Sidor

Sidor

2015-03-31

Kvartalsrapport Q1 2015

Dags att sammanfatta mars månad och det första kvartalet för 2015 för en del av familjens portföljer.

Om vi börjar med mars så har det väl varit en ganska sansad månad med uppgångar på ungefär 1-1,5% för familjens aktiva aktieportföljer.

Kvartalet är roligare att sammanfatta då utvecklingen varit mellan 12-15% med mindre volatilitet än index vilket antyder att den riskjusterade avkastningen är god.

Utdelningssäsongen är i full gång och det borde innebära en dämpade effekt på eventuella kursfall kommande månader. Man kan fundera på om en del väljer att minska/kliva ur i slutet av maj men vi kommer nog ligga kvar tills vidare i princip fullinvesterade då man får väga courtagekostnader mot kursrisk samt att vi är långsiktiga i vårt sparande.

Om man ska nämna något om sena omallokeringar i mars så har jag bytt lite Hemfosa preferensaktier mot Saltängen som en liten "räntekrydda" i den defensiva delen i portföljerna tillsammans med de andra preferensaktierna.

Vidare har vi plockat in små poster InXL Innovation, Kappahl och Investor. På säljsidan finns Beijer Alma och Hifab som ett led i någon form av fokusering.

I min egna löneväxlingsportfölj har jag minskat i befintliga innehav, sålt alla fonder och köpt in mindre poster av Saltängen, CellaVision och Clas Ohlson. Däremellan blev det en liten daytrade i Troax då jag fick en liten post via dess IPO i veckan som var.

Om man kikar på fördelning av stamaktier så har diversifieringen blivit lite bättre kan jag tycka.



Utdelningskalendern är fortsatt fin med stabil månadsutdelning och en YOC på 5,7% för hela portföljen.


Lönerevisionen för 2015 är inte klar ännu men jag brukar öka bruttolöneavdraget med några hundralappar/månad för varje år då löneväxling som sparform är den bästa på sikt i skrivande stund för mig då jag har turen att ha optimala förutsättningar. Fördelen för löneväxling gentemot ISK/KF kommer att öka om förslaget med ökad schablonskatt går igenom men man ska inte bli förvånad om det även blir sämre för pensionsförsäkringar framöver...





2015-03-28

Höjd skatt ISK/KF- Analys

Oavsett förd politik så kan man nog säga att privat långsiktigt sparande jobbar i viss motvind just nu. Först sänk avdragsrätt och slopande av privat pensionssparande och nu en föreslagen höjning av schablonskatten på ISK/KF.



Förslaget i korthet

Vid beräkning av schablonskatten så adderas 0,75%-enheter till statslåneräntan (slr) och ett golv införs på 1,25%.

Om vi tar veckans statslåneränta på 0,27% så skulle golvet på 1,25% användas då 0,75%+0,27%=1,02% att jämföra med 0,9% för 2015.

På kort sikt är det inga större reala konsekvenser med andra ord men på lång sikt slår det ganska mycket tror jag.

  • Ett mer normalt ränteläge på 4% ger att man måste överträffa en avkastning på 4,75% ca för att det ska löna sig jämfört med fritt sparande
  • Punkten ovan innebär att man måste skruva upp risknivån ett snäpp
  • Förtroendet för långsiktigt hållbara spelregler för privatsparande minskas rejält ytterligare, vanligt folk kommer att välja amortering (vilket kan vara bra för vissa) och madrassen (sparkonto på storbank)
Vad tycker jag?
  • Golvet på 1,25% känns helt rimligt, det borde funnits från början.
  • Tillägget på 0,75%-enheter för slr ser jag som en ren straffskatt på förväntad avkastning och det går FETBORT

Vad kan man lära sig?

Precis som man inte ska vara "all-in" i en aktie så bör man även diversifiera portföljen i olika sparformer vilket är möjligt om avgifter och courtage är rimliga.

Vad ska man välja för sparform fortsättningsvis?

För riktigt långsiktigt sparande är det fortsatt fördel löneväxling för den som har rätt förutsättningar men det är säkert bara en tidsfråga innan det försämras även här.

Min gissning är att det fortsatta låga ränteläget kommer att hålla i sig minst 1-2 år till vilket ger fördel ISK/KF jämfört med vanlig depå trots skattehöjningarna. Man bör hålla fortsatt bra koll på ränteläget och vara beredd att omvärdera läget vilken sparform som är mest lämpad för ens investeringsprofil och förväntad avkastning.

Vill man räkna själv på hur det slår så kan man även fortsättningsvis använda min sparkalkylator genom att öka genomsnittsvärdet på Statslåneräntan med 0,75.





2015-03-26

Månadens aktier: Kappahl och Investor

Vaskade fram två kandidater denna månad för barnen att välja mellan: Kappahl och Investor.


