Svarta svanar

Svarta svanar är sällsynta i vår del av världen men under min semesterresa i Tyskland nyligen hade jag förmånen att få se en livs levande svart svan som får agera fotomodell för detta inlägg.

I börssammanhang så symboliserar en svart svan en (oväntad) händelse som får (oväntade) konsekvenser som sätter negativt avtryck på finansmarknaderna eller för ett enskilt bolag/sektor.

fotokollage: Stefan Thelenius

Jag har följt finansmarknaderna mer eller mindre sen 90-talet och har upplevt några svarta svanar genom åren. Fritt från minnet kommer jag ihåg dessa särskilt:

Kärnkraftsolyckan Fukushima

Börserna världen över tog stryk när det i mars 2011 rapporterades något sorts haveri i en Japansk kärnkraftsanläggning i Fukushima. Oron var nog dels över miljökonsekvenser kring närområdet och i havet och dels över kärnkraftens framtid i allmänhet. Har för mig att Tyskland drog i bromsen för kärnkraft och hållit fast vid detta sen dess.

USA tappar sitt AAA-betyg

I augusti 2011 så blev USA nedgraderat från det högsta kreditbetyget AAA och som jag minns det borde det inte varit oväntat men marknaden reagerade negativt på händelsen.

Utsläppskandalen Volkswagen

I närtid (september 2015) så är Volkswagens fusk med utsläppstester ett exempel på en svart svan för ett enskilt bolag. Blir intressant hur händelsen kommer att ses längre fram, kanske började "dieseldöden" för bilar i och med detta?

Nordkoreas vapenskrammel

Till och från så har det vapenskramlats från Nordkorea och påverkan på finansmarknaderna har varit måttlig tror jag. Men i veckan blev det lite hårdare "retorik" från både USA och Nordkorea med negativ påverkan på finansmarknaderna för de som är långa aktier.

Hur ska man skydda sig mot svarta svanar?

Enligt min mening så kan man inte förutse svarta svanar i någon större utsträckning. Man kanske misstänker att det lurar en svan i vassen men när och hur den dyker upp är svårt att veta.

Jag skyddar mig mot svarta svanar genom en ganska extrem diversifiering med totalt över 100 olika aktier i portföljerna. På så sätt är jag inte så utsatt för svarta svanar i enskilda bolag.

bildkälla: z2036

Vidare har jag någorlunda jämn fördelning över sektorer och innehav från stora delar av världen.

bildkälla: z2036

Svarta svanar som slår mot hela aktiemarknaden har jag inget skydd emot då jag normalt har full exponering mot aktier. Jag tänker att så länge mina bolag vidhåller sina utdelningsnivåer så kommer utdelningarna in som vanligt och fallande kurser borde återhämtas med tiden.

För att skydda sig mot svarta svanar på aktiemarknaden så behöver man minska aktieexponeringen och ha lite andra tillgångsslag i portföljen som räntor och ädelmetaller kanske? Nackdelen är att totalavkastningen på riktigt lång sikt blir sämre tror jag.

Min "variant" på riskspridning är att ha en andel högutdelande aktier som jag hoppas kan funka lite som ränteplacering och förhoppningsvis motstå nedgångar bättre.

Har du upplevt några svarta svanar och hur skyddar du dig?

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Korgar med aktier

Känner mig manad att skriva ytterligare ett inlägg kring ämnet "hur många aktier ska man ha i sin portfölj?" efter en intressant Twitter-tråd häromdagen.

Mina större portföljer har många innehav, exempelvis Global Dividend är i skrivande stund uppe i hela 42 stycken!

Varför? Diversifieringseffekten avtar väl efter 15 aktier?

Ett argument mot att ha för många bolag i portföljen brukar vara att man får ett indexnära resultat och man kan lika gärna välja en indexfond - stämmer det?

Som vanligt så "beror det på".

teckning: **** Thelenius

Jag har lite tankar kring "korgar av aktier" som jag kommer utveckla längre fram i detta inlägg.

Om man tittar på OMXS30 (fonden Avanza Zeros jämförelseindex) så är det nästan 30% exponering mot banker och 25% industri och verkstad exempelvis vilket avviker från fonder som följer världsindex (exempelvis SPP Global) som har 18 respektive 10% för motsvarande kategorier enligt Morningstar.

Så vi kan konstatera att indexfond a inte är samma som indexfond b och att "det beror på".

källa: Twitter

Ett annat vanligt argument är att man inte hinner bevaka samt läsa på om sina aktier/bolag om man har för många. Innebär det att en person som endast har 12 bolag i portföljen har större chans att förutse negativa händelser än om man hade haft 42? Kanske men tycker att man har sett exempel i bloggosfären där man i enskilda fall varit extremt påläst men ändå så överraskar bolaget negativt vid flertal tillfällen varav kursen kollapsar.

källa: Twitter

Vilket antal ger mest skydd mot bolagshändelser, 12 eller 42? Givetvis gäller detta både negativa- såväl som positiva händelser (uppköp, positiv vinstvarning o. dyl.).

källa: Twitter

Vilka bolag man väljer spelar givetvis stor roll, smaka på 12 investmentbolag vs. 12 "Anoto"...

källa: Twitter

Vad händer efter 18? Effekten av diversifiering lär avta och spela mindre och mindre roll.

källa: Twitter

Fler än 12 verkar ha bra stöd från olika källor men varför fler än 18?

