Sparkalkylator Grand Deluxe version 25.0

Mina sparkalkylatorer är ett populärt inslag på bloggen sett till sidvisningar och sticker nog ut jämfört med liknande verktyg då jag tar hänsyn till många parametrar i beräkningarna.

Då det från och med 2025 finns skatterabatt för Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) så var det på sin plats att uppdatera beräkningarna utifrån detta,  z2036 presenterar stolt:

Sparkalkylator Grand Deluxe ver 25.0

Nytt för denna version är:

• Inbyggd skatterabatt med 150 000 för ISK och KF för 2025
• Inbyggd skatterabatt med 300 000 för ISK och KF från 2026 och tills vidare
• Uppdaterat gränssnitt (testat på Chrome desktopbrowser, dvs "funkar på min maskin")

Vill du räkna utan skatterabatt så lägg till url-parameter taxfree=0 enligt bild ovan.

Ny till verktyget?

Om du inte testat mina sparkalkylatorer förut eller i synnerhet Sparkalkylator Grand Deluxe så kommer här en genomgång av väsentliga features.

• Sparkapital [...] realvärde betyder att beloppet uttrycks i dagens penningvärde, dvs hänsyn är tagen till inflation (defaultvärde 2% men går att ändra). Du kan ändra till nominellt genom att klicka på texten och får då beloppet i faktiskt värde efter sparperiodens slut.
• Investeringssparkonto är default vald sparform och mina beräkningar tar då hänsyn till sparformens skatteregler och övriga relevanta egenskaper. Genom att klicka på texten går det att ändra till annan sparform. Följande features är värda att nämna för respektive sparform utöver gällande skatteregler:

• Investeringssparkonto
• Avkastningsskatt kvittas mot månadssparande. Exempelvis om du ska betala 1 000 i skatt för ett år och har ett månadssparande på 1 000 så blir det 11 000 i inbetalning det året. På så sätt blir skatteunderlaget lägre vilket ger lägre totalskatt.
• Kapitalförsäkring
• Avkastningsskatt dras automatiskt varje kvartal
• Aktie-/fondkonto ("vanlig depå" eller fondkonto)
• Schablonmetoden tillämpas vid slutberäkning av upplupen reavinst om det blir gynnsamt för spararen
• Pensionsförsäkring (tjänstepension, privat pensionsförsäkring eller IPS)
• Avkastningsskatt dras automatiskt varje år
• Depå är default vald förvaltningsform och styr om transaktionskostnader ska tillämpas. Genom att klicka på texten så du välja fond eller trad och rörlig avgift debiteras istället. Vid kombinationen aktie-/fondkonto och fond så debiteras årlig fondskatt.
• För utbetalning är 4%-regeln före skatt default och här beräknas 4% av slutvärdet fördelat per månad. Genom att klicka på texten så kan du välja 4% med skatt, utdelning före skatt eller utdelning efter skatt.
• Månadssparande är månatlig insättning för angiven spartid.
• Startkapital är redan sparat kapital på angiven sparform.
• Årlig avkastning är totalavkastning brutto, det vill säga före avgifter och skatt eller andra kostnader. Defaultvärde 6,5% är från Prognosstandardens antagande för 100% globala aktier.
• Spartid är i hur många år som du vill spara helt enkelt.

Om du klickar på de gröna plustecknen som finns till höger så öppnas ytterligare inställningar för ett antal parametrar.

Via plustecknet bredvid månadssparande så nås Årlig ökning. Här kan du ange hur mycket ditt månadssparande kommer att öka varje år under spartiden och default är normal spardisciplin som inte innebär någon extra uppräkning utöver vad du angett. Klickar du på texten så kan du välja bland mer eller mindre välkända sparprofiler i sociala medier enligt följande:

• Lilla ekonomen (0,5%-enhet extra ökande av månadssparande per år, exempelvis 2% årlig ökning ger totalt 7% ökning år 10 (2+ 0,5x10 procentenheter)
• Utdelningsseglaren (1%-enhet extra)
• Miljonär innan 30 (1,5%-enhet extra)

Spardisciplin är en lite nördig feature som kan användas om du tror att du kommer att öka ditt sparande extra över tid mer än vanlig löneökning eller inflation.

Klickar på på plustecknet bredvid startkapital så hittar du Redan inbetalt. Här kan du ange hur stor del av startkapitalet som består av inbetalningar. Om du har valt sparform aktie-/fondkonto så används värdet för reavinstskatteberäkning vid spartidens slut.

Via plustecknet bredvid årlig avkastning så får du tillgång till en stor mängd parametrar för den som vill finlira sin sparkalkyl.

• Utdelning anges i direktavkastning.
• Tillväxt är kurstillväxt eller motsvarande och om du angett > 0 för utdelning så räknas utdelningen upp årligen med angiven tillväxt.
• Återinvestera anges i hur stor andel procent av utdelningen som ska återinvesteras i sparandet.
• Årsvisa utdelningar anger frekvens på utdelning och du kan genom att klicka på texten även välja halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis.
• Källskatt anger hur stor andel skatt på utdelningar som ska dras. Har du halva utdelningsportföljen i USA (15% källskatt) och andra halvan i Sverige så blir det 7,5% i källskatt totalt sett.
• Kvitta källskatt mot taknivå tillämpas för Investeringssparkonto och begränsar återföring av källskatt till maximalt 500 kr. Beroende på sparform eller dina skatterättsliga förutsättningar så kan du genom att klicka på texten välja kvitta källskatt mot kapitalskatt, automatisk återföring eller ingen återföring.
• Inkomstskatt används för beräkning av skatt på utbetalning från sparformen pensionsförsäkring.
• Volatilitet är hur mycket värdet svänger varje år och är enbart till för att öka pedagogiken i värdegrafen längre ner i verktyget.
• Statslåneränta används för att beräkna avkastningsskatt och angivet värde gäller för hela sparperioden.
• Inflation används för att beräkna realvärde.
• Rörlig avgift är hur många procent av totalvärdet som ska belasta sparandet årligen. Debiteras månadsvis. Har du enbart fonder och ingen skalavgift så kan du ange ditt viktade snittvärde för fondernas årskostnad som rörlig avgift.
• Fast årsavgift är en fast årskostnad som debiteras månatligen med 1/12-del.
• Courtage debiteras för depå på alla insättningar, utdelningar och för omsättning.
• Omsättning anger hur stor del av ditt kapital som omsätts årligen. Om du valt aktie-/fondkonto så debiteras reavinstskatt vid omsättning.
• Växlingsavgift debiteras för depå på alla insättningar, utdelningar och för omsättning om du valt utländsk valuta > 0.
• Utländsk valuta anger hur stor del av dina innehav som har annan valuta än SEK.

