Nordea STRIKT - smart beta(lt)?

*Brasklapp*********************************************

* Detta inlägg är INTE sponsrat och bilder och listor *

* publiceras med Nordeas godkännande                  *

*******************************************************

Hittade på Nordnets sajt häromveckan några nya produkter som fångade mitt intresse.

"SmartBeta-indexen är framtagna av Nordea och Nasdaq och är lite annorlunda, lite smartare, än vanliga index. Det ena indexet består av aktier som befinner sig i ett positivt momentum och det andra av högutdelande aktier som befinner sig i ett positivt momentum."

Säga vad man vill om storbanker men Nordea har faktiskt tagit fram lite innovativa börshandlade produkter de senaste åren så som Räntebevis och Blanka exempelvis. Vanligtvis är dessa inget för mig som utdelningsinvesterare men Räntebevis skulle jag kunna tänka mig då dessa ger kupong varje kvartal och de kan handlas courtagefritt via Avanza.

Nåväl, vad är då smart beta?

Som jag förstått det så är det vanligtvis en förvaltare som skapar ett eget "smart" index som den sedan följer passivt. Exempel på index kan vara bolagen på OMXS30 fast med lika vikt istället för efter vikt baserat på börsvärde.

Nordea har i dessa produkter skapat två stycken index enligt strategin Momentum som de sedan följer  "strikt". Indexen omallokeras varje kvartal med de 30 bästa aktierna på Stockholmsbörsen av de 120 mest likvida enligt vald strategi och utifrån de senaste 12 månadernas resultat.

Vad är det då för index?

Nasdaq Nordea SmartBeta Momentum Sweden TR Index

Detta index går efter Momentum och efter förfrågan så har jag fått tag på vilka aktier som ingår i detta index och dessa är:

AAK AB

Anoto Group AB

Avanza Bank Holding AB

Betsson AB

Bilia AB

BioGaia AB

Byggmax Group AB

Granges AB

Industrial & Financial Systems

Intrum Justitia AB

Inwido AB

Karo Bio AB

Kungsleden AB

Mycronic AB

NetEnt AB

Nobia AB

Nolato AB

SAS AB

Sensys Gatso Group AB

Unibet Group PLC

Autoliv Inc

Fastighets AB Balder

BillerudKorsnas AB

Fabege AB

Fingerprint Cards AB

Hemfosa Fastigheter AB

Investment AB Latour

Precise Biometrics AB

Svenska Cellulosa AB SCA

Swedish Orphan Biovitrum AB

En intressant samling onekligen och många aktier som jag knappt skulle våga ha i portföljen.

Nasdaq Nordea SmartBeta Dividend Momentum TR Index

Här har vi Momentum-aktier men med inrikting mot utdelning.

AF AB

Betsson AB

Bilia AB

Byggmax Group AB

Dios Fastigheter AB

Bulten AB

Klovern AB

Nolato AB

Sweco AB

Unibet Group PLC

Wihlborgs Fastigheter AB

Atlas Copco AB

Axfood AB

Castellum AB

Hennes & Mauritz AB

Holmen AB

Industrivarden AB

Investor AB

Investment AB Kinnevik

Loomis AB

Mekonomen AB

Modern Times Group MTG AB

NCC AB

Peab AB

Securitas AB

Skanska AB

Stora Enso OYJ

Swedish Match AB

Trelleborg AB

Volvo AB

Den här listan är jag mer bekväm med utdelningsorienterad som man är.

Backtesting?

Ja tittar man på kurvorna ovan så tycks strategin spöa OMSX30 TR i alla fall men... 

Vad kostar det?

Courtage

Efter lite efterforskning på Twitter så tycks certifikatet handlas courtagefritt via Nordnet supermarket från poster på 1000 kronor och hos Avanza tror jag den kostar från 19 kr om man har mini.

Avgift

Förvaltningsavgiften är 0,95% vilket jag kan tycka är i högsta laget men det kanske det kan vara värt ändå beroende på hur långsiktig man är i sin placering.