Jag är ingen expert på teknisk analys men trenden ser onekligen svag ut. Däremot fick jag tips från Mattias Eriksson (@m_erikss) på Twitter om denna och sannolikt kan den vara nära en kortsiktig botten vilket kan medföra attraktiv risk/reward på dessa nivåer.


För Investor är det tvärs om, urstark trend och gått bättre än index i år. Tror köp på rekyl gynnsamt samt att långsiktigt är innehavet helrätt tror jag.

Dottern: Hmm, jag väljer Kappahl då jag tror den kan gå upp.

Sonen: Ta det där investmentbolaget.

Hur har det gått för tidigare val?

MånadAktieNuUtveckling
November, 2014Starbreeze10.379.55-7.91%
November, 2014HM292.534317.26%
December, 2014Clas Ohlson124.514113.25%
January, 2015KnowIT5256.58.65%
February, 2015Betsson3053153.28%
February, 2015MQ35.64012.36%
March, 2015HM362.5343-5.38%

HM har tappat lite momentum men tror det blir fortsatt bra på lång sikt. Glädjande att Starbreeze börjat återhämta sig lite och MQ, Betsson samt Clas Ohlson har gått starkt sen föregående månad.

2015-03-22

Lyxfällan...

...är ett program som berör oavsett vad man tycker om det.

Momentet där man sätter upp utgifter i form av pengar på en tavla har vissa pedagogiska poänger kan jag tycka.

Min ambition är att våra barn ska förstå pengars värde och förhoppningsvis få en sund inställning till dessa nu och senare i livet.

Förra veckan fick jag känslan av att den 15-åriga sonen inte riktigt hade den ödmjukheten inför familjens ekonomi som jag tycker man borde ha.

Därför har jag förberett en övning som vi ska ha idag där vi går igenom familjens inkomster och utgifter "lyxfällan-style":


Denna övning kommer nog bli tankeväckande för hela familjen inklusive mig själv, återkommer med utfallet som en kommentar nedan...

2015-03-19

Regn av utdelningar

Imorgon fredag (150320) kan man nog säga att utdelningssäsongen i Sverige drar igång på allvar med x-dagar för Nordea och Castellum med flera.

Om vi tittar på sonens portfölj som är den mest diversifierade i familjen, så är det ett regn av utdelningar att vänta de kommande månaderna:


I och med riksbanken duvaktighet igår (150318) så är min gissning att det är fortsatt fördel värdeinstrument med hög direktavkastning så som aktier, preferensaktier och räntebevis kommande året, vad tror ni?

2015-03-16

ISK/KF - så beräknas avkastningsskatten

Det finns bra exempel på skatteverkets hemsida hur skatten beräknas för Investeringssparkonto (ISK) respektive Kapitalförsäkring (KF) men tänkte med detta inlägg jämföra de bägge sparformerna sida vid sida så att man förstår lite enklare (förhoppningsvis) hur det fungerar.




Vi börjar med lite frågor och svar:

Fråga: Vad är statslåneräntan den sista november?

Svar: Statslåneräntan (slr) fastställs den sista november och den ligger sedan till grund för uträkning av schablonskatten kommande år för både ISK och KF. Nivån på slr är också den avkastning man måste överträffa för att det ska löna sig jämfört med om man sparat på sparkonto eller i en vanlig depå.

Fråga: Hur funkar schablonbeskattningen av ISK/KF?

Svar: Schablonbeskattning innebär att man beräknar skatt på värde och insättningar oavsett om det finns realiserade vinster eller förluster.

För ISK så beräknas skatten baserat på värdet vid varje kvartal samt för insättningar under perioden som man sedan använder som skatteunderlag i deklarationen under kapitalinkomster.

För KF är det värdet per årsskifte samt insättningar under året (räknas med hälften andra delen av året) som ligger till grund för skatteunderlaget.

Skatteunderlaget multipliceras sedan med statslåneräntan per den sista november från föregående år (0,9% 2014) och med skatten för kapitalinkomster (30%).

Se avsnittet längre ned för mera detaljer.

Fråga: Vilken av ISK eller KF har lägst schablonskatt?

Svar: De beskattas väldigt lika totalt sett över tiden, använder min sparkalkylator så kan man konstatera att ISK vinner knappt om spartiden är kort och KF på lite längre sikt om årsavkastningen är över 6% åtminstone.

Fråga: Hur tas skatten ut?

Svar: För ISK tas skatten ut via deklarationen. För KF är det upp till försäkringsbolaget när skatten tas ut, kan variera från månadsvis upp till årsvis där det dras direkt från det totala försäkringsvärdet.

Fråga: Hur beskattas utdelningar?

Svar: Utdelningar från svenska bolag är helt skattefria vilket är en av de största fördelarna jämfört med fritt sparande. Indirekt blir de schablonbeskattade via värdeökningen som de medför. 

