Global Multi Strategy

Global mix all-cap FTW!

Sparkalkylator Deluxe

Sveriges mest exakta sparkalkylator?

MyDividends

Verktyg för din utdelningportfölj

2022-10-14

Skattefritt upp till 300 000 på ISK?

Det så kallade Tidöavtalet innehöll ett förslag som föll mig i smaken (det övriga innehållet har jag inte satt mig in i men gissar att inslagen av liberalism och humanism är begränsade med tanke på mandatfördelningen):

"Sänkt skatt på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kr i ISK görs skattefri."


Detta förslag är i linje med vad jag själv varit inne på tidigare och jag tycker att det är bra, speciellt för småsparare.

Vad innebär det då?
  • Möjligt att spara skattefritt till låg risk upp till 300 000
  • Ger riktigt bra förutsättningar för buffertsparande
Exakt hur detta ska implementeras återstår att se, jag gissar att det inte kommer att kunna landa en proposition denna höst då det finns saker att beakta:

  • Hur blir det med Kapitalförsäkring (KF)? Gissar att den inte kommer att omfattas och inte påverka beräkningen av 300 000. Det skulle kunna innebära kortsiktigt lågrisksparande på ISK och högrisksparande på KF alternativt liknande uppdelning på flera ISK-konton.
  • Vad händer med vanliga sparkonton? Om en bank erbjuder bra sparränta (lär dock inte ske i närtid) för likvidkontot på ett ISK så skulle det kunna innebära att du slipper 30% skatt på räntan. Tänk att få riktigt bra ränta på din ISK-"kassa", vi får se vilken aktör som blir först med detta.
  • Så länge du håller dig under 300 000 så kan du göra uttag och insättningar utan beskattning sannolikt. Dock är nog tanken att ISK ska vara mer för långsiktigt sparande så kanske det blir någon begränsning i detta avseende.
Vad tycker du om förslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

2022-10-05

El(ände): Analys av timpris vs. rörligt elpris

På förekommen anledning är elenergi ett hett ämne och som relativt nybliven husägare så har jag blivit smått besatt av optimering av elförbrukning såväl som elpriser. Vi har (tyvärr med facit i hand) ett rörligt elpris idag men jag har klurat ett tag på om det är lönt att byta till timpris. I dagarna fick jag tummen ur och har backtestat vår elförbrukning i huset senaste 12 månaderna mot timpriser samt fakturerade rörliga priser och resultatet blev...

...vi tar det steg för steg först

Datainsamling

Datainsamling för timpriser har skett via JSON-api från Vattenfall (länken fick jag via Twitter). JSON-filer är ganska enkla att importera till Excel, så det är i allas vårt favoritverktyg som jag beräknat och analyserat all data.

Vårt hus timförbrukning har jag hämtad via elnätsleverantören (även det Vattenfall) och det gick att spara två månader i taget till Excel.

När väl alla data är på plats i Excel är det enkelt att beräkna summa, medelvärde samt gruppera dessa på olika intressanta sätt.

Resultat

De rörliga elpriserna nedan är från mina fakturor från Vattenfall och är exklusive påslag, skatter och fan och hans moster. Timpriserna är också från Vattenfall (via api enligt ovan som sagt) och torde vara utan påslag de med.



Timpriset ovan är beräknat som oviktat medelvärde, det vill säga varje timme väger lika mycket per dag och månad. Det rörliga priser lär vara viktat enligt någon sorts förbrukningsschablon och det resulterar i att timpris i snitt över hela perioden är ca 6,5% lägre. Så redan här förefaller det som oddsen är ganska goda för lägre pris med timprisavtal.

Beräknar jag sen utifrån husets faktiska förbrukningsdata timme för timme under tolvmånadersperioden så landar timpris 7,3% lägre jämfört med det rörliga, så vårt nuvarande förbrukningsmönster tycks även det tala för timpris.

Nästa steg är att bryta ner timpriset per vecka för att se om det skiljer sig åt och om det skulle löna sig att styra förbrukning till vissa veckodagar


Generellt över hela 12-månadersperioden så tycks timpriserna sjunka mot slutet av veckan. Detta borde innebära fördel med timpris för oss som nyttjar vårt hus i huvudsak under helgerna tänker jag och det kanske delvis förklarar resultatet ovan från vårt förbrukningsdata.

Nästa steg...beräkna pris per timme för att se hur priserna varierar över dagen i genomsnitt



Kanske inte så förvånande resultat men det klart lägre genomsnittspris relativt sett för sena kvällar och nätter.

Hur ser det ut enbart för september 2022? Rykten gör gällande att det har blivit dyrare även nattetid på senare tid.


Som synes har priserna stigit i absoluta tal även nattetid men den relativa fördelningen per timme ser ut att vara ganska likartad som snittpriserna ovan, varav jag drar slutsats om att det är sannolikt lönsamt att flytta förbrukning till sen kväll och natt om möjligt.

Hur ser då vårt förbrukningsmönster ut sett per timme?


Faktiskt inte så dum fördelning då förbrukningen är ganska jämn över dygnet men det innebär kanske tyvärr att optimeringspotentialen inte är så jättestor heller. Återkommer längre ner vad det är bakom förbrukningen ovan och vår förbrukningsstrategi framåt.

Vår elförbrukning i huset


Vår totala årsförbrukning rullande tolv månader är på ca 10 155 kWh. Större delen är av kategori "lyx/okynnes" i form av pool och spabad. Fördelningen per år är ungefär så här:

  • Uppvärmning (luftvärmepump+elradiatorer) ca 3 000 kWh
  • Spabad ca 3 000 kWh (ca 125 kr per person och bad vid frekvent nyttjande samt vid nuvarande priser!)
  • Pool (värme+pump) ca 2 500 kWh
  • Övrigt (VVB+kyl/frys+belysning+avfuktare m.m.) ca 1 655 kWh
Spabadets förbrukning är svår att styra då den är konstruerad för att vara igång året om och cirkulerar regelbundet för att hålla vattnet och rörledningarna fräscha utöver att hålla vattnet vid 35-38 grader.