Längst ner i verktyget så hittar du Rapportlänk. Denna är användbar om du ställt in sparkalkylatorn precis som du vill ha den och vill "spara" dina inställningar. Du kan spara ett bokmärke i webbläsaren efter du har klickat på länken så är alla dina parametrar förinställda om du sedan använder bokmärket. Alternativt kan du högerklicka på rapportlänk och kopiera länken till valfritt ställe.

Här är ett exempel på en global utdelningsportfölj i en kapitalförsäkring: sparkalyl

Sammanfattningsvis

Jag får önskemål om nya features då och då så jag har en liten lista att beta av så småningom. Jag skulle vilja komplettera sparkalylatorn med utbyggt stöd för utbetalningsfasen, exempelvis att kunna ange under hur lång tid du vill ha det utbetalt och beräkna månadsbelopp utifrån det och övriga antaganden. Det kräver en lite större insats så jag vågar inte lova någon tidpunkt i dagsläget.

Det som skiljer min sparkalkylator med andra publika är nog främst att jag räknar netto och realt, det vill säga vad blir sparandet efter avgifter, skatter, beteende och inflation. Jag kan tycka att det är snudd på vilseledande att räkna brutto utan att ta hänsyn till nämnda faktorer.

Hur den nya skatterabatten gynnar dig är enkelt att se via denna version av sparkalkylatorn och för en småsparare så blir det minst några 10 000-lappar mer i plånboken över tid.

Vad tycker du om denna version av Sparkalkylator Grand Deluxe och har du något önskemål om ny eller ändrad funktionalitet?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Skatteverket och undertecknad
Bildkällor: z2036

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Statslåneräntan sista november är nu fastställd till 1,96% och därmed går det att beräkna vilken beskattning som kommer att gälla för Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF kommande år.

ISK och Kapitalförsäkring 2025 - lönar det sig?

Upp till 150 000 kr i kapitalunderlag per person är skattefritt 2025, så enligt mig är ISK/KF givna sparformer i det sammanhanget.

Kapitalunderlag som överstiger 150 000 kommer att schablonbeskattas med 30% av 1,96% + 1%-enhet och grafen nedan visar den faktiska procentsatsen schablonskatt som gäller vid olika belopp. 

Jag har även inkluderat avkastningskrav breakeven, det vill säga vilken årlig avkastning som krävs för att det ska vara lönsamt med ISK/KF jämfört med vanlig kapitalvinstbeskattning. Som synes så är det ca 3% för större kapital och drygt 2% för ett kapitalunderlag på en halv miljon exempelvis.

Det blir nu en progressiv skatt vilket jag inte har något emot principiellt så länge den är vettigt utformad. Att gynna småsparare känns rimligt kan jag tycka och på marginalen blir det lite bättre även för de med större kapital. Ett återställande av den ursprungliga skatten lär inte överleva ett maktskifte så då kan man hoppas att den nya konstruktionen kan bli långsiktig oavsett sittande regering.

Historiskt sett är ändå årets schablonskatt klart över det historiska snittet på 0,537% men det är ändå bara i vissa hypotetiska "buy and hold"-scenarion över flera decennier som det inte lönar sig att välja ISK eller Kapitalförsäkring för sitt långsiktiga sparande avkastningsmässigt. Utöver det så erbjuder ISK och KF många andra fördelar som du kan läsa mer om i denna blogg :)

Jag landar i fortsatt fördel för ISK och KF i de flesta sammanhang och att spara upp till 150 000 kr i nämnda sparformer 2025 känns som en "no-brainer" oavsett riskpreferens. För nästföljande år 2026 flyttas skattefria gränsen upp till 300 000 kr vilket förstås inte gör det hela sämre.

Hur tänker du kring ISK och Kapitalförsäkring framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Riksgälden
Bildkällor: Excel

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Detta är ett inlägg av det mer beräkningsnördiga slaget men en fråga som i någon mening "stört min världsordning" i flera år. För den enskilde spararen är det sannolikt försumbart men systemmässigt kanske inte helt obetydligt.

Utdelningar - pengar i luften?

Det handlar om hur värdet på ett Investeringssparkonto (ISK) eller Kapitalförsäkring (KF) beräknas när en utdelning avskiljs för ett innehav.

Det teoretiska typfallet är att om en aktie som handlas till 100 delar ut 5 så kommer den att handlas till 95 vid x-dagen och y dagar senare så får du 5 insatt på din ISK-/KF-depå. Så långt inget konstigt i sig men hur förändras då depåvärdet?

Jo, x-dagen så värderas din aktie till 95 vilket inte är konstigt men utdelningen då? Utdelningen tycks "försvinna/hänga i luften" bokföringsmässigt fram tills dess att den gottskrivs/landar på depån y dagar senare. 

Vad är då problemet kan man fråga sig? Om utdelningen avskiljs strax för en skattemätpunkt så skulle det kunna bli lägre schablonskatt allt annat lika. För ISK så är det varje kvartalsskifte som är mätpunkt och för KF varje årsskifte.

Nu är det kanske inte så många aktier som har x-dagar precis innan mätpunkterna, vill dock minnas att Klövern preferensaktie hade sin kvartalsutdelning precis före varje kvartalsskifte så den var i någon mening optimalt utformad skattemässigt sett från sparareperspektivet.

Men ändå en tänkbar lucka kan jag tycka och en aktie som avskiljer en större utdelning strax före ett årsskifte skulle på så sätt kunna "spara/undanhålla" en del skatt.

Jämför man med fonder så tycks dessa beräkna värde mer korrekt då upplupna utdelningar ska ingå i NAV-kursen enligt den information jag har fått från en fondförvaltare. Således schablonbeskattas fondinnehav kanske mer korrekt jämfört med utdelande aktier enligt ovan. Däremot utdelande fonder/ETF:er har nog samma "problem" skulle jag tro.

Detta må vara en petitess men iaf möjligen en "bug/feature" hos de flesta nätmäklare vad jag känner till. Den enda nätmäklare jag har haft som hanterat detta var Degiro vill jag minnas, där upplupna utdelningar var synliga på depån och ingick i totalvärdet.

Med förbehåll att jag är ute och cyklar i denna fråga och att värdet per mätpunkt kanske ändå beräknas korrekt i det dolda hos nätmäklarna. Det är inte helt enkelt att härleda värdet vid årsskiftet för mina kapitalförsäkringar då vilken valutakurs som används spelar stor roll och på så sätt svårt att veta om allt är korrekt beräknat. 

