Kvartalsrapport Q1 2015

Dags att sammanfatta mars månad och det första kvartalet för 2015 för en del av familjens portföljer.

Om vi börjar med mars så har det väl varit en ganska sansad månad med uppgångar på ungefär 1-1,5% för familjens aktiva aktieportföljer.

Kvartalet är roligare att sammanfatta då utvecklingen varit mellan 12-15% med mindre volatilitet än index vilket antyder att den riskjusterade avkastningen är god.

Utdelningssäsongen är i full gång och det borde innebära en dämpade effekt på eventuella kursfall kommande månader. Man kan fundera på om en del väljer att minska/kliva ur i slutet av maj men vi kommer nog ligga kvar tills vidare i princip fullinvesterade då man får väga courtagekostnader mot kursrisk samt att vi är långsiktiga i vårt sparande.

Om man ska nämna något om sena omallokeringar i mars så har jag bytt lite Hemfosa preferensaktier mot Saltängen som en liten "räntekrydda" i den defensiva delen i portföljerna tillsammans med de andra preferensaktierna.

Vidare har vi plockat in små poster InXL Innovation, Kappahl och Investor. På säljsidan finns Beijer Alma och Hifab som ett led i någon form av fokusering.

I min egna löneväxlingsportfölj har jag minskat i befintliga innehav, sålt alla fonder och köpt in mindre poster av Saltängen, CellaVision och Clas Ohlson. Däremellan blev det en liten daytrade i Troax då jag fick en liten post via dess IPO i veckan som var.

Om man kikar på fördelning av stamaktier så har diversifieringen blivit lite bättre kan jag tycka.



Utdelningskalendern är fortsatt fin med stabil månadsutdelning och en YOC på 5,7% för hela portföljen.

Lönerevisionen för 2015 är inte klar ännu men jag brukar öka bruttolöneavdraget med några hundralappar/månad för varje år då löneväxling som sparform är den bästa på sikt i skrivande stund för mig då jag har turen att ha optimala förutsättningar. Fördelen för löneväxling gentemot ISK/KF kommer att öka om förslaget med ökad schablonskatt går igenom men man ska inte bli förvånad om det även blir sämre för pensionsförsäkringar framöver...

Höjd skatt ISK/KF- Analys

Oavsett förd politik så kan man nog säga att privat långsiktigt sparande jobbar i viss motvind just nu. Först sänk avdragsrätt och slopande av privat pensionssparande och nu en föreslagen höjning av schablonskatten på ISK/KF.

Förslaget i korthet

Vid beräkning av schablonskatten så adderas 0,75%-enheter till statslåneräntan (slr) och ett golv införs på 1,25%.

Om vi tar veckans statslåneränta på 0,27% så skulle golvet på 1,25% användas då 0,75%+0,27%=1,02% att jämföra med 0,9% för 2015.

På kort sikt är det inga större reala konsekvenser med andra ord men på lång sikt slår det ganska mycket tror jag.

• Ett mer normalt ränteläge på 4% ger att man måste överträffa en avkastning på 4,75% ca för att det ska löna sig jämfört med fritt sparande
• Punkten ovan innebär att man måste skruva upp risknivån ett snäpp
• Förtroendet för långsiktigt hållbara spelregler för privatsparande minskas rejält ytterligare, vanligt folk kommer att välja amortering (vilket kan vara bra för vissa) och madrassen (sparkonto på storbank)

Vad tycker jag?

• Golvet på 1,25% känns helt rimligt, det borde funnits från början.
• Tillägget på 0,75%-enheter för slr ser jag som en ren straffskatt på förväntad avkastning och det går FETBORT

Vad kan man lära sig?

Precis som man inte ska vara "all-in" i en aktie så bör man även diversifiera portföljen i olika sparformer vilket är möjligt om avgifter och courtage är rimliga.

Vad ska man välja för sparform fortsättningsvis?