Jag är "lagom" påläst i de bolag jag investerar i av olika anledningar. Ett sätt för mig att minska riskerna är att ha många olika innehav i de större portföljerna och att vikta mer mot olika sektorer än att gå all-in i enskilda bolag för en sektor.

bildkälla: Google charts

Ovan är sektorindelningen från familjen huvudportfölj Global Dividend. Denna sektorindelning avviker från OMXS30 och sannolikt även från världsindex så blir det då en indexnära förvaltning?

bildkälla: Shareville widget

Verkar inte så om man avläser resultatet hittills (tyvärr finns inte världsindex att jämföra mot hos Nordnet men resultatet blir liknande). Givetvis kan det gå sämre än index framöver om bankerna skulle sätta fart samtidigt som räntan stiger och folk slutar konsumera.

Om man hittar två intressant aktier inom samma sektor och som har olika för- och nackdelar - ska man satsa allt på en eller ha en andel av bägge?

Ta en sektor som läkemedelsbolag som exempel:

Ska man gå all-in i Johnson & Johnson (JNJ) eller bör man gardera med andra aktier inom samma sektor?

JNJ är nog bäst i klassen men även de skulle kunna drabbas av skandal likt Volkswagen (fusk med läkemedelstest?) vilket skulle slå hårt på kursen.

Jag tror på "korgar av aktier" dvs fördelning mellan olika aktier inom en sektor för att minska bolagsrisken och även andra typer av risker.

Ta bank och finans som ytterligare ett exempel. Ska man endast ha svenska banker eller bör man komplettera med utländska innehav? Har man bara svenska är man exponerad mot lokal risk som ändrade ränteavdrag eller specifik bankskatt för att nämna ett par.

Om man gillar enfastighetsbolag, ska man ha endast ett eller bör man ha flera? Jag föredrar det senare.

Jag tror som sagt på rejäl riskspridning för att kompensera för att vara "lagom" påläst samt minska effekten av en bolagshändelse.

Vidare som kan man allokera kring sektorer man tror på och på så sätt få ett avvikande resultat från index.

Slutligen så ger en bred aktieportfölj en "edge" mot en aktivt förvaltad fond avseende kostnader då den sistnämnda ofta har en årlig avgift på 1-1,5%.

Mätperioden för denna allokeringsstrategi är för kort för att dra några definitiva slutsatser men hur tror ni det kommer att gå över tiden?

Läs mer

Diversifiering - mellanmjölk eller riskminskning?

Då och då dyker det upp "svarta svanar" på marknaden, för en bransch eller för ett bolag.

Det har väl inte undgått någon den svarta svan som drabbat VW i synnerhet och bilbranschen i allmänhet.

Händelse av denna typ är i praktiken omöjliga att förutse och i mina ögon finns det nästan bara ett sätt att skydda sig mot det - genom diversifiering.

Många tycker nog att exempelvis att ha över 30 olika aktier i en portfölj är för mycket men om en enskild aktie kollapsar så blir effekten betydligt mindre än om man hade haft 10-15 aktier istället.

Visst blir det svårare att bevaka många bolag och chansen till att överavkasta index kanske minskar men är man riskminimerare så tycker jag fördelarna överväger. Om man dessutom har ett stort fokus på frekventa utdelningar så påverkas inte dessa i någon större utsträckning om ett enstaka bolag slutar att dela ut.

Med det sagt så fegade jag faktiskt ut i BMW idag och sålde, även om de tycks vara oskyldiga än så länge. Att misslyckas i bilindustrin straffas hårt, då att återkalla bilar är förknippat med stora kostnader. Finns åtskilliga exempel genom åren och även ett företag som har kvalitet i blodet, Toyota, har fått krypa till korset och återkallat och tagit stora kostnader för inte så länge sedan.

Tror jag avvaktar biltillverkare tills vidare, vill man ha exponering mot sektorn kan det nog vara vettigare att ha underleverantörer så som Autoliv istället i portföljen.

Då min globala utdelningsportfölj är relativt nystartad är det svårt att säga om det uppfyller mina krav på lägre volatilitet än index med det ser lovande ut än så länge.

Grafen ovan är en jämförelse med portföljen (blått) mot Stockholmsbörsen och svängningarna tycks vara något lägre än så länge.

Hur många bolag tycker ni ger lagom riskspridning utan att bli indexnära?

Läs mer

Minskat värde eller ökad direktavkastning?

Denna vecka har det varit mycket rött på börsen och i portföljerna vilket knappast undgått oss börsintresserade.

Många sitter säkert och funderar på om man ska sälja och säkra kapitalet eller om detta faktiskt är ett bra köpläge.

