Sidor

Sidor

2022-04-25

Tankar kring schablonbeskattning av kapital

Jag har sett några tweets senaste veckan kring statslåneräntan och beskattning av ISK bland annat och tänkte att jag i detta inlägg skulle utveckla mina tankar kring ämnet. 


Även detta bra och tänkvärda inlägget av Miljonär Innan 30 inspirerade mig i sammanhanget och är mycket läsvärt.

I Sverige så är vår schablonbeskattning av kapital utformad utifrån en del principer som jag förstår/minns det. Beskattningen sker oavsett vinster eller förluster vilket är smidigt sett till att du slipper deklarera transaktioner men är förstås en klar nackdel i sämre tider när avkastningen är negativ.

Schablonbeskattningen utgår från en "schablonmässig avkastning" i form av statslåneräntan som beräkningsgrund. Som jag förstått det så ska statslåneräntan utgöra "riskfri ränta" i någon mening även om korrelationen mot de sparkonton med högst ränta sannolikt inte är helt perfekt.

Jag tycker att det var en rimlig konstruktion ursprungligen där det innebär att om du investerar till låg risk blir beskattad ungefär likvärdigt jämfört med fritt sparande där 30 % av vinst/utdelning/ränta beskattas. Lyckas du avkasta mer än den riskfria räntan så får du lägre beskattning jämfört med motsvarande fritt sparande och för det så får du betala i form av utebliven rätt till förlustavdrag. Så långt ganska rimligt upplägg tycker jag.

Pensionsprodukter (tjänstepension, privat pensionsförsäkring och IPS) schablonbeskattas enligt liknande princip som ovan men med 15 % vilket anses vara skattegynnat i sammanhanget. Dessa produkter har dock en stor nackdel enligt mig då du betalar inkomstskatt på uttagen (från 55 års ålder) vilken är okänd i förväg. Oddsen för lägre inkomstskatt i framtiden än högre är nog inte så goda i skrivande stund tyvärr tror jag.

För investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF) så adderas numera 1 procentenhet till statslåneräntan som sedan schablonbeskattas med 30 %. Denna konstruktion medför att det är numera direkt ofördelaktigt att investera i lågriskalternativ i dessa sparformer. Vidare så blir det extra surt vid negativ avkastning. Denna "extrabeskattning" tycker jag inte om gällande småsparande och skulle kunna tänka mig detta upplägg istället:

Kapital upp till 200 000 (summan kan diskuteras, sannolikt bäst att koppla till prisbasbelopp eller likvärdigt) ska vara skattefritt. Detta ger stora incitament för att flera skaffar sig en ekonomisk buffert och utebliven beskattning medför möjlighet till investeringar med låg risk/avkastning.

Kapital mellan 200 000 - 5 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan men utan påslaget på 1 procentenhet.

Kapital mellan 5 000 000 - 15 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan och med påslaget på 1 procentenhet.

Kapital >15 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan och med påslag på 1,5 procentenhet.

Man kan förstås diskutera/förhandla om nivåerna ovan men konceptet där bra incitament ges till sparande i stort och där de framgångsrika bidrar något mer tror jag skulle kunna fungera väl på lång sikt för alla parter.

Är det rätt att beskatta redan skattade pengar?

Vad som beskattas och hur är förstås en komplex fråga och visst finns det sannolikt åtgärder på besparingssidan man kan vidta i skrivande stund oavsett utformning av beskattning.

Vi har idag redan "skatt på skatt" i form av moms, punktskatter, boendeskatter och kapitalskatter bland annat. Är dessa rimliga? Jag går inte djupare in på moms, punktskatter och boendeskatter men en "försiktigt progressiv" beskattning av kapital enligt mitt förslag ovan tycker jag är rimlig, speciellt om ränteavdragen är kvar i någon form vilket är sannolikt i dagsläget.

Progressivitet och pragmatism


Jag har på ålderns höst kommit till insikt att viss progressivitet och pragmatism är rationellt och att kompromissa över blockgränserna är nog relativt gynnsamt på längre sikt. Ett bra exempel på detta är pensionsgruppen som jag tycker har lyckats väl i sitt uppdrag även om man kan skruva lite till på vissa detaljer. Jag skulle gärna se liknande initiativ avseende sparande- och boendepolitik för att nämna några områden.

