Sidor

Sidor

2023-12-19

Remissreflektioner: En årslön på ̶b̶a̶n̶k̶e̶n̶ ISK/KF?

Regeringen slog till med en remiss igår om sänkt skattInvesteringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF. Jag ska analysera förslaget mer på djupet så småningom men några korta reflektioner är på plats redan nu.

I korthet innebär förslaget att per fysisk person så kommer det att bli en skattereduktion med upp till 300 000 kr för personens sammanlagda kapitalunderlag från dennes ISK-konton och/eller Kapitalförsäkringar. Detta motsvarar en minskad skatt på 3 258 kr per 2023 års statslåneränta. Sannolikt blir den lägre för året som skattereduktionen ska börja gälla, dvs från 2025.

Progressiv beskattning



Förslaget innebär att schablonbeskattningen blir progressiv för ISK och KF som synes ovan. Detta tycker jag är rimligt i sammanhanget då småsparare gynnas samt att det även blir på marginalen lite bättre för de som har större kapital jämfört med dagens beskattning.

Kvittning av underskott av kapital för KF


För att skattereduktionen ska kunna omfatta KF så kommer varje försäkrings kapitalunderlag att rapporteras till Skatteverket. Detta möjliggör att KF kommer att få "kvittas" mot underskott av kapital (typiskt sett ränteutgifter). Som jag tolkar det så kommer den maximala skattereduktionen för schablonskatten begränsa hur stor skatteavdraget/kvittningen för räntekostnader blir. I praktiken 3 258 kr maximalt givet en statslåneränta på 2,62%

Högre möjlig ränta på ISK - buffert deluxe?


Tidigare har räntan på ISK fått vara maximalt motsvarande statslåneräntan, dvs 2,62% för 2023 (beskattningsår 2024). I och med det nya förslaget så kan taket utökas en procentenhet vilket skulle blir 3,62% i maximalt tillåten ränta. Givet att man håller sig under taket på 300 000 kr skattefrihet så blir räntan helt skattefri. Det motsvarar en vanligt sparränta brutto på hela 5,17%!

Detta skulle kunna innebära att ISK blir given som buffertsparande då skattefriheten möjliggör lågrisksparande och om en aktör skulle erbjuda maximalt tillåten ränta så behöver man inte ens befatta sig med korträntefonder.

Spara i barnens namn? 

"Whose motorcycle is this? It's a chopper, baby." - Pulp Fiction
Det finns en "legend" kring barnsparande där dottern på 18-årsdagen tog ut allt sparkapital och köpte en motorcykel åt sin pojkvän...

Då skattereduktionen gäller per fysisk person så kan det vara en god idé att barnsparande sker i barnets namn i ISK eller KF. Att låta barnen få disponera sitt sparande från 18 års ålder har förstås sina risker men med lite god ekonomisk uppfostran så kan dessa minskas samt bättre förbereda barnet för vuxenlivet.

Sammanfattningsvis

Förslaget innebär att balansen mellan ISK och KF är kvar och dess för- och nackdelar kvarstår. Möjligen ökar fördelarna för ISK något mer då skattereduktionen för KF hanteras långt efter det att skatten dragits samt återinvestering av skattereduktionen ökar kapitalunderlaget paradoxalt nog. Ingen stor skatteeffekt men på lång sikt så räknas alla punkter.

En borglig finansminister tyckte på 90-talet att "alla borde ha en årslön på banken". Detta förslag underlättar resan dit och frasen kanske bör ändras till "alla borde ha en årslön på ISK".

Vad tycker du om remissförslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

23 kommentarer:

  1. Det borde vara mer prioriterat att sänka skatten på inkomst av tjänst.

    Varför inte ett rejält grundavdrag inom både inkomst av tjänst och kapital. Gör de första 100 000 kronorna helt skattefria inom båda inkomstslagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att sänkt inkomstskatt är prioriterad och den går före återställande av schablonskatt för min del. Ett skattefritt ISK med möjlighet till lågrisksparande tror jag ändå kan få flera att skaffa buffert vilket jag tror alla parter tjänar på.