Till Nordnet och Avanzas försvar så har de sen ett tag tillbaka gränssnitt för att se kommande utdelningar men jag kan ändå tycka att man i alla fall borde kunna se sina upplupna utdelningar i sitt totalvärde, exempelvis i transaktionslistan och/eller som ett låst saldo.

Har du någon utdelningsaktie som delar ut strax innan en mätpunkt för schablonskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Dal-E

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Remissreflektioner: En årslön på ̶b̶a̶n̶k̶e̶n̶ ISK/KF?

Regeringen slog till med en remiss igår om sänkt skatt på Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF. Jag ska analysera förslaget mer på djupet så småningom men några korta reflektioner är på plats redan nu.

I korthet innebär förslaget att per fysisk person så kommer det att bli en skattereduktion med upp till 300 000 kr för personens sammanlagda kapitalunderlag från dennes ISK-konton och/eller Kapitalförsäkringar. Detta motsvarar en minskad skatt på 3 258 kr per 2023 års statslåneränta. Sannolikt blir den lägre för året som skattereduktionen ska börja gälla, dvs från 2025.

Progressiv beskattning

Förslaget innebär att schablonbeskattningen blir progressiv för ISK och KF som synes ovan. Detta tycker jag är rimligt i sammanhanget då småsparare gynnas samt att det även blir på marginalen lite bättre för de som har större kapital jämfört med dagens beskattning.

Kvittning av underskott av kapital för KF

För att skattereduktionen ska kunna omfatta KF så kommer varje försäkrings kapitalunderlag att rapporteras till Skatteverket. Detta möjliggör att KF kommer att få "kvittas" mot underskott av kapital (typiskt sett ränteutgifter). Som jag tolkar det så kommer den maximala skattereduktionen för schablonskatten begränsa hur stor skatteavdraget/kvittningen för räntekostnader blir. I praktiken 3 258 kr maximalt givet en statslåneränta på 2,62%

Högre möjlig ränta på ISK - buffert deluxe?

Tidigare har räntan på ISK fått vara maximalt motsvarande statslåneräntan, dvs 2,62% för 2023 (beskattningsår 2024). I och med det nya förslaget så kan taket utökas en procentenhet vilket skulle blir 3,62% i maximalt tillåten ränta. Givet att man håller sig under taket på 300 000 kr skattefrihet så blir räntan helt skattefri. Det motsvarar en vanligt sparränta brutto på hela 5,17%!

Detta skulle kunna innebära att ISK blir given som buffertsparande då skattefriheten möjliggör lågrisksparande och om en aktör skulle erbjuda maximalt tillåten ränta så behöver man inte ens befatta sig med korträntefonder.

Spara i barnens namn? 

"Whose motorcycle is this? It's a chopper, baby." - Pulp Fiction

Det finns en "legend" kring barnsparande där dottern på 18-årsdagen tog ut allt sparkapital och köpte en motorcykel åt sin pojkvän...

Då skattereduktionen gäller per fysisk person så kan det vara en god idé att barnsparande sker i barnets namn i ISK eller KF. Att låta barnen få disponera sitt sparande från 18 års ålder har förstås sina risker men med lite god ekonomisk uppfostran så kan dessa minskas samt bättre förbereda barnet för vuxenlivet.

Sammanfattningsvis

Förslaget innebär att balansen mellan ISK och KF är kvar och dess för- och nackdelar kvarstår. Möjligen ökar fördelarna för ISK något mer då skattereduktionen för KF hanteras långt efter det att skatten dragits samt återinvestering av skattereduktionen ökar kapitalunderlaget paradoxalt nog. Ingen stor skatteeffekt men på lång sikt så räknas alla punkter.

En borglig finansminister tyckte på 90-talet att "alla borde ha en årslön på banken". Detta förslag underlättar resan dit och frasen kanske bör ändras till "alla borde ha en årslön på ISK".

Vad tycker du om remissförslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skattegynnat ISK? En gamechanger!

Tidöavtalet inklusive finansministern antyder att Investeringssparkonto ISK kan bli skattefritt upp till 300 000 från 2025. Så en sparnörd som undertecknad kan förstås inte låta bli att beräkna och analysera redan nu vilka möjliga utfall det skulle kunna ge.

Hur kommer det att implementeras?

Den mest sannolika implementation av skatterabatten ovan blir nog att summan av schablonintäkterna från en persons alla ISK-konton får ett avdrag på 300 000 kr i deklarationen. Om schablonintäkten blir negativ efter avdrag så sätts den till 0 och ingen beskattning sker, schablonintäkter överstigande 300 000 lär beskattas som idag tror jag. Denna lösning är inte så komplicerad då banker/fondbolag fortsätter att rapportera som idag och skatteverket får mecka förhållandevis lite på sin sida.

Vad händer då med Kapitalförsäkring?

En stor fråga är om Kapitalförsäkring KF kommer att omfattas av skatterabatten? Om inte så kommer ISK bli kraftigt gynnad som sparform sett till beskattning upp till 300 000 kr. Det skulle kunna innebära flöden till banker/fondbolag från försäkringsbolag vilket berörd bransch sannolikt har synpunkter kring.

Att införa en motsvarande rabatt på KF är inte lika enkelt då det är försäkringsbolaget som drar avkastningsskatten direkt från respektive försäkring. Rimligen kan varje försäkringsbolag inte på ett enkelt sätt samordna med andra bolag huruvida skatterabatten är uppnådd för en enskild försäkringstagare vid varje skattedebiteringstillfälle. En lösning skulle då kunna vara att varje försäkringsbolag skickar kontrolluppgift till Skatteverket och att sedan rabatten dras via deklarationen på något sätt. Detta blir en hel del jobb för försäkringsbolagen såväl som för skatteverket så jag håller det för mindre sannolikt att en sådan lösning är på plats till 2025.

En alternativ lösning vore att sänka avkastningsskatten bara för KF och på så sätt jämna ut skillnaderna lite. Detta kräver bara lite uppdatering av berörda lagar och är enkelt att implementera för berörda aktörer.

Då skatterabatter "kostar" i form av uteblivna skatteintäkter så håller jag det för troligt att bara ISK omfattas alternativt att 300 000 delas eller samordnas mellan ISK och KF på något sätt. 

Hur mycket bättre kommer det att bli?

Nu börjar det bli intressant och självklart har jag redan implementerat stöd för skatterabatten i min Sparkalkylator Grand Deluxe som går att slå på om/när förslaget realiseras.

Som synes så blir det en klar fördel ISK och en no-brainer att placera 300 000 i ISK innan man styr över sparande till KF.

Hur kommer det att förändra sparmarknaden? 

