Kommande år 2026 blir historiskt i ett sparsammanhang avseende beskattning då det kommer att vara skattefritt att spara upp till 300 000 kr i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF).
Så för småsparare så spelar det mindre roll att statslåneräntan sista november blev relativt hög i form av 2,55%. Nivån innebär att schablonskatten blir 1,065% (30% av 3,55) på kapitalunderlag som överstiger 300 000 kr för 2026.
Skatten 2026 blir den näst högsta sen ISK lanserades 2012. Den genomsnittliga skatten fortsätter att trenda uppåt men är ändå ganska sansad sett till hela perioden.
En tumregel är att du behöver avkasta mer än schablonskatten genom 0,3 för att ISK eller KF ska löna sig jämfört med traditionell kapitalvinstbeskattning. Den fria skattenivån på 300 000 medför progressiv beskattning och upp till 2 miljoner i kapitalunderlag så behöver du prestera bättre än 3% nettoavkastning före skatt för att det ska vara lönt. För högre kapital så stiger avkastningskravet och i runda slängar så blir det nära 3,5% för de som sitter på 10-tals miljoner. Motsvarande förra året var runt 3% så i någon mening har avkastningskravet ökat med 0,5%-enheter.
ISK/KF eller aktie-/fonddepå?
Så i praktiken så tycker jag att det är fortsatt fördel ISK och KF jämfört med fritt sparande i form av aktie-/fonddepå. I vissa extrema scenarion så kan fritt sparande prestera väl om du äger ett värdepapper över lång tid och med hjälp av schablonmetoden vid realisering.
Kör jag ett backtest på Berkshire Hathaway som avkastat 20% i årlig avkastning, så uppnås breakeven efter ca 40 år. I praktiken tror jag få behåller en aktie så länge och det är få fonder som klarar sig så länge utan ett tvångsbyte i form av sammanslagning.
Skattefriheten upp till 300 000 kr innebär att även korträntefonder eller liknande lågriskplaceringar funkar på ISK eller KF numera vilket ökar flexibiliteten i sammanhanget.
ISK eller KF?
Vilken sparform är då "bäst" av ISK och KF? Som alltid beror det på men det generella tipset landar i ISK då den är flyttbar, beskattas i efterskott samt kan "kvittas" mot insättning. För den som vill spara i vanliga fonder så är ISK ett bra val helt enkelt.
Om du äger utländska aktier som delar ut så är KF bra på så sätt att du automatiskt får tillbaka mer av källskatten jämfört med ISK under normala förhållanden. Vidare så är det i en KF enklare att styra vilka efterlevande som pengarna ska vara öronmärkta för om du skulle avlida i förtid. Typfallet är barnsparande i eget namn med barnet som förmånstagare men då skattefriheten gäller per person så kan jag tänka mig att en del kommer att spara i barnens namn också eller istället. Skulle barnsparandet vara lyckosamt så gäller det dock att ha koll på förmyndarspärren i sammanhanget. Vidare så tillfaller pengarna barnet på 18-årsdagen automatiskt.
Hur sparar jag 2026 och framåt?
Då jag i huvudsak sparar i aktier så har jag dessa i olika kapitalförsäkringar för en smidigare källskattshantering. Jag förvaltar även en kapitalförsäkring för min frus räkning via fullmakt sen decennier så vi kan åtnjuta fördelar av den ökade skatterabatten i vår befintliga sparstruktur.
Våra barn är numera vuxna och de har sitt eget sparande på ISK och i fonder. Jag förvaltar fortfarande deras barnsparande då de ännu inte varit behov av något kapitaltillskott som att de bor i bra hyresrätter. Således kan deras "snöbollar" rulla på och åtnjuta effekten av ränta-på-ränta.
Jag fyller 55 i början av 2026 och skulle teoretiskt kunna börja plocka ut några tjänstepensioner som ligger i så kallade fribrev. Global Quality och Global Future är av sådant art men jag har inga planer på "nalla" på dessa eller dra ner på mitt lönearbete. Faktum är att tjänstepension och privat pensionsförsäkring/IPS har lägre schablonbeskattning än ISK/KF så allt annat lika så blir det bättre nettoavkastning om pengarna ligger kvar så länge som möjligt.
Slutligen har jag en hyfsad buffert på vanligt sparkonto för att kunna hantera mer eller mindre oväntade utgifter som det innebär att vara husägare.
Långsiktiga spelregler?
Då det även är valår 2026 så är frågan om vad som händer med skatten om det blir annan majoritet i riksdagen. VP och MP tycks vilja sänka gränsen för skattefrihet till 50 000 och S öppnar för att öka skatten för de med "stort" kapital (0,3%-enheter extra för kapital över 3 miljoner). Återstår att se vad som kommer fram i valrörelsen så småningom.
Vidare anser en del att skatten för ISK och KF är en förmögenhetsskatt vilket jag tycker är delvis vilseledande. Till skillnad mot förmögenhetsskatt så är det frivilligt att spara i en ISK eller i en KF. Vidare så är det enkelt att plocka ut sina pengar skattefritt vid godtycklig tidpunkt. Den gamla förmögenhetsskatten (avskaffades 2007) låg på 1,5% och fick en del att lämna landet. Beskattningen av ISK/KF är fortsatt konkurrenskraftig ur ett internationellt perspektiv och väldigt gynnsam om din avkastning är hög så har svårt att tro att den skatten i sig bidrar till ökad emigration.
Att skatten på ISK/KF är progressiv tycker jag inte är ett problem i sig så länge det inte blir stora negativa tröskeleffekter så att skatteintäkterna minskar (Laffer-kurvan). Som sagt så tror jag det är vettigare för både samhälle och individ att istället sänka skatten på löneinkomster, exempelvis genom att flytta upp eller slopa gränsen för statlig skatt.
Oavsett så vore långsiktigt hållbara spelregler kring skatt på sparande välkommet men det är nog att hoppas på för mycket tyvärr.
Vad är skattelogiken bakom schablonbeskattningen av ISK/KF?
Grunden för beskattning av ISK/KF är kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget utgörs av kapitalets storlek och insättningar under året. Detta kapitalunderlag används sedan för att beräkna en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas utifrån statslåneräntan sista november + 1% enhet. Schablonintäkten beskattas sedan med 30% likt vanliga kapitalinkomster.
Statslåneräntan kan liknas med så kallad riskfri ränta. Påslaget på 1%-enhet tillkom i en tid då räntan var nära 0 och då en del politiker sannolikt tyckte det blev lite för förmånligt. Påslaget skulle rent logiskt kunna motiveras utifrån förväntad riskpremie för exempelvis aktier. Är det rimligt att få den förväntade avkastningen från aktiemarknaden men "bara" skatta för riskfri ränta? Jag kan tycka att påslaget i viss mån är logiskt och rimligt. Höjs påslaget till 2% så börjar det bli mer tveksamt med tanke på att du inte kan kvitta förlustår och att det inte är någon garanti att börsen avkastar som den gjort historiskt.
Hur ser du på ISK/KF 2026 och framåt?
Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.
Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.
Datakällor: Riksgälden
Bildkällor: z2036
Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.
Global Future.png)
