Utländska aktier är som regel noterade i en annan valuta än SEK vilket innebär att du måste valutaväxla vid köp eller sälj av aktier. Ett fåtal aktörer har erbjudit olika valutakonton sen några år tillbaka och nu har äntligen nätmäklarna i form av Avanza och Nordnet infört valutakonton på ISK och kapitalförsäkring sen ett tag tillbaka. Tyvärr är det än så länge förbehållet Private Banking-kunder men det i alla fall en start och ett steg i rätt riktning.

Valutakonto - global investerares bästa vän?

Med valutakonton så finns det stora summor att spara avseende transaktionskostnader då de flesta betalar 25 punkter (0,25%) för valutaväxling. Så att sälja och köpa en aktie i EUR landar då på hela 50 punkter utöver courtage, så vid lite högre omsättning av portföljen så blir det en bytande årlig kostnad.

Under 2024 betalade jag totalt 0,19% av kapitalet i bara växlingsavgifter.

Hur funkar det med valutakonto?

Jag har nyligen börjat med valutakonton på min kapitalförsäkring hos Nordnet så jag tänkte redogöra lite kort för hur jag använder dessa.

För närvarande så kan man ha valutakonton i USD, EUR, DKK, NOK samt CAD. Jag saknar GBP och CHF så hoppas dessa adderas så småningom. [Edit: Avanza erbjuder CHF]

Växling sker manuellt och det gäller att hålla reda på tidpunkterna för när växlingen kommer att genomföras. Detta är en nackdel jämfört med automatisk växling då det kan innebära väntetid på några timmar före ett köp. Växlingen kostar sedan 7,5 punkter vilket ändå får anses som skäligt tycker jag.

[Edit: Manuell växling hos Avanza kostar 12,5 punkter och måste alltid ske mot SEK. Växling kan göras när som helst vilket är en fördel]

Hur mycket kan man spara?

Avanza och Nordnet har 25 punkter växlingsavgift i ordinarie pris som sagt. Montrose är billigare med 12 till 5 punkter beroende på storleken på ditt kapital. Savr tar 19 punkter. Då Montrose och Savr inte erbjuder valutakonto så utgår jag från Avanza och Nordnet.

Sälj och köp i samma valuta

Automatisk växling: 50 punkter

Valutakonto: 0 punkter

Sälj och köp i olika valutor

Automatisk växling: 50 punkter

Valutakonto: 7,5 punkter

[Edit: Avanza 25 punkter då det blir två växlingar]

Köp i utländsk valuta

Automatisk växling: 25 punkter

Valutakonto: 7,5 punkter

[Edit: Avanza 12,5 punkter]

Som synes finns det en del kostnader att spara in på vid användandet av valutakonto. I praktiken så är nog växling mellan EUR och USD det vanligaste scenariot utöver växling från SEK vid månadssparande.

Utdelningar?

Utdelningar kommer in på respektive valutakonto hos Nordnet så dessa behöver inte växlas givet att de återinvesteras i samma valuta. Förvisso tar Nordnet ingen avgift för utdelningar i utländsk valuta så i praktiken spelar det mindre roll egentligen i sammanhanget.

[Edit: Hos Avanza kommer utdelningar alltid i SEK och kostar 25 punkter för växling. Utdelningar i utländsk valuta är planerad]

Sammanfattningsvis

Valutakonton kan innebära stora besparingar i form av minskade kostnader för valutaväxling. Det kräver lite manuellt arbete och är inte lika smidigt som automatisk växling men det är hanterbart ändå tycker jag.

[Edit: Nordnet har ingen ränta på sina valutakonton till skillnad mot Avanza]

Hos Nordnet behöver du genomgå ett i mitt tycke klurigt kunskapstest samt ha en kredit kopplad för att kunna aktivera valutakonto. Min redogörelse i detta inlägg är inte heltäckande så läs igenom all fakta noga innan du kör igång med valutakonto.

Då Global Multi Strategy till största delen utgörs av tjänstepension så kan jag tyvärr inte nyttja valutakonton fullt ut. Jag hoppas valutakonto införs även för tjänstepension men det kan vara en för smal målgrupp är jag rädd för. Några punkter lägre årskostnad borde det kunna bli totalt sett ändå tror jag.

Vad tror du om valutakonton?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Flytta en kapitalförsäkring - hur och vad kostar det?