Spread

Relativt stor spread på ca 1% vad jag kan se under en intradag vilket gör att instrumentet kanske inte lämpar sig för trading.

Slutsats?

Jag är inte så påläst om strategin Momentum men jag gissar att den passar bättre i Bull-market än i Bear vilket man kan ana i kurvorna ovan. Så är det läge att gå in i en sån här placering nu?

En kortsiktig trade skulle kunna vara att spekulera i utdelningsvarianten nu innan utdelningssäsongen drar igång men i nuvarande börsklimat så kanske det är tveksamt.

Sammanfattningsvis så avvaktar jag detta instrument för nu men tycker att det är kul att det dyker upp lite olika alternativ.

En tanke jag fick när jag läste om dessa produkter är att de här skulle passa trendföljande investerare som Kavastu (vilket även nämndes i veckans Fill or Kill-podd).

Vad tror ni, funkar Momentum över tid och skulle ni kunna tänka er STRIKT?

Läs mer

Diversifiering: Bank- och kontostruktur

Detta inlägg är nog att betrakta som överkurs för de flesta men för att ha en diversifierad bankstruktur så krävs det lite extra ordning på ens banker, konton och pengaflödena dess emellan. Jag har ett upplägg för detta som jag tänkte dela med mig för intresserade.

Vi börjar med en översiktsbild:

Givet att man uppbär lön eller annan inkomst så börjar flödet så här:

• Bank #1 - "Transaktionsbanken"
• Lönekonto
• Så fort insättningar kommer in på kontot så flyttas den till "akutfonden" och/eller betalkonto om det finns nära förestående betalningar
• Betalkonto
• Härifrån sker alla former av betalningar
• Kopplad räntefri kredit minskar behovet av stor akut- och reservfond
• Sparkonto "akutfonden"
• En reserv som är tillgänglig för akuta utgifter dygnet runt, alla dagar i veckan

• Bank #2 - "Buffertbanken"
• Sparkonto "reservfonden"
• Buffertreserv med bra ränta och kontot fungerar som nav mellan de olika bankerna
• Överföringar kan ske bankdagar med upp till en dags fördröjning
• Här finns stående överföringar så som månadssparande

• Bank #3 och #4 - "Sparbankerna"
• Depåkonto "kassan"
• Mottagare av sparande för mellanlagring så att inte onödig avkastningsskatt uppstår
• Vid lämpligt tillfälle så förs pengar över internt till ISK- eller KF-depå
• ISK
• Långsiktigt sparande och/eller målsparande
• Utdelningar förs över till Depåkonto eller återinvesteras
• Kredit för att kunna utnyttja uppenbara köptillfällen om kassan är tom
• Kapitalförsäkring
• Långsiktigt sparande och/eller målsparande
• Utdelningar förs över till Depåkonto eller återinvesteras
• Kredit för att kunna utnyttja uppenbara köptillfällen om kassan är tom

• Bank #5 - "Reservbank #1"
• Sparkonto
• Ett reservkonto med kopplat Mastercard utan valutapåslag
• Används för köp över Internet och valutauttag/köp

• Bank #6 - "Reservbank #2"
• Betalkonto
• En reservlösning för betalningar i händelse av haveri i Bank #1

Sex olika banker, är det verkligen värt att ha en sådan komplicerad struktur som ovan?

Fördelar

• Riskspridning och redundans i olika tjänster
• Minimalt med avgifter
• Maximalt med ränta och avkastning
• Utvalda produkter med de bästa möjliga villkoren hos olika banker 

Nackdelar

• Svårare att få samlingsrabatter (finns det sådana i bankvärlden?)
• Omständigare att administrera

Som sagt så är nog detta upplägg överkurs för de flesta men för en som tycker det är en sport att jaga de mest prisvärda finansiella lösningarna så...

Läs mer

Another bank bites the dust?

"Kan du skriva på några papper här?"