Poolen är igång maj - september och är uppvärmd juni-augusti beroende på väderutsikter. Pumpen för cirkulation går halva dygnet maj och september för att hålla vattnet fräscht, i övrigt hela dygnet. För poolen så kan jag styra förbrukningen till viss del och att köra pumpen och värmen timmar där priset är lägre känns rationellt, så där skulle vi kunna spara lite till på att gå över till timpris.

Uppvärmningen har vi igång ungefär november - mars beroende på utomhustemperatur och merparten av värmen alstras via luftvärmepumpen (utöver vedeldning i kamin). Värmepumpen kan vi styra både på temperatur och tid så den skulle också kunna schemaläggas att mestadels gå på kvällen och natten de dagar vi inte är i huset. Så även här finns sannolik besparing via timpris.

Övrig förbrukning kan jag inte styra över i någon större utsträckning, möjligen skulle jag kunna schemalägga avfuktaren i vår källare så att den bara kan gå på kvällen och natten men det ger nog inte så stort resultat i sammanhanget då vi har en med relativt låg effekt.

Övervakning av husets klimat

Vid optimering av underhållsvärme så måste man även ta husets bästa i beaktande och ställa mot energibesparingar. För att ha hängslen och livrem i sammanhanget så har jag införskaffat en väderstation Netatmo som möjliggör distansbevakning via webben eller app.


Övervakningen sker med hjälp av husets mobila bredband och det finns möjlighet att ställa in larmnotiser om vissa värden når viss nivå. Jag har mätmoduler för kök/vardagsrum, utomhus samt för källaren. Systemet är lätt att utöka med flera sensorer om behov finns. Jag tycker att systemet bidrar till en klart bättre koll på husets klimat när vi inte är på plats och främsta förtjänsten lär bli under vintersäsongen tänker jag.

Vi har även ett annat system som heter YOYOPower som kan användas för temperaturövervakning och styrning av luftvärmepumpen och en radiator. Dessa styrs rent tekniskt via app/SMS och då vi använder kontantkort i mottagarenheten så kostar varje kommando några tiotals ören.


Det kanske kan tyckas vara onödigt att ha två övervakningssystem men YOYOPower använder vi i huvudsak för att styra värmen helt enkelt. Det är väldigt smidigt att höja temperaturen på distans några timmar innan ankomst så att temperaturen är mer komfortabel när man väl är framme vid huset. 

Summering

Sett till vår relativt låga förbrukning så kan det tyckas vara snudd på överkurs att göra denna räkneövning och se om timpriser är lönsamt eller ej. Men med rådande elpriser så förefaller det som att det finns minst 1-2 tusenlappar att spara per år och eventuellt mer än så framöver beroende på hur elmarknaden utvecklas.

Att gå över till timpriser tycks för vår del löna sig oavsett om vi ändrar beteende och förbrukning. Min gissning är att timpriser kommer att bli standard i framtiden oavsett så kanske är det lika bra att gå över redan nu?

Något man bör observera i sammanhanget är när man väl byter till timpris är det inte säkert att man kan byta tillbaka till rörligt pris. Detta är upp till elnätsbolaget att bestämma förefaller det som.

För hus som nyttjas i huvudsak på helger så lär timpris löna sig för de flesta tror jag utifrån det data jag kikat på ovan. Dock är det som alltid att historiskt prismönster i ingen garanti för att det blir lika i framtiden.

Vad väljer du framåt, rörligt- eller timpris?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring elavtal och förbrukning men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation.

Datakällor: Vattenfall

Elpriser kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte kan byta tillbaka till rörligt pris om du önskar så. Innan du byter elavtal bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

2022-10-03

Kvartalsrapport Q3 2022 - Code Red?

Årets tredje kvartal har passerats och jag kan konstatera att aktier (åtminstone mina) som tillgångsslag har en viss uppförsbacke alltjämt :)


Global Multi Strategy stängde Q3 på -24% för i år. Bättre än Stockholmsbörsen men sämre än globalt index (mätt i SEK). Hursom så är jag inte speciellt nöjd över resultatet men inte heller särskilt nedstämd.


Minst dåliga portfölj är Global Quality och sämst i år Global Future. Zoomar man ut så är dock Global Future bäst över alla mätperioder vilket ändå skänker en viss tröst.

Bland fonderna jag tävlar mot så kan man se att värdestrategier, index och hälsovård klarat sig relativt bra. Tillväxt är inte så hett för närvarande vilket bland annat återspeglar sig hos Tin Ny Tekniks svaga resultat.


Bland mina innehav så har det inte hänt så mycket dramatiskt. Nytt innehav under kvartalet är Fortnox där jag initierat en bevakningspost. Utöver detta så har jag ökat något i Novo Nordisk. På säljsidan så har Varta, Palantir och Qualcomm fått lämna. Sedan har jag minskat i Enphase, Abcellera, SolarEdge, Nvidia och Swedencare.

Kassan är för närvarande nästan 10% vilket är något slags rekord för min del gissar jag men som sentimentet känns för närvarande så har jag inge bråttom att sätta sprätt på slantarna.

Makroläget är inte speciellt ljust och mitt huvudscenario är nog att det blir sämre innan det blir bättre. Många förståsigpåare spår att marknaden bottnar någon gång under första halvåret nästa år så det kan mycket väl innebära att botten är nära redan i år tänker jag :)

Hur ligger du till i år?
 
Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.