Flytt av försäkringssparande kan i viss mening vara ett vilseledande begrepp då innehållet i dessa typer av försäkringar inte går att flytta, till skillnad för exempelvis motsvarande tillgångar i en ISK. I praktiken så nytecknar du en försäkring hos ett försäkringsbolag du vill flytta till och dina tillgångar i din befintliga försäkring måste sedan säljas av för att frigöra likvida medel att flytta till den nya.

I fallet kapitalförsäkring så det liknande förfarande men det finns inte motsvarande flyttfunktionalitet mellan försäkringsbolag som för exempelvis tjänstepension, utan det står dig fritt om du vill flytta hela eller delar av pengarna till en ny kapitalförsäkring om du vill byta försäkringsbolag.

Om du vill flytta en kapitalförsäkring så uppstår vissa kostnader i form av skatter och avgifter som kan vara bra att känna till i sammanhanget så jag tänkte härmed redogöra för några exempel om vad det kan komma att kosta.

Beskattning

En kapitalförsäkring schablonbeskattas med 30% baserat på statslåneräntan sista november + 1 procentenhet. För i år så är beskattningen 0,888% (2,96% x 30%) av skatteunderlaget. Skatteunderlaget utgörs av värdet per årskifte och de insättningar som sker under året. Insättningar på andra halvåret räknas till hälften.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet och sedan månadssparande på 10 000 -> 1 000 000 + 60 000 + 30 000 -> 1 090 000 x 0,888% -> 9 679 i skatt

Då varje insättning i en kapitalförsäkring beskattas så medför detta att du bör undvika insättningar i onödan för att hålla nere skatten. Om ditt skatteunderlag håller sig under 150 000 för 2025 eller 300 000 från 2026 så blir det ingen skatt men har du mer än så beskattas varje insättning. För andra halvåret så beskattas dock insättningarna till hälften som sagt.

När är det då bäst att flytta en kapitalförsäkring och vad kostar det i skatt?

Scenario a - flytt efter årsskifte, insättning innan halvårsskifte

Din kapitalförsäkring får en skatteskuld vid årsskiftet baserat på försäkringsvärdet per årsskiftet och många försäkringsbolag debiterar 1/4-del direkt eller i nära anslutning. Du flyttar sen ifrån försäkringsbolaget som då debiterar resterande 3/4-delar i samband med att du avslutar försäkringen.

Du för över hela beloppet till en ny kapitalförsäkring och du får en ny skatteskuld ungefär lika stor som den du redan betalat beroende på din värdeutveckling under perioden.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring före halvårsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet) + 1 000 0000 (insättningen) -> 2 000 0000 x 0,888% -> 17 760 i skatt

= +100% extra skatt

Scenario b - flytt efter halvårsskifte, insättning innan årsskifte

Som ovan så får du betala din återstående skatteskuld vid flytt från ditt försäkringsbolag.

Skillnaden blir att din nya skatteskuld blir hälften så stor jämfört med scenario a givet att du för över pengarna från och med 1 juli.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring efter halvårsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet) + 500 000 (halva insättningen) -> 1 500 0000 x 0,888% -> 13 320 i skatt

= +50% extra skatt

Scenario c - flytt efter halvårsskifte, insättning efter årsskifte

Samma skatteskuld som ovan när du tar ut dina pengar. Dessa kan du ha på sparkonto tills årsskiftet passerats för att sedan sätta in i din nya försäkring. Skattemässigt blir det ungefär likvärdigt som om du hade haft kvar försäkringen över årsskiftet beroende på värdeutveckling. Optimalt så vill man ta ut pengarna så nära årsskiftet som möjligt men det kan finnas begränsningar hos försäkringsbolaget att förhålla sig till.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps strax innan kommande årsskifte och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring efter det kommande årsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet)  -> 1 000 0000 x 0,888% -> 8 880 i skatt

Insättningen efter det kommande årsskiftet kommer att beskattas med en annan statslåneränta vilket är likvärdigt skattemässigt med om motsvarande belopp hade funnits på en kapitalförsäkring över årsskiftet, dvs om insättning hade skett innan årsskiftet. En sådan insättning hade dock beskattats med 50% i enlighet med scenario b ovan

= skatteneutralt

Avgifter

Om du äger aktier eller andra börshandlade produkter i din kapitalförsäkring så kommer det att kosta i form av transaktionsavgifter att flytta till en annan kapitalförsäkring. I huvudsak courtage och eventuella valutaväxlingsavgifter.

