betalar jag av lånen (istället för att köpa nya aktier) när börsen känns för dyr.
SvaraRadera/Daniel
En variant är att man använder större spann i belåning och kanske ligger på 1.1xL när det är "dyrt" och 1.25xL när det är "billigt" - svårt att tajma marknaden bara...
RaderaAll respekt till er som klarar detta! För egen del eftersträvar jag enkelhet, samt har väldigt svårt för lån generellt (ja, jag är gammal). Stefan, dina skriverier är som vanligt oerhört läsvärda. Hjälpt mig en hel del.
SvaraRaderasedvanliga högaktningsbetygelser,
Dan
Tack för feedback! Känner man sig obekväm med belåning så bör man nog avstå, aktiemarknaden kan vara tillräckligt riskabel ändå.
RaderaHej, hur får du fram att portföljvärdet kan sjunka 73% innan du når överbelåning. Har du ett belåningsvärde på 65 000 och lånar 20 000 så får jag det till att överbelåning uppstår vid ett fall av belåningsvärdet på 67,74%. 62000 * x = 20.000. Lös ut X. Ger 20.000/62.000=32,258%. Dvs minst 32,258% av ursprungligt belåningsvärde på 62.000 måste kvarstå för att du kan låna 20.000 utan överbelåning. 100%-32,258% = 67,74%. Jag får det till att belåningsvärdet kan sjunka 67,74%, precis där når man gränsen för överbelåning med ovan vilkor. Eller är det jag som tänker fel?
SvaraRaderaBelåningsvärdet är max 62% på totala portföljvärdet givet att detta inte ändras med tiden. Vissa bolag har 85% och andra 20% så beroende på kursutveckling sins emellan kommer det totala belåningsvärdet variera något får man nog räkna med.
RaderaMin Portföljvärde överbelåning x Max belåningsvärde % = Max kredit
Max kredit / Max belåningsvärde % = Min Portföljvärde överbelåning
20 000 / 0,62 (i mitt fall just nu) = 32 258
Startvärde 120 000 -> nuvärde 32 258 innebär en minskning med 87 742 dvs 87 752 / 120 000 = 73% minskning.
Tack för att du kontrollräknar! Borde inte ovanstående formel vara rätt?
Vill bara tacka för ännu ett matnyttigt inlägg där du diskuterar viktiga ämnen utifrån dina erfarenheter. Det får en själv att tänka i andra banor samtidigt som vi självklart respekterar din brasklapp.
SvaraRaderaFortsätter att följa din resa med med spänning!
Tackar!
RaderaAtt prata belåning när det går bra är enkelt, utmaningen för strategin blir vid längre nedgångar tror jag...
Oki nu ser jag vad som skiljde, jag räknade 62% belåningsvärde på 100.000 och du räknade på 120.000, ja nu verkar det stämma med mina uträkningar. 👍... Själv har jag mina dineros på avanza och de har ju lite andra regler för deras superlån, har räknat på det och siktar på att Max utnyttja 23% av marknadsvärdet på godkännas superlåns VP, då når jag gränsen för ''överbelåning" vid ett fall på 34,2% av marknadsvärdet på dessa VP. Skulle det falla mer än så inträder ordinarie ränta. Sannolikheten att det skall bli överbelånat på riktigt så att något måste säljas av känna liten vid dessa nivåer. Då jag äger även andra VP som ej är godkända för superlånet blir dock hävstången inte 23 % utan med nuvarande portfölj ca 17% så där har vi ungefär samma tänk, ca 20% hävstång borde vara rätt safe, i alla fall så länge man har gott om utdelningar som kommer in där man kan nalla för att amortera av sina skulder. Vad kör du själv för hävstång i dagsläget?
RaderaVad bra att vi är eniga om uträkningarna!
RaderaJag kör ca 14% i dagsläget men om det blir en rekyl nu så kanske man landar på 20% snart :-)
Det jag gillar med Nordnets belåningsmodell är att man använder hela portföljvärdet för belåningsvärde % vilket gör att man inte behöver hålla koll på enskildheter i någon större utsträckning.
Själv har jag noterat att dessa tankar kring belåning brukar dyka upp i slutet av en börsuppgång. Tror det är otroligt viktigt att man gjort klart för sig hur man reagerar på stress INNAN man belånar en aktieportfölj. Jag avstår från all form av belåning. Det är som det brukar heta i krönikorna. In calm water every ship has a good captain.
SvaraRaderaHa det bäst
Lars
Låter klokt.
