Sidor

Sidor

2018-10-28

Skuldsättning - viktig parameter i tider av oro?

Jag är ingen större fantast av den socialdemokratiska politik som förts de senaste åren men jag kan minnas eran när Göran Persson styrde landet att det fanns en del positiva inslag ändå. Hans måtto "den som är satt i skuld är icke fri" har vissa poänger och statens finanser stärktes under hans styre som jag minns det vilket jag tycker var bra.

Länder som USA och Japan har växande skuldsättning vilket får mig att undervikta min exponering mot deras valutor jämfört med index.

Men hur är det då med ett bolag, vilka krav ska man som investerare ställa på

Skuldsättning?


I ärlighetens namn så tittade jag inte på ett bolags skuldsättning när jag började samla utdelningsaktier för ett antal år sedan. Men med tiden och i synnerhet när jag träffade bloggaren Framtidsinvesteringen så har det blivit en allt viktigare parameter för mina bolag i portföljerna.

Det finns lite olika sätt att mäta skuldsättning på och jag är långt ifrån expert på dessa. Jag tänker att ett bolags återbetalningsförmåga är det som spelar störst roll om räntan stiger i kombination med allmän oro på börser och kreditmarknader. Ett av de mer vedertagna måtten för detta är:

 Net Debt / EBITDA

Det är nog inget perfekt mått men det är ofta ganska lätt att hitta det via screeners eller via andra datakällor. Skulle jag konstruera ett eget mått för ändamålet så tror jag nettoskuld / fritt kassaflöde vore intressant då detta borde ge en än bättre fingervisning om faktisk amorteringsförmåga.

Men oavsett detta så jag väljer att mäta Net Debt / EBITDA av praktiska skäl och som av en händelse så har jag gjort det för alla mina innehav samt infört verktygsstöd för detta. Som främsta datakälla har jag använt 4-traders men i vissa fall Introduce eller egna beräkningar efter det aktuella bolagets senaste rapport. Det finns en viss risk för felaktigheter så ta uppgiften med en nypa salt och påpeka gärna om någon uppgift förefaller vara helt åt skogen.


Sorterar jag efter högst skuldsättning så hittar vi fastighetsbolag högst upp vilket kanske är föga förvånande? Andra bolag som sticker ut är AB Inbev som faktiskt sänkte sin utdelning i veckan för att istället försöka minska skuldsättning vilket förefaller vara ett vettigt beslut.

Ett annat bolag vars höga skuldsättning förvånade mig är Toyotas men den ser ut minskas framåt förhoppningsvis.

Men vad är då en hög skuldsättning? Enligt Investopedia så är nivåer på 4-5 alarmerande högt med stora risker till följd av detta. Nämnda Framtidsinvesteringen har ett ganska konservativt krav på max 1 x vilket skulle diskvalificera drygt 40 % av mina bolag.

Jag har inte satt någon specifik gräns ännu men jag kommer att beakta skuldsättning vid månadssparande och återinvestering till förmån för de med lägre skuldsättning.

Skuldfritt bolag, dvs ett med nettokassa är en meriterande egenskap och jag kan konstatera att nästan 40 % av mina bolag har nettokassa av varierande storlek vilket känns bra. De bolag som inte har en redovisat nyckeltal enligt ovan visas med streck och det tycks handla om finansiella bolag som banker och försäkringsbolag i huvudsak.

Hur ser du på ett bolags skuldsättning?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier. 