Exempel: Du säljer av dina aktier värde 1 000 000 varav hälften är i utländsk valuta. Courtage är 0,15% och valutaväxlingsavgift 0,25% -> 1 000 000 x 0,15% + 500 000 x 0,25% -> 1 500 + 1 250 -> 2 750 i säljavgifter

Du köper sedan tillbaka dina aktier i din nya kapitalförsäkring för 0,1% courtage och 0,1% valutaväxlingsavgift -> 1 000 000 x 0,1% + 500 000 x 0,1% -> 1 000 + 500 -> 1 500 i köpavgifter

Totalt sett så kostar flytten 4 250 i transaktionsavgifter

Det kan även finnas andra avgifter att förhålla sig till i samband med en flytt men de är som tur är mer ovanliga numera. När du avslutar din gamla försäkring så kan försäkringsbolaget ta en återköpsavgift och även debitera upplupna andra avgifter om sådana finns.

Ditt nya bolag skulle kunna ta en så kallad premieavgift på insättningen men de är ganska sällsynta som tur är.

I de flesta fall så blir det inga extra avgifter i samband med flytt men värt att kolla upp innan oavsett.

Sammanfattning

En flytt av kapitalförsäkring kan kosta en del som synes så det är ett beslut som bör tänkas igenom ett varv extra.

Ur skattehänseende så är en flytt av kapitalförsäkring mest gynnsam runt ett årsskifte. Sen kan det vara rationellt att flytta så snart som möjligt ändå, exempelvis om du betalar en mycket högre rörlig avgift i din nuvarande kapitalförsäkring jämfört med den du vill flytta till.

Det vore välkommet från konsumentperspektivet om flytt av kapitalförsäkring blev skatteneutralt. Rutiner för flytt av tjänstepension eller privat pensionsförsäkring finns redan och det vore nog förhållandevis enkelt att sätta upp extra rapportering till Skatteverket vid flytt av kapitalförsäkring då försäkringsbolag ändå måste rapportera dit sen skatterabatten infördes 2025.

Hur tänker du kring flytt av kapitalförsäkring?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Mitt årsresultat 2024 för Global Multi Strategy ("GMS")  i all ära men vad har min förvaltning kostat under året? Var kommer avkastningen ifrån? Hur stor del av portföljen omsattes? Dessa frågor tänkte jag besvara i och med detta inlägg efter att ha manglat 2024 års transaktioner i Excel.

Global Multi Strategy förvaltning 2024 - djupdykning

Totalavkastning

Om jag går på min nätmäklares officiella årsvärden så får jag fram ett lite högre resultat än mina tidigare beräkningar och total årsavkastning landar då på +32,3%.

Avkastningen kom främst från stigande kurser men även valutamedvind bidrog såväl som en liten andel från utdelningar. Intäkter från aktielån var blygsamt och bidrog med en ynka punkt (0,01%-enhet) vilket förstås inte syns i grafen.

Utdelningar

Jag är inte längre någon utdelningsjägare sen snart 5 år tillbaka men det är ändå ett trevligt inslag som fyller på kassan för att sedan kunna återinvesteras. Portföljens direktavkastning är sannolikt blygsam och jag har inte orkat räkna ut den exakt men gissar på att den är mindre än en procent i skrivande stund.

Knappt 1%-enhet av årets totalavkastning kom i alla fall från utdelningar och Games Workshop stod för nästan en femtedel av dessa i absolut värde.

Valutautveckling

Att beräkna exakt valutautveckling för hela min portfölj är lite omständigt men lite överlagsberäkningar baserat på hur de olika valutorna i portföljen utvecklats gentemot kronan i år resulterar i knappt 5%-enheter av totalavkastningen. Valutor kan trenda fram och tillbaka över tid men just kronan tycks mestadels trenda nedåt mot de stora valutorna över tid vilket gynnar globala aktier sett till totalavkastning.

Kursutveckling

Merparten av totalavkastningen kommer från mina bolags kursutveckling och totalt blev det drygt 26%-enheter som innehaven skrapade ihop. Merparten av portföljen har bidragit men de tre innehav som haft bäst absolut värdeutveckling är:

1. Nvidia +6,5%-enheter
2. TSMC +4,5%-enheter
3. Games Workshop +2,4%-enheter

Dessa tre vinnare står alltså för drygt 40% av årets totalavkastning vilket kanske understryker vikten av "Let your winners run".

Totala kostnader

Portföljens totalavkastning är förstås beräknad netto, dvs efter avdrag av alla kostnader men hur stora var just dessa 2024?