För riktigt långsiktigt sparande är det fortsatt fördel löneväxling för den som har rätt förutsättningar men det är säkert bara en tidsfråga innan det försämras även här.

Min gissning är att det fortsatta låga ränteläget kommer att hålla i sig minst 1-2 år till vilket ger fördel ISK/KF jämfört med vanlig depå trots skattehöjningarna. Man bör hålla fortsatt bra koll på ränteläget och vara beredd att omvärdera läget vilken sparform som är mest lämpad för ens investeringsprofil och förväntad avkastning.

Vill man räkna själv på hur det slår så kan man även fortsättningsvis använda min sparkalkylator genom att öka genomsnittsvärdet på Statslåneräntan med 0,75.

Månadens aktier: Kappahl och Investor

Vaskade fram två kandidater denna månad för barnen att välja mellan: Kappahl och Investor.

Jag är ingen expert på teknisk analys men trenden ser onekligen svag ut. Däremot fick jag tips från Mattias Eriksson (@m_erikss) på Twitter om denna och sannolikt kan den vara nära en kortsiktig botten vilket kan medföra attraktiv risk/reward på dessa nivåer.

För Investor är det tvärs om, urstark trend och gått bättre än index i år. Tror köp på rekyl gynnsamt samt att långsiktigt är innehavet helrätt tror jag.

Dottern: Hmm, jag väljer Kappahl då jag tror den kan gå upp.

Sonen: Ta det där investmentbolaget.

Hur har det gått för tidigare val?

Månad	Aktie	Då	Nu	Utveckling
November, 2014	Starbreeze	10.37	9.55	-7.91%
November, 2014	HM	292.5	343	17.26%
December, 2014	Clas Ohlson	124.5	141	13.25%
January, 2015	KnowIT	52	56.5	8.65%
February, 2015	Betsson	305	315	3.28%
February, 2015	MQ	35.6	40	12.36%
March, 2015	HM	362.5	343	-5.38%

HM har tappat lite momentum men tror det blir fortsatt bra på lång sikt. Glädjande att Starbreeze börjat återhämta sig lite och MQ, Betsson samt Clas Ohlson har gått starkt sen föregående månad.

Lyxfällan...

...är ett program som berör oavsett vad man tycker om det.

Momentet där man sätter upp utgifter i form av pengar på en tavla har vissa pedagogiska poänger kan jag tycka.

Min ambition är att våra barn ska förstå pengars värde och förhoppningsvis få en sund inställning till dessa nu och senare i livet.

Förra veckan fick jag känslan av att den 15-åriga sonen inte riktigt hade den ödmjukheten inför familjens ekonomi som jag tycker man borde ha.

Därför har jag förberett en övning som vi ska ha idag där vi går igenom familjens inkomster och utgifter "lyxfällan-style":

Denna övning kommer nog bli tankeväckande för hela familjen inklusive mig själv, återkommer med utfallet som en kommentar nedan...

Regn av utdelningar

Imorgon fredag (150320) kan man nog säga att utdelningssäsongen i Sverige drar igång på allvar med x-dagar för Nordea och Castellum med flera.

Om vi tittar på sonens portfölj som är den mest diversifierade i familjen, så är det ett regn av utdelningar att vänta de kommande månaderna:

I och med riksbanken duvaktighet igår (150318) så är min gissning att det är fortsatt fördel värdeinstrument med hög direktavkastning så som aktier, preferensaktier och räntebevis kommande året, vad tror ni?

ISK/KF - så beräknas avkastningsskatten

Det finns bra exempel på skatteverkets hemsida hur skatten beräknas för Investeringssparkonto (ISK) respektive Kapitalförsäkring (KF) men tänkte med detta inlägg jämföra de bägge sparformerna sida vid sida så att man förstår lite enklare (förhoppningsvis) hur det fungerar.

Vi börjar med lite frågor och svar:

Fråga: Vad är statslåneräntan den sista november?

