Få av er läsare har nog undgått att höra om förslaget om höjd skatt på Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF).
Då förslaget med stor sannolikhet går igenom så passar jag på att ändra beräkningarna för mina sparkalkylatorer redan nu så att du kan räkna på vad det innebär utifrån dina antaganden om framtiden.
Så på förekommen anledning presenterar z2036 sorgligt men sant:
Följande är uppdaterat:
- Uppdaterad "extraskatt" från 0,75 % till 1 % för ISK/KF
- Förbättrad beräkning för Genomsnittssmetoden så att vinstskatt beräknas med hänsyn till courtagekostnader för en vanlig depå där vinsten realiseras i slutet av sparperioden.
- Anpassade default-värden för Sparkalkylator Basic
Om vi utgår från mina standardvärden så blir skillnaden inte så stor i absoluta tal men ändå inte försumbar tycker jag.
Det handlar alltså om ca 3 600 kr totalt sett allt annat lika i exemplet ovan. Det motsvarar en extra skatt på ca 1,3 % av det du betalat in under spartiden.
Jag konstaterar att utifrån parametrar som används i prognosstandarden för pensioner så blir det väldigt jämnt mellan de olika sparformerna om du exempelvis sparar i fonder.
Från finansdepartementets PM kan man läsa:
"Att höja schablonavkastningen med 0,25 procentenheter beräknas innebära en höjning av den effektiva skattesatsen av sparande på investeringssparkonto med cirka en procentenhet till cirka 23 procent. Det innebär att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning."
Att sparformerna ISK/KF anses vara fortsatt skattegynnade har jag svårt att se i mitt verktyg och skulle gärna se ett detaljerat beräkningsunderlag för det påståendet. Sett ur statens synvinkel så stämmer det att vanlig depå drar in mer skatt men ur ett konsumentperspektiv så blir nettoeffekten ganska likartad mellan de olika sparformerna om du exempelvis sparar i fonder och utifrån prognosstandarden.
Förvisso har jag inte med schablonskatten för fonder i min Sparkalkylator Basic men den blir ca 4 000 i exemplet ovan. Så ändå en fördel för den vanliga depån givet förutsättningarna.
Vidare kan jag tycka det är tveksamt att basera en skattenivå utifrån historiskt data från aktiemarknaden då det inte finns några garantier om framtiden i sammanhanget.
Är du utdelningsinvesterare så är det fortsatt fördel schablonbeskattning som det ser ut men att äga bolag som Amazon, Alphabet, Facebook och Berkshire på riktigt lång sikt kan nog vara idé att ha i vanlig depå då dessa inte delar ut och har man tur så kan man använda schablonmetoden när man realiserar vinsten.
Är man "exotisk" som Gustav och Framtidsinvesteringen så är vanlig depå inte fel ur skattehänseende då högt courtage gynnas i vanlig depå relativt ISK/KF då du kan dra av kostnaden vid reavinstbeskattning.
Det som är olyckligt från spararens perspektiv är att du nu mer än innan måste välja depåtyp beroende på riskpreferens och vad du sparar/investerar i för typ av värdepapper. Det våras för rådgivare igen?
Det som är olyckligt från spararens perspektiv är att du nu mer än innan måste välja depåtyp beroende på riskpreferens och vad du sparar/investerar i för typ av värdepapper. Det våras för rådgivare igen?
Hur tänker du nu kring ditt framtida sparande?
Photo by Matthew Henry on Unsplash
Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.
ISK är inte skattegynnat utan kostnadsneutralt. Däremot bäst just nu. Hade det varit låt säga en period med höga räntor och samtidigt några år då börsen går minus hade det varit annorlunda
SvaraRadera/sportcarl
Jag tycker nog man ska utgå från de officiella prognosstandarder som finns och den för pensioner har Pensionsmyndigheten m.fl. varit med och tagit fram. Om man sen lägger på konsumentperspektivet har jag svårt att se att ISK/KF är gynnsamt för en "normal" sparare.
RaderaTack för kommentar!
Anser att ISK är gynnat, för tillfället. Men är ju beroende av SLR så hade hellre sett att förslaget gällde ett ändrat "golv" i beskattningen. Ligger SLR på 3% blir ju kalkylen en helt annan.
SvaraRaderaLåg slr i kombo med stark aktiemarknad gynnar ISK/KF onekligen. Oavsett så borde skatteuttaget ske på långsiktiga grunder tycker jag.