Skatterabatten kommer att möjliggöra sparande till lägre risk i ISK vilket kan vända upp och ner på denna nisch. Att kunna räntespara skattefritt kommer att konkurrera med sparkonto där ränta beskattas med 30%. Nu finns det begränsningar om hur hög räntan får vara på ISK men oavsett så lär korträntefonder få ett uppsving i sammanhanget.

Ett syfte med skatterabatten är nog att få fler personer att börja spara och om bankerna/fondbolagen sköter sina kort väl så går det sannolikt att nå nya målgrupper med hjälp av lite riktad marknadsföring. "Öppna ditt Investeringssparkonto hos oss redan idag - skattefritt sparande upp till 300 000!"

Som sagt så tror jag att kapitalförsäkringar kommer att bli mindre populära om de inte omfattas av liknande rabatt som ISK men de kommer ändå vara ett alternativ för de som lyckas spara mer än 300 000.

Sammanfattning

Jag välkomnar skatterabatten och skulle bara ISK omfattas så blir det i alla fall inte sämre villkor för KF i absoluta mått jämfört med idag. Relativt sett blir det stora skillnader för småsparare och det kan jag köpa från konsumentperspektivet då syftet är gott. Skulle flera ha en buffert så skulle behovet av samhällets stöd minska allt annat lika. 

Beskattningen av ISK blir lätt progressiv om rabatten inför vilket jag tycker är rimligt i sammanhanget. Många brukar invända mot att redan skattade pengar beskattas igen men den principen har funnits sen länge i form av moms, fastighetsskatter etc. Beskattning handlar om incitament och fördelningspolitik bland annat och en viss beskattning på sparande är då på sin plats såväl som skatterabatt för småsparare.

Ett av mina favoritcitat från nyligen avlidne Charlie Munger är "show me the incentive and I will show you the outcome". Så detta kommer att hända om ISK blir skattefritt upp till 300 000:

• Inflöden till ISK
• Utflöden från KF, sparkonto och övrigt fritt sparande

Vad tror du kommer att hända om skatterabatten införs?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Statslåneräntan sista november är nu fastställd till 2,62% och därmed vet vi vilken beskattning som kommer att gälla för Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF kommande år, nämligen rekordhöga 1,086%! 

Som synes så har skatten styrt norrut de senaste två åren och frågan som många ställer sig är:

ISK/KF 2024 - lönar det sig?

Som alltid beror det på men för den långsiktige "normale" spararen så är det korta svaret ja! 

Om du tror att du kan få en realiserad avkastning 2024 som överstiger 3,62% så trivs kapitalet bäst på ISK eller KF även fortsättningsvis. Om du räknar med lägre avkastning än så förefaller sparkonto vara en bra parkeringsplats givet dagens ränteläge.

Om nu räntan toppat för denna gång så skulle man kunna förvänta sig lägre skatt 2025 och kommande år. Om regeringen får "feeling" lagom till valet 2026 och skattebefriar 300 000 på ISK så är det förstås en "no-brainer" att ha ett sådant sparande där.

Om du som jag har höga räntekostnader så är det också trevligt att kunna kvitta schablonintäkt ISK mot räntekostnaden.

När lönar sig då vanlig depå?

För en riktigt långsiktig placering i en fond eller aktie (typ Berkshire) utan utdelningar så kan vanlig depå löna sig under följande förutsättningar:

• Schablonmetoden består tills slutet av sparperioden
• Du säljer merparten av innehavet i slutet av sparperioden
• Statslåneräntan håller sig på historiskt höga nivåer under hela sparperioden

Att hålla fonder långsiktigt kan bli problematiskt då fondbolag ibland har en tendens att lägga ner fonder efter en längre tid beroende på värdeutveckling. Några dåliga år på raken och stora utflöden kan leda till nedläggning och ett påtvingat fondbyte. 

Att hålla aktier över lång tid är också vara problematiskt (Kodak, Nokia m.fl.) men möjligen kan ett diversifierat investmentbolag med låg utdelning funka i en vanlig depå i ett "buy-n-hold"-scenario.

Givet en statslåneränta på 2,62% tills vidare så går break-even efter ca 40 år vid en sansad CAGR på 6,5%. Med tanke på hur långsiktig man uppenbarligen behöver vara för att vanlig depå ska löna sig så känns det tveksamt då skatteregler sällan är huggna i sten. En fördel med ISK/KF är att du enkelt och snabbt kan omallokera utan skatteeffekter till skillnad mot vanlig depå.

Om du är osäker på vad som blir bäst i din situation så kan du enkelt laborera i mina sparkalkylatorer.

Sammanfattningsvis

Trots relativt hög statslåneränta så är oddsen för att ISK eller KF ska vara mer lönsamt än vanlig depå relativt goda om du är långsiktig. Ett generellt förslag på uppdelning mellan de olika sparformerna skulle kunna vara följande:

• Sparkonto för ditt buffert-/ och målsparande
• Vanlig depå för dina investeringar som har binärt utfall, exempelvis förhoppningsbolag eller motsvarande risknivå. Går det åt pipan så får du i alla fall förlustavdrag som plåster på såren
• ISK för dina fonder och svenska aktier
• KF för dina utdelande utländska aktier, fonder eller ETF:er då många nätmäklare ordar att du får tillbaka källskatt automatiskt

Hur ser ditt sparande ut 2024 och framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Det våras för ISK?

Under "normala" omständigheter så är Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) relativt likvärdiga sett till skatteuttag och detta har jag skrivit om här. Men i rådande ränteklimat så inträder en klar fördel för ISK för den som har räntekostnader som överstiger 100 000 kr.

Upp till 100 000 kr i underskott av kapital så är skatteavdraget 30% och för den delen som överstiger 21%. Räntekostnader kvittas mot reavinster, ränte-,  och schablonintäkter så lyckas man med dessa komma under gränsen på 100 000 så blir det en fördel skattemässigt.

Säg att du har ett underskott på 110 000 kr. Du får då normalt sett skattereduktion på 32 100 kr (100 000 * 0,3 + 10 000 * 0,21). Om du då har en schablonintäkt från ISK på 10 000 så blir ditt underskott 100 000 och du får 30 000 i skattereduktion och du har indirekt betalat schablonskatten på 3 000 (10 000 * 0,3), så du får du en gynnsam skatteeffekt på 900 kr.

Det är kanske inga jättesummor det rör sig om för de flesta men ändå en fördel för ISK jämfört med KF och för 900 får du 8 extra aktier i BioGaia exempelvis :)

En annan fördel för ISK är att skatten dras i efterhand via deklarationen vilket allt annat lika ger bättre ränta-på-ränta jämfört med en KF där skatten dras direkt från kapitalet kvartalsvis under beskattningsåret. Detta ger även möjlighet att "kvitta" nysparandet mot skatt vilket sänker skatten allt annat lika för en ISK jämfört med en KF. 