Det ska väl erkännas att röda siffror känns mindre kul för stunden men som utdelningsorienterad investerare kan man trösta sig med följande fördelar:

• Direktavkastningen ökar (givet att kommande utdelningsbelopp inte är i fara)
• YoC (direktavkastning på investerat kapital) är oförändrad
• Man får fler aktier för pengarna

Tyvärr får man ingen visuell påminnelse om direktavkastning/YoC hos sina nätmäklare så jag brukar använda mitt hemsnickrade verktyg Mina utdelningar för att muntra upp mig lite.

Jag tänker att 5,54% YoC i en hyfsat diversifierad portfölj med god prognos för bibehållen eller ökad total utdelning 2016 kan väl inte vara helt fel i en lågräntemiljö?

Att jag sedan har utdelningar utspritt över alla månader gör att jag inte behöver sitta som på nålar tills våren för att skörda frukterna.

Med en strategisk allokering bestående av aktier med god direktavkastning och med chanser till höjd utdelning kompletterat med inslag av "Fixed income" så tycks volatiliteten vara lägre jämfört med de enskilda börsindexen samt att man (hittills) överträffat dessa i avkastning. Återstår att se om strategin är effektiv över längre tid. 

Då innehaven är utspridda över olika länder och valutor kanske man skulle kunna likna portföljen som en global blandfond på steroider? :-)

---

Känns som det kan bli en ganska skakig börshöst (har det någonsin varit en lugn höst?) men för oss som gör insättningar och köper regelbundet så är lägre kurser ett välkommet inslag och man kan trösta sig med att visaren för YoC sannolikt ökar i takt med att utdelningarna återinvesteras tillsammans med inbetalningarna.

Skulle bolagens vinster minska så pass att utdelningarna påverkas negativt är det förstås ett annat läge men där är vi inte ännu tror jag. Eller?

Läs mer

The Club

Portföljteori avseende diversifiering finns det sannolikt en hel del att läsa om, har själv inte grävt speciellt djupt här men en siffra jag hört är att efter 20 aktier så minskar inte längre portföljrisken och det blir svårare med aktiv förvaltning samt att över tiden att slå index.

Detta stämmer säkert i någon mening men jag är inne på min egna variant av portföljallokering oavsett:

Jag är allätare när det kommer till musik men elektronisk "klubbmusik" ligger nog varmast om hjärtat så därför har jag roat mig med att dela in familjens olika innehav i olika kategorier baserat på "klubbkonceptet". Självklart finns det en spellista till inlägget med passande musik.

Om jag investerat pengarna jag konsumerat musik för genom åren samt gjort något inkomstbringande för tiden jag lagt ner på att göra blandband hade jag varit stenrik...

The Club (TC) består av sex olika kategorier av aktier och värdepapper.

Barkers
Denna kategori ska se till att dra in kontanter till TC (barkers = inkastare). Här finns "Fixed Income"-liknande värdepapper som preferensaktier, REIT-aktier och eventuellt andra ränteliknande investeringar med kontant utbetalning. Om man kan påvisa framtida högre utdelning så finns chans att bli medlem i finare kategorier.

I detta tillgångsslag så kan man med fördel ha många olika bolag så att man får en god riskspridning mot risken för inställda indelningar bland annat.

Prospects
Här har vi enstaka aktier som köpts för utvärdering och förhoppning om ett framtida medlemskap i TC. Sannolikt kan man bli Member om man påvisar stabil utveckling och ljus framtid. Annars väntar BackYard.

Members
Har man kommit in i denna kategori så är man nära ett finare tillsvidare-medlemskap men man kan hamna i BackYard om man efter en längre tid inte man inte visar sig värdig som medlem.

VIP
Här är finrummet och här är tanken att man stannar tillsvidare såvida inget lik i garderoben träder fram eller något fundamentalt förändras. Här återfinns medlemmar med stabila framtidsutsikter och/eller sannolika utdelningshöjningar.

BackYard
TC:s bakgård är sista anhalten innan uteslutning, här måste man skärpa till sig ordentligt och börja om som Prospect igen om man ska tillbaka in i värmen.

Queue
En bra klubb har även en kö av förväntansfulla som hoppas på att få komma in så Queue är en bevakningslista på bolag som kan bli Prospects. Här sker ofta uppdateringar och som synes är det flest utländska aktier då svenska oftare blir Prospects direkt med en minimal post inledningsvis.

Detta koncept är en vild idé jag fick för någon vecka sedan när jag funderade över de olika portföljernas inriktning och risknivåer.

Att modellera sina portfölj på ett liknande sätt tror jag kan hjälpa lite i urvalsprocessen om vilka aktier man vill ha i sin långsiktiga portfölj.

Delar ni upp portföljen på något sätt?

Läs mer

Fonder eller aktier?

Vad är bäst att spara i - fonder eller aktier?

Som vanligt beror det på en rad faktorer vad som passar bäst men tänkte resonera lite kring mina åsikter i frågan.

På senare år har en hybrid av fonder och aktier blivit populär: ETF (Exchange Traded Fund).

En ETF är en fond som handlas över börsen och värderas i realtid.

Om vi börjar med en generell jämförelse på några utvalda egenskaper:

	Aktie	Fond	ETF
Courtage	Ja	Nej	Ja
Avgift	Nej	Ja	Ja
Diversifierad	Nej	Ja	Ja
Snabbhandlad	Ja	Nej	Ja

Tabell ovan är som sagt generell och varje punkt förtjänar en liten fördjupning.

