Global Multi Strategy

Global mix all-cap FTW!

Sparkalkylator Deluxe

Sveriges mest exakta sparkalkylator?

MyDividends

Verktyg för din utdelningportfölj

2015-09-30

Kvartalsrapport Q3 2015

Nytt kvartal och nya möjligheter.

Portföljvärderna har inte flygit precis under perioden men är man långsiktig så har det erbjudits bra köptillfällen. Återstår att se om det blir billigare framöver men att köpa mindre poster regelbundet är en strategi som passar mig som har svårt att hänga med börsrörelser i det korta perspektivet.

Under kvartalet har jag startat 2 nya portföljer:

z2036 Global Dividend och z2036 Microcap.

Den senare kommer att jag att redogöra mer om framöver...

Min löneväxlingsportfölj har jag döpt till z2036 Pension (kanske fånigt med dessa namn men praktiskt tycker jag) och den ligger + 6% för i år.

Barnens och frugans portfölj har  givetvis tagit stryk men de ligger mellan + 1 till + 8 % för i år vilket är bättre än index i alla fall.

z2036 Global Dividend som jag betraktar som ny huvudportfölj har fått en tuff start kursmässigt men jag är övertygad om att konceptet kommer att belönas på sikt. Så här ser mätarna ut just nu för portföljen i alla fall:









Jag kommer inom nära framtid bli mer transparent för några utvalda portföljer i ett välkänt socialt nätverk med inriktning på sparande...


2015-09-29

BREAKING: Växla in gamla fribrev?

Har du gamla fribrev där vardera värdet är mindre än 44 500 (ett prisbasbelopp) och där inga inbetalningar skett de senaste 10 åren?



Då finns det eventuellt ett sätt nu att växla in dessa på ett fördelaktigt sätt.

Först kan jag försöka förklara vad ett fribrev är för något då begreppet säkert låter en aning suspekt utanför pensionskretsar.

Ett fribrev är en pensionsförsäkring där det inte sker några avtalade inbetalningar längre. Typfallen är en tjänstepension hos en före detta arbetsgivare eller en privat pensionsförsäkring som man slutat betala in på.

Jag själv har ett antal fribrev med relativt låga värden hos olika försäkringsbolag. Detta gör att det är svårare att få en enkel förvaltning av sin pension samt att ofta är den faktiska avgiften relativt hög. En årsavgift på 240 plus en rörlig på minst 0,5% utöver fondavgifterna gör det svårt att gå plus över tiden faktiskt.

Fram tills nu har det varit väldigt restriktivt att återköpa dessa. Med återköp här menas att försäkringen betalas ut som ett engångsbelopp och som på alla pensionsförsäkringar dras inkomstskatt på summan.

Huvudregeln för en pensionsförsäkring är att den tidigast kan betalas ut från 55 års ålder men undantag kan ske under vissa förutsättningar.

Så här säger skatteverket:

Enligt skatterättsliga regler får en pensionsförsäkring inte återköpas. 

Skatteverket kan dock medge dispens från återköpsförbudet om försäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl.

Detta gäller endast om försäkringstekniska hinder för återköp inte föreligger.

Dispensprövningen är starkt restriktiv. Det är inte tillräckligt för dispens att du har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är ömmande. Att riksdagen har ändrat reglerna för avdragsrätten ger dig inte rätt till dispens.

Återköp får ske, utan Skatteverkets medgivande, om
  • det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet
Återköp får också ske, utan Skatteverkets medgivande, om
  • det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp och försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren.
Rätten till återköp är inte ovillkorlig även om de skatterättsliga reglerna inte lägger några hinder i vägen. Det krävs också att försäkringsbolaget medger återköp.

Den som läser texten ovan inser att det inte är öppet mål med att det finns ett visst hopp om att få göra återköp.

Om man nu lyckas få igenom ett återköp så räknas utbetalningen som inkomst och hamnar på din högsta skattenivå då den läggs ovanpå din lön.

Men om du redan har en bra löneväxling så kan man här göra ett legalt "trolleritrick".