Svar: Statslåneräntan (slr) fastställs den sista november och den ligger sedan till grund för uträkning av schablonskatten kommande år för både ISK och KF. Nivån på slr är också den avkastning man måste överträffa för att det ska löna sig jämfört med om man sparat på sparkonto eller i en vanlig depå.

Fråga: Hur funkar schablonbeskattningen av ISK/KF?

Svar: Schablonbeskattning innebär att man beräknar skatt på värde och insättningar oavsett om det finns realiserade vinster eller förluster.

För ISK så beräknas skatten baserat på värdet vid varje kvartal samt för insättningar under perioden som man sedan använder som skatteunderlag i deklarationen under kapitalinkomster.

För KF är det värdet per årsskifte samt insättningar under året (räknas med hälften andra delen av året) som ligger till grund för skatteunderlaget.

Skatteunderlaget multipliceras sedan med statslåneräntan per den sista november från föregående år (0,9% 2014) och med skatten för kapitalinkomster (30%).

Se avsnittet längre ned för mera detaljer.

Fråga: Vilken av ISK eller KF har lägst schablonskatt?

Svar: De beskattas väldigt lika totalt sett över tiden, använder min sparkalkylator så kan man konstatera att ISK vinner knappt om spartiden är kort och KF på lite längre sikt om årsavkastningen är över 6% åtminstone.

Fråga: Hur tas skatten ut?

Svar: För ISK tas skatten ut via deklarationen. För KF är det upp till försäkringsbolaget när skatten tas ut, kan variera från månadsvis upp till årsvis där det dras direkt från det totala försäkringsvärdet.

Fråga: Hur beskattas utdelningar?

Svar: Utdelningar från svenska bolag är helt skattefria vilket är en av de största fördelarna jämfört med fritt sparande. Indirekt blir de schablonbeskattade via värdeökningen som de medför. 

På utländska utdelningar dras källskatt som man i en KF oftast får tillbaka några år senare (varierar mellan försäkringsbolagen). I fallet med väldigt låg statslåneränta så skulle men eventuellt inte få tillbaka hela källskatten om dess belopp överstiger dragen skatt för hela försäkringskollektivet.

För ISK kan man begära avräkning för källskatten via deklarationen men det finns ett maxbelopp på 500.

Fråga: Kan man kvitta förluster inom en ISK eller KF?

Svar: Nej.

Fråga: Om statslåneräntan blir negativ, för man återbäring istället för skatt då?

Svar: Nej, skatten kan lägst bli 0. 

Mätpunkter för skatteberäkning

Mätpunkt#1 - Årsskifte till utgången av första kvartalet (1/1 - 31/3)

ISK

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
• Värde vid årsskifte x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4

KF

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats
• Värde vid årsskifte x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats

Mätpunkt#2 - Andra kvartalet (1/4 - 30/6)

ISK

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
• Värdet per den sista mars x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4

KF

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats

Mätpunkt#3 - Tredje kvartalet (1/7 - 30/9)

ISK

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
• Värde per den sista juni x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4

KF

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/2

Mätpunkt#4 - Fjärde kvartalet (1/10 - 31/12)

ISK

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4
• Värde per den sista september x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/4

KF

• Inbetalningar under kvartalet x Statslåneräntan x Kapitalbeskattningssats x 1/2

Räkneexempel

Vi tar och gör ett så aktuellt exempel som möjligt och hur det skulle kunna se ut för kommande år preliminärt om man startar ett sparande i början av 2015. 