Courtage
Är den avgiften det kostar att köpa eller sälja ett börshandlat värdepapper. Sedan en tid tillbaka kan man få courtage från 1 kr / 0,25% vilket möjliggör handel i mindre poster. Är man långsiktigt i sitt innehav så spelar courtaget mindre roll och tvärtom om man handlar ofta.

En fördel med fonder är att de handlas courtagefritt (finns några undantag med fonder som har köpavgifter).

Vinnare: Fonder
-----

Avgift
Fonder och ETF:er har normalt en administrativ årsavgift (0,1-2,5%) som dras från fondvärdet varje bankdag proportionellt. Denna avgift är alltså inbakad i den kurs som redovisas publikt (NAV-kurs).
Utöver denna avgift så tillkommer transaktionskostnader men dessa är oftast väldigt små jämförelsevis och oftast på endast 1 punkt (0,01%) på årsbasis.

Det finns fonder som i princip är avgiftsfria som Avanza Zero och Nordnets superfonder.

Brummer som kanske mest är kända för sina hedgefonder erbjuder faktiskt ett tjugotal indexfonder avgiftsfritt vilket måste anses vara bäst på den svenska fondmarknaden.

Aktier är ingen motsvarande exklusiv årsavgift även om alla bolag indirekt har en administrationskostnad i förhållande till börsvärdet.

Vinnare: Aktier
-----

Diversifierad
En fond/ETF består normalt sett av många ingående värdepapper vilket medför hög grad av diversifiering och inbyggd riskspridning.

En aktie är oftast kopplad till ett bolag och då blir riskerna generellt större.

Vissa aktier kan ha hög grad av diversifiering beroende på inriktning och annat. Det bästa exemplet på sådant är nog investmentbolag som kan liknas med en fond då de har många olika innehav samt vissa administrativa kostnader som kan jämföras med en avgift.

Vinnare: Fonder och ETF:er
-----

Snabbhandlad
Aktier och ETF:er handlas över börsen och kan säljas och köpas godtyckligt under dess öppetider.

Fonder är lite trögare i sin handel och beroende på handelsplattform kan det gå många bankdagar innan en order är genomförd i sin helhet. Vissa hedgefonder handlas månadsvis vilket medför långa handelscykler av dessa.

Man kan diskuttera huruvida snabbhandlad är en fördel eller ej men vid exempelvis extrema händelser har man större möjlighet till snabb omallokering om man kan handla via börsen.

Vinnare: Aktier och ETF:er
-----

Så vad är då bäst?

Aktier kräver ofta lite mer tillsyn och kunskap om enskilda bolag vilket gör att fonder passar bättre för en nybörjare och/eller en passiv/bekväm sparare.

Jag är ingen expert på aktier eller på hur man värderar bolag men tycker mig vara tillräckligt insatt och intresserad för att vilja välja bolag själv istället för att köpa dessa indirekt via en fond.

En utav de viktigaste egenskaper om man är långsiktig i sitt sparande är avgifterna vilka blir otroligt viktiga över tid då ränta-på-ränta påverkas.

Ett räkneexempel på detta vore på sin plats så här kommer ett:

MSCI-index vs. SPP Aktiefond Global - räkneexempel

Ta MSCI-index mot SPP Aktiefond Global (0,31% i avgift).

Om man räknar från 1970 (året innan jag föddes) så har totalavkastningen för MSCI inklusive utdelningar varit 6570% vilket känns väldigt imponerade må jag säga.

Om vi lägger på en avgift på 0,31% och räknar retroaktivt, så får vi en totalavkastning på 5712% istället enligt mina beräkningar. Fortfarande imponerande siffror men nästan 860 %-enheter som försvunnit i avgifter.

Vad blir motsvarande för aktier?

Man får en initial inköpskostnad på 0,25% samt löpande courtage för återinvestering av utdelningar.

Om vi tänker oss en direktavkastning på 5% så kostar det 0,25% * 5 = 0,0125% i årlig investeringsavgift som kommer att höjas något i takt med utdelningshöjningar. O andra sidan lär man få bättre courtage med tiden när beloppen blir större. Ganska stor skillnad jämfört mot fondens årliga 0,31% hur som helst.

Nåväl, detta ämne skulle man kunna skriva mycket om men jag tror jag avrundar lite snabbt med några enkla tumregler:

• Är du långsiktig i ditt sparande, välj aktier och/eller fonder med låg avgift för större delen av din portfölj
• Är du en passiv sparare och allmänt ointresserad av aktier, välj en stor andel globala fonder med låga avgifter

En fördel med fonder/ETF:er som jag inte nämnt är att man kan komma åt att investera i lite mera exotiska marknader och branscher på ett bekvämt sätt, exempelvis i en Indien-fond eller i en ETF inriktad på Internet-säkerhet.

Vad tycker ni? Har jag missat någon viktig aspekt?

Läs mer

Jämförelseindex

Vilket index ska man jämföra sig mot?

Är det meningsfullt att jämföra?

