bildkälla: z2036
Nåväl här kommer några argument för frekventa utdelningar:
Ränta-på-ränta
Världens åttonde underverk var det någon som sade. Vid återinvestering av utdelningar så uppnås just denna effekt och vad händer om utdelningarna sker månadsvis till exempel?
Om vi börjar med det matematiska kan man använda formeln för sammansatt ränta som för en aktie där man återinvesterar utdelning ser ut så här:
v(t) = v0 (1+da)t
där
t = utdelningstillfällen under sparperioden
v(t) = slutvärde efter sparperioden
v0 = startvärde
da = direktavkastning
För en aktie som delar ut en gång per år är det enkelt då t blir 1 men vad händer för en aktie med månadsutdelning?
Här blir t = 12 för en sparperiod på 1 år och vi får även dividera den årliga direktavkastningen med 12 givet att den fördelas jämnt.
Om vi tänker oss 6% i DA så blir det 0,5% månadsvis (allt annat lika).
Formeln ovan ger då att den sammansatta räntan, eller den effektiva direktavkastningen i detta sammanhang blir 6,17%! Alltså har vi lyckats "trolla fram" 17 extra punkter i avkastning (exklusive courtage)!
Om vi tänker oss denna effekt över en lång tidsperiod så gör det en signifikant skillnad faktiskt.
100 000, 6% DA årsutdelning i 20 år -> 270 975 efter skatt och avgifter.
100 000, 6% DA månadsutdelning i 20 år -> 280 177 efter skatt och avgifter, det vill säga nästan 10 000 mer i handen allt annat lika!
Så en rimlig slutsats är att över lång tid gör det stor skillnad om man får frekventa utdelningar och man återinvesterar dessa till en bra direktavkastning.
Balansering av hävstång
Nyttan av frekventa utdelningar i samband med balansering av hävstång har jag beskrivit i ett tidigare inlägg men med vetskapen om ränta-på-ränta så blir effekten än större om man dessutom har en hävstång på sina utdelningsaktier.
En hävstång på 1.2xL ger att direktavkastningen på eget kapital ökar till från 6% till 7,2%. Om vi räknar bort räntekostnader lite slarvigt så kan vi säga att vi landar på runt 7% vilket med samma beräkningsgrunder som ovan ger 15 000 mer i handen med månadsutdelning jämfört med årsvis.
Belåning är inte för alla men om man ändå har utdelningsinvestering som strategi så blir det en extra effekt med ränta-på-ränta om man har hävstång i samband frekventa utdelningar.
Minskad säsongseffekt av "utdelningshets"
Jag har en känsla att utdelningssäsongen för svenska bolag (mars-maj) medför någon sorts "hetsjakt" på årsutdelningen. Har inget data i frågan men tycker att de bolag som delar ut kvartalsvis eller oftare beter sig något mer sansat när det gäller kursutveckling och så.
Som sagt, detta är mer en känsla baserat på kort erfarenhet men med frekventa utdelningar (och en globalt diversifierad portfölj) blir det sällan några större hack på ex-dagarna samt mindre säsongseffekter totalt sett.
Regelbunden extrainkomst
Om man skulle vilja förstärka sin ekonomi med utdelningar så underlättas det om dessa kommer frekvent så att man inte behöver tänka så mycket på periodisering eller vara tvungen sälja aktier för få loss kontanter.
En fördel med frekventa utdelningar är alltså att det är lätt att "flippa" sparandet och plocka ut pengar regelbundet utan att behöva sälja.
Sammanfattning
Så om vi sammanfattar fördelarna med frekventa utdelningar:
- Ränta-på-ränta
- Balansering av hävstång
- Minskad säsongseffekt av utdelningshets
- Regelbunden extrainkomst
bildkälla: z2036
I min globala utdelningsportfölj har jag i princip uppnått veckoutdelning vilket är förstås smått galet men nu tycker jag nog att man även har några argument utöver "kul".
I slutändan handlar det primärt om att välja rätt bolag framför utdelningsfrekvens givetvis men tycker jag har visat på några tilltalande fördelar med konceptet eller vad tycker ni?
Hej Stefan,
SvaraRaderaJag fick en kommentar på mitt inlägg om ränta på ränta effekten (https://utdelningsstugan.blogspot.se/2016/10/att-bygga-en-snoboll-ranta-pa-ranta.html) (hoppas det är ok att jag länkade) igår som handlade om just avkastning, månadsutdelning vs årsutdelning. Kul att man kunde läsa svaret så här direkt dagen efter. Både ränta-på-ränta effekten och hävstångs argumenten känns ju riktigt starka.
Riktigt intressant inlägg och ny blev man ju än mer sugen på att fylla på i sina månadsutdelare.
Ha en härlig söndag och må väl!
Jag måste nog poängtera ytterligare en gång att bolaget går före utdelningsfrekvens men med det sagt så finns det många fina månadsutdelare, speciellt de kanadensiska gillar jag.