Säg att du har en skatt på ditt ISK på 3 000 kr och du vanligtvis månadssparar 5 000. Om du då tar och betalar skatten och istället sätter in 2 000 kr så blir schablonskatten för insättningen lägre förstås.

Motsvarande i KF hade varit att 3 000 har dragits i skatt föregående år och du får betala schablonskatt på ditt månadssparande på 5 000 kr.

Denna "feature" har jag sen några år tillbaka i mina Sparkalkylatorer där du kan testa skillnaden.

Skillnaden är inte jättestor relativt sett men ändå ett antal tusenlappar över tid till fördel för ISK (vänster i bilden ovan).

Sen bör det nämnas att KF har andra fördelar som exempelvis smidig återföring av utländsk källskatt samt att du enkelt kan välja valfri förmånstagare.

Vidare så kan vanlig depå vara ett alternativ till ISK nu när statslåneräntan är hög och eventuella reavinster kan också användas för att kvitta mot räntekostnader enligt ovan.

Vad väljer du för ditt nysparande? ISK, KF eller vanlig depå?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Kvitta ISK-skatt mot räntekostnader - fördel jämfört med Kapitalförsäkring?

Detta inlägg syftar till att jämföra ISK och Kapitalförsäkring (KF) avseende om du har räntekostnader att deklarera och om den ena sparformen är bättre än den andra i detta avseende.

Anledningen till inlägget är att jag då och då stöter på missuppfattningar i frågan och dessa är så pass återkommande att det är dags fastställa vad som gäller (enligt min uppfattning, är 99% säker på min sak men utmanas gärna i frågan).

ännu ett inlägg om skatt?

ISK beskattas via deklarationen och KF via avdrag från försäkringskapitalet. I praktiken är beskattningen väldigt lika även om det finns små skillnader men de är närmast försumbara. Lite förenklat så beskattas kapital och insättningar med en schablonränta som utgörs av 30 % av statslåneräntan sista november + 1%-enhet.

Exempel 1 - inga räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 som i sin tur beskattas med 30%, dvs 12 000.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras direkt i försäkringen och den dras som en engångstransaktion eller delas upp per kvartal beroende på försäkringsbolag.

Så här långt ingen skillnad i skattebelopp men en fördel med ISK är att skatten debiteras året efter jämfört med KF vilket gör att du får mer kapital att förränta allt annat lika.

Exempel 2 - räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%. Du har även ett bolån på 1 000 000 till en ränta på 4%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 men denna går att kvitta mot din ränteutgift på 40 000 (1 000 000 x 0,04) så netto blir det ingen skatt.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som debiteras som exempel 1 ovan. I deklarationen så har du ett underskott av kapital på 40 000 kr så allt annat lika får du tillbaka 12 000 kr i skatteåterbäring (40 000 x 0,3).

Slutsats

Jag kan utifrån mina exempel ovan inte se någon skatteskillnad netto mellan ISK och KF när det gäller kvittning. [Edit 2023-02-11: Om du har räntekostnader som överstiger 100 000 så är det en klar fördel att ha schablonintäkter från ISK att kvitta mot]. Däremot så har ISK lite fördelar i sammanhanget då du får lite mer kapital att förränta och om man vill återinvestera skatteåterbäringen i en KF så räknas insättningen in i kommande skatteunderlag. Vidare så kan du kvitta nysparandet i ISK mot skatten vilket ger ett mindre skatteunderlag allt annat lika.

Sen finns det en mängd andra egenskaper som skiljer de olika sparformerna men de har jag beskrivit i otaliga andra blogginlägg :)

Hur tänker du kring ISK jämfört med KF?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skatten för ISK och Kapitalförsäkringar för 2023 fastställd!

Statslåneräntan sista november 2022 är i skrivande stund fastställd till 1,94 % och det innebär en schablonbeskattning av Investeringsparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF på 0,882 % för beskattningsåret 2023.

Som synes ovan så blir det den högsta schablonbeskattningen sen den infördes i samband med lanseringen av ISK.

Tumregeln är att om du lyckas med att avkasta mer än statslåneränta + 1%-enhet så är det som regel lönt att spara i ISK/KF utöver det bekväma att slippa deklarera transaktioner. Så för 2023 så ska du med andra ord avkasta mer än 2,94 %.

Eventuell så införs skatterabatt för ISK denna mandatperiod men givet ekonomiska läget så tror jag att det blir tidigast 2024.

Vilken spar-/kontoform kommer du att spara i 2023 och framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Riksgälden
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skattefritt upp till 300 000 på ISK?

Det så kallade Tidöavtalet innehöll ett förslag som föll mig i smaken (det övriga innehållet har jag inte satt mig in i men gissar att inslagen av liberalism och humanism är begränsade med tanke på mandatfördelningen):

"Sänkt skatt på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kr i ISK görs skattefri."

Detta förslag är i linje med vad jag själv varit inne på tidigare och jag tycker att det är bra, speciellt för småsparare.

Vad innebär det då?

• Möjligt att spara skattefritt till låg risk upp till 300 000
• Ger riktigt bra förutsättningar för buffertsparande

Exakt hur detta ska implementeras återstår att se, jag gissar att det inte kommer att kunna landa en proposition denna höst då det finns saker att beakta:

• Hur blir det med Kapitalförsäkring (KF)? Gissar att den inte kommer att omfattas och inte påverka beräkningen av 300 000. Det skulle kunna innebära kortsiktigt lågrisksparande på ISK och högrisksparande på KF alternativt liknande uppdelning på flera ISK-konton.
• Vad händer med vanliga sparkonton? Om en bank erbjuder bra sparränta (lär dock inte ske i närtid) för likvidkontot på ett ISK så skulle det kunna innebära att du slipper 30% skatt på räntan. Tänk att få riktigt bra ränta på din ISK-"kassa", vi får se vilken aktör som blir först med detta.
• Så länge du håller dig under 300 000 så kan du göra uttag och insättningar utan beskattning sannolikt. Dock är nog tanken att ISK ska vara mer för långsiktigt sparande så kanske det blir någon begränsning i detta avseende.

Vad tycker du om förslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Sparkalkylator deluxe - ISK optimizer edition

Investeringssparkonto (ISK) är en populär sparform med all rätt då den har många fördelar.

Jag har beskrivit skillnader mellan ISK och Kapitalförsäkring (KF) innan så detta inlägg kommer att ge små kompletterande tips kring hur man optimerar skatten för ISK samt även introducera en ny version av ett populärt verktyg på förekommen anledning.

Hur tas skatten ut?
För ISK så rapporteras en schablonintäkt till skatteverket som man sedan via deklarationen betalar 30% skatt på.