Du löneväxlar helt enkelt motsvarande summa som bruttobeloppet från återköpet så blir det skatteneutralt samt att du kan få en extra premie som brukligt vid löneväxling om du har en bra arbetsgivare.

För bra för att vara sant och hur gör man?

Som sagt finns det många steg på vägen som ska övervinnas:
  1. Identifiera dina fribrev via Min pension.
  2. Kontakta försäkringsbolaget och fråga om de tillåter återköp av din försäkring. Om ja så får du en blankett utskickad för medgivande av återköp.
  3. Be din tidigare arbetsgivare att underteckna blanketten om återköp och skicka in till försäkringsbolaget.
  4. Din försäkring återköps och du får försäkringsvärde minus inkomstskatt (ofta 30% default) utbetalad.
  5. Om du har en löneväxling, be om att få göra ett extra löneavstående på samma bruttobelopp som ovan. Din årsinkomst bör inte understiga 7,5 PB efter löneväxlingar då du tappar allmän pension i så fall. Vidare så ska rapporterad lön för ordinarie tjänstepension vara innan löneavstående.
Räkneexempel

Du har en pensionsförsäkring som har ett värde på 10 000

Du medges återköp och 5000 betalas ut och 5000 dras i skatt (hela beloppet direkt eller resten via deklarationen)

Du gör ett bruttolöneavdrag på 10 000 vilket sänker din skatt med 5000

Din nuvarande arbetsgivare sätter in en premie på 10 600 (ca) på din tjänstepension för löneväxling

Fördelar
  • Du konsoliderar ditt pensionskapital
  • Du får förhoppningsvis en modernare lösning nu jämfört med det gamla fribrevet
  • Du får eventuellt en extra premie av din nuvarande arbetsgivare (inte alla som ger denna)
  • Det blir skatteneutralt

Nackdelar

Några uppenbara nackdelar har jag inte identifierat men tänk på:
  • Lönen efter löneväxling bör inte understiga gränsen för statlig pension
  • Rapporterad lön till ordinarie tjänstepension ska vara opåverkad
  • Finns en gräns hur mycket man får växla per år
Sannolikt kan traditionella försäkringar vara lite svårare att återköpa om dessa ens medges. Rådgör med ditt försäkringsbolag om vad som gäller.

Fondförsäkringar är ofta lika i sin struktur och saknar riskmoment så för dessa borde det bara hänga på försäkringsbolagets policy och välvilja.

Har du några gamla fribrev i lager?

2015-09-28

StoneMor - kittlar dödsskönt i kistan?

**********************************************************
* Varning - detta inlägg innehåller spår av morbid humor *
**********************************************************

När jag var ute och gick i söndags eftermiddag så passerade jag en "butik" för ett välkänt varumärke som man kanske inte förknippar med glädje precis:  Fonus.

Tänkte stilla för mig själv att Fonus skulle passa bra på börsen då man kan tänka sig att de har stabila intäkter över tiden, även i dessa sekulära tider. Nu lär det inte vara aktuellt med börsnotering gissar jag då bolaget drivs som en ekonomisk förening med tusentals olika ägare.

Så idag av en händelse hittade jag via mitt twitter-flöde att det fanns ett amerikanskt bolag inom begravningsbranschen, StoneMor Partners L.P. (ticker: STON).


Med en direktavkastning på 9% så passar aktien perfekt i min globala utdelningsportfölj så vad är haken?

Utdelningarna har växt sakta men relativt säkert och tillsammans med direktavkastningen känns det som bra siffror totalt sett.

Men när jag försökte hitta utdelning/vinst så hittade jag bara negativa vinst siffror så man undrar stilla hur det står till med bolaget egentligen?

Tänkte jag skulle forska lite själv men vill med detta inlägg sträcka ut en hand utifall någon sitter inne med kunskap om bolaget och om det är något att ha i portföljen.

Är det ett dött case?


2015-09-27

Investeringssparkonto eller Kapitalförsäkring?

Fortfarande är det många som undrar över skillnaderna mellan sparformerna Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF).


Jag har skrivit om detta förut men tänkte dela med mig av min kunskap i ämnet med ytterligare ett inlägg.