Dessa två frågor bör man nog ställa sig när man börjar med direktsparande i aktier istället för fonder.

Jag har det senaste året strävat efter realiserad avkastning i form av utdelningar före indexjämförelse vilket man kan fundera på huruvida det är klokt eller ej.

Då min portfölj numera har inslag av aktier från olika länder så är de Sverige-baserade indexen inte rättvisa att jämföra med.

Så vilket/vilka index ska man då välja?

Efter lite snabb efterforskning så verkar MSCI-index vara standard för globala fonder så det känns givet för den utländska delen av portföljen.

För de svenska innehaven så antar jag att OMX Stockholm GI passar bäst (alla bolag på stockholmsbörsen med utdelningar medräknat om jag förstått det rätt).

Men egentligen vill man jämföra sig mot fonder då det är dessa man "tävlar" mot främst antar jag.

Då min portfölj återfinns hos Nordnet så är Nordnet Superfonden Sverige (0% avgift) och SPP Aktiefond Global (0,31% avgift) de man skulle vilja jämföra sig med.

För de portföljer som är på Avanza så får man byta ut superfonden mot den berömda Avanza Zero.

Så ett önskemål till alla nätmäklare och andra aktörer:

• Att kunna sätta ihop sitt egna jämförelseindex med hjälp av olika fonder

Mitt jämförelseindex skulle då vara 50% Sverigefond och 50% Globalfond.

Vad tror ni om detta?

Läs mer

Diversifiering 3.0

Att man bör diversifiera sina placeringar i olika aktier/tillgångsslag är nog självklart för de flesta och jag förespråkar även en viss diversifiering av sparformer.

Men bör man även diversifiera sina banktjänster?

Igår hade en storbank stora driftsströrningar med följd till att de flesta av bankens tjänster var obrukbara under en relativt lång tid. Detta kan hända alla banker, stora som små och bara det är en anledning till att ha flera banker enligt min mening.

Jag kanske tillhör en extrem undantagsgrupp men jag är kund i många banker/försäkringsbolag även om främsta skälet till det är att jag vill ha de tjänster/produkter som är mest prisvärda. På köpet får man riskspridning och en plattform där man kan nyttja olika tjänster som passar sammanhanget.

Visst, det kräver en del administration men i och med säkerhetslösningar som mobilt bank-id och tjänster som e-faktura så är den ändå rimlig tycker jag.

Man kan fundera på hur många bolag man behöver vara kund i för riskspridningen, kanske 2-3 st räcker gott och jag skulle inte tacka nej till konsolidering av vissa produkter, främst inom tjänstepension.

Nackdelar?

Kanske sämre möjlighet till rabatter samt större administration som sagt. Min erfarenhet är dock den att man inte får några fördelar som trogen kund över tiden men det kanske svänger framgent om tillräckligt många resonerar som jag.

Hur många banker/försäkringsbolag har ni?

Läs mer

Olika ägg i olika korgar...

Fram tills skattebomben förra veckan var det en solklar fördel ISK/KF för de flesta typer av värdepapper man kan tänka sig i ett långsiktigt sparande.

Nu är spelreglerna ändrade och hur ska man tänka?

Man brukar säga "ha inte alla ägg i samma korg" avseende diversifiering. Nu kanske man skulle kunna ändra devisen till "ha olika ägg i olika korgar"

Vilken sparform ska man välja för olika typer av värdepapper?

Tumregeln är att den förväntade avkastningen på ett värdepapper ska överträffa slr (statslåneräntan) för att det ska löna sig med ISK/KF jämfört med fritt sparande (Aktie- & fonddepå). Nu med skattehöjningen får man lägga till 0,75 till slr om totalen överstiger golvet på 1,25%. Använd gärna min sparkalkylator och jämför.

I det rådande lågränteläget som vi befinner oss i så behöver man inte göra något drastiskt, det är fortsatt fördel för ISK och KF avseende skatt så att till och med (bra) korträntefonder kan man ha i sparformen.

Tänker vi oss ett mer normalt eller högre ränteläge blir det lite andra förutsättningar, så om/när det inträffar så kan man tänka så här:

Typ av värdepapper	Depåkonto	ISK/KF	Kommentar
Korträntefond			Blir svårt att slå slr+0,75 över tiden
Långräntefond			Inget att ha långsiktigt IMO
Obligationer			Inget att ha långsiktigt IMO
Blandfond			Inget att ha långsiktigt IMO
Aktiefond, stabil			Global, Sverige, Amerika o dyl långsiktigt
Aktiefond, instabil			Typ Rysslandsfond e dyl, förlustavdrag attraktivt
Aktie, stabil & hög YOC			Lönar sig vid långsiktighet
Aktie, stabil & YOC<slr+0,75			Låg tillväxt, låg YOC
Aktie, förhoppning			Fördel att kunna ta förlustavdrag
Aktie, tillväxt			Lönar sig vid långsiktighet

Ovan ska ses som en generell guide och man bör nog utvärdera löpande vilken kategori man ska ha i respektive sparform.