RaderaDe gånger man legat fel med xact bear/bull så är hävstången plågsam minst sagt.
Det som talar för strategin är det låga ränteläget och den låga belåningskostnaden tror jag. Plan B är att täcka belåning med utdelningar/månadssparande o sista hand från buffert.
Tycker att när/om man använder sig av belåning så ska man känna sig själv och veta hur man agerar i en större nedgång på börsen. Belåna sig i en uppgång för att sedan sälja i panik när börsen gått ner 40% är ju inte sätt man tjänar pengar på. Vidare kan man ju få en väldig lust att amotera bort lånet när börsen sjunker vilket man då gör för pengar som man annars hade kunnat köpa billiga aktier för. En annan risk som jag ser det är att man får känslan av att dom lånade pengarna är gratis pengar, vilket gör att man köper på sig aktier man annars inte hade köpt om man köpt för sina "egna" pengar.
RaderaMed det sagt så kan jag säga att jag själv använder belåning, förnärvarande ca 5%. Jag kan tänka mig att gå upp till max 15% men då ska det vara rea på börsen. Högre belåning än så, vågar jag mig inte på.
Mvh Henrik
Tack för mycket bra synpunkter!
RaderaVid en nedgång så bromsar man nya köp och bygger kassa för att hålla hävstången på samma nivå. När det sedan vänder så börjar man köpa av samma anledning tills det vänder igen. Och under tiden ligger man 120% exponerad vilket innebär högre utdelningar löpande. Tycker konceptet ser bra ut i teorin men den mentala biten blir nog utmanande gissar jag.
Intressant artikel. Skulle aldrig belåna portföljen i dags läge. Går börsen ner 20-50% är det ett annat läge.
SvaraRaderaVar försiktiga!
Tack för att du delar dina synpunkter och din anmodan om försiktighet.
RaderaJag tycker förhållandet låneränta/direktavkastning är för attraktivt för att avstå men skulle vi börja en längre resa nedåt härifrån så lär det bli svettigt på alla sätt...
Ligger mellan -30% till +30% likvid, använder alltså min belåning som mest till ca 30% av portföljens värde
SvaraRaderaLåter någorlunda sansat. Sen beror det på underliggande värdepapper - har man högvolatila aktier och få olika till antalet så kan 30% vara nog så utmanande.
RaderaJag satt i våras och fundera på belöningen, när jag räknade med bolånen som en hävstång också så blev den väldigt stor. Nu kan man fundera om man ska ta med denna belåning, själv så tycker jag då man indirekt redan belånat aktierna.
SvaraRaderaHur stor blir hävstången då? Vill inte vara alltför stor besserwisser, men tycker att man ska fundera över hela sin skuld.
Visst spelar hela ekonomin roll och belåning av VP adderas på sin totala skuld. Jag kan tycka att så länge belåningsgraden mot respektive tillgång är rimlig så är det ok.
RaderaTack för kommentar!
Stefan,
SvaraRaderaMed din strategi kommer du ju att köpa när din portfölj gått upp (för att uppnå 1,2) och avstå från köp när bolagen i portföljen är billigare (och istället betala av lån). Jag har tampats med detta dilemma tankemässigt under ett par år och kommit fram till följande (väldigt kort förklarat):
Jag accepterar 20% belåning för min portfölj när den är på ATH, vilket tillåter ett rejält fall. Det är dock inte önskvärt ur ett timingperspektiv. Därför justerar jag mitt portföljvärde enligt principen att belåningen får vara högre under förutsättning att portföljen fallit. Vidare applicerar jag en (helt arbiträr, men åtminstone linjär) modell för att öka belåningen när index har fallit. Alltså: Index står i 1, jag får inte låna något alls. Index står i 0,9 från ATH, jag får låna ca 4% av justerad portfölj (alltså vad portföljen hade varit värd vid ATH). Jag tar alltså hänsyn till att index redan fallit 10% (och därmed inte har samma fallhöjd som vid ATH). Index står i 0,8 från ATH, jag får låna ca 8% av justerad portfölj. Osv osv ner till 20% av justerad portfölj vid 0,5. I verkligheten är min maximala belåningsgrad alltså 40% av portföljen, förutsatt att den gått ner 50%.
Klurigt? Javisst. Men har kört på detta ett par år nu och känner mig bekväm med modellen.
M
Intressant modell och tack för att du delar! Ska fundera lite till men tror min modell inte är så dum heller.
Radera