Detta innebär en stor fördel då man kan låta sina värdepapper vara orörda i sin ISK-depå eftersom skatten betalas utanför "skalet" till skillnad mot KF där skatten betalas inom.

En del av schablonskatten kan man kvitta fullt ut för en ISK mot erlagd källskatt inom densamme om man inte har underskott av kapital (typ lån), annars upp till 500/år maximalt som jag förstår det.

Ett annat sätt att optimera skatten är att kvitta nysparandet mot schablonskatten föregående taxeringsår så minskar även schablonbeskattningen för innevarande år då insättningarna blir mindre.

Hänger ni med?

Exempel

Månadssparande 2000 / månaden i en ISK, 
schablonintäkt för 2015 6000 - >

Skatt 6000 x 30% = 1800

Kvitta månadsspar 2016 mot skatt -> 2000 - 1800 = 200

Så istället för ett uttag på 1 800 från ISK-depån för att betala skatten så kvittas den mot nysparande vilket netto blir en insättning 200 och således mindre schablonintäkt 2016 allt annat lika.

Hur stor blir då effekten?

För att de reda på det så har jag vidareutvecklat...

Sparkalkylator deluxe - ISK optimizer edition

Nya features:

• Källskattshantering
• Kvitta mot taknivå (ISK)
• Kvitta schablonskatt med upp till 500 för debiterad källskatt
• Kvitta mot skatt (ISK)
• Kvitta upp till hela schablonskatten för debiterad källskatt
• Automatisk återföring (KF/PF)
• Återför källskatt automatiskt nästkommande år
• Ingen återföring
• All källskatt debiteras utan återföring
• Andel källskatt
• Andel källskatt för portföljens utdelningar
• Standardvärde 7,5% för motsvarar 50% utländska innehav med källskatt 15%
• Standardvärde för vanlig depå alltid 30%
• ISK skatteoptimering
• Automatisk kvittning av schablonskatt mot kommande nysparade
• Ersatt snittavkastning med effektiv årsavkastning
• Standardberäkning för avkastning över tid
• Mindre designjusteringar
• Rundade hörn
• Bytt typsnitt till Helvetica
• Ändrat standardval sparform
• ISK är numera standardval

Den automatiskt återförda källskatten är inte perfekt (tar normalt 3 år) så tills vidare har jag förenklat genom att återföra året efter samt all upplupen källskatt i slutet av sparperioden.

Hur stor blev då effekten för ISK?

Kvittningen av schablonskatten mot nysparande för ISK visar sig ge ca 6 000 mer netto för 15 års sparande (100 000 startkapital, 1000 månadssparande) jämfört med den gamla beräkningen där skatten betalades via uttag från depån.

Detta innebär att ISK är att föredra för sparande i svenska aktier jämfört med KF men att den sistnämnda fortfarande är lite vassare för utländska utdelningsaktier normalt sett.

Jag har testat beräkningarna med lite stickprov men man får nog betrakta releasen som en beta så feedback mottages tacksamt!

Läs mer

Flexsparande istället för Flexpension?

Så kom då beslutet från Arbetsdomsstolen kring huruvida det är tillåtet att strejka avseende Flexpension.

"Det som nu sagts om ITP-avtalets ordalydelse och avsiktsförklaringen från
2006 talar, i enlighet med arbetsgivarförbundens inställning, för att fredsplikt
råder på grund av ITP-avtalet i frågan om hur mycket arbetsgivare ska betala i
avgift för berörda arbetstagares ålderspension och att krav på överenskommelser
om kompletterande avgifter för ålderspension, i vart fall avgifter
som avses inlemmas i det administrativa system som inrättats för ITP, därmed
inte får understödjas med stridsåtgärder. Det har i vart fall, på utredningens
nuvarande stadium, inte kommit fram tillräckligt som talar emot en sådan
slutsats. Det innebär att arbetstagarförbundens yrkanden om interimistiska
beslut ska avslås." källa: http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2016/31-16.pdf

Jag är ingen jurist men tolkar ovanstående som att man inte får ta till strejk för att ändra i gällande ITP-lösning. Knäckfrågan är kanske om Flexpensionen ingår i ITP eller ej men då Unionen vill att den administreras via ITP-systemet så känns det svårt att se den som en helt fristående lösning.

Sista ordet i frågan lär inte vara sagd ännu men gissar att en eventuell strejk fördröjs ytterligare i alla fall.

Då det inte är någon hemlighet att jag tycker att föreslagen lösning för Flexpension inte var optimal för alla medlemmar så gör det mig inget om den stoppas i sin nuvarande form.

Att det fortfarande finns behov av förstärkt pension är sannolikt så vad kan man göra istället?

z2036 presenterar stolt:

• Obligatoriskt sparande via medlemsavgiften, föreslagen miniminivå 150 kronor/månad med möjlighet att öka beloppet individuellt
• Sparandet placeras i ett Investeringssparkonto (ISK) hos aktör framförhandlad via Unionen
• Startfond (icke-valsalternativ) är en globalfond av indexkaraktär likt AP7 såfa i ppm-systemet

Räkneexempel

• Lisa 25 år, nybliven medlem i Unionen
• Sparande 150 / månad i 40 år då hon fyller 60 och vill trappa ner
• Genomsnittlig avkastning 6% (lite lägre än historiskt snitt och ej inflationsjusterat)
• Fondavgift 0,15% (framförhandlat av Unionen och möjlig sett till total volym)

Lisa har vid 60 års ålder sparat ihop 167 000 skattat och klart och om hon väljer att betala ut beloppet på 5 år så blir det ca 2 800 kr / månad netto vilket borde räcka till att kunna jobba deltid i större utsträckning.

Fördelar med denna lösning:

• Påverkar inte allmän- eller ordinarie tjänstepension negativt
• Inget beroende till framtida nivå på inkomstskatt
• Kostnadseffektivt och flyttbart sparande
• Relativt enkel administration via medlemsavgift

För ett så stort kollektiv som Unionens medlemmar borde det gå att förhandla fram en bra lösning då det finns många aktörer som erbjuder ISK och dessa skulle nog se detta som en stor möjlighet att kunna erbjuda ytterligare sparprodukter för de nyblivna kunderna vilket borde göra det hela attraktivt för alla parter.

Som medlem i Unionen ställer jag mina kunskaper till förfogande om representanter för förbundet tycker att denna idé är intressant.

Vad tror ni?

Läs mer

Mätpunkt för schablonbeskattning ISK...

...infaller natten mellan torsdag och fredag då vi går in i ett nytt kvartal.

Finns det något sätt att minska schablonskatten?