Totala kostnader landade på 0,8% relativt utgående värde för 2024. Dessa kostnader består av skatter, avgifter samt övriga kostnader relaterat till min förvaltning.

De kostnader som kan jämföras med fonders avgifter är allt ovan utom skatter. Min årliga kostnad hamnar då på 0,44% vilket är högre än billiga indexfonder men klart lägre än aktivt förvaltade fonder.

Skatter

Skatter utgör en stor del relativt sett och var netto 0,36%, det vill säga nästan halva kostnaden. Dessa skatter består av avkastningsskatt, stämpelskatt och källskatt. Merparten var avkastningsskatt och en mindre del var stämpelskatt för mina köp i brittiska och franska bolag. 

Att avkastningsskatten ändå blev ganska låg trots hög statslåneränta beror på att merparten av GMS består av tjänstepensionsdepåer och dessa beskattas klart lägre än Kapitalförsäkring och ISK.

Stämpelskatt debiteras vid köp av vissa bolag beroende på deras säte och exempelvis brittiska bolag kostar 0,5% och franska 0,3%.

Källskatten för erhållna utdelningar blev faktiskt nettopositiv för året då återföringen av källskatt blev större än den dragna för 2024. Detta berodde på återföring av en klump källskatt från 2021 som gottskrevs under 2024.

Avgifter

Då min nätmäklare inte tar någon fast eller rörlig avgift beroende på kapitalets storlek så utgörs mina avgifter av transaktionskostnader som courtage och valutaväxling. Då jag ofta köper mindre poster så blir courtaget ofta relativt högt då det är svårt att trixa med olika courtageklasser för optimalt pris under en intradag. Courtaget landade till slut på 0,18%. Valutaväxling kostar 25 punkter spread och totalt landade kostnaden på 0,19%. Här hoppas jag att valutakonto kommer att införas för i år vilket borde kunna spara några kronor framåt.  

Övrigt

Övrigt är andra kostnader som kan hänföras till min förvaltning. Jag har ett abonnemang för tjänsten Quartr bland annat och totalt blev denna post 0,07%.

Omsättning

Hur stor andel av portföljen omsattes under året? Jag beräknar omsättning med att summera alla transaktioners storlek och jämför beloppet med utgående värde.

Ofta köper jag mindre poster i flera bolag om jag har en kassa och vid sälj kan det bli större belopp om jag bestämt mig för exit. Under året så blev det 106 stycken köp och 52 sälj. Omsättningen av dessa utgjorde totalt 61% av utgående värde.  

Summering

Jag är mycket nöjd över årets avkastning och ganska nöjd över kostnaderna. Avgifterna hade gärna fått vara lägre förstås men de är ändå relativt låga och kan nästan konkurrera med billigare fonder.

Min strategi innebär en viss omsättning av portföljens innehav men det är inte så dumt att låta vinnare löpa, förvisso lätt att säga med facit i hand :)

Hade du några vinnare i portföljen 2024 och hur ser dina förvaltningskostnader ut?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: z2036, DALL-E

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Fondavgifter

När jag suttit och utvecklat min senaste sparkalkylator så har det blivit uppenbart hur fondavgifterna drar iväg i absoluta tal vid stort kapital och lång spartid.

Vad är en fondavgift?
Med fondavgift menas den årliga administrativa avgiften som dras från fondens värde varje dag proportionellt. Det vill säga att när fondbolaget fastställer dagens NAV-kurs (Net Asset Value = värderingskurs) så drar man först av 1/365 av den årliga avgiften. Utöver detta så tillkommer transaktionsavgifter och annat smått o gott men dessa är nästan försumbara för en stor aktör.

Hur påverkar fondavgiften?
På kortare spartid så betyder inte fondavgiften så mycket för värdeutvecklingen men på längre sikt så blir det omvänt "ränta-på-ränta"-effekt vilket man se i min sparkalkylator och i detta exempel.

Jag har 11 fonder, vilken fondavgift ska man räkna med?
I mitt verktyg ska man ange portföljens viktade fondavgift i fältet för Rörlig avgift så beräknas den sedan över tiden tillsammans med andra eventuella avgifter. För exempelvis fondförsäkringar så finns det ofta en kapitalavgift som man får addera till den viktade fondavgiften.

Såvitt jag vet så är det bara SPP som anger den viktade fondavgiften för fondförsäkringar så hos alla andra försäkringsbolag får man nog räkna ut den själv.

