En av mina kÀpphÀstar inom privatekonomi Àr att det första man ska spara ihop till Àr en ekonomisk buffert. Hur stor den ska vara varierar beroende pÄ din egna situation men en tumregel skulle kunna vara 2-3 mÄnaders utgifter.
Men vad sÀgs om en buffertinkomst dessutom? En extra inkomst som du kan nyttja vid behov.
Trogna lÀsare blir nog inte överraskade över följande tanke:
Utdelningsportfölj som buffertinkomst
Vi börjar med att faststÀlla storleken pÄ buffertkontot och lÄt oss sÀga att vi har 25 000 i utgifter varje mÄnad sÄ landar vi pÄ 75 000. Att ha en Ärslön pÄ buffertkontot kÀnns klart överdrivet och jag tycker som sagt att man ska utgÄ frÄn sina utgifter istÀllet för lön. Bankernas ekonomer utgÄr oftast frÄn lön av nÄgon anledning vilket blir fel tycker jag.
Har du lyckats fylla bufferten sÄ betyder det att du klarar 75 000 i utgifter Àven om du skulle tappa din lön helt. Ett sÄdant buffertkonto rÀcker nog ganska lÄngt för de flesta hushÄll dÄ man kanske Àr tvÄ som bÀr lön vilket gör ett scenario dÀr man helt blir utan inkomst Àr mindre sannolikt.
Lyckas du fÄ ett stÀndigt överskott i bufferten (rekommenderas) sÄ Àr det dags att börja spara pÄ lÀngre sikt och dÄ kan det vara lÀge att göra det i en aktieportfölj. Men i hÀndelse av bufferten behöver fyllas pÄ sÄ skulle det vara trÄkigt att behöva sÀlja aktier för göra det.
DÄ kan man övervÀga en "middle-of-road"-lösning som exempelvis en utdelningsportfölj kanske? :-)
Fördelen med en utdelningsportfölj som jag varit inne pÄ vid flera tillfÀllen Àr att man kan "flippa" sparandet och fylla pÄ bufferten frÄn utdelningarna om behov uppstÄr.
En renodlad utdelningsportfölj Àr kanske inte alltid den allra bÀsta strategin pÄ riktigt lÄng sikt för ett lÄngsiktigt sparande men sannolikt ganska bra ÀndÄ över tiden.
Fördelarna med frekventa utdelningar har jag belyst förut och "flippar" man sparandet sÄ fylls bufferten pÄ löpande. Du skulle kunna minska storleken pÄ bufferten om utdelningarna kommer frekvent vilket möjliggör en större exponering mot aktiemarknaden över tiden Àn annars.
Vidare Àr det svÄrt att slÄ den lÄga förvaltningskostnaden en utdelningsportfölj fÄr pÄ sikt jÀmfört med exempelvis ett fondsparande.
LÄt oss sÀga att du har 100 000 fullinvesterat i utdelningsaktier (5% direktavkastning) och mÄnadssparar 3000 sÄ blir den löpande Ärliga avgiften 3000 x 0,25% (minicourtage) + 5000 x 0,25% (Äterinvestering av utdelningar) = 102 kr dvs 102 / 141 000 -> 0,07 %!
Om du "flippar" dvs lÄter mÄnadsspar och utdelningar gÄ in i bufferten istÀllet för Äterinvestering sÄ har den en egen "Zero" dÄ Ärliga avgiften blir 0 givet att du inte köper eller sÀljer nÄgot.
Utöver en utdelningsportfölj sÄ kan det finnas anledning att spara lÄngsiktigt med andra strategier men jag tror att en utdelningsportfölj passar mÄnga dÄ den inte krÀver sÄ mycket tillsyn nÀr den vÀl Àr uppbyggd.
En tanke med mina barns sparande Àr att de skulle kunna fÄ med sig en buffertinkomst nÀr de flyttar hemifrÄn (om Àn liten).
En buffertinkomst minskar behovet av att du mÄste jobba heltid och man kan sannolikt ta lite större risk pÄ arbetsmarknaden Àn annars.
Buffertinkomst Ă„t folket?
ps. Finns risk/chans att jag dyker upp i en populÀr podd i början pÄ nÀsta Är...
pps. Min vecka har varit intensiv pÄ jobbet dÄ vi lanserat en ny tjÀnst för privata pensionsförsÀkringar. DÄ vi Àr en oberoende stiftelse med begrÀnsade anslag sÄ bjussar jag hÀr pÄ en gratis annons för att nÄ ut bÀttre till vÄr mÄlgrupp konsumenter, sprid gÀrna om du tycker det vi gör Àr vettigt.
(gratis annons) >>
Har du en privat pensionsförsÀkring med flyttrÀtt? AnvÀnd Konsumenternas FörsÀkringsbyrÄs nya tjÀnst JÀmförPris för att se om du hittar andra privata pensionsförsÀkringar som verkar bÀttre eller hur olika fondavgifter slÄr pÄ kostnader.