Till att börja med bör man välja ett bolag som har bra villkor för sparprodukter. Det man bör titta på främst är:

  • Fondutbud
  • Courtage
  • Avgiftsstruktur (inga eller låga skalavgifter)
  • Minimal inlåsning

Då detta inlägg kommer att bli av det längre slaget så tar vi min slutsats och snabbguide här för de som vill ett snabbt svar:
  • Allmänt långsiktigt sparande
    • Investeringssparkonto
  • Alternativt pensionssparande
    • Kapitalförsäkring
  • Spara åt barn
    • Kapitalförsäkring (i ditt namn med barnen som förmånstagare)
  • Sparande i utländska utdelningsaktier
    • Kapitalförsäkring
Avanzas sparekonom Claes Hemberg förordar ISK, ISK och ISK trots att KF har identisk prislista och vissa fördelar beroende på sammanhanget. Förmodligen beror det dels på att ISK är hans "baby" då han var starkt bidragande till att produkten till slut blev möjlig (och det ska han ha cred för) samt att han med gott uppsåt inte vill att sparare väljer låsta och dyra KF hos andra aktörer.

Men som alltid så "beror det på" vilken som passar bäst av de två sparformerna.

Vi börja med en enkel översikt för de viktigaste egenskaperna:

InvesteringssparkontoKapitalförsäkring
Schablonskatt0,27% 2015, 0,38% 20160,27% 2015, 0,38% 2016
RiskavgiftSaknasnågra kr / år
UtbetalningarPå begäranPeriodiska/På begäran
DeklarationJa, schablonskatt+utl. källskattNej
SkattedebiteringVia deklarationenDebiteras kapitalet
PlaceringsmöjligheterUtvalda listorSom ISK fast lite fler listor
IPO:sEnstaka beroende på typDe flesta
Utländsk källskattBegränsad återföring100% återföring efter 2-3 år
FörmånstagareDödsboetValfri
FlyttbarJa, mot avgiftNej, sälja allt + helåterköp
Rösträtt aktierJaNej
KapitalskyddSom vanlig depåInnehaven  i försäkringsbolag

Punkterna ovan förtjänar lite fördjupning så den tar vi här:

Schablonskatt, deklaration och skattedebitering
Bägge sparformerna schablonbeskattas, det vill säga oavsett realiserad vinst beräknas en årlig skatt baserat på insättningar och värdet vid olika mätpunkter i kombination med statslåneräntan (slr) den sista november. Jag har tidigare skrivit ett helt dedikerat inlägg om detta med detaljerade exempel.

Min slutsats är att i praktiken är skatten likartad över tiden (går att testa i min sparkalkylator) om man inte använder extremvärden.

I skrivande stund är en skattehöjning på väg att klubbas i riksdagen och givet att inget hindrar den så ser formeln för skatten ut så här:

Skatteberäkningsunderlaget * 30% * Max (1,25%, statslåneräntan + 0,75%)

På ren svenska innebär det ett golv för schablonräntan på 1,25% och om högre statslåneränta än 0,5% ett tillägg på 0,75%.

Skatteberäkningsunderlaget baseras som sagt på insättningar under året som olika mätpunkter för värdet.

Själva debiteringen av skatten skiljer sig lite åt, ISK deklareras i avsnittet Kapitalinkomster vilket medför fördelen att man i praktiken aldrig behöver sälja något värdepapper för att täcka skatten.

För KF debiteras skatten direkt i depån, för Nordnet årsvis i efterskott och för Avanza kvartalsvis i efterskott exempelvis. Detta innebär att man måste se till att det finns likvida medel i depån vid debiteringstillfället. En fördel däremot är att man inte behöver deklarera något, vilket kan vara en smidigt om man sparar åt barn exempelvis.

Värt att nämna är att en av det största fördelarna med schablonbeskattade sparprodukter är att man inte behöver deklarera sina transaktioner och att det inte finns någon reavinstskatt. Detta medför även en nackdel om att man inte kan kvitta sina förluster.