RaderaTack för kommentar!
ISK har funnits i 5 år och reglerna har ändrats, något, några gånger. Skatteuttaget sker ju på långsiktiga grunder men måste ju också kunna korrigeras, som t.ex. Införande av jobbskatteavdrag, brytpunkt för statlig skatt, skattetakt, kommunal skattesats, ändring av ränteavdraget(?)
RaderaTycker generellt att politiken inte ska ändra långsiktiga spelregler allt för ofta då det urholkar förtroende och gör att folk inte vågar lita på vad som händer i framtiden.
RaderaOm nu ISK är att alternativ till eget pensionssparande så bör man inte ändra reglerna på vaga grunder och för ofta tycker jag.
Bra inlägg! Kan nog mycket väl vara så illa att de bara tänker till rad 3 (skatt) och missar hur det slår för konsumenter (värde).
SvaraRaderaHur man resonerat från början framgår i den här promemorian, sid 125. Men sen har ju ytterligare pålägg förändrat förutsättningarna. Se ändå: http://www.regeringen.se/49bb22/contentassets/3aa670d67d1e48deab03663091f34a3d/promemoria-schablonbeskattat-investeringssparkonto-och-andrad-beskattning-av-kapitalforsakring#page133
För egen del blir de flesta köpen i depå numera, främst beroende på att det är enda alternativet för exotiska marknader. Men det kan faktiskt också vara billigare i längden, förändringarna för kontoformerna har skapat stor osäkerhet i vad som faktiskt är bästa valet.
Tack för länken, ska läsa på där. En hänvisning i PM hade varit på sin plats men den kanske gjordes i all hast?
RaderaVi mer avancerade sparare kommer sannolikt att klara oss väl oavsett men den "vanlige" spararen tror jag lätt går vilse i denna djungel och de som funderar på att börja spara lär inte gynnas av att det blir krångligare.
Tack för kommentar!
Avsnitt 3.4 (sid 90 och framåt) och framförallt sid 125 och framåt är bäst!
RaderaTack för vägledning!
RaderaNär man pratar skatter, så verkar det som om många alltid ser att börsen stiger och därmed är skatten låg. Vad händer i ett Japan scenario? Varför ska staten dra skatt när börsen stiger, och även när börsen faller? Om staten nu ska ha del av kakan, från redan hårt beskattade kronor som blev över, då bär de väl även dela på nedsidan via återbäring?
SvaraRaderaVidare anser jag att det allvarligaste kanske är de trend vi ser i skattehöjningarna. Många bäckar små blir tillslut en enorm flod.
Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/
Apropå Japan läste jag att BoJ ägde en stor del av japanska börsen nu via deras stödköp. Det är kanske så man ska säkra framtidens utveckling på svenska aktiemarknaden så att skatteunderlaget inte viker? :-)
RaderaTack för kommentar!
Skall bli intressant att se om skatten sänks om räntorna går upp framöver. Det vore ju i linje med hur de kom fram till en höjning.
SvaraRaderaJag håller det som osannolikt tyvärr.
RaderaTack för kommentar!
De var nog planen redan från första början, lura in tillräckligt många till ISK med låga avgifter och sen när miljoner konton öppnats höja skatten. En sak är ju säker och det är att nu kommer ISK skatten aldrig sänkas och det går väl bra nu när SLR är så låg men det är den ju inte i all framtid.
SvaraRaderaJag tror inte avsikten var att lura någon från början utan att skapa en enkel sparform för alla med rimlig beskattning.
RaderaSen blev det maktskifte och med stöd av en del nationalekonomer så tror man sig har hittat en obalans i beskattningen vilket gjort skattehöjningarna möjliga. Lågränteläget har nog också spelat in.
Tack för kommentar!
ser det här som en helt och hållet vänstergrej, som S kan gå med på, de släpper fram Ulla att presentera det för att skydda S
RaderaOavsett så är det inte sparvänligt på något sätt...
Radera:-(
Är väl snarare så att kontot konstruerades för en SLR på 3-5%, när sedan utfallet blev under 1 så är läget ett annat.
RaderaI teorin så ska riskpremien vara lika över tiden mot slr och den ursprungliga konstruktionen av ISK borde då inte behöva justeras löpande.
RaderaNu är vi fått ett specialtillstånd med slr nära 0 och den allmänna teorierna är satta ur spel.