"Ska vi byta bank nu igen?" *suck*

"Nja, bara bolånet så du behöver inte byta kort eller koder"

"Hur mycket sparar vi?"

"Minst 4 punkter och 15 extra första året"

"Jaha, jag skriver väl under då"

En relativt vanlig scen från äktenskapet Thelenius de senaste åren.

Sen min jag gjorde slut med min storbank så har jag spritt banktjänster brett och vitt och drar mig inte för att komplettera eller byta om det finns bättre villkor någon annanstans.

För sparande så är Avanza och Nordnet de självklara valen men jag har även haft en del depåer och konton hos Skandiabanken då vi har fått lite rabatt på bolånet och de hade ganska bra villkor tills nätmäklarna introducerade minicourtage från 1 kr.

Då jag föredrar att olika tjänster hos olika banker så är en fristående bolånelösning önskvärd vilket få banker erbjuder andra än deras Private Banking-kunder möjligtvis.

SBAB tycks ha hittat tillbaka till kärnverksamheten igen då de erbjuder just fristående bolån till helt ok ränta och utan speciella krav på kringtjänster.

Så en snabb överslagsräkning, ett telefonsamtal, UC samt lite blankettifyllnad så har vi flyttat bolånet till SBAB från Skandiabanken och sparar några punkter. En del sparkapital frigörs som kommer att flytta till depåerna hos Nordnet och Avanza samt till SBAB:s sparkonto som ger 0,8% med fria uttag.

Tydligen får vi 15 extra punkter första året vilket ger lite sköna extra slantar att spara undan. Totalt landar vi på 1,21% vilket är en godkänd nivå för en fristående lösning tycker jag.

Man har läst lite reportage om att SEB ändrat sin utlåningsstrategi dramatiskt vilket än en gång visar på att man inte ska "gifta sig" med sin (stor)bank.

SBAB och Skandiabanken ska ha all heder åt att de erbjuder lån med förutsägbara villkor samt att de inte tar ut någon ränteskillnadsersättning för byte av lån med 3-månaders löptid.

Vi kommer att ha kvar Skandiabanken för några andra tjänster då de är bäst i klassen på kontohantering, kreditkort och livförsäkring samt har gratis Internetbank.

Återstår att se om SBAB:s prisstrategi håller över tiden, annars vet de vad som väntar...

Läs mer

Fristående bolån

Som jag skrivit om förut så har jag tröttnat på att förhandla bolåneränta och att tvingas flytta andra banktjänster för att få bästa möjliga ränta.

Denna modell tillämpar i princip alla banker utom två: Skandiabanken och SBAB.

Jag har bägge i min banksamling och för närvarande bolån hos Skandiabanken som har en tilltalande tillsvidare-modell med tydligt rabattsystem.

SBAB har haft ett mindre tydligt rabattsystem men nu tycks de skapat en mycket konkurrenskraftig modell där man får bra villkor tillsvidare givet rimlig belåningsgrad på ett "normalt" lån för en Stockholmare.

Så är det värt att byta?

Endast bolån

Vi tar och jämför ett bolån på 2,5 miljoner och belåningsgrad på mindre än 65% och inga andra tjänster så landar Skandiabanken på 1,64% mot SBAB:s 1,31% dvs en skillnad på 33 punkter för exakt samma produkt!

33 punkter motsvarar 5 775 kronor/år efter ränteavdrag eller 481 per månad.

Bolån med vardagstjänster

Man måste ha en bank för lönekonto, kort samt betala räkningar och liknande och då SBAB inte har sådana tjänster så passar Skandiabanken bra då de inte har några fasta avgifter annat än för kontokort med Visa.

Så vi lägger på två stycken "vardagspaket" (lönekonto ock betalkort) och då landar vi på 1,49% hos Skandiabanken vilket ger 18 punkters skillnad mot SBAB.

18 punkter motsvarar 3150 kronor/år efter ränteavdrag eller 262 per månad.

