Nog för att ISK är att föredra i de flesta fall men vad borde Warren Buffet ha valt med facit i hand, ISK eller vanlig depå?
För att göra vanlig depå rättvisa har jag infört två nya features till Sparkalkylator Deluxe.
- Schablonmetoden avseende reavinstskatt
- Schablonintäkt för fonder
Bägge delarna är endast tillämpliga för fritt sparande och de fungerar så här:
Schablonmetoden
Denna metod är gynnsam att använda om du har en orealiserad värdeutveckling på 400% eller mer då anskaffningsvärdet räknas som 20% av nuvärdet oavsett det faktiska anskaffningsvärdet (GAV). Effekten av metoden gör att vanlig depå gynnas på riktigt lång sparhorisont i ett buy-and-hold scenario om värdeutvecklingen samtidigt är god. Mer om schablonmetoden kan man läsa om hos Skatteverket.
Schablonintäkt fond
Sen reglerna för utdelningar för fonder ändrades för några år sedan så får man skatta för en schablonintäkt på 0,4% av fondvärdet vid årsskiftet. Detta innebär i praktiken en årlig skatt på 0,12%. Ingen jättestor summa men blir ändå en viss påverkan på sikt. Hos Skatteverket finns det givetvis mer information om detta.
Nåväl, vad borde Warren Buffet haft för sparform?
Vi antar att Buffet, som har haft den makalösa avkastningen på 19,8% årligen i 48 år började med 100 kronor i startkapital.
bildkälla: z2036
Om Buffet hade använt ISK så har han 408 581 skattat och klart efter 48 år vilket man måste säga är bra jobbat!
bildkälla: z2036
För vanlig depå kan vi se att Skatteverket är mycket nöjd men att även Buffet har mer på banken jämfört med ISK då han läser 443 344 på kontoutdraget.
Hur kan det bli så här?
Vanlig depå vinner över läng sikt då effekten av ränta-på-ränta blir mer kraftfull då ingen skatt tas ut så länge vinsten är orealiserad. Vidare så gör schablonmetoden att skatten blir något begränsad om värdeutvecklingen varit mycket god.
Man kan förstås fundera över sannolikheten kring att man kör buy-and-hold över så lång tid samt att man lyckas lika bra som Warren Buffet. Inte så hög tror jag.
Så länge statslåneräntan håller sig på låga nivåer så är det fortsatt solklar fördel ISK eller Kapitalförsäkring (KF), speciellt om har aktier med utdelningar då det i vanlig depå dras 30% skatt på dessa.
Kanske är det ingen större uppdatering av kalkylatorn men den blir än mer korrekt och fortsatt ohotad etta på nätet avseende precision tror jag.
Vad saknar ni för features för Sparkalkylator Deluxe?
Hej, bra inlägg (och imponerande kalkylator!). Jag tycker man bör tänka på att det avgörande här är kapitaliseringen av skatten.
SvaraRaderaFör ett ISK eller en depå med normala utdelningar sker kapitalisering av skatt varje år och då "tullas" kontot av löpande. Därmed försvinner hela depåns fördel som du kommenterar ovan.
En depå med aktier som delar ut extremt lite eller ingenting skjuter upp (åtminstone merparten) kapitaliseringen av avkastningen till säljtillfället och därmed skjuts skatten upp i flera år - då får du fördelarna du beskriver där du själv kan få åtnjuta avkastningen på den uppskjutna skatten.
Innan folk börjar välja depå är det också viktigt att tänka på att en flytt från ISK till depå inte utlöser någon skatt, du har en evig ångervecka. En flytt från depå till ISK däremot utlöser skatter. Detta gör att aktiedepå faktiskt är den sparform som har den högre politiska risken av de båda - trots att det är sannolikare att politikerna justerar ISK.
Tack för feedback och bra poänger!
RaderaPolitiska risken är helt klart en nackdel och som jag nämner ovan så är det under ganska extrema omständigheter (20% i 48 år!) som vanlig depå faller bättre ut. Det är förstås ej heller givet att schablonmetoden finns kvar om 48 år.