Jag rekommenderar att man skaffar alla tre depåtyperna så man kan välja vid varje investeringstillfälle vad som passar bäst. Detta förutsätter att man har bra villkor hos sin nätmäklare så att courtage och avgifter är rimliga vid uppdelning av ens kapital.

En variant är att månadssparandet går till ett vanligt depåkonto och så kan man därifrån styra vidare beroende på typ investering man vill göra i lugn och ro med hänsyn till rådande marknadsklimat. Då insättningar på ISK/KF beskattas så kan det vara bra att insättningar inte sker per automatik om man inte är säker på hur de ska placeras.

Exempelvis så kan man tycka att många aktier är högt värderade i dagsläget och då skulle ett köp i vanlig depå vara av mindre risk på kort sikt så man kan få förlustavdrag om man skulle vilja sälja vid uppenbar nedgående trend. Sedan kan man med fördel köpa tillbaka samma aktie i ISK/KF vid en attraktiv långsiktig nivå.

Tänket ovan bygger på att man är aktiv och följer marknadsutvecklingen noggrant. Den som är riktigt långsiktig och vill göra det bekvämt för sig väljer 100% aktier/aktiefonder i en ISK/KF då det är sannolikt att det lönar sig över tiden. 

Glad påsk och lycka till med alla ägg!

Läs mer

Regn av utdelningar

Imorgon fredag (150320) kan man nog säga att utdelningssäsongen i Sverige drar igång på allvar med x-dagar för Nordea och Castellum med flera.

Om vi tittar på sonens portfölj som är den mest diversifierade i familjen, så är det ett regn av utdelningar att vänta de kommande månaderna:

I och med riksbanken duvaktighet igår (150318) så är min gissning att det är fortsatt fördel värdeinstrument med hög direktavkastning så som aktier, preferensaktier och räntebevis kommande året, vad tror ni?

Läs mer

Fondallokering tjänstepensionen

Som jag nämnt tidigare är den ordinarie tjänstepensionen den portfölj man bör ägna mest fokus åt (givet att man har en Fondförsäkring).

Trots senaste tidens rekyler tror jag på fortsatt fördel för aktier och i synnerhet sådana med hög utdelning. Så en hyfsad andel Global och Sweden High Dividend känns fortsatt rätt.

Dollarn är starkare än på länge och som jag antytt tidigare tror jag på stark dollar åtminstone året ut. Detta ger fortsatt fördel för globalfonder (som ofta innehåller ca 60% USA) samt amerikanska räntefonder. Mina innehav är Danske Invest Global Index, SPP Aktiefond Global samt Parvest Bond USD.

Länsförsäkringar fastighetsfond har gått knackigt i veckan men tror att det finns mer att ge givet det fortsatta låga ränteläget. En annan branschfond är SEB Läkemedelsfond där jag har en liten andel.

Asien är lite svårbedömt för tillfället men tycker nuvarande allokeringen Indexfond Asien och Carnegie Indien känns lagom.

Återstår en tiondel Indexfond Europa samt en femtedel Penningmarknadsfond.

Beställde precis ett fondbyte där jag säljer lite penningsmarknad för köp i Europa då jag tror på en liten fördel europeiska aktier i och med ECB:s QE som inletts.

Läs mer

Dagens omallokeringar (2015-03-09)

Då McDonald's rapporterade sämre än väntat, utöver en medioker besöksupplevelse i lördags så sålde jag allt idag. Vinsten blev ca 8% inklusive utdelningen i mars, dvs totalt ca 2 års utdelningar. Mycket möjligt att jag plockar upp aktien i framtiden men det känns inte som bolaget har någon medvind just nu.

Tiden kändes mogen för att öka diversifieringen i portföljen samt minska exponeringen mot USA (även om jag tror dollarn kommer att stärkas ytterligare) så i bara farten minskade jag i Amasten- och SAS preferensaktier och köpte ungefär lika delar Atlas Copco, NCC samt Industrivärden.

Så summa summarum ser värdefördelningen ut så här efter omallokeringen:

Utdelningskalendern blir inte lika jämn och fin som förut men fortfarande med månadsutdelning

Ökad vikt stamaktier vs. preferensaktier vilket känns vettigt och YoC är fortsatt god:

Ibland kanske jag borde avvakta lite mera vid sådana här tillfällen men det känns rationellt att ligga fullt investerad över utdelningssäsongen tycker jag.

Läs mer

Strategisk allokering och diversifiering

Då och då blir man påmind om risken med aktier i allmänhet och enskilda i synnerhet.

För att minska portföljens totala risk så förordar många att sprida kapitalet i många innehav så att en enskild akties påverkan minskas. Givetvis påverkas potentiella uppsidan på samma gång och andra menar på att man kan ha en större andel i enskilda innehav så länge det är bra bolag och som man har på lång sikt.

Då jag vanligtvis är en försiktig placerare så gillar jag tanken med diversifiering. Fonder har oftast en bred diversifiering inbyggd och det är väl en av fördelarna med värdeinstrumentet. En nackdel med fonder är avgifterna som på lång sikt blir ganska kostsamma varav direktinvesteringar i aktier är att föredra givet rimlig transaktionskostnad.