Min politiska hemvist är liberalismen. När jag var yngre så var min inriktning mer mot det "nyliberala" och jag prenumererade på Nyliberalen och hängde på Frihetsfronten/"Laissez-faire" vid något tillfälle. Ett tag var jag nära på åt det anarkistiska hållet med motton som "skatt är stöld" på ena sidan och "fri invandring" på andra sidan. Jag tilltalades av de humana/fria inslagen i ren liberalism och tyckte att dessa övervägde behovet av en större omfördelningspolitik.

Sedan i takt med ålder och (kanske) visdom så har jag kommit fram till att demokrati är det minst dåliga styrelseskicket för ett geografiskt område. Givet detta så kan man tänka sig att lösningar i mitten av den politiska skalan har störst chans att lyckas på sikt och utfallet blir acceptabelt för större delen av befolkningen. Därav att jag är för pragmatiska lösningar och grundtrygghet för alla i befolkningen samt utökad trygghet för de som inte kan försäkra sig på den fria marknaden till följd av kroniska tillstånd som man inte råder över exempelvis. 

Blocköverskridande lösningar möjliggörs om man kan acceptera en viss försiktig progressivitet i beskattning tror jag. Förvisso bidrar redan den som har större beskattningsunderlag mer än den med mindre givet samma procentuella beskattning men sannolikt finns det ändå utrymme för en viss progressivitet utan att incitament blir felaktiga tror jag. 

Progressivitet kan slå fel om den är för uppskruvad och ett exempel på det var värnskatten som sannolikt minskade incitamenten för extra arbetsinkomster för de som tjänade över den då aktuella brytpunkten. Lyckligtvis slopades denna skatt relativt nyligen till följd av en blocköverskridande kompromiss. I sammanhanget kan jag fortfarande tycka att skatten på arbete är för högt för de flesta och sänkt inkomstskatt såväl som arbetsgivaravgifter tror jag skulle gynna sysselsättningen bland annat. 

Sammanfattningsvis

Sverige har onekligen stora utmaningar framåt och behovet av "rationell" beskattning såväl som effektivt utnyttjande av gemensamma resurser lär vara stort över tid.

Jag tror långsiktigt hållbara lösningar för nödvändiga och viktiga områden gynnas av breda uppgörelser.

Ett schablonbeskattat sparande som gynnar småsparare men som ändå är konkurrenskraftigt internationellt sett för de med större kapital tror jag vore gynnsamt för alla parter.

Vad tycker du om schablonbeskattning av kapital och vad tror du är långsiktigt bra lösning kring detta?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

2022-04-03

Kvartalsrapport Q1 2022 - Peak growth?

Första kvartalet för 2022 har passerats och jag tänkte redovisa resultat för Global Multi Strategy samt reflektera över mina innehav och dess framtidsutsikter.

Kriget i Ukraina skuggar världen och även min entusiasm över aktier i viss utsträckning. Sannolikt är det även en svag värdeutveckling som spelar in i sammanhanget.

Tillväxtaktier har haft en tuff period i snart ett halvår minst men under senaste månaden har en viss återhämtning infunnit sig.


Kvartalet stängde på -10,8 % vilket förstås inte är så kul men sånt som ingår i "long only"-strategier på aktiemarknaden. Zoomar jag ut så är värdeutvecklingen över flera år fortfarande konkurrenskraftig så jag är inte beredd att slänga in handduken än.

Innehav och utsikter framåt? 

Hur ser då utsikterna ut framåt? Det ovissa utfallet av kriget ger osäkerhet avseende global ekonomi utöver en pandemi som klänger sig fast. Mina strategier som är inriktade mot "framtidsbolag" och "kvalitetsbolag", hur kommer de att stå sig i sammanhanget?


Mitt största investeringstema är halvledare. Efterfrågan är fortsatt god men sannolikt kommer det att ske en gradvis minskning om konjunkturen blir svag till följd av kriget. Mina case bedömer jag har rejäla vallgravar och pricing power i sammanhanget och just den geopolitiska risken i Taiwan tror jag paradoxalt nog har minskat i och med Rysslands hjärnsläpp och de konsekvenser som följt. Cadence är senaste tillskottet i samlingen och är stora inom systemdesign inom elektronik bland annat.