Insättningar

Innan mätpunkten ovan så blir det skatt på insättningen + värdet av densamme vid mätpunkt Q1/Q2 och resten av årets mätpunkter.

Efter mätpunkten blir det skatt på insättningen + värdet av densamme vid mätpunkt Q2/Q3 och resten av året.

Man sparar alltså en mätpunkts skatt och för taxeringsåret 2016 är skattesatsen 0,42% (30% av statslåneräntan 1130 + 0,75%) av en fjärdedel av skatteunderlaget per mätpunkt (se detta inlägg för detaljer).

Detta innebär att vi sparar 1/4 x värdet av insättningen x 0,42% så för en insättning på 10 000 så blir besparingen 1/4 x 10 000 (oförändrat värde antas för enkelhetens skull) x 0,42% = 10,5 kronor.

Med andra ord krävs det rejäla insättningar för större besparingar.

Utdelningar

En utdelning räknas inte som en insättning men beskattas indirekt vid kommande mätpunkter då värdet ökar allt annat lika.

I praktiken lönar det sig enbart att plocka ut utdelningar för undvika beskattning om man inte avser att återinvestera eller göra insättningar över två mätpunkter. Plockar man ut utdelningen innan en mätpunkt för att sedan sätta in den innan nästa mätpunkt så blir den beskattad som en insättning vilket gör att skatteunderlaget blir ungefär detsamma som om den hade varit kvar på ISK-depån.

Kapitalförsäkringar då?

Här är i princip bara två mätpunkter att hålla reda på: halv- respektive helårsskifte.

Efter halvårsskiftet beskattas inbetalningarna till hälften så det lönar sig lite att vänta med insättningen efter mätpunkten jämfört med att göra den precis före.

Vid årsskiftet kan det löna sig att plocka ut likvider OM skatten för kommande år blir lägre men troligen blir resultatet marginellt.

Slutligen

ISK och KF fungerar bäst om man ligger mestadels fullt investerad över tiden och vill man bygga kassa så gör man det bättre i en vanlig depå tills investeringstillfälle ges.

Jag låter det mesta av familjens månadssparande gå till en vanlig depå hos Nordnet respektive Avanza så kan man sedan via internöverföring göra insättningar när det är lämpligt att investera.

Hur gör ni?

Läs mer

BREAKING: Skattehöjningen på Investeringssparkonto och Kapitalförsäkring formellt fastställd

En mörk dag i sparandets historia, nya skatteberäkningen för ISK/KF är formellt godkänd i riksdagen.

Schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonintäkten respektive skatteunderlaget ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Statslåneräntan sista november borde fastställas fredag förmiddag denna vecka så då vet vi vilken exakt nivå som gäller för 2016.

Historiskt sett så blir sannolikt nivån relativt låg 2016 men höjningen motsvarar en extra skatt på 0,225%-enheter av beräkningsunderlaget tillsvidare (0,75 * 30%).

:-(

Läs mer

Investeringssparkonto eller Kapitalförsäkring?

Fortfarande är det många som undrar över skillnaderna mellan sparformerna Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF).

Jag har skrivit om detta förut men tänkte dela med mig av min kunskap i ämnet med ytterligare ett inlägg.

Till att börja med bör man välja ett bolag som har bra villkor för sparprodukter. Det man bör titta på främst är:

• Fondutbud
• Courtage
• Avgiftsstruktur (inga eller låga skalavgifter)
• Minimal inlåsning

Då detta inlägg kommer att bli av det längre slaget så tar vi min slutsats och snabbguide här för de som vill ett snabbt svar:

• Allmänt långsiktigt sparande
• Investeringssparkonto
• Alternativt pensionssparande
• Kapitalförsäkring
• Spara åt barn
• Kapitalförsäkring (i ditt namn med barnen som förmånstagare)
• Sparande i utländska utdelningsaktier
• Kapitalförsäkring

Avanzas sparekonom Claes Hemberg förordar ISK, ISK och ISK trots att KF har identisk prislista och vissa fördelar beroende på sammanhanget. Förmodligen beror det dels på att ISK är hans "baby" då han var starkt bidragande till att produkten till slut blev möjlig (och det ska han ha cred för) samt att han med gott uppsåt inte vill att sparare väljer låsta och dyra KF hos andra aktörer.

Men som alltid så "beror det på" vilken som passar bäst av de två sparformerna.

Vi börja med en enkel översikt för de viktigaste egenskaperna:

	Investeringssparkonto	Kapitalförsäkring
Schablonskatt	0,27% 2015, 0,38% 2016	0,27% 2015, 0,38% 2016
Riskavgift	Saknas	några kr / år
Utbetalningar	På begäran	Periodiska/På begäran
Deklaration	Ja, schablonskatt+utl. källskatt	Nej
Skattedebitering	Via deklarationen	Debiteras kapitalet
Placeringsmöjligheter	Utvalda listor	Som ISK fast lite fler listor
IPO:s	Enstaka beroende på typ	De flesta
Utländsk källskatt	Begränsad återföring	100% återföring efter 2-3 år
Förmånstagare	Dödsboet	Valfri
Flyttbar	Ja, mot avgift	Nej, sälja allt + helåterköp
Rösträtt aktier	Ja	Nej
Kapitalskydd	Som vanlig depå	Innehaven  i försäkringsbolag

Punkterna ovan förtjänar lite fördjupning så den tar vi här:

Schablonskatt, deklaration och skattedebitering
Bägge sparformerna schablonbeskattas, det vill säga oavsett realiserad vinst beräknas en årlig skatt baserat på insättningar och värdet vid olika mätpunkter i kombination med statslåneräntan (slr) den sista november. Jag har tidigare skrivit ett helt dedikerat inlägg om detta med detaljerade exempel.

Min slutsats är att i praktiken är skatten likartad över tiden (går att testa i min sparkalkylator) om man inte använder extremvärden.

I skrivande stund är en skattehöjning på väg att klubbas i riksdagen och givet att inget hindrar den så ser formeln för skatten ut så här:

Skatteberäkningsunderlaget * 30% * Max (1,25%, statslåneräntan + 0,75%)

På ren svenska innebär det ett golv för schablonräntan på 1,25% och om högre statslåneränta än 0,5% ett tillägg på 0,75%.

Skatteberäkningsunderlaget baseras som sagt på insättningar under året som olika mätpunkter för värdet.

Själva debiteringen av skatten skiljer sig lite åt, ISK deklareras i avsnittet Kapitalinkomster vilket medför fördelen att man i praktiken aldrig behöver sälja något värdepapper för att täcka skatten.