Bolån med vardagstjänster och sparande

Skandiabanken ger ytterligare rabatter för sparande där 1 000 kronor/månad ger 5 punkter och sparkapital på 50 000 belönas med 2 punkter. Går man upp till 100 000 så får man ytterligare 2 punkter och sedan 1 punkt extra för varje 100 000 upp till en miljon som ger maximala 10 punkter totalt sett för sparkapital.

Låt oss säga att vi kan tänka oss att ha 100 000 sparat hos Skandiabanken då deras sparprodukter är anständiga även om de ligger efter nätmäklarnas.

Då landar vi på 1,39% vilket ger 8 punkters skillnad. Även med maximal rabatt så skiljer det 3 punkter,

8 punkter motsvarar 1400 kronor/år efter ränteavdrag eller 117 per månad.

En notering är att om man har bolån hos SBAB kan man få 0,9% på sparkonto jämfört med 0,05% hos Skandiabanken för motsvarande kontotyp.

Slutsats?

Jag har följt Skandiabankens och SBAB bolånestrategi och prismodeller de senaste åren sen jag gjorde slut med min storbank och de brukade ligga nära varandra till en början men SBAB tappade sen de gjorde satsningar på fullsortiment av banktjänster samtidigt som Skandiabanken införde sin nuvarande rabattmodell.

Är man i kategorin private banking så kan man säkert få bättre bolån hos valfri annan aktör men för oss normala bankkunder så är SBAB bäst i klassen just nu. De ligger även bättre än TCO:s avtal med SEB där man förväntas flytta rubb o stubb.

Frågan är vad som händer den närmaste tiden men just nu är det fördel SBAB då man kan välja andra banktjänster helt fritt och de känns mer fokuserade nu på enbart (bo)lån och sparkonto i sortimentet vilket talar för konkurrenskraftiga villkor framöver.

Vad tycker ni?

Kan man med en normal ekonomi få ett bättre fristående bolån hos någon annan?

Läs mer

Barnsparande

Då och då förekommer det funderingar på sociala medier och i andra sammanhang kring sparande åt barn så jag tänkte delge mina tankar kring detta.

Ska man spara åt sina barn?

Den allra viktigaste frågan att ställa sig först är att om man ska spara åt barnen över huvud taget.

Här finns det olika skolor varav ena extremen är att man inte ska spara öronmärkt åt barnen då de kommer att få pengar som det inte är säkert att de förtjänar samt att man kanske gör barnen en större tjänst om de får börja från 0 i vuxen ålder och skapa sin framgång på helt egna ben.

Den andra extremen är föräldrar som sätter av större summor varje månad (från barnbidraget och uppåt) utan krav på motprestation eller plan om vad syftet med sparandet är och sen lämnar över pengarna från 18 års ålder. Läste på en blogg för nåt år sedan att en tjej hade köpt en motorcykel åt sin pojkvän då hon fick tillgång till pengarna - skröna eller ej, skulle kunna hända något liknande om man inte ser upp.

Min inställning till sparande åt barn är någonstans mitt i mellan. Vi sätter av några hundralappar varje månad som skulle kunna fungera som en buffert åt barnen när de flyttar hemifrån. Vidare erbjuds barnen att spara extra av sin månadspeng mot en liten extra premie vilket bägge barnen har nappat på.

Trogna läsare vet att jag varje år förhandlar med barnen om storlek och villkor för månadspeng. Vidare så får barnen vara med och välja i viss utsträckning vilka aktier de vill spara i månadsvis. Jag försöker även lyfta ekonomiska frågor inom familjen och hade får ett tag sen en genomgång om familjens ekonomi.

Så vad jag hoppas att barnen får med sig när de ska pröva sina vingar är lite kunskap om ekonomi och sparande samt en liten buffert att utgå ifrån (som de själva har bidragit till).

Min syster kör en variant där deras barnsparande ses som deras "utvecklingsfonder" som används i olika sammanhang för olika fritidsaktiviteter, exempelvis privatlektioner.