När vi ändå är inne på för- och nackdelar med vanlig depå så kan man även nämna dessa fördelar:
+ Möjlighet till förlustavdrag
+ Större placeringsmöjligheter (exotiska marknader och listor)
+ Bättre villkor för valutaväxling
Så länge (statslåne)räntan håller sig på låga nivåer så är schablonbeskattning (ISK/KF/TJP) att föredra i de allra flesta sparsammanhang, speciellt om man har aktier med utdelning (som du är inne på).
Helt giltiga argument såklart, min poäng är mest att ISK/KF idag är så förmånligt att om man ska ge några "generella råd" så borde det vara dit man hänvisar folk.
RaderaJag har ISK, KF, depåer, VP-konto och i flera fall företagsägt (där depåns skatt är 22 % = bolagsskatt), men alla nyinvesteringar sker idag i ISK/KF både för mig, företag och barn.
Håller med att generellt så är ISK/KF att föredra för aktieexponerat sparande.
RaderaTumregeln är att avkastar man mer än slr+0,75 så är ISK/KF bättre.
Jag har alla depåtyper och använder en vanlig depå som sluss för månadssparande så att det inte beräknas schablonskatt i onödan om det är så att jag vill avvakta köp i ISK/KF (händer sällan iof)
Möjligheten till "förlustavdrag" är en synvilla enligt mig.
RaderaDet påverkar inte kassaflödet eller något annat, än bokföringsmässigt.
Vid en kvittning, där vinst och förlust är lika stor på kronan, så kan man göra det i ISK-KF också , och slippa K4-blanketten samt blanda in Skatteverket.Effekten blir ju noll så varför inte göra det i ISK -KF ?
Har man mer förluster än vinst, ska nog spara i fonder eller på sparkonto. Har man mer vinst än förlust, får man ju betala 30% på vinsten, som blir mindre med förlustavdrag, men varför skatta vinsten 30% när den skattefri i ISK -KF ??
Förlustavdrag kommer väl mest till sin rätt vid en sur börs då du kan kvitta vinstskatt eller få skatteåterbäring på 2/3 av förlusten (om du inte har ngn vinst att kvitta mot). I samma scenario på ISK/KF så betalar du avkastningsskatt oavsett. Oavsett är det ingen "killer-feature" och jag föredrar ISK/KF så länge statslåneräntan håller sig på låga eller normala nivåer.
RaderaTack för kommentar och input!
Hej!
SvaraRaderaÄlskar verkligen detta verktyg! Vad som saknas? Vet ej, men vore kanske intressant om man kunde vända på det. Säg att man sätter ett mål istället och får anpassa sig så man når dit?
Annars tänkte jag på denna uträkning. Att depån är bättre är ju förutsatt i denna kalkyl att han ej får någon utdelning av några av sina innehav. I depån skulle denna beskattas med 30% medan ISK bara har sin schablon. Vilken vinner egentligen då?
Tack för feedback!
RaderaEn målriktad sparkalkylator vore intressant onekligen, kräver en hel del utveckling så vågar inte lova något.
Kör man på aktier med utdelning så blir det svårt för depå att vinna även på sikt vilket man kan se om man testar via Sparkalkylatorn.
Riktigt intressant exempel med Mr Buffet! Jag vet inte om jag missade men jag tycker mig sakna utdelningen. Där ser jag den stora skillnaden på ISK och gammeldepån. Om man behöver skatta för utdelningen så tappar man en stor del av ränta på ränta-effekten. Det är faktiskt det som är den största anledningen till att jag valt ISK.
SvaraRaderaDet stämmer att om man har aktier med anständig direktavkastning/utdelning så är det svårt för en depå att vinna så länge statslåneräntan är normal till låg.
RaderaTack för kommentar!
Är jämförelse med Buffet relevant ,då han alltid fått stora utdelningar från sina innehav ? En fiktiv -påhittat scenario tycker jag mer är spridande av vilseledande fakta.
SvaraRaderaJag tycker nog att det framgår av inlägget samt via kommentarer att exemplet kanske inte är så speciellt lätt att få till i praktiken. Då just Berkshire/Buffet inte betalar utdelningar så skulle man kunna tänka sig ett buy-and-hold scenario enligt ovan för en som köpte aktien vid IPO:n way back.
RaderaMer relevant exempel vore nog för en fond och man kanske borde räkna på Ny teknik istället?
Tack för dina kommentarer!