Slutligen så kan man ha som tumregel att man bör överträffa statslåneräntan+0,75% för att ISK/KF ska löna sig jämfört med fritt sparande. Detta medför att man inte bör ha får stor andel lågavkastande räntefonder eller liknande. Vidare eftersom insättningar beskattas så är det inte lämpligt att ha ISK/KF som transaktionskonto utan det är långsiktig placeringshorisont som gäller. För den som vill veta mera om vilka sparformer man bör välja beroende på innehavstyp så rekommenderas mitt inlägg Olika ägg i olika korgar.

Placeringsmöjligheter och IPO:s
ISK har utvalda listor som är möjliga att handla på och dessa räcker ofta för de allra flesta sparbehoven. KF har några fler listor utöver ISK:s, främst kanske i USA (OTC-noterade aktier bland annat).

För att delta i en IPO (nyintroduktion) i en ISK så krävs det att det är nyemitterade aktier som ingår i introduktionen vilket sällan är fallet. Denna begränsning finns inte för KF vilket är en fördel givetvis och man kan vara med i nästan alla nyintroduktioner.

Utdelningar och Källskatt
Utdelningar från bolag med svenskt huvudsäte dras det ingen källskatt på vilket är en av de största fördelarna med schablonbeskattat sparande enligt min mening.

För utländska utdelningar betalar man lite olika källskatt beroende på bolagets huvudsäte. Exempelvis för amerikanska och kanadensiska bolag så dras 15%.

Denna källskatt kan man i ISK dra av i deklarationen upp till 500 kronor om man har underskott av kapital via ränteavdrag vilket gäller de flesta. Detta innebär att skattefriheten för utdelningar tar slut efter 3 333 kr. Om man är saknar underskott av kapital (skuldfri) så kan man kvitta hela källskatten mot schablonskatten om den första understiger den sista (Tack Petrusko för påpekande).

För KF så begär försäkringsbolaget avräkning mot skatteverket och om denne beviljas betalas källskatten tillbaka i början av nästföljande år. Exempelvis källskatt för 2015 borde betalas tillbaka i början av 2017. Grundförutsättningen är att den totala källskatten för försäkringskollektivet inte får överstiga totalen av debiterad schablonskatt. Nu med skattegolvet så borde det inte vara något problem i praktiken att avräkningen beviljas.

Utbetalningar
Alla utbetalningar är skattefria vilket gör att dessa produkter är mer förutsägbara i vad man har och får jämfört med privat- och tjänstepension.

Både för ISK och KF så kan man göra uttag på begäran vilket är smidigt. KF kan ha en begränsing på  ett minimibelopp som måste finnas kvar efter uttaget. Hos Nordnet är beloppet 1000 kr exempelvis.

Om man sparar till pension och sedan vill ha månadsvisa utbetalningar automatiskt så finns denna funktionalitet hos KF med inte för ISK. I teorin borde det gå att få till för ISK med men tror inte någon aktör har systemstöd för detta ännu.

Förmånstagare
Värdet på en ISK tillfaller dödsboet i händelse av död till skillnad mot KF där man kan ange en eller flera förmånstagare. Det går att välja förmånstagare för ISK via testamente om så önskas men det är lite krångligare enligt mig.

Att välja förmånstagare är en fördel om man vill öronmärka sparandet, till exempel åt ett eller flera barn eller åt sin partner.

Flytt
Den överlägset största fördelen med en ISK enligt mig är att den går att flytta i sin helhet till en annan bank vilket inte går med en KF. För en flytt har banken rätt att ta en avgift per värdepapper så det kan kosta en liten slant förstås.

För KF så får man teckna ny försäkring hos det nya bolaget och sedan avsluta den gamla via ett så kallat helåterköp där alla värdepapper sälj och värdet betalas ut. Detta kostar courtage om det inte gäller vanliga fonder samt extra schablonskatt då insättningen i den nya försäkringen beskattas.

Rösträtt, ägande och kapitalskydd
I en ISK så äger man själv alla värdepapper, har rösträtt samt samma skydd som för en vanlig depå i händelse av obestånd hos banken, dvs insättningsgaranti för likvida medel samt investerarskydd.