Hur mycket i så fall?

Själv tycker jag några hundralappar i månaden räcker då spartiden är lång och får barnet för mycket så tror jag det finns stor risk att det påverkar negativt när de ska stå på egna ben.

Jag vet familjer som stoppar undan barnbidraget till varje pris men kanske själv saknar större sparande och/eller buffert vilket känns märkligt.

Om vi antar ett månadssparande på 500 kr i månaden i 22 år med 7% årlig avkastning så landar vi på nästan 300 000 kronor vilket är en hyfsad summa tycker jag.

Våra barn kommer att ha en betydligt mindre summa än ovan att vänta sig då vi legat på en väldigt låg nivå från början på månadsbeloppet samt haft dyra och dåliga fonder fram tills för några år sedan.

Personligen fick jag inget från föräldrarna när jag flyttade hemifrån men hade själv sparat ihop några tusenlappar från sommarjobb.

Använd gärna min sparkalkylator för att komma fram till en rimlig summa från ett rimligt månadsbelopp och förväntad avkastning.

Vilken sparform ska man välja?

Min rekommendation är att barnspara i en Kapitalförsäkring (KF) hos en av nätmäklarna (Avanza eller Nordnet) då dessa är avgiftsfria likt ett Investeringssparkonto (ISK). Vidare bör den tecknas i ditt namn och med barnet eller barnen som förmånstagare.

Fördelar:

• Helt deklarationsfri då schablonskatten dras automatiskt
• Automatisk återföring av källskatt från utländska utdelningar
• Mycket stora placeringsmöjligheter
• Du väljer när pengarna ska betalas ut

Nackdelar:

• Går inte att flytta annat än att sälja allt

Om man inte vill ha sitt sparande hos en nätmäklare utan trivs bra hos sin (stor)bank så är det bättre att barnspara i en ISK då den är garanterat avgiftsfri samt flyttbar.

Om någon närstående får för sig att de vill spara åt barnen så kan de med fördel ha en stående överföring till samma konto som ni valt som barnsparande så allt samlas på ett ställe vilket underlättar framtida hantering.

Ett konto per barn eller gemensamt?

Sannolikt kommer barnen att födas i olika börsklimat och göra en viss skillnad även på sikt för slutresultatet. En variant är då att ha en gemensam depå för barnen och så får man hålla reda på andelar av denna likt en fond.

Själva har vi inte gjort så utan vi kör varsin Kapitalförsäkring då skillnaden inte varit så stor på utvecklingen. I något fall har det ena barnet fått tilldelning i en nyintroduktion men inte det andra med då har det kompenserats med en extra insättning.

Vad ska man spara i?

Vill man ha ett bekvämt sparande med god riskspridning så väljer man en stor andel globalfond med låg avgift och kompletterar med en svensk indexfond samt kanske en liten andel småbolagsfond.

Är man intresserad av aktier så går det numera att månadsspara till rimlig kostnad i utvalda aktier vilket möjliggör att bygga upp en portfölj som borde gå bra på sikt. Fördelen här att man slipper urholkande avgifter vilket borde betala sig på sikt. Kräver mer tid och engagemang dock.

Värdeinstrument med ränteinslag bör man nog undvika fram tills det bara kvarstår några år av sparandet.

Slutligen...

Lång spartid är inte en garanti för framgång, min son har en gammal fond hos en storbank som efter 15 år år värd 70% av det ursprungliga beloppet (som är litet som tur är).

Spara lagom och engagera barnen i ekonomin är mitt tips!

Hur ser ni på barnsparande?

Läs mer

Diversifiering 3.0

Att man bör diversifiera sina placeringar i olika aktier/tillgångsslag är nog självklart för de flesta och jag förespråkar även en viss diversifiering av sparformer.

Men bör man även diversifiera sina banktjänster?

Igår hade en storbank stora driftsströrningar med följd till att de flesta av bankens tjänster var obrukbara under en relativt lång tid. Detta kan hända alla banker, stora som små och bara det är en anledning till att ha flera banker enligt min mening.