Hur räknar man ut den viktade fondavgiften?

Skapa en tabell i Excel eller motsvarande verktyg och mata in dina fonder, värdefördelning samt fondavgift som i tabellen nedan:

Fond	Andel	Avgift	Viktad avgift
Access Global	19.9%	0.20%	0.04%
Global High Dividend	19.9%	1.02%	0.20%
Parvest Bond USD	12.5%	0.50%	0.06%
Access Europa	11.6%	0.20%	0.02%
Penningmarknadsfond	6.9%	0.00%	0.00%
LF Fastighetsfond	6.8%	1.40%	0.10%
SEB Läkemedelsfond	6.5%	1.50%	0.10%
Sweden High Dividend	5.1%	1.25%	0.06%
Access Asien	4.7%	0.20%	0.01%
Spiltan Investmentbolag	3.4%	0.20%	0.01%
Carnegie Indien	2.7%	2.20%	0.06%
			0.66%

Den viktade avgiften räknas ut genom att man multiplicerar andel med avgiften.

Den totala viktade avgiften erhålls sedan genom att addera respektive fondinnehavs viktade avgift.

Exemplet ovan är från min ordinarie tjänstepension vars fördelning ser ut så här i ett cirkeldiagram:

Hur mycket kommer fondavgifterna kosta under spartiden?

Nu är jag inte så sugen att exponera mina riktiga värden så vi räknar från ett fiktivt exempel (ingen hänsyn tagen till inflation):

• Lisa 25 år, önskad pensionsålder 65 (dvs 40 års spartid)
• Lön 25 000 ger 1 125 i månadsinsättning (4,5% av lön)
• Fast årsavgift på 120 samt en rörlig kaptalavgift på 0,5%
• Statslåneränta 3% (estimerat snittvärde)
• Årlig löneökning 2%
• Viktad fondavgift på 0,66% ger total Rörlig avgift 1,16%
• Värdeutveckling 8%/år

Som vi ser så landar vi på en total avgift på 446 312 och i runda slängar så står fondavgifterna för över hälften av detta.

Vill man utgå från exemplet ovan för egen beräkning så finns det här.

All-in Avanza Zero med andra ord?
Nja, om en fond överpresterar sitt index över tiden så kan det vara värt en högre avgift. Vill man ha oddsen på sin sida så ska man allt annat lika sträva efter så låg avgift som möjligt. Hittar man två indexföljande globalfonder så bör man rimligen välja den billigaste.

Trixet är nog att blanda lite mindre dyrare nischfonder med breda billiga indexfonder tror jag och få en total viktad avgift som är rimlig.

Den viktade fondavgiften betyder en hel del kan man konstatera, vilka fonder har ni och vad har ni i viktad fondavgift?

Läs mer

Sparkalkylator Deluxe version 1.1

Mitt senaste verktyg Sparkalkylator Deluxe har fått ett väl mottagande och hör till de mer populära inslagen på bloggen.

Har knåpat ihop en ny version och implementerat lite mindre uppdateringar efter feedback och eget bevåg.

Förvaltningsform
Nytt fält för förvaltningsform för enklare inställning av möjliga värden.

Skatteberäkning
Ny beräkning av skatt för ISK/KF enligt föreslagen skattehöjning.

Länkrapport
Stöd för att ange egna värden i webbadressen så att man sedan kan spara en länk med dessa inställningar.

1. Starta verktyget som vanligt genom att klicka på knappen uppe till höger
2. Ändra värden och inställningar tills du är nöjd
3. Klicka på rapportlänken längs ner och sedan kan du spara som bokmärke

Detta innebär att man nu kan spara värden för sina olika portföljer så att man kan hålla lite koll på dess förväntade värden efter sparperioden.

Lite förslag och exempel på tillämpningar:

Tjänstepension fond

http://z2036.blogspot.se/p/sparkalkylator-deluxe.html?sparform=PF&form=F&startkapital=100000&inbetalt=80000&sparande=1000&da=0&vu=8&spartid=25&favgift=120&ravgift=1.5&courtage=0&ur=0.0&slr=2.0&divr=false&divf=M

Räntekonto

http://z2036.blogspot.se/p/sparkalkylator-deluxe.html?sparform=DS&form=R&startkapital=0&inbetalt=0&sparande=1000&da=1&vu=0&spartid=15&favgift=0&ravgift=0&courtage=0&ur=0.0&slr=2.0&divr=true&divf=Y

Hoppas ovanstående funktionalitet underlättar användandet av verktyget.

