En av mina käpphästar inom privatekonomi är att det första man ska spara ihop till är en ekonomisk buffert. Hur stor den ska vara varierar beroende på din egna situation men en tumregel skulle kunna vara 2-3 månaders utgifter.
Men vad sägs om en buffertinkomst dessutom? En extra inkomst som du kan nyttja vid behov.
Trogna läsare blir nog inte överraskade över följande tanke:
Utdelningsportfölj som buffertinkomst
Vi börjar med att fastställa storleken på buffertkontot och låt oss säga att vi har 25 000 i utgifter varje månad så landar vi på 75 000. Att ha en årslön på buffertkontot känns klart överdrivet och jag tycker som sagt att man ska utgå från sina utgifter istället för lön. Bankernas ekonomer utgår oftast från lön av någon anledning vilket blir fel tycker jag.
Har du lyckats fylla bufferten så betyder det att du klarar 75 000 i utgifter även om du skulle tappa din lön helt. Ett sådant buffertkonto räcker nog ganska långt för de flesta hushåll då man kanske är två som bär lön vilket gör ett scenario där man helt blir utan inkomst är mindre sannolikt.
Lyckas du få ett ständigt överskott i bufferten (rekommenderas) så är det dags att börja spara på längre sikt och då kan det vara läge att göra det i en aktieportfölj. Men i händelse av bufferten behöver fyllas på så skulle det vara tråkigt att behöva sälja aktier för göra det.
Då kan man överväga en "middle-of-road"-lösning som exempelvis en utdelningsportfölj kanske? :-)
Fördelen med en utdelningsportfölj som jag varit inne på vid flera tillfällen är att man kan "flippa" sparandet och fylla på bufferten från utdelningarna om behov uppstår.
En renodlad utdelningsportfölj är kanske inte alltid den allra bästa strategin på riktigt lång sikt för ett långsiktigt sparande men sannolikt ganska bra ändå över tiden.
Fördelarna med frekventa utdelningar har jag belyst förut och "flippar" man sparandet så fylls bufferten på löpande. Du skulle kunna minska storleken på bufferten om utdelningarna kommer frekvent vilket möjliggör en större exponering mot aktiemarknaden över tiden än annars.
Vidare är det svårt att slå den låga förvaltningskostnaden en utdelningsportfölj får på sikt jämfört med exempelvis ett fondsparande.
Låt oss säga att du har 100 000 fullinvesterat i utdelningsaktier (5% direktavkastning) och månadssparar 3000 så blir den löpande årliga avgiften 3000 x 0,25% (minicourtage) + 5000 x 0,25% (återinvestering av utdelningar) = 102 kr dvs 102 / 141 000 -> 0,07 %!
Om du "flippar" dvs låter månadsspar och utdelningar gå in i bufferten istället för återinvestering så har den en egen "Zero" då årliga avgiften blir 0 givet att du inte köper eller säljer något.
Utöver en utdelningsportfölj så kan det finnas anledning att spara långsiktigt med andra strategier men jag tror att en utdelningsportfölj passar många då den inte kräver så mycket tillsyn när den väl är uppbyggd.
En tanke med mina barns sparande är att de skulle kunna få med sig en buffertinkomst när de flyttar hemifrån (om än liten).
En buffertinkomst minskar behovet av att du måste jobba heltid och man kan sannolikt ta lite större risk på arbetsmarknaden än annars.
Buffertinkomst åt folket?
ps. Finns risk/chans att jag dyker upp i en populär podd i början på nästa år...
pps. Min vecka har varit intensiv på jobbet då vi lanserat en ny tjänst för privata pensionsförsäkringar. Då vi är en oberoende stiftelse med begränsade anslag så bjussar jag här på en gratis annons för att nå ut bättre till vår målgrupp konsumenter, sprid gärna om du tycker det vi gör är vettigt.
(gratis annons) >>
Har du en privat pensionsförsäkring med flytträtt? Använd Konsumenternas Försäkringsbyrås nya tjänst JämförPris för att se om du hittar andra privata pensionsförsäkringar som verkar bättre eller hur olika fondavgifter slår på kostnader.