För en KF är det försäkringsbolaget som står som ägare för alla värdepapper vilket medför att du som sparare inte har något formellt inflytande via innehaven på försäkringen. I händelse av försäkringsbolagets obestånd så borde försäkringstagarna vara skyddade då det finns solvensregler och annat som gör det svårare för bolaget att fuska eller förskingra pengarna men på pappret är skyddet något sämre jämfört med ISK.

För att få äga/teckna en ISK måste man vara bosatt i Sverige pga regler. Om man flyttar utomlands ändras kontot till en vanlig depå istället*).

KF tycks inte ha denna begränsning undantaget USA*).

*) https://www.avanza.se/kundservice/kundservice/fragor-svar/konto-avtal/Utomlandsbosatt.html

Riskavgift
En KF har alltid ett återbetalningsskydd på minst 101% av värdet för att det ska klassas som en försäkring. För delen utöver 100% skydd så betalar man en riskavgift som debiteras månadsvis. Avgiftens storlek beror framför allt på den försäkrades ålder, utöver värdet men är oftast bara några ören till en början som det handlar om.

Slutsats?
Som nämnts så beror på sammanhanget om man ska välja ISK eller KF.

Vill man ha ett enkelt och flexibelt långsiktigt sparande så är ISK nog bäst lämpad för det. Om man har bolån hos en storbank så kan man säkert få lite extra rabatt om man sparar i en ISK hos banken vilket det kan vara värt en del.

Gillar man utländska utdelningsaktier som exempelvis de amerikanska så är KF det bästa valet då man får tillbaka hela källskatten vilket kommer att göra stor skillnad på sikt för resultatutvecklingen.

För den som sparar öronmärkt till pensionen så finns en fördel i KF att man kan välja att få periodiska utbetalningar per automatik vilket kan vara smidigt.

Sparar man åt barn så tycker jag att KF i ditt namn med barnet som förmånstagare är en bra lösning då det inte blir något krångel med deklaration och pengarna är öronmärkta åt barnet i händelse av din död.

Har jag missat något viktigt?

Vad väljer du?








2015-09-26

We are the champions? - AT&T

Telekom handlas ofta till hög direktavkastning, delvis beroende på måttlig tillväxt tror jag. Finns det då någon dividend champion inom segmentet? Telia i all ära men...


In 1876, Alexander Graham Bell invented the telephone. That was the foundation of the company that would become AT&T - a brand that has become synonymous with the best, most reliable telephone service in the world 
- från http://www.att.com/gen/investor-relations?pid=5711

AT&T tillhör Dividend Aristokrats och har en skaplig historik av utdelningshöjningar.

År     Utd. $Höjning %
20051.13
20061.2510.62%
20071.336.40%
20081.426.77%
20091.6415.49%
20101.682.44%
20111.722.38%
20121.762.33%
20131.82.27%
20141.842.22%
20151.882.17%
Snitt 10 år5.31%
Snitt 5 år2.28%

Data från http://www.att.com/gen/investor-relations?pid=5675

Trenden är minskande utdelningshöjningar de senaste åren men i kombination med hög direktavkastning så blir totalen godkänd för en utdelningsportfölj tycker jag.


En större höjning gjordes 2009 men sen dess är standard 4 cent om året varav den procentuella ökningen är avtagande. 

Min gissning är 4 cents höjning av utdelning kommande år vilket skulle få direktavkastningen att landa på nära 6%, en halv procentenhet över 5-årssnittet. Utdelningsandelen*) är ca 78% för 2015 vilket inte är världsklass men bättre än Telias 90% (en siffra jag hörde i dagarna) i alla fall.

Tycker att den platsar i en långsiktig utdelningsportfölj i alla fall, vad tycker du?

*) http://www.4-traders.com/ATT-INC-14324/financials/

*Brasklapp*******************************************
*Familjen Thelenius ligger lång i T                 *
*****************************************************

2015-09-25

Månadens aktie - Pengarna på banken eller köpa bank för pengarna?