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Introduce
Bildkällor: z2036, Pixabay


Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

8 kommentarer:

  1. Håller helt med - jätteviktigt att undvika företag med hög skuldsättning!

    Jag försöker få ett grepp om det men samtidigt är det i praktiken mer komplicerat eftersom man även måste titta på vari tillgångarna består. MQ:s tillgångar kommer t.ex. inte vara mycket värda om det är butiksdöd och handeln viker, delar av tillgångarna kan tvärtom då bli en belastning som man antingen får mindre betalt för än man har bokfört eller får svårt att bli av med. Enfastighetsaktier som Delarka och Saltängen har tydliga tillgångar i fastigheten men samtidigt är den så specialiserad att det inte är kostnadsfritt att ställa om till en eventuell framtida kunds krav. I mer diversifierade fastighetsbolag tittar jag därför på uthyrningsgraden, hyresintäkter och vilka investeringar som har gjorts i renoveringar. Detta ger en bra bild av om intäkterna är bestående på hyressidan eller består i spekulationsaffärer som kommer vara omöjliga att upprätthålla vid svagare fastighetsmarknad. Och Bankers tillgångar har vi ju sett i finanskriser tidigare att de snabbt kan visa sig vara mindre värda än vad man har kalkylerat om de har "dåliga lån" på tillgångssidan.

    Men samtidigt har ju företagen vetat under flera års tid att räntan kommer höjas. Blev ju snarare senare än förväntat. Tänker att företag som Castellum och Hemfosa redan planerat därefter vilket syns på hur de strukturerar om sina fastighetsportföljer och i Hemfosas fall renodlar i samhällsfastigheter med risken i Nyfosa. Tror därför att de flesta aktiebolag tar höjd för räntan så det man snarare bör oroa sig för är externa chocker som kan t.ex. minska konsumtionen utöver vad företag/individer kalkylerat och därigenom företags intäkter direkt eller indirekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tillgångar tycker jag är svåra att värdera som du säger så att mäta skuldsättning utifrån återbetalningsförmåga känns bäst tycker jag.

      Fastighetsbolag med försiktig belåning är nog inte fel och det är nog bra om Castellum och Hemfosa jobbar mer åt den riktningen.

      Tack för kommentar!

      Radera
  2. Hej Stefan. Jag tänker mäst på min ekonomi då jag är skuldfri. Har inte lånat en enda krona varken för en bil eller något annat. Jag är inte rödd att investera Globalt/Usa då jag anser om Usa ekonomi går åt skogen samt dollar då rasar allt annat i världen minst lika mycket och ännu mer småbörsen som Sverige. Fast jag tror att Sverige klarar sig riktigt bra långsiktigt med fina exportbolag vi har här. Tycker att viktigast är att ha koll på sin egen ekonomi och skulddättning som många lever på idag. Det är största problemet. Bra Sverige/Globala börsinvesteringar brukar klara sig fint på 10-20 årssikt. Jag truvs bra i Hyreslägenhet med fasta kostnader då jag ändå kan spara månadsvis för att köpa Global index samt buffert sparande för resan, bilkostnad och lite annat. Mvh.jacke77

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sin personliga skuldsättning är ett kapitel för sig och beror på en mängd faktorer kring sin egna ekonomiska situation.

      Jag hade gärna tagit motsvarande hyresrätt där jag bor nu om hyran hade varit i närheten av min boendekostnad men skulle gissa på att jag bor för ca halva månadskostnaden på dagens räntenivå.

      Tack för kommentar!

      Radera
  3. Ja, skuldsättningen är ju en parameter bland alla andra att beakta. Även om det inte är så pass enkelt, man får ju titta på affärsmodellens egenskaper också. En del kan tåla betydligt mer skuld än andra.
    Mvh https://investera-pengar.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det verkligen så därför vill jag inte låsa mig vid en specifik gräns.

      Tack för kommentar!

      Radera
  4. Viktigt med skuldsättning, särskilt om man kollar i mer exotiska länder där skulder kanske finns i USD. Att bolagen har låg skuldsättning ger också mer möjligheter att t.ex. förvärva i kristider.

    De allra flesta av mina bolag har en låg skuldsättning eller nettokassa och det gör det lättare att vara långsiktig och verkligen satsa på buy and hold (men man får ju sälja om saker förändras för mycket till det sämre).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det gäller att hålla koll på om skuldsättningen förändras till det sämre. Sen kan det väl vara vettigt att köpa bolag till rätt pris och öka sin skuldsättning om det blir fina kassaflöden sedan tänker jag, typ som i fallet Savaria.

      Tack för kommentar!

      Radera