På utländska utdelningar dras källskatt som man i en KF oftast får tillbaka några år senare (varierar mellan försäkringsbolagen). I fallet med väldigt låg statslåneränta så skulle men eventuellt inte få tillbaka hela källskatten om dess belopp överstiger dragen skatt för hela försäkringskollektivet.

För ISK kan man begära avräkning för källskatten via deklarationen men det finns ett maxbelopp på 500.

Fråga: Kan man kvitta förluster inom en ISK eller KF?

Svar: Nej.

Fråga: Om statslåneräntan blir negativ, för man återbäring istället för skatt då?

Svar: Nej, skatten kan lägst bli 0. 

Mätpunkter för skatteberäkning


Mätpunkt#1 - Årsskifte till utgången av första kvartalet (1/1 - 31/3)

ISK
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
  • Värde vid årsskifte x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
KF
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats
  • Värde vid årsskifte x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats

Mätpunkt#2 - Andra kvartalet (1/4 - 30/6)

ISK
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
  • Värdet per den sista mars x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
KF
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats

Mätpunkt#3 - Tredje kvartalet (1/7 - 30/9)

ISK
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
  • Värde per den sista juni x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4

KF
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/2

Mätpunkt#4 - Fjärde kvartalet (1/10 - 31/12)

ISK
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
  • Värde per den sista september x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
KF
  • Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/2

Räkneexempel

Vi tar och gör ett så aktuellt exempel som möjligt och hur det skulle kunna se ut för kommande år preliminärt om man startar ett sparande i början av 2015. 

StatslåneräntaKapitalskatt
0.90%30%
DatumHändelseBeloppISK värdeKF värdeISK skattKF skattISK ack.skattKF ack.skatt
2015-02-10Insättning1000001000001000006827067.5270
2015-03-11Utdelning50001050001050000068270
2015-03-12Värdeökning200001250001250000068270
2015-04-01Mätpunkt0125000125000840152270
2015-05-14Insättning10000022500022500068270219540
2015-06-15Värdeminskning-400022100022100000219540
2015-06-16Utdelning500022600022600000219540
2015-07-01Mätpunkt02260002260001530372540
2015-07-02Insättning10000032600032600068135439675
2015-08-03Värdeökning1500034100034100000439675
2015-08-04Utdelning500034600034600000439675
2015-10-01Mätpunkt03460003460002340673675
2015-10-02Insättning10000044600044600068135740810
2015-11-03Utdelning2000046600046600000740810
2015-11-04Värdeökning3000049600049600000740810
2016-01-01Mätpunkt0496000496000335133910752149
2016-01-02Insättning1000005960005960006827011432419
2016-03-11Utdelning50006010006010000011432419
2016-03-12Värdeökning50006060006060000011432419
2016-04-01Mätpunkt0606000606000409015522419
2016-05-14Insättning1000007060007060006827016192689
2016-06-15Värdeminskning-40007020007020000016192689
2016-06-16Utdelning50007070007070000016192689
2016-07-01Mätpunkt0707000707000477020972689
2016-07-02Insättning1000008070008070006813521642824
2016-08-03Värdeökning100008170008170000021642824
2016-08-04Utdelning50008220008220000021642824
2016-10-01Mätpunkt0822000822000555027192824
2016-10-02Insättning1000009220009220006813527862959
2016-11-03Utdelning50009270009270000027862959
2016-11-04Värdeökning100009370009370000027862959
2017-01-01Mätpunkt0937000937000632253034195489
2017-01-02Insättning100000103700010370006827034865759
2017-03-11Utdelning5000104200010420000034865759
2017-03-12Värdeökning5000104700010470000034865759
2017-04-01Mätpunkt010470001047000707041935759
2017-05-14Insättning100000114700011470006827042616029
2017-06-15Värdeminskning-4000114300011430000042616029
2017-06-16Utdelning5000114800011480000042616029
2017-07-01Mätpunkt011480001148000775050366029
2017-07-02Insättning100000124800012480006813551036164
2017-08-03Värdeökning10000125800012580000051036164
2017-08-04Utdelning5000126300012630000051036164
2017-10-01Mätpunkt012630001263000853059566164
2017-10-02Insättning100000136300013630006813560236299
2017-11-03Utdelning5000136800013680000060236299
2017-11-04Värdeökning10000137800013780000060236299

Sammanfattningsvis kan det spela vissa roll vilken sida om en mätpunkt man gör inbetalningar men sparar man långsiktigt så jämnar det ut sig med tiden. Vidare bör man inte göra stora uttag blandat med insättningar utan eftertanke utan här kan det vara värt att tajma mätpunkterna. Som sagt (och synes i exemplet ovan) är skatteuttaget ganska likvärdigt mellan dessa sparformer. Använd gärna min sparkalkylator för att se hur det blir över tiden.