Jag kanske tillhör en extrem undantagsgrupp men jag är kund i många banker/försäkringsbolag även om främsta skälet till det är att jag vill ha de tjänster/produkter som är mest prisvärda. På köpet får man riskspridning och en plattform där man kan nyttja olika tjänster som passar sammanhanget.

Visst, det kräver en del administration men i och med säkerhetslösningar som mobilt bank-id och tjänster som e-faktura så är den ändå rimlig tycker jag.

Man kan fundera på hur många bolag man behöver vara kund i för riskspridningen, kanske 2-3 st räcker gott och jag skulle inte tacka nej till konsolidering av vissa produkter, främst inom tjänstepension.

Nackdelar?

Kanske sämre möjlighet till rabatter samt större administration som sagt. Min erfarenhet är dock den att man inte får några fördelar som trogen kund över tiden men det kanske svänger framgent om tillräckligt många resonerar som jag.

Hur många banker/försäkringsbolag har ni?

Läs mer

Inför utlandssemestern...

så hoppas jag att ni har kikat på mina råd från förra året?

Om inte är det hög tid att ansöka om ett extra betalkort nu så att det hinner aktiveras innan en eventuell utlandsresa i sommar.

Sedan jag övergav min storbank för några år sedan har jag nästan haft som sport att jaga rätt på de mest prisvärda banktjänsterna på den svenska marknaden.

Jag drar mig inte för att rekommendera aktörer ibland vilket jag kommer att göra även i detta fall, vill dock betona att jag inte har något samarbete eller någon annan fördel genom att göra detta.

Den svenska marknadens bästa betalkort för köp i utländsk valuta enligt min mening är:

Santander - Mitt kort med sparränta

• Inga växlingsavgifter, man får MasterCards referenskurs per köptillfälle
• 0,5% ränta på insatt belopp
• Ingen fast årsavgift
• 12 fria bankomatuttag/kalenderår
• Fria överföringar från och till annan bank

Vad är haken? 

Har inte hittat någon ännu förutom att det tar upp till en bankdag för överföringar. 

Jag har haft mitt kort i några år nu (det hette GE Moneybank innan)  och det har fungerat felfritt så här långt. Vidare brukar jag använda det för köp i utländsk valuta via Internet då det känns lite säkrare att använda ett kort som saknar kredit.

Så det är bara att skaffa ett kort till varje myndig i hushållet (så att man får fler fria uttag/hushåll/år). 

Att tänka på:

• Santander tar en kreditupplysning
• Det tar ca 3 veckor allt som allt innan man fått kortet och kan använda det
• Vid bankomatuttag/kortköp utomlands, välj alltid lokal valuta för bästa växlingskurs

Har man ICA som bank så tror jag de har ett likvärdigt kort men med årsavgift men kan vara ett bra alternativ för vissa.

Någon annat kort jag missat som är bra för utländsk valuta?

Läs mer

Förhandla bolån...

...är något jag inte gjort de senaste fem åren.

Varför?

Som trogen kund (ca 15 år) hos en svensk storbank (vi kallar den Storbanken) var jag nöjd med det mesta och hade rimliga villkor rakt igenom inklusive bra rabatt på bolån. Jag hade lärt mig att rabatten måste "påminnas"/omförhandlas varje år då det var Storbankens rutin/modell vid den tiden. Inga större problem i och för sig, bara notera datum när dialog kring detta skulle påbörjas och sedan sätta igång.

Åren gick och villkoren var bra, ibland fick man dock utöka med någon tjänst (frugans tjänstepension bland annat) för bibehålla sin "fina" rabatt. Började bli tröttsamt och oförutsägbart men uthärdligt då jag är van förhandlare i ekonomiska sammanhang. Man samlade på sig argument och utvecklade budgetverktyg som de sällan skådat och rabatten var fortsatt konkurrenskraftig.