      Tack för kommentar!

      Radera
  2. Ta bort den där j-vla procentenheten. Varför måste det finnas en konstant i ekvationen? Obegripligt!!! Att det finns ett golv är begripligt, men inte en olämplig procentenhet utöver statslåneräntan....

    SvaraRadera
    Svar
    1. För några år sedan hade jag hållit med dig men de senaste åren har jag blivit med pragmatisk och förordar långsiktigt hållbara spelregler.

      Statslåneräntan är i princip riskfri ränta. Ett påslag på 100 bps skulle möjligen kunna motiveras som ett "risktillägg" och givet historisk avkastning på börsen så blir det ändå lönsamt med schablonbeskattningen för de flesta.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. "förordar långsiktigt hållbara spelregler." Ja det var ju vad som sas när ISK infördes. Sedan höjdes skatten om och om igen. Att rulla tillbaks dem till de regler som gällde vid införandet och som alla beräkningar gjordes på kan väl knappas anses vara dåligt för vare sig småsparare eller långsiktighet.

      Radera
    3. Jag håller med dig i sak dock tror jag inte ett återställande överlever ett eventuellt regeringsskifte. Återstår att se om skattefriheten upp till 300k överlever politiskt men jag tror chansen är större i alla fall.

      Tack för kommentar!

      Radera
  3. Ett steg i rätt riktning men det bästa vore om de bara avskaffade S alla skattehöjningar på ISK/KF.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se min kommentar ovan, tror inte ett sådant återställande skulle överleva ett regeringsskifte.

      Tack för kommentar!

      Radera
  4. Varför krångla till det? Om isk bara vore ett skal där man kan handla som man vill utan att deklarera, och reavinstbeskatta uttag på belopp utöver insättning. Då hade det blivit neutralt mot traditionell depå, sluppit beroende av statslåneränta och inga märkligheter som skatteuttag på förluster.
    Så fungerar Norges aktiesparkonto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart intressant modell, antar att nätmäklaren då håller reda på kontots totala "GAV" och skattar baserat på det? Får man även kvitta reaförluster på kontonivå?

      Tack för inspel!

      Radera
  5. Bra genomgång av remissen...

    Det är dock en sak som jag tolkar annorlunda och det är "ränta på kontanta medel"
    Där blir det ingen skatt alls om räntan är under de begränsningar som anges.
    Den stora skillnaden för ISK blir att "ränta på kontanta medel" särskiljs från andra "värdepapper" som beskattas med huvudregeln.
    Det betyder att räntan blir skattefri (med begränsningar) även om man betalar skatt på övriga värdepapper.
    Eller vad tror du...
    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tolkar nuvarande regler så som att om räntenivån på ISK likvidkonto överstiger statslåneräntan så ska ränteutbetalningar beskattas "konventionellt", dvs med 30%

      Nya reglerna fungerar på samma sätt som jag förstår det men att 100 bps tillförs statslåneräntan, vilket höjer "taket" för hur hög räntan får vara på ISK innan räntan beskattas konventionellt med 30%

      Så i teorin borde en ISK på < 300 000 kr med enbart likvider och med en ränta som understiger statslåneräntan + 100 bps vara skattefritt

      Tack för feedback och inspel!

      Radera
  6. Jag har sedan några år tillbaka allt mitt sparande i KF då det möjliggör mig att vara "anonym" för kollegor och andra nyfikna som genom de offentliga deklarationssiffrorna kan ta reda på min kapitalinkomst och därmed gissa mitt totala kapital.

    "För att skattereduktionen ska kunna omfatta KF så kommer varje försäkrings kapitalunderlag att rapporteras till Skatteverket."

    Innebär detta nu att KF-schablonerna framöver kommer synas i deklarationen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga och dessvärre finns risken då alla KF:s kapitalunderlag kommer att rapporteras till Skatteverket från 2025. Jag är dock osäker på om alla underliggande deklarationsdetaljer är offentliga eller om det bara är den slutgiltiga Inkomst av kapital som är offentligt. Är det bara Inkomst av kapital så borde inte underliggande Kapitalförsäkringar avslöjas.