För KF debiteras skatten direkt i depån, för Nordnet årsvis i efterskott och för Avanza kvartalsvis i efterskott exempelvis. Detta innebär att man måste se till att det finns likvida medel i depån vid debiteringstillfället. En fördel däremot är att man inte behöver deklarera något, vilket kan vara en smidigt om man sparar åt barn exempelvis.

Värt att nämna är att en av det största fördelarna med schablonbeskattade sparprodukter är att man inte behöver deklarera sina transaktioner och att det inte finns någon reavinstskatt. Detta medför även en nackdel om att man inte kan kvitta sina förluster.

Slutligen så kan man ha som tumregel att man bör överträffa statslåneräntan+0,75% för att ISK/KF ska löna sig jämfört med fritt sparande. Detta medför att man inte bör ha får stor andel lågavkastande räntefonder eller liknande. Vidare eftersom insättningar beskattas så är det inte lämpligt att ha ISK/KF som transaktionskonto utan det är långsiktig placeringshorisont som gäller. För den som vill veta mera om vilka sparformer man bör välja beroende på innehavstyp så rekommenderas mitt inlägg Olika ägg i olika korgar.

Placeringsmöjligheter och IPO:s
ISK har utvalda listor som är möjliga att handla på och dessa räcker ofta för de allra flesta sparbehoven. KF har några fler listor utöver ISK:s, främst kanske i USA (OTC-noterade aktier bland annat).

För att delta i en IPO (nyintroduktion) i en ISK så krävs det att det är nyemitterade aktier som ingår i introduktionen vilket sällan är fallet. Denna begränsning finns inte för KF vilket är en fördel givetvis och man kan vara med i nästan alla nyintroduktioner.

Utdelningar och Källskatt
Utdelningar från bolag med svenskt huvudsäte dras det ingen källskatt på vilket är en av de största fördelarna med schablonbeskattat sparande enligt min mening.

För utländska utdelningar betalar man lite olika källskatt beroende på bolagets huvudsäte. Exempelvis för amerikanska och kanadensiska bolag så dras 15%.

Denna källskatt kan man i ISK dra av i deklarationen upp till 500 kronor om man har underskott av kapital via ränteavdrag vilket gäller de flesta. Detta innebär att skattefriheten för utdelningar tar slut efter 3 333 kr. Om man är saknar underskott av kapital (skuldfri) så kan man kvitta hela källskatten mot schablonskatten om den första understiger den sista (Tack Petrusko för påpekande).

För KF så begär försäkringsbolaget avräkning mot skatteverket och om denne beviljas betalas källskatten tillbaka i början av nästföljande år. Exempelvis källskatt för 2015 borde betalas tillbaka i början av 2017. Grundförutsättningen är att den totala källskatten för försäkringskollektivet inte får överstiga totalen av debiterad schablonskatt. Nu med skattegolvet så borde det inte vara något problem i praktiken att avräkningen beviljas.

Utbetalningar
Alla utbetalningar är skattefria vilket gör att dessa produkter är mer förutsägbara i vad man har och får jämfört med privat- och tjänstepension.

Både för ISK och KF så kan man göra uttag på begäran vilket är smidigt. KF kan ha en begränsing på  ett minimibelopp som måste finnas kvar efter uttaget. Hos Nordnet är beloppet 1000 kr exempelvis.

Om man sparar till pension och sedan vill ha månadsvisa utbetalningar automatiskt så finns denna funktionalitet hos KF med inte för ISK. I teorin borde det gå att få till för ISK med men tror inte någon aktör har systemstöd för detta ännu.

Förmånstagare
Värdet på en ISK tillfaller dödsboet i händelse av död till skillnad mot KF där man kan ange en eller flera förmånstagare. Det går att välja förmånstagare för ISK via testamente om så önskas men det är lite krångligare enligt mig.

Att välja förmånstagare är en fördel om man vill öronmärka sparandet, till exempel åt ett eller flera barn eller åt sin partner.

Flytt
Den överlägset största fördelen med en ISK enligt mig är att den går att flytta i sin helhet till en annan bank vilket inte går med en KF. För en flytt har banken rätt att ta en avgift per värdepapper så det kan kosta en liten slant förstås.

För KF så får man teckna ny försäkring hos det nya bolaget och sedan avsluta den gamla via ett så kallat helåterköp där alla värdepapper sälj och värdet betalas ut. Detta kostar courtage om det inte gäller vanliga fonder samt extra schablonskatt då insättningen i den nya försäkringen beskattas.

Rösträtt, ägande och kapitalskydd
I en ISK så äger man själv alla värdepapper, har rösträtt samt samma skydd som för en vanlig depå i händelse av obestånd hos banken, dvs insättningsgaranti för likvida medel samt investerarskydd.

För en KF är det försäkringsbolaget som står som ägare för alla värdepapper vilket medför att du som sparare inte har något formellt inflytande via innehaven på försäkringen. I händelse av försäkringsbolagets obestånd så borde försäkringstagarna vara skyddade då det finns solvensregler och annat som gör det svårare för bolaget att fuska eller förskingra pengarna men på pappret är skyddet något sämre jämfört med ISK.

För att få äga/teckna en ISK måste man vara bosatt i Sverige pga regler. Om man flyttar utomlands ändras kontot till en vanlig depå istället*).

KF tycks inte ha denna begränsning undantaget USA*).

*) https://www.avanza.se/kundservice/kundservice/fragor-svar/konto-avtal/Utomlandsbosatt.html

Riskavgift
En KF har alltid ett återbetalningsskydd på minst 101% av värdet för att det ska klassas som en försäkring. För delen utöver 100% skydd så betalar man en riskavgift som debiteras månadsvis. Avgiftens storlek beror framför allt på den försäkrades ålder, utöver värdet men är oftast bara några ören till en början som det handlar om.

Slutsats?
Som nämnts så beror på sammanhanget om man ska välja ISK eller KF.

Vill man ha ett enkelt och flexibelt långsiktigt sparande så är ISK nog bäst lämpad för det. Om man har bolån hos en storbank så kan man säkert få lite extra rabatt om man sparar i en ISK hos banken vilket det kan vara värt en del.

Gillar man utländska utdelningsaktier som exempelvis de amerikanska så är KF det bästa valet då man får tillbaka hela källskatten vilket kommer att göra stor skillnad på sikt för resultatutvecklingen.

För den som sparar öronmärkt till pensionen så finns en fördel i KF att man kan välja att få periodiska utbetalningar per automatik vilket kan vara smidigt.

Sparar man åt barn så tycker jag att KF i ditt namn med barnet som förmånstagare är en bra lösning då det inte blir något krångel med deklaration och pengarna är öronmärkta åt barnet i händelse av din död.

Har jag missat något viktigt?

Vad väljer du?

Läs mer