Sidor

Sidor

2015-03-28

Höjd skatt ISK/KF- Analys

Oavsett förd politik så kan man nog säga att privat långsiktigt sparande jobbar i viss motvind just nu. Först sänk avdragsrätt och slopande av privat pensionssparande och nu en föreslagen höjning av schablonskatten på ISK/KF.



Förslaget i korthet

Vid beräkning av schablonskatten så adderas 0,75%-enheter till statslåneräntan (slr) och ett golv införs på 1,25%.

Om vi tar veckans statslåneränta på 0,27% så skulle golvet på 1,25% användas då 0,75%+0,27%=1,02% att jämföra med 0,9% för 2015.

På kort sikt är det inga större reala konsekvenser med andra ord men på lång sikt slår det ganska mycket tror jag.

  • Ett mer normalt ränteläge på 4% ger att man måste överträffa en avkastning på 4,75% ca för att det ska löna sig jämfört med fritt sparande
  • Punkten ovan innebär att man måste skruva upp risknivån ett snäpp
  • Förtroendet för långsiktigt hållbara spelregler för privatsparande minskas rejält ytterligare, vanligt folk kommer att välja amortering (vilket kan vara bra för vissa) och madrassen (sparkonto på storbank)
Vad tycker jag?
  • Golvet på 1,25% känns helt rimligt, det borde funnits från början.
  • Tillägget på 0,75%-enheter för slr ser jag som en ren straffskatt på förväntad avkastning och det går FETBORT

Vad kan man lära sig?

Precis som man inte ska vara "all-in" i en aktie så bör man även diversifiera portföljen i olika sparformer vilket är möjligt om avgifter och courtage är rimliga.

Vad ska man välja för sparform fortsättningsvis?

För riktigt långsiktigt sparande är det fortsatt fördel löneväxling för den som har rätt förutsättningar men det är säkert bara en tidsfråga innan det försämras även här.

Min gissning är att det fortsatta låga ränteläget kommer att hålla i sig minst 1-2 år till vilket ger fördel ISK/KF jämfört med vanlig depå trots skattehöjningarna. Man bör hålla fortsatt bra koll på ränteläget och vara beredd att omvärdera läget vilken sparform som är mest lämpad för ens investeringsprofil och förväntad avkastning.

Vill man räkna själv på hur det slår så kan man även fortsättningsvis använda min sparkalkylator genom att öka genomsnittsvärdet på Statslåneräntan med 0,75.





2 kommentarer:

  1. För de som inte kom ihåg tankarna våren 2011...

    Ursprungligen var ISK tänkt att ha ett 0.75% tillägg till slr, men efter häftiga protester från filmbranschen och andra remissorgan så slopades tillägget.

    Håller med att även ett "litet tillägg" förstör det långsiktiga och riskbegränsade sparandet för många som kanske skulle behöva spara mer...

    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Filmbranschen?!

      I och med ISK's införande ökade faktiskt skatten på KF i samma veva då dess dåvarande utformning var Värde vid årsskifte * Genomsnittlig statslåneränta * 27%

      Hade påslaget på 0,75 funnits från början så tror jag inte vi hade sett så många nyteckningar för ISK...

      Tack för kommentar.

      Radera