      Tack för inspel!

      Radera
    2. En lösning på det problemet kunde vara att man får klicka i en ruta där det står att man accepterar att få informationen vidareskickad. Om du då redan sparar 300 000 kr i en ISK så får du ändå avdraget och klickar du inte i rutan händer inget. Möjlig teknisk lösning.

      Radera
    3. Bra idé, du får tipsa någon remissinstans om detta!

      Tack för inspel!

      Radera
  7. Fin genomgång! Jag är själv lite mer inne på platta(re) skattesatser generellt, även att gå dit när gäller inkomst. Men i sig är förslaget inte så tokigt. Och man kan reagera på att det är progressivt, men å andra sidan är det i samma linje med nätmäklarnas fri aktiehandel etc upp till ett visst belopp.

    Oavsett är det en förbättring även om jag hellre sett en fullständig återgång till reglerna som de var från början. Att en sådan ändring inte skulle överleva ett regeringsskifte är så att säga ett framtida problem och som det är nu vet jag inte om nuvarande opposition är med på tåget... men visst, större chanser att det får överleva, så är det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast om fler har sparande, får fler upp ögonen för ekonomi, skatter, etc fungerar. Förslaget gör att fler kan ha skattegynnat sparande. Dessutom blir vi alla rikare om fler sparar mer, så progressiviteten är ändå rimlig. Småspararna gynnas. Kanske även ett skäl att skaffa ytterligare en unge?
      De väldigt rika har under lång tid kunnat gömma förmögenheter i skatteparadis. Långt ifrån alla, men för många. Hyfsat orimligt att de ska gynnas, heller då detta.

      Radera
    2. Jag är inte emot progressivitet som sådan, utan det hänger på hur den implementeras.

      I fallet inkomstskatt så tycker jag att det är fullt rimligt att det är lägre skatt på lägre inkomster och den procentuellt stiger något i takt med att man tjänar bättre. Alternativet att alla betalar x procent är att allt annat lika som kommer x att bli högre för låginkomsttagare än idag med alla problem som det skulle medföra.

      Liknande tänk tycker jag kan appliceras delvis på schablonbeskattning och jag gillar inslaget av "morot" i förslaget om skattefrihet.

      Tack Gustav och Redaktionen för era kommentarer!

      Radera
    3. Finns klara poänger och håller med ert synsätt i stort, skrev lite hårt. Det är mer om man gärna kunde passat på att gå tillbaka till lägre skattesatser också, men denna ändring bör gå före. Med progressiviteten, där är tanken/frågan om verkligen ”allt” ska gå åt mer progressivt när det gäller skatter, det blir en trend (som ska tänkas igenom och mycket hänger också på implementering). Men oavsett - det här är en bra förändring, och jag välkomnar den!

      Radera
    4. Optimering av skatter är sannolikt en blandning mellan konst och vetenskap och jag försöker tänka i flera led såväl som långsiktigt, att skatter helst ska vara förutsägbara oavsett regering.

      Bra förtydligande Gustav!

      Radera
  8. Jag kommer förvisso maxa avdraget flera gånger om så för mig är det bra, men tycker det är dumt att premiera kapital inkomster för jobb inkomster då kapital inkomster inte gynnar samhället så mycket. Dessutom blir det trassligt att få det rätt med olika undantag till höger och vänster.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om att inkomstskatten borde sänkas generellt men det finns en stor samhällsnytta om fler hushåll skaffar buffert och blir mindre beroende av statligt stöd allt annat lika.

      Vidare så är det positiv för samhället med liberal marknadsekonomi och väl fungerande kapitalmarknader och tillgång till riskkapital är en del av detta. Så givet detta är det positivt om mer kapital tillförs marknaden på exempelvis bekostnad av sparande på sparkonto.

      En lämplig skatteväxling på sikt är i så fall att fasa ur ränteavdrag på lån till förmån för sänkt inkomstskatt och kanske än lägre sparskatter.

      Tack för kommentar!

      Radera