Sen började det hända något, rabatten blev sämre dock i paritet med konkurrenter. Det var fortfarande inte värt besväret att flytta allt.

Till slut blev rabatten skamlig givet familjens goda ekonomiska ställning (ATH varje år) och till råga på allt hittade jag halvt dolt i villkoren att nu var rabatten tidsbegränsad till 6 månader. Krigsförklaringen var ett faktum och evakuering påbörjades så smått.

Hota med att byta bank? Kan funka men det gjorde det inte för mig när det begav sig. Storbanken konstaterade kallt att det här är läget och har inte hört nånting sen dess (har i och för sig kvar några konton så formellt är relationen inte avslutad).

Innerligt trött på förhandlandet och insikt om undermåliga sparprodukter hos Storbank(erna) så blev tjänsterna utspridda på ett flertal nischbanker, oftast den som hade bäst villkor för aktuell tjänst och så är det än idag, jag tror jag har minst 8 banker och fler om man räknar försäkringsbolagen som ibland tangerar banktjänsterna.

Nåväl, det kan löna sig att förhandla och är man nöjd med sin storbank så tänkte jag ge er mina "gamla" tips som man kan tänka på för att få bra kreditvärdighet/rabatt:

• Är du en trogen kund?
• Har du och din eventuella medsökande en bra och stabil arbetsgivare?
• Antal anställda
• Kreditbetyg
• Har ditt engagemang i banken bibehållits och/eller utökats?
• Bra balansräkning?
• Tillgångar - skulder
• Lön?
• Historisk löneutveckling
• Budget?
• Gör en budget med hög detaljgrad
• Bostadens värde?
• Kolla med några mäklare och se om värdet har ökat
• Kolla runt med andra (banker) om rabatter för aktuell referensnivå/märke

Banken har sina parametrar som de går på men genom att visa intresse och lyfta fram utvalda punkter från ovan som gynnar dig så ökar chansen till några extra punkter i rabatt.

Lycka till!

Läs mer

Aktier: Storbankerna

I vår buffert C tänkte jag skruva upp risken något och komplettera räntefonderna med aktier som har hyfsad utdelning.

De svenska storbankerna går som tåget och i sommar har de passat på att höja marginalerna på bolån vilket rimligen borde slå igenom på resultatet i närtid och framöver. Vidare känns det som chans till höjd utdelning i vår är god om de kan dribbla förbi de politiska aspekterna i detta. En variant är de börja återköpa aktier istället vilket allt annat lika gynnar aktiekurserna.

Veckans ras på börsen har medfört att priset på storbankerna känns rimliga i förhållande till direktavkastningen och tycker att deras utsikter framöver är ganska ok även om det blåser lite just nu.

Så Nordea, SHB, Swedbank eller SEB?

Jag väljer SEB då jag anser att de känns något mer på hugget än de övriga och den storbank jag skulle välja själv om jag var tvungen att byta bank(er).

Då jag tänker mig en relativt lång position (år) så är direktavkastningen lite bättre i SEB C än i SEB A då den kostar mindre men har samma utdelning. Nackdel är mindre omsättning och större spread men det spelar mindre roll i detta sammanhang. Min taktik är att dela upp köpen för att minska risken vid vidare kursfall.

Ett första köp gjordes på ca 87 inkl. courtage dvs 4,6% direktavkastning

Fiskade efter ytterligare ett köp vid 84 men missade med 10 öre. I skrivande stund ser chansen god ut att man borde kunna få fler chanser till kurser lägre än det vilket skulle innebära ca 4,75% i direktavkastning.

Vilka risker finns? Här är några

• Ökade amorteringar medför minskade intäkter på bolånen
• Kursrisk till följd av större sättning på börserna världen över
• Politikerna pratar bankskatt vilket skulle minska intäkterna troligen

För min del pratar vi relativt små belopp och liten andel av hela buffert C så jag tycker risk/reward känns ok i detta.

Vi får se hur det går...

Läs mer