När Avanza införde courtage för 1 kr i höstas så hängde jag på låset och har haft en tydlig strategi om att bygga upp långsiktiga portföljer med många aktieinnehav sedan dess. Löpande har jag köpt och omallokerat och om man tar sonens portfölj som exempel så ser den ut så här i kostnadsfördelning:

Andelen stamaktier bör växa med tiden i form av värdeökningar och omallokeringar vid rekyler/köplägen, man kan se preferensaktierna som en högavkastande krigskassa.

Vad innehåller de olika delarna då?

• Stabila preferensaktier
• Akelius
• Klövern
• Hemfosa
• Ratos
• Högavkastande preferensaktier
• Amasten
• ALM
• Victoria Park
• SAS
• Stabila aktier
• Atlas Copco
• Beijer Alma
• Castellum
• Clas Ohlson
• HM
• Hemfosa
• Industrivärden
• NCC
• Nordea
• Pfizer
• SEB
• Swedbank
• Tele2
• TeliaSonera
• Förhoppningsaktier
• Betsson
• HiQ
• Knowit
• MQ
• Starbreeze
• UTG

Man kan säkert diskutera om kategoriseringen är rätt men ett visst mått av risk är med i min bedömning.

Totalt får jag det till 27 bolag vilket kanske är i överkant i diversifieringshänseende då den riskminimerande effekten sägs avta efter 15 bolag. Jag tror att åtminstone 20-30 bolag kan vara ett klokt antal då man kan ha flera inom samma bransch som exempelvis bankerna ovan.

I resten av familjens portföljer är det inte lika diversifierat ännu men strategin är ungefär densamma.

Man kan fundera om man ska ha regler för hur stort ett enskilt innehav får vara?

Läs mer

Strategisk allokering: Global Low Cost High Yield Dividend

Jag har en känsla att man är för fixerad vid svenska innehav generellt sett. Historiskt har det i och för sig varit en lyckosam strategi då svenska aktier presterat väl jämfört med omvärlden.

Precis som man bör diversifiera med olika aktier i portföljen bör man nog sprida innehav över olika marknader världen över.

I min löneväxlingsdepå så har jag köpt lite Amerikanska aktier i år då jag tror på en stark dollar framöver och vill ha en jämn och snygg utdelningskalender.

Nästa steg är att ta in lite andra regioner från olika delar av världen. Har sneglat på Tyskland men inte hittat någon klockren kandidat att köpa där än. Vidare så tycker jag Asien är en spännande region och då det är svårt att handla aktier direkt där så är det fonder som gäller.

Swedbank får ta mycket stryk i många sammanhang men de har en riktigt vass indexfond för Asien ex. Japan: Swedbank Robur Indexfond Asien

Förvaltningsavgiften är 0,2% vilket måste anses vara mycket konkurrenskraftigt i sammanhanget.

Likadan avgiftsnivå hittar vi hos deras indexfond för Europa - Swedbank Robur Indexfond Europa.

Jag har tänkt om avseende att månadsspara i ETF:er och kommer sannolikt att köpa indexfonder i olika regioner istället och först ut blir Asien och Europa när utdelningen från SAS-preffarna anländer.

Jag passar på Global- och Amerikafonder så länge då dessa innehåller mycket USA som jag redan har stor andel av i och med mina aktieinnehav.

Apropå aktieinnehaven bytte jag i veckan Frontier mot Microsoft då jag tror det blir bättre på lång sikt även om YOC för portföljen sjunker totalt sett. En fin vinst blev det på 16% efter courtage i alla fall. Kanske plockar in Frontier i framtiden men jag kände mig inte helt bekväm med deras skuldsättning och P/E-tal (40).

Utdelningskalendern är fortsatt fin med månadsvisa utdelningar

Totalt sett har 2015 startat lysande för alla innehav utom McDonalds men tack vare dollarförstärkningen ligger jag på plus där i linje med min strategi om en starkare dollar i år. Min gissning är nog att spannet 8,75-9 inte är omöjligt till hösten då Europa kommer trycka pengar och Riksbanken sniffar på minusränta. Förmodligen kommer kurserna att pressas men givet oförändrade utdelningsnivåer ökad YOC.

Portföljens YOC är 5,67% och fördelningen stam-/preferensaktier ca 60/40

Läs mer

Strategisk allokering - utdelningsbaserad 100% aktier

Strategisk allokering är ett begrepp som du kan höra från en rådgivare/säljare av finansiella produkter bland annat.

I grunden handlar det väl om hur man delar upp sitt sparande beroende på riskbenägenhet och placeringshorisont.

En klassisk modell är att ha en del i räntebärande och en del i aktier så som vissa blandfonder är uppbyggda exempelvis. Sen brukar man slänga in lite hedgefonder och tillväxtmarknader beroende på riskprofil.

Historiskt sett så har aktier varit det som gett bäst total avkastning över tiden men beroende på placeringshorisont och köptillfälle så kan resultatet variera kraftigt.

I dagens lågränteläge så är det svårt att hitta säkra varianter av ränteplaceringar då dessa ger blygsam ränta. Vidare så kanske man inte ska gå "all-in" i aktiemarknaden vid ATH som råder nu.