Statslåneränta	Kapitalskatt
0.90%	30%
Datum	Händelse	Belopp	ISK värde	KF värde	ISK skatt	KF skatt	ISK ack.skatt	KF ack.skatt
2015-02-10	Insättning	100000	100000	100000	68	270	67.5	270
2015-03-11	Utdelning	5000	105000	105000	0	0	68	270
2015-03-12	Värdeökning	20000	125000	125000	0	0	68	270
2015-04-01	Mätpunkt	0	125000	125000	84	0	152	270
2015-05-14	Insättning	100000	225000	225000	68	270	219	540
2015-06-15	Värdeminskning	-4000	221000	221000	0	0	219	540
2015-06-16	Utdelning	5000	226000	226000	0	0	219	540
2015-07-01	Mätpunkt	0	226000	226000	153	0	372	540
2015-07-02	Insättning	100000	326000	326000	68	135	439	675
2015-08-03	Värdeökning	15000	341000	341000	0	0	439	675
2015-08-04	Utdelning	5000	346000	346000	0	0	439	675
2015-10-01	Mätpunkt	0	346000	346000	234	0	673	675
2015-10-02	Insättning	100000	446000	446000	68	135	740	810
2015-11-03	Utdelning	20000	466000	466000	0	0	740	810
2015-11-04	Värdeökning	30000	496000	496000	0	0	740	810
2016-01-01	Mätpunkt	0	496000	496000	335	1339	1075	2149
2016-01-02	Insättning	100000	596000	596000	68	270	1143	2419
2016-03-11	Utdelning	5000	601000	601000	0	0	1143	2419
2016-03-12	Värdeökning	5000	606000	606000	0	0	1143	2419
2016-04-01	Mätpunkt	0	606000	606000	409	0	1552	2419
2016-05-14	Insättning	100000	706000	706000	68	270	1619	2689
2016-06-15	Värdeminskning	-4000	702000	702000	0	0	1619	2689
2016-06-16	Utdelning	5000	707000	707000	0	0	1619	2689
2016-07-01	Mätpunkt	0	707000	707000	477	0	2097	2689
2016-07-02	Insättning	100000	807000	807000	68	135	2164	2824
2016-08-03	Värdeökning	10000	817000	817000	0	0	2164	2824
2016-08-04	Utdelning	5000	822000	822000	0	0	2164	2824
2016-10-01	Mätpunkt	0	822000	822000	555	0	2719	2824
2016-10-02	Insättning	100000	922000	922000	68	135	2786	2959
2016-11-03	Utdelning	5000	927000	927000	0	0	2786	2959
2016-11-04	Värdeökning	10000	937000	937000	0	0	2786	2959
2017-01-01	Mätpunkt	0	937000	937000	632	2530	3419	5489
2017-01-02	Insättning	100000	1037000	1037000	68	270	3486	5759
2017-03-11	Utdelning	5000	1042000	1042000	0	0	3486	5759
2017-03-12	Värdeökning	5000	1047000	1047000	0	0	3486	5759
2017-04-01	Mätpunkt	0	1047000	1047000	707	0	4193	5759
2017-05-14	Insättning	100000	1147000	1147000	68	270	4261	6029
2017-06-15	Värdeminskning	-4000	1143000	1143000	0	0	4261	6029
2017-06-16	Utdelning	5000	1148000	1148000	0	0	4261	6029
2017-07-01	Mätpunkt	0	1148000	1148000	775	0	5036	6029
2017-07-02	Insättning	100000	1248000	1248000	68	135	5103	6164
2017-08-03	Värdeökning	10000	1258000	1258000	0	0	5103	6164
2017-08-04	Utdelning	5000	1263000	1263000	0	0	5103	6164
2017-10-01	Mätpunkt	0	1263000	1263000	853	0	5956	6164
2017-10-02	Insättning	100000	1363000	1363000	68	135	6023	6299
2017-11-03	Utdelning	5000	1368000	1368000	0	0	6023	6299
2017-11-04	Värdeökning	10000	1378000	1378000	0	0	6023	6299

Sammanfattningsvis kan det spela vissa roll vilken sida om en mätpunkt man gör inbetalningar men sparar man långsiktigt så jämnar det ut sig med tiden. Vidare bör man inte göra stora uttag blandat med insättningar utan eftertanke utan här kan det vara värt att tajma mätpunkterna. Som sagt (och synes i exemplet ovan) är skatteuttaget ganska likvärdigt mellan dessa sparformer. Använd gärna min sparkalkylator för att se hur det blir över tiden.