<< (slut gratis annons)
Men vad sÀgs om en buffertinkomst dessutom? En extra inkomst som du kan nyttja vid behov.
Trogna lÀsare blir nog inte överraskade över följande tanke:
Utdelningsportfölj som buffertinkomst
bildkÀlla: z2036
Vi börjar med att faststÀlla storleken pÄ buffertkontot och lÄt oss sÀga att vi har 25 000 i utgifter varje mÄnad sÄ landar vi pÄ 75 000. Att ha en Ärslön pÄ buffertkontot kÀnns klart överdrivet och jag tycker som sagt att man ska utgÄ frÄn sina utgifter istÀllet för lön. Bankernas ekonomer utgÄr oftast frÄn lön av nÄgon anledning vilket blir fel tycker jag.
Har du lyckats fylla bufferten sÄ betyder det att du klarar 75 000 i utgifter Àven om du skulle tappa din lön helt. Ett sÄdant buffertkonto rÀcker nog ganska lÄngt för de flesta hushÄll dÄ man kanske Àr tvÄ som bÀr lön vilket gör ett scenario dÀr man helt blir utan inkomst Àr mindre sannolikt.
Lyckas du fÄ ett stÀndigt överskott i bufferten (rekommenderas) sÄ Àr det dags att börja spara pÄ lÀngre sikt och dÄ kan det vara lÀge att göra det i en aktieportfölj. Men i hÀndelse av bufferten behöver fyllas pÄ sÄ skulle det vara trÄkigt att behöva sÀlja aktier för göra det.
DÄ kan man övervÀga en "middle-of-road"-lösning som exempelvis en utdelningsportfölj kanske? :-)
Fördelen med en utdelningsportfölj som jag varit inne pÄ vid flera tillfÀllen Àr att man kan "flippa" sparandet och fylla pÄ bufferten frÄn utdelningarna om behov uppstÄr.
En renodlad utdelningsportfölj Àr kanske inte alltid den allra bÀsta strategin pÄ riktigt lÄng sikt för ett lÄngsiktigt sparande men sannolikt ganska bra ÀndÄ över tiden.
bildkÀlla: z2036
Fördelarna med frekventa utdelningar har jag belyst förut och "flippar" man sparandet sÄ fylls bufferten pÄ löpande. Du skulle kunna minska storleken pÄ bufferten om utdelningarna kommer frekvent vilket möjliggör en större exponering mot aktiemarknaden över tiden Àn annars.
Vidare Àr det svÄrt att slÄ den lÄga förvaltningskostnaden en utdelningsportfölj fÄr pÄ sikt jÀmfört med exempelvis ett fondsparande.
LÄt oss sÀga att du har 100 000 fullinvesterat i utdelningsaktier (5% direktavkastning) och mÄnadssparar 3000 sÄ blir den löpande Ärliga avgiften 3000 x 0,25% (minicourtage) + 5000 x 0,25% (Äterinvestering av utdelningar) = 102 kr dvs 102 / 141 000 -> 0,07 %!
Om du "flippar" dvs lÄter mÄnadsspar och utdelningar gÄ in i bufferten istÀllet för Äterinvestering sÄ har den en egen "Zero" dÄ Ärliga avgiften blir 0 givet att du inte köper eller sÀljer nÄgot.
Utöver en utdelningsportfölj sÄ kan det finnas anledning att spara lÄngsiktigt med andra strategier men jag tror att en utdelningsportfölj passar mÄnga dÄ den inte krÀver sÄ mycket tillsyn nÀr den vÀl Àr uppbyggd.
En tanke med mina barns sparande Àr att de skulle kunna fÄ med sig en buffertinkomst nÀr de flyttar hemifrÄn (om Àn liten).
En buffertinkomst minskar behovet av att du mÄste jobba heltid och man kan sannolikt ta lite större risk pÄ arbetsmarknaden Àn annars.
Buffertinkomst Ă„t folket?
ps. Finns risk/chans att jag dyker upp i en populÀr podd i början pÄ nÀsta Är...
pps. Min vecka har varit intensiv pÄ jobbet dÄ vi lanserat en ny tjÀnst för privata pensionsförsÀkringar. DÄ vi Àr en oberoende stiftelse med begrÀnsade anslag sÄ bjussar jag hÀr pÄ en gratis annons för att nÄ ut bÀttre till vÄr mÄlgrupp konsumenter, sprid gÀrna om du tycker det vi gör Àr vettigt.
(gratis annons) >>
Har du en privat pensionsförsÀkring med flyttrÀtt? AnvÀnd Konsumenternas FörsÀkringsbyrÄs nya tjÀnst JÀmförPris för att se om du hittar andra privata pensionsförsÀkringar som verkar bÀttre eller hur olika fondavgifter slÄr pÄ kostnader.
bildkÀlla: Konsumenternas FörsÀkringsbyrÄ
<< (slut gratis annons)