Så hur ska man dela upp sitt sparande?

Om ni läst tidigare inlägg så vet ni att jag snöat in mig på preferensaktier då dessa fungerar lite som högavkastande ränteinstrument i form av hög utdelning men till en kursrisk som i teorin kan vara väldigt hög. Dessutom är uppsidan på kursen begränsad varav preferensaktier knappast lär slå vanliga stamaktier över lång tid. Låter så där, eller?

En fördel med aktier och för den delen preferensaktier är att man kan omallokera (köpa/sälja) snabbt och därmed omfördela mellan de olika aktieslagen vid väsentliga händelser som föranleder att man vill ha ökad eller minskad risk i sin portfölj. 

Många brukar rekommendera att man har en del i likvida medel för att minska totala risken och kunna använda när bra köptillfällen dyker upp. En nackdel med likvidkonto är att det inte avkastar något då räntan oftast är 0 för de flesta normala sparare vilket minskar totalavkastningen för din portfölj. Men tänk om man kunde ligga 100% investerad hela tiden till en begränsad risk?

Här är ett förslag på strategisk allokering baserat på aktier och preferensaktier:

• En del "säkra" preferensaktier. Stabila bolag med bra kassaflöde och låg kursvolatilitet. Direktavkastning 5-6% och god likviditet i handeln med aktien.
• En del övriga preferensaktier med varierande risk och direktavkastning (6-13%).
• En del "stabila" aktier med god lönsamhet och kassaflöde. Direktavkastning 2-6%.
• En del "hoppfulla" aktier med framtida tillväxtpotential. Sannolikt ingen direktavkastning i närtid.

Är detta något nytt? Oavsett det så kan man

• Ligga 100% investerad över tiden.
• Erhålla skaplig realiserad avkastning (4-7%) i form av frekventa utdelningar
• Omallokera per intradag
• På sikt ta del av positiv kursutveckling
• Jämfört med fonder, ingen avgift som urholkar värdet löpande 

Nackdelar:

• Portföljvärdet kan variera förhållandevis kraftigt varav is i magen kommer att krävas då och då
• Då det kommer att vara lätt att omallokera så kan man lockas av kortsiktiga beslut som man egentligen skulle behövt sova på
• Omallokeringar kostar i form av courtage och risk finns för kursförluster

Bättre än amortering? Roligare om inte annat :-)

Återkommer med kandidater till de olika allokeringsdelarna...

Läs mer

Svenska preferensaktier del 2

Då mitt föregående inlägg om preferensaktier ("preffar") blev populärt så tänkte jag följa upp detta ämne kontinuerligt så länge dessa värdeinstrument utgör en del av familjens portföljer.

Väsentliga händelser sen sist är Klöverns respektive Hemfosas nyemissioner av preffar. I min statistik nedan har jag tagit upp dessa och utgått från maximal utökning i fallet Hemfosa.

Hur stor är/blir den svenska preferensmarknaden då?

Enligt mina beräkningar så får jag det till ca 24 miljarder fördelat enligt följande per idag (Hemfosa och Klövern pro forma):

Preferensaktie	Fördelning	Avkastning
Akelius Residential AB	17.12%	6.12%
Fastighets AB Balder	14.53%	5.73%
SAS AB	11.66%	12.50%
Klövern AB	21.29%	6.43%
Sagax AB	7.88%	5.60%
Ratos AB	6.48%	5.33%
Corem Property Group AB	4.90%	5.62%
Fast Partner AB	2.79%	5.14%
ALM Equity AB	1.49%	7.13%
Ferronordic Machines AB	1.21%	17.24%
Victoria Park AB	1.16%	6.76%
Eniro AB	1.03%	19.47%
Amasten Holding AB	0.90%	7.39%
Oscar Properties Holding AB	0.76%	9.60%
Hemfosa	6.76%	6.15%
Ginger Oil AB	0.05%	10.76%
Totalt	100%	7.07%

Man kan konstatera att Klövern gått om Akelius i volym samt att Hemfosa hamnar i den högre halvan.

Min egna "preff-ETF" kommer ta in Hemfosa då den känns stabil och kanske i klass med Balder?

Då Balder är nära inlösenkurs så väljer jag att minska där och ta in Hemfosa istället enligt följande önskad fördelning:

Preferensaktie	Fördelning
Akelius Residential AB	20.00%
Fastighets AB Balder	10.00%
Klövern AB	20.00%
Ratos AB	10.00%
ALM Equity AB	5.00%
Victoria Park AB	5.00%
Amasten Holding AB	15.00%
Hemfosa	10.00%
Oscar Properties Holding AB	5.00%
Totalt	100%

Den faktiska fördelningen är inte riktigt i enlighet med ovan då Klöverns och Hemfosas nyemissioner gör att dessa kommer att få övervikt initialt (räknar med att få minimal tilldelning i Hemfosa). Planen är att vikta om löpande så att fördelning ovan uppnås för god riskspridning.

Efter börspoddens köprek av SAS idag funderar jag på om man ska ta in en liten andel SAS preferensaktier för att få upp snittet på direktavkastningen men ska nog sova på saken.

Läs mer