Månadssparar man i aktier så är det välkommet med dippar lagom till själva köptillfället och det ser ut som höstens "dipp" kommer lägligt för barnens köp för september-oktober.

Temat denna månad är bankaktier då jag tycker de fått väl mycket stryk och handlas till bra direktavkastning.

Kandidat #1 - Handelsbanken (SHB)



Mångas favorit och det stabilaste valet i svenska banksektorn sannolikt. Pålitlig utdelare som direktavkastar 4,87%.

Kandidat #2 - SEB



Handlas till högre direktavkastning (5,45%) än SHB och utdelningen i vår borde kunna bli rekordhög.

Kandidat #3 - Toronto-Dominion Bank



En pålitlig utdelare sen 1969 som handlas till 4% direktavkastning med kvartalsvis utdelning.

Sonen: Jag gillar stabila banker så det får blir Handelsbanken då den klarat börsnedgången bra

Dottern: Jag tar Handelsbanken då kurvan ser stabil ut jämfört med den gula

Hur har det gått så här långt?


Avstämningsdag2015-09-24OMXSPI463.91
MånadAktieNuUtvecklingOMXSPIUtv.
November, 2014Starbreeze6.912.276.81%459.091.05%
November, 2014HM292.52981.88%459.091.05%
December, 2014Clas Ohlson124.5125.250.60%466.4-0.53%
January, 2015KnowIT52531.92%474.54-2.24%
February, 2015Betsson101.67134.131.90%507.83-8.65%
February, 2015MQ35.635.90.84%507.83-8.65%
March, 2015HM362.5298-17.79%548.64-15.44%
April, 2015Kappahl37.722.4-40.58%546-15.03%
April, 2015Investor339281.8-16.87%546-15.03%
May, 2015CellaVision5243.8-15.77%537.6-13.71%
May, 2015Ratos57.549.47-13.97%537.6-13.71%
May, 2015Atlas232177.8-23.36%537.6-13.71%
June, 2015Castellum123.3116.9-5.19%540.75-14.21%
June, 2015Industrivärden169.9144.4-15.01%540.75-14.21%
July, 2015Walt Disney958.33844.82-11.84%524.47-11.55%
July, 2015Activision211.86264.2924.75%524.47-11.55%
August, 2015NorthWest51.0352.001.91%519.17-10.64%
August, 2015Saltängen107.5105-2.33%519.17-10.64%
September, 2015Microsoft364.58368.531.08%489.57-5.24%
September, 2015Netflix938.54871.35-7.16%489.57-5.24%
-1.41%vs.-9.39%

Första gången barnen*) ligger på minus totalt sett, men med 8 procentenheter över index så är prestationen/turen relativt god än så länge. Räknar man med utdelningar så ligger barnen lite plus fortfarande.

Nästa månad får vi se hur SHB utvecklats jämfört med index.

Jag funderar på att särredovisa resultatet för respektive barn då de indirekt "tävlar" mot varandra, bra eller dålig idé?

*) exklusive utdelningar, USD/SEK 8,39 samt CAD/SEK 6,31

2015-09-23

Diversifiering - mellanmjölk eller riskminskning?

Då och då dyker det upp "svarta svanar" på marknaden, för en bransch eller för ett bolag.

Det har väl inte undgått någon den svarta svan som drabbat VW i synnerhet och bilbranschen i allmänhet.

Händelse av denna typ är i praktiken omöjliga att förutse och i mina ögon finns det nästan bara ett sätt att skydda sig mot det - genom diversifiering.

Många tycker nog att exempelvis att ha över 30 olika aktier i en portfölj är för mycket men om en enskild aktie kollapsar så blir effekten betydligt mindre än om man hade haft 10-15 aktier istället.

Visst blir det svårare att bevaka många bolag och chansen till att överavkasta index kanske minskar men är man riskminimerare så tycker jag fördelarna överväger. Om man dessutom har ett stort fokus på frekventa utdelningar så påverkas inte dessa i någon större utsträckning om ett enstaka bolag slutar att dela ut.