Att införa ett golv kändes rimligt på alla sätt men jag är skeptisk till att justera så här (relativt) snabbt efter lansering.
Är det någon som har läst den ursprungliga utredningen om ISK och granskat hur de kom fram till att ISK är intäktsneutralt för staten jämfört med depå? Jag misstänker att utredningen gjordes i ett högre ränteläge och att man aldrig räknade med dagens räntenivåer. Det hade kanske varit ärligare att lägga en fast schablonintäktsränta som inte ändrades med räntan?
SvaraRaderaFör egentligen är det ju lite feltänkt att låta skatten följa räntan, då fallande räntor ofta leder till högre värderingar och tvärtom. ISK:s utformning blir då extra gynnsamt i goda börstider och inte alls gynnsamt i sämre börstider. Det leder till att OM räntorna går upp till 3-4% så kommer säkert många att avsluta sina ISK, och då är ju de långsiktiga sparincitamenten egentligen inte så starka.
Mvh Mattias
I teorin borde räntan och börsen samspela över längre tid med en likartad riskpremie så jag kan tycka att systemet är logiskt ändå. Minusräntan fanns inte på kartan och den är förhoppningsvis en parantes i historien men vi får se.
RaderaVad jag har läst så kördes det backtesting med schablonskatt och de fann att nivån blev rimlig över tiden.
Tack för kommentar!
Hej Stefan,
SvaraRaderatack för bra kalkulator-update, några frågor på kalkulatorn:
1. Är parametern "Statslåneränta" tänkt att estimera = SLR 30 Nov + "straffavgiften" (1% från 2018-01) eller enbart själva SLR 30 Nov?
2. Generellt gäller ju att: om ett ISK/KF ska löna sig skattemässigt jämfört med ett vanligt depåkonto, så måste:
a >= slr / (1-slr), där a = (den förväntade) avkastningen för total portfölj på ISK/KF och slr = (Statslåneränta 30 November föregående år + 1.0 %).
Se t.ex den långa beräkningen på detta här hos Rika Tillsammans:
https://rikatillsammans.se/berakning-av-brytpunkten-for-skatten-mellan-investeringssparkonto-och-vanlig-depa/
I ditt exempel i din kalkulator screenshot har ju du SLR = 4% och Värdeutveckling = 6.5% = a i min formel ovan.
Om man i min formel ovan (eller hos Rika Tillsammans) sätter in SLR = 4% så får man att så länge ens förväntade värdeutveckling (a) > 4.17% per år så lönar det sig att ha sparandet på ISK/KF jmfrt med depåkonto.
Din kalkulator screenshot visar ju på motsatsen, dvs i ditt ex så lönar det sig ju att spara på depåkonto då SLR = 4% och förväntad värdeutveckling = 6.5%. Vad är det jag missar här?
Mvh Stefan A.
1. Statslåneränta = slr, dvs sista november för ISK/KF och genomsnittliga för pensionsförsäkring. I och med uppdateringen lägger jag på 1 %-enhet när beräkningarna görs.
Radera2. Tumregeln är att ISK/KF ska avkasta slr+1 % för att löna sig jämfört med vanlig depå. Men det gäller bara i de fall där vinsten realiseras årsvis. I mitt exempel ovan så köper man fonder och håller dessa över hela sparperioden varav att reavinstbeskattningen sker på slutet. Detta ger att ränta-på-ränta blir gynnsam i vanlig depå då ingen skatt belastar under spartiden (förutom schablonskatt för fonder som jag har med i Deluxe).
I fallet utdelningar gäller tumregeln vilket ger att utdelningsinvestering fortfarande trivs bäst i ISK/KF.
De flesta kalkylatorer jag sett på nätet räknar väldigt förenklat och jag försöker med Deluxe framför allt visa på vad som händer om man räknar med full precision och månad för månad.
Tack för kommentar!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaJag ser det som självklart att nån utredning gjordes redan när isk togs fram att staten skulle vara en vinnare i alla lägen. Detta var ju inget hittepå för att förenkla deklarationen för alla som handlar med aktier eller fonder. Man har nog simulerat mängder med olika scenarion innan man kom fram till hur isk skulle se ut. Jag tänker då på genomsnittlig reavinst/förlust som svenssons gör, alla "felaktigt" uppgivna GAV i deklarationerna osv., antal tjänstemannatimmar dom sparar som slipper kontrollera K4 manuellt i utvalda bolag som ökat kraftigt i värde under året och som även avyttrats. Isk är ju helt datoriserat med lämnande av kontrolluppgift från kontoförande institut, det är svårt att se hur det kan bli fel eller fuskas.