RaderaHelt ok att länka, bjussar på en klickbar sådan till din fina film.
Ha en skön söndag!
Ett motargument är att man i dagsläget är tvingad att köpa utländska aktier (eller finns det svenska månadsutdelare?) och därmed åker på utländsk källskatt som man _kanske_ får tillbaka, pengar som man dessutom måste ligga ute med i omkring två år även om man får tillbaka dem.
SvaraRaderaBra poäng!
RaderaOm DA är låg, som exempelvis för O så blir effekten närmast försumbar när man räknar bort källskatt om än tillfälligt. Det är för högutdelare skillnaden blir som kraftfullast.
Fast det finns ju några svenska bolag som kvartalsutdelar, som t.ex. Autoliv. Det är ju åtminstone 4 gånger så ofta som annars :-)
RaderaPrecis, kombinerar man kvartalsutdelare så kan man få till månadsutdelning på portföljnivå och i teorin bättre ränta-på-ränta.
RaderaJust i fallet Autoliv åker man väl på källskatt ändpa då huvudsätet är i USA men i fallet Hemfosa är det skattefri kvartalsutdelning i KF/ISK.
Tusen Tack för en mycket pedagogisk förklaring av hur avkastningen ökar när utdelningen sprids ut på fler tillfällen! Hade funderat på detta men inte hittat något matematiskt bevis för det.
SvaraRaderaTror du har rätt i att bolag som delar ut mer frekvent har jämnare kursutveckling. Tycker att en av nackdelarna med årsutdelningar är att dessa aktier inte sällan är billigast att köpa vid den här tiden på året när osäkerheten om nästa års utdelning är som störst. Samtidigt får man pengarna ett halvår tidigare och onödigt om pengarna inte jobbar under tiden.
Som du skriver äter nog courtage och källskatt upp mycket av effekten, åtminstone inledningsvis. Undrar var brytpunkten för att det verkligen lönar sig är. Tänker att den som köper Boston Pizza för sexsiffriga belopp borde göra större vinster på frekvent ränta på ränta-effekt än oss småsparare som måste betala minst 1 USD i courtage. Mycket intressant inlägg - tack igen!
För att det ska funka matematiskt krävs det att alla avgifter och annat har samma relativa storlek dvs är helt rörliga. Så det det krävs en viss volym för att det ska gå att tillämpa men om man kombinerar med månadssparande så funkar det nog även för småsparare.
RaderaTack för feedback!
Fast i de flesta fall baseras väl utdelningen på föregående års resultat, att du få ut det halvårs/kvartalsvis/månadsvis gör ju att effekten blir tvärtom. Telia, Oriflame och NCC är ju några svenska bolag som delat upp sina utdelningar, så i stället för allt på våren kommer de istället uppdelade under året.
SvaraRaderaBra synpunkt!
RaderaI fallet Telia blev det till nackdel detta år men i förlängningen kan man hoppas att kassan/kassaflödet används mer effektivt och möjliggör större utdelningar än annars.
Bra inlägg!
SvaraRaderaEn rent konkret poäng har att göra med att man i en kapitalförsäkring ska betala skatten direkt några gånger per år. Månads- och kvartalsutdelning gör att du då oftast har pengar till hands utan att göra något extra.
Ja det ständiga kassaflödet medför även dessa fördelar som du nämner.
RaderaTack Gustav!
Men ökad aktivitet betyder ju också ökade avgifter. Skatten påverkas, kostnaderna för inköp påverkas, växlingsavgifter sker oftare osv. Rimligen förräntas ju oskattade oväxlade pengar bättre än tvärt om? Eller?
SvaraRaderaGivet att alla avgifter är rörliga med samma procentsats så borde det inte bli någon negativ effekt allt annat lika. Skatten påverkas inte i en KF och teorin inte i ISK heller då ack. utdelning borde synas i kursutveckling i samband med mätpunkter för värde.
RaderaPersonligen skulle jag aldrig vilja ha en portfölj med så många utdelningstillfällen på grund av pappersarbetet i att hålla ordning på de alla. Jag vill ha utdelningar spridda på året, men inte 1-5 per vecka.
SvaraRaderaSedan jämförelsen mellan att få saker efter ett år jämfört med varje månad efter ett år är intressant och matematiken likaså (jag hoppades att du skulle få in ett e någonstans), men i verkligheten så blir det många antaganden.
Vad händer om det innebär att man får pengarna senare istället för tidigare (som Telia som nämns ovan)? Eller om företaget skulle gjort bra saker för pengarna i väntan på utdelning så att utdelningen blir större vid få utbetalningar?
För mig är skillnaden mellan 6% och 6,12% så liten om man tar hänsyn till alla andra faktorer att den mest är kuriosa. Intressant kuriosa och jag är glad att du skrev det här inlägget, men likväl kuriosa.