<< (slut gratis annons)
Men vad sägs om en buffertinkomst dessutom? En extra inkomst som du kan nyttja vid behov.
Trogna läsare blir nog inte överraskade över följande tanke:
Utdelningsportfölj som buffertinkomst
bildkälla: z2036
Vi börjar med att fastställa storleken på buffertkontot och låt oss säga att vi har 25 000 i utgifter varje månad så landar vi på 75 000. Att ha en årslön på buffertkontot känns klart överdrivet och jag tycker som sagt att man ska utgå från sina utgifter istället för lön. Bankernas ekonomer utgår oftast från lön av någon anledning vilket blir fel tycker jag.
Har du lyckats fylla bufferten så betyder det att du klarar 75 000 i utgifter även om du skulle tappa din lön helt. Ett sådant buffertkonto räcker nog ganska långt för de flesta hushåll då man kanske är två som bär lön vilket gör ett scenario där man helt blir utan inkomst är mindre sannolikt.
Lyckas du få ett ständigt överskott i bufferten (rekommenderas) så är det dags att börja spara på längre sikt och då kan det vara läge att göra det i en aktieportfölj. Men i händelse av bufferten behöver fyllas på så skulle det vara tråkigt att behöva sälja aktier för göra det.
Då kan man överväga en "middle-of-road"-lösning som exempelvis en utdelningsportfölj kanske? :-)
Fördelen med en utdelningsportfölj som jag varit inne på vid flera tillfällen är att man kan "flippa" sparandet och fylla på bufferten från utdelningarna om behov uppstår.
En renodlad utdelningsportfölj är kanske inte alltid den allra bästa strategin på riktigt lång sikt för ett långsiktigt sparande men sannolikt ganska bra ändå över tiden.
bildkälla: z2036
Fördelarna med frekventa utdelningar har jag belyst förut och "flippar" man sparandet så fylls bufferten på löpande. Du skulle kunna minska storleken på bufferten om utdelningarna kommer frekvent vilket möjliggör en större exponering mot aktiemarknaden över tiden än annars.
Vidare är det svårt att slå den låga förvaltningskostnaden en utdelningsportfölj får på sikt jämfört med exempelvis ett fondsparande.
Låt oss säga att du har 100 000 fullinvesterat i utdelningsaktier (5% direktavkastning) och månadssparar 3000 så blir den löpande årliga avgiften 3000 x 0,25% (minicourtage) + 5000 x 0,25% (återinvestering av utdelningar) = 102 kr dvs 102 / 141 000 -> 0,07 %!
Om du "flippar" dvs låter månadsspar och utdelningar gå in i bufferten istället för återinvestering så har den en egen "Zero" då årliga avgiften blir 0 givet att du inte köper eller säljer något.
Utöver en utdelningsportfölj så kan det finnas anledning att spara långsiktigt med andra strategier men jag tror att en utdelningsportfölj passar många då den inte kräver så mycket tillsyn när den väl är uppbyggd.
En tanke med mina barns sparande är att de skulle kunna få med sig en buffertinkomst när de flyttar hemifrån (om än liten).
En buffertinkomst minskar behovet av att du måste jobba heltid och man kan sannolikt ta lite större risk på arbetsmarknaden än annars.
Buffertinkomst åt folket?
ps. Finns risk/chans att jag dyker upp i en populär podd i början på nästa år...
pps. Min vecka har varit intensiv på jobbet då vi lanserat en ny tjänst för privata pensionsförsäkringar. Då vi är en oberoende stiftelse med begränsade anslag så bjussar jag här på en gratis annons för att nå ut bättre till vår målgrupp konsumenter, sprid gärna om du tycker det vi gör är vettigt.
(gratis annons) >>
Har du en privat pensionsförsäkring med flytträtt? Använd Konsumenternas Försäkringsbyrås nya tjänst JämförPris för att se om du hittar andra privata pensionsförsäkringar som verkar bättre eller hur olika fondavgifter slår på kostnader.
bildkälla: Konsumenternas Försäkringsbyrå
<< (slut gratis annons)