Med det sagt så fegade jag faktiskt ut i BMW idag och sålde, även om de tycks vara oskyldiga än så länge. Att misslyckas i bilindustrin straffas hårt, då att återkalla bilar är förknippat med stora kostnader. Finns åtskilliga exempel genom åren och även ett företag som har kvalitet i blodet, Toyota, har fått krypa till korset och återkallat och tagit stora kostnader för inte så länge sedan.

Tror jag avvaktar biltillverkare tills vidare, vill man ha exponering mot sektorn kan det nog vara vettigare att ha underleverantörer så som Autoliv istället i portföljen.

Då min globala utdelningsportfölj är relativt nystartad är det svårt att säga om det uppfyller mina krav på lägre volatilitet än index med det ser lovande ut än så länge.





Grafen ovan är en jämförelse med portföljen (blått) mot Stockholmsbörsen och svängningarna tycks vara något lägre än så länge.

Hur många bolag tycker ni ger lagom riskspridning utan att bli indexnära?

2015-09-22

We are the champions? - Procter & Gamble

Vill vi investera i bolag med bra direktavkastning och gedigen utdelningshistorik?


Varumärket ovan ägs av Procter & Gamble, en av medlemmarna i den anrika samlingen av Dividend aristokrats.

En lång svit med utdelningshöjningar i all ära men jag kikar mest på de senaste 10 åren i första hand:

ÅrUtd. $Höjning %
20051.12
20061.2410.71%
20071.412.90%
20081.614.29%
20091.7610.00%
20101.92729.50%
20112.18.97%
20122.2487.05%
20132.4067.03%
20142.57447.00%
20152.65163.00%
Snitt 10 år9.04%
Snitt 5 år6.61%
Källa: http://www.pginvestor.com/Splits-and-Dividend-History

Handlas till direktavkastning på 3,8% och med bra snitt på höjningarna så är det inte svårt att bereda en plats i portföljen.



Utdelningsandelen ligger på 69% enligt mina siffror och prognosen kommande utdelningsperiod på runt 2% vilket kan förklara att aktien handlas över sitt egna femårs-snitt avseende direktavkastning; ca 3%.

Ett bolag med så fina varumärken borde kunna repa sig på några års sikt så en lagom andel tycker jag man kan ha, eller vad säger ni?

*Brasklapp*******************************************
*Familjen Thelenius ligger lång i PG                *
*****************************************************


2015-09-21

We are the champions? - Castellum

Finns det någon svensknoterad utdelningschampion? 

Inte många tror jag men några skulle kunna kvalificera om man tittar på de senaste 10 årens utdelningar.

Castellum är min favorit i denna genre och de har gedigen historik så länge de funnits på börsen.






ÅrUtdelningHöjning %
20062.62
20072.858.78%
200835.26%
20093.155.00%
20103.511.11%
20113.62.86%
20123.72.78%
20133.956.76%
20144.257.59%
20154.68.24%
Snitt 10 år6.49%
Snitt 5 år5.64%

Om man tittar på utdelningshistoriken så ligger höjningarna i snitt på 5-6% och utdelningsandel av vinsten på drygt 50%.


Precis så här ska det väl se ut för en dividend champion? Stigande utdelningar för varje år.

Vad får man i direktavkastning?
I skrivande stund handlas aktien till 3,9% och det tycks vara lite under det historiska snittet på 10 års sikt men i enlighet med snittet om man ser till de 5 senaste åren.

källa data/grafer ovan: http://www.castellum.se/fileadmin/Castellum_Media/Arsredovisningar/2014/Svenska/castellum_ar_2014/castellum-filer/pdf/Aktien.pdf

Sett till aktiens historik så känns Castellum given i en långsiktig utdelningsportfölj. Hur den svenska fastighetsmarknaden kommer att utvecklas framöver är svårt att veta men man kan tycka att bolaget borde kunna fortsätta att vara aktieägarvänliga de kommande åren åtminstone då utdelningsandelen tycks vara rimlig och ränteläget förmodat fortsatt lågt.

Har Castellum några lik i garderoben?

*Brasklapp*******************************************
*Familjen Thelenius ligger lång i Castellum         *
*****************************************************