Pappersarbete? Utdelningarna sköter sig själva och vill man ha hjälp med att hålla reda på dessa finns det ett utmärkt verktyg via en blogg nära dig :-)
RaderaJag tror (utan att veta) att det blir lättare för företagen med kassaflödesplanering o dyl med regelbundna utdelningar för det sannolikt svårt för bolagen att förränta en stor kassa i dessa tider.
Tack för kommentar!
Jag noterar händelser i min portfölj i mina egna anteckningar. Att förlita sig på externa system är praktiskt, men efter 15 år så har man lärt sig att data, format och system förändras och ingen utom jag är intresserad av att hålla reda på allt.
RaderaOK då förstår jag. Många transaktioner blir det och jag gissar att Nordnet använder mitt konto vid prestandatester :-)
RaderaHej,
SvaraRaderaHur ska man läsa den sista bilden i inlägget? Får du utdelningar på lördagar och söndagar?
Sen så är ju ett motargument mot kvartalsutdelningar att aktien man äger förhoppningsvis(?) stiger i värde med tiden. Anta att aktier stiger med 10% om året. Helt linjärt. Vid q4 rapporten så är ett givet bolag värt 40kr vid q2 har det stigit till 41, q3 42 och q4 43 kr.
Får du hela årets utdelning vid q1 så återinvesterar du den till kursen 40kr. Får du utdelning kvartalsvis och återinvesterar så får du göra 1/4 av dina köp till kursen 40, 1/4 till kursen 41 osv. Det medför att ägaren till bolaget med årsutdelning gjort hela sin återinvestering till kursen 40kr. Den som ägt ett bolag med kvartalsutdelningar har gjort sin årsåterinvestering till ett GAV av 41,5kr. 3,75% högre än 40.
Ibland händer det att Nordnet bokar in utdelningar på helgen faktiskt :-) men oftast med 1-2 bankdagars fördröjning från payday.
RaderaFår att kunna jämföra årsvis mot frekventa utdelningar så måste man börja mäta i början av en sparperiod, dvs direkt efter en avskiljd årsutdelning.
Allt annat likt så skulle jag föredra 1/12 utdelningar varje månad (inget mål jag har). Med fördelen att man kan justera kredit och viktning löpande utan att tillföra nytt kapital eller sälja av.
SvaraRaderaDet du nämner är en trevlig aspekt av det hela och möjliggör kostnadseffektiv förvaltning.
RaderaDetta är väl också under förutsättning att kostnader relaterat till fler utdelningstillfällen är försumbart samt att man antar att företaget under tiden inte kan använda kassan till något annat? Tror effekten av månadsutdelningar är meningslös annat än som möjligtvis bekvämlighet. Kanske lämpligt för de företag som har låga investeringar och snabbt och jämt fördelat över perioder bygger upp kassa.
SvaraRaderaBra poäng, om själva utdelningen bränner av en signifikant administrativ kostnad så vore det inte så bra. Utan att veta så tycks USA/Kanada ha smidiga rutiner för det hela i alla fall.
RaderaKonceptet passar nog bäst för bolag som har jämnt kassaflöde som exempelvis REIT o liknande.
Jag tänker mig att bolagen ifråga är relativt skickliga på att förränta kapitalet själva? Med det sagt så är ju inte värdeuveckligen på kapitalet i ett bolag 0. De sätter pengarna i arbete de också. Att ha utdelningar som en del i sin investeringsfilosofi är sunt. Men dagens utdelningshysteri tycker jag börjar få lite väl stora proportioner i vissa fall.
SvaraRaderaAtt köpa ett mediokert eller dåligt bolag (läs exempelvis Telia) bara för att de har en hög utdelning är att skjuta sig själv i foten.
Med vänlig hälsning
J
Du har helt rätt att köpa Telia pga hög DA är inte att rekommendera, speciellt inte nu när de kanske måsta betala böter motsvarande nästa års utdelning. Hade Telia kört månadsutdelning så hade man kunna såld direkt när skandalen blev ett faktum men man hade iaf fått några månaders utdelning av avkastning i alla fall. Förvisso hade det inte gjort någon skillnad om man återinvesterat dessa i just Telia.
RaderaEn tanke jag fick just nu är att konceptet funkar nog bättre på portföljnivå än för enskilda innehav då man kan återinvestera i de case som känns rimligast för stunden.
Tack för att du kommenterar regelbundet!
Hej!
SvaraRaderaJäkligt intressant inlägg. Jag har alltid tänkt att det inte spelar så stor roll om utdelningen kommer 1 eller fler gånger under året. Dit inlägg fick mig att åtminstone börja reflektera över att kanske se över utdelningsflödet igen.
Tack!
RaderaSom sagt, välj bra bolag i 1:a hand men att kassan fylls på löpande har sina fördelar.