IT-säkerhet eller Cyber Security är ett annat tema som jag tror kan växa fint oavsett konjunktur och till och med gynnas av geopolitisk oro. Mina case är viktiga spelare inom sina respektive nischer och i någon mening ledande tror jag.


Business Services är ett investeringstema bestående av bolag inom betallösningar och förmedling av digitala tjänster. MasterCard kan nog ta en del stryk till följd av sämre konjunktur men tror ändå att de kan fortsätta växa fint över tid oavsett. 


Förnybar energi tror jag gynnas än mer av en påskyndad omställning från gas och olja så utsikterna framåt borde vara goda oavsett tidshorisont tänker jag. Trane är ett relativt nytt innehav som är inom värmepumpar, klimatanläggningar med mera, ett "NIBE" till rimlig värdering?


Mjukvara och digitalisering fick en skjuts av pandemin och jag tror inte medvinden avtar än på några år även om tillväxten kanske blir något mer sansad vilket Adobe antydde i sin guidning.


Mina bolag inom hälsosektorn väljer jag att redovisa tillsammans även om deras respektive tema är lite olika. Gemensamt är fortsatt stort globalt behov av effektivisering, förbättrad tillgång och utförande av hälsorelaterade aktiviteter. 


Denna samling bolag återfinns inom ett tema jag kallar Premium products. Lyx som LVMH och Ferrari tenderar att klara sämre konjunkturer relativt bra men det återstår att se om så blir fallet denna gång. Ett av mina äldsta innehav Apple, fortsätter att imponera och utveckla sitt ekosystem av produkter och tjänster. Ett rykte gör gällande att de ska börja erbjuda prenumeration av hårdvara och det skulle vara riktigt spännande att se hur det faller ut.


Jag har under året minskat min exponering mot e-handel något även om jag tror att utsikterna framåt är fortsatt goda, speciellt för MercadeLibre.

Inom finans har jag nyligen minskat i Indiska HDFC då jag har fått indikationer att landet går att fel håll politiskt. Upstart är inget case för den som ogillar volatilitet men tycker ändå att det är riktigt spännande att följa deras teknik och satsningar inom olika lånsegment. 


Inom tema husdjur så är jag inriktad mot främst djurhälsa. Jag tror på fortsatt fin tillväxt då vi skaffar fler och fler husdjur och efterfrågar kvalificerad hälsovård av dessa. Swedencare är lite komplicerat att få grepp om efter alla större förvärv så jag ser fram emot när siffrorna är post forma istället för pro forma.


Inom gaming så har jag (och med hjälp av marknaden) minskat exponeringen. Sea äger jag mestadels för deras e-handel inom sydostasien och caset är fortsatt spännande men jag tror att 2022 i bästa fall blir ett mellanår.

Hela portföljen är fördelad enligt följande:

Förhoppningsvis kan dessa 42 innehav och dess portföljvikter ge mina fondportföljer såväl som mina fonder en match framåt.


På aggregerad portföljnivå så är tillväxtprognosen nära 30 % för 2022. Värderingen är mer sansad än tidigare men givetvis kan det ske fortsatt kontraktion om marknaden fortsätter att sura kring tillväxtbolag.


Det känns fortsatt rationellt att ha en fortsatt stor vikt i amerikanska bolag givet det geopolitiska läget. Jag har skalat ner något mot asien genom att jag minskat i Sea och HDFC.

Peak growth?

Tillväxtaktier har inte varit i ropet på sistone och det beror nog på stor del på att ränteläget ser mer utmanande ut kommande år. Inflationen har tagit fart och sätter press på centralbanker att justera räntan uppåt. Detta sätter press på tillväxtbolags multiplar och det finns nog anledning att vara mer selektiv framåt i val av bolag inom genren. Lönsamhet och pricing power kommer sannolikt att bli än mer viktigt i sammanhanget utöver goda tillväxtutsikter tror jag.

Jag tror fortfarande på tillväxt som främsta bidragande faktor till god värdeutveckling men jag kommer nog att bli lite mer försiktig kring hög värdering framöver.

Hur har ditt kvartal varit och vad tror du om läget framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.