SvaraRaderaJag tror du har rätt men sen kom minusräntan och maktskiftet...
RaderaTack för kommentar!
Ja här är det depå som gäller i allt större utsträckning. Och avdrag av större courtage är helt klart en fördel. En annan fördel man lätt glömmer vid positiv utveckling är ju att man då också delar risken med staten, och tänker då på förlustavdraget. En nackdel med ISK/KF är ju också att skatten betalas oavsett hur det går, även om underlaget såklart blir något mindre när aktierna faller..
SvaraRaderaHur som helst, för min del har valet av depåtyp spelat väldigt liten roll. För mig har det handlat om att hitta aktier jag tror på.
Avdrag för courtage och förluster är en klar fördel i vanlig depå som inte tycks få någon uppmärksamhet i debatten, i synnerhet från departementet och regeringen.
RaderaVisst blir det ett lyxproblem med beskattning om man lyckas pricka in sina "tenbaggers" men jag tänker främst på den "vanliga" spararen som kanske väljer en globalfond här, vi hängivna kommer alltid att klara oss relativt väl. Uppenbarligen så ska det inte vara för enkelt och fördelaktigt att spara så att man får mer än 40-60 % av sin slutlön i pension...
Tack för kommentar och RT!
Om det nu stämmer att V's Ulla vill komma åt alla medelålders vita män med stor förmögenhet så hade dom kunnat sätta en begränsningsregel. Tex. att allt sparande upp till 100.000kr/person skulle vara skattebefriat. Man hade ju förmågan att göra detta med fastighetsskatten när denna fanns. Nu uppmuntrar man ju i princip alla att inte spara. Men detta är (S)verige i ett nötskal. Man premierar dom som missköter sig och slarvar med sina liv och straffar dom som sköter sig.
SvaraRaderaJag skulle kunna tänka mig olika kapitalskikt men kanske svårt i praktiken? Förmögenhetsskatten gjorde att kapital flydde utomlands istället...
RaderaSkulle inte tafsandet på ISK/KF-skatten kunna bidra till snarlik flykteffekt?
RaderaInte otänkbart i förlängningen om skatten höjs ännu mer vilket antyds mellan raderna.
RaderaBlir det inte bättre att välja depå med riktigt långsiktiga innehav? Om jag köper aktier i ett bolag som aldrig delar ut pengar och värdestegringen är 15 % per år så dubbleras värdet vart femte år. En placering med 1 miljon är då 256 miljoner efter 40 år. Anskaffningskostnaden är fortfarande 1 miljon men jag har en möjlighet att välja 20 % av värdet som anskaffningskostnad vid en försäljning av aktierna. Om jag räknar rätt blir då skatten i praktiken inte 30 % på värdestegringen utan endast 20 % - eller tänker jag fel?
SvaraRaderaJag inser att 15 % avkastning är högt och att även dessa regler kan ändras - men ändå!
Låter som du tänker på schablonmetoden och jag har stöd för den i Deluxe. På riktigt lång sikt så kan vanlig depå bli lönsam som du är inne på. Svårt att veta hur reglerna ser ut om 10-20 år bara...
RaderaTack för kommentar!
Tycker det är svårt att jämföra ISK/KF med depå och påstå att det ena är mer skattegynnat än det andra. Sparar man i vanlig depå skattar man bara vid realisation, vilket skapar inlåsning (man kanske aldrig säljer) medans i ISK betalar man skatt hela tiden...
SvaraRaderaDet är olika typer av sparande och det kan vara svårt att jämföra beroende på hur spararen beter sig under spartiden.
RaderaTack för bra poäng och kommentar!
Ett tillägg, har man utdelning i depån så beskattas ju den löpande med 30% (tror jag)! Men värdetillväxten i tillgången beskattas endast vid försäljning och det kan ju dröja många år, kanske ända till pension...;)
SvaraRaderaDet stämmer, väljer du att ange direktavkastning i Deluxe så dras 30% källskatt för vanlig depå vilket gör att den tappar mot ISK/KF. Så fortsätt fördel utdelningsaktier i ISK/KF mao :-)
Radera