Värdena man får fram via verktyget är förstås estimat baserat på medelvärden men bör fungera som riktlinje vid långsiktigt sparande och möjliggör mer exakt beräkning av skatter och avgifter än andra verktyg jag sett på Internet.

Jag har fått förfrågan om att simulera historisk börsutveckling och man skulle kunna tänka sig något liknande för statslåneräntan men det är inget jag prioriterat i dagsläget.

Saknar ni något?

Läs mer

Fonder eller aktier?

Vad är bäst att spara i - fonder eller aktier?

Som vanligt beror det på en rad faktorer vad som passar bäst men tänkte resonera lite kring mina åsikter i frågan.

På senare år har en hybrid av fonder och aktier blivit populär: ETF (Exchange Traded Fund).

En ETF är en fond som handlas över börsen och värderas i realtid.

Om vi börjar med en generell jämförelse på några utvalda egenskaper:

	Aktie	Fond	ETF
Courtage	Ja	Nej	Ja
Avgift	Nej	Ja	Ja
Diversifierad	Nej	Ja	Ja
Snabbhandlad	Ja	Nej	Ja

Tabell ovan är som sagt generell och varje punkt förtjänar en liten fördjupning.

Courtage
Är den avgiften det kostar att köpa eller sälja ett börshandlat värdepapper. Sedan en tid tillbaka kan man få courtage från 1 kr / 0,25% vilket möjliggör handel i mindre poster. Är man långsiktigt i sitt innehav så spelar courtaget mindre roll och tvärtom om man handlar ofta.

En fördel med fonder är att de handlas courtagefritt (finns några undantag med fonder som har köpavgifter).

Vinnare: Fonder
-----

Avgift
Fonder och ETF:er har normalt en administrativ årsavgift (0,1-2,5%) som dras från fondvärdet varje bankdag proportionellt. Denna avgift är alltså inbakad i den kurs som redovisas publikt (NAV-kurs).
Utöver denna avgift så tillkommer transaktionskostnader men dessa är oftast väldigt små jämförelsevis och oftast på endast 1 punkt (0,01%) på årsbasis.

Det finns fonder som i princip är avgiftsfria som Avanza Zero och Nordnets superfonder.

Brummer som kanske mest är kända för sina hedgefonder erbjuder faktiskt ett tjugotal indexfonder avgiftsfritt vilket måste anses vara bäst på den svenska fondmarknaden.

Aktier är ingen motsvarande exklusiv årsavgift även om alla bolag indirekt har en administrationskostnad i förhållande till börsvärdet.

Vinnare: Aktier
-----

Diversifierad
En fond/ETF består normalt sett av många ingående värdepapper vilket medför hög grad av diversifiering och inbyggd riskspridning.

En aktie är oftast kopplad till ett bolag och då blir riskerna generellt större.

Vissa aktier kan ha hög grad av diversifiering beroende på inriktning och annat. Det bästa exemplet på sådant är nog investmentbolag som kan liknas med en fond då de har många olika innehav samt vissa administrativa kostnader som kan jämföras med en avgift.

Vinnare: Fonder och ETF:er
-----

Snabbhandlad
Aktier och ETF:er handlas över börsen och kan säljas och köpas godtyckligt under dess öppetider.

Fonder är lite trögare i sin handel och beroende på handelsplattform kan det gå många bankdagar innan en order är genomförd i sin helhet. Vissa hedgefonder handlas månadsvis vilket medför långa handelscykler av dessa.

Man kan diskuttera huruvida snabbhandlad är en fördel eller ej men vid exempelvis extrema händelser har man större möjlighet till snabb omallokering om man kan handla via börsen.

Vinnare: Aktier och ETF:er
-----

Så vad är då bäst?

Aktier kräver ofta lite mer tillsyn och kunskap om enskilda bolag vilket gör att fonder passar bättre för en nybörjare och/eller en passiv/bekväm sparare.

Jag är ingen expert på aktier eller på hur man värderar bolag men tycker mig vara tillräckligt insatt och intresserad för att vilja välja bolag själv istället för att köpa dessa indirekt via en fond.

En utav de viktigaste egenskaper om man är långsiktig i sitt sparande är avgifterna vilka blir otroligt viktiga över tid då ränta-på-ränta påverkas.

Ett räkneexempel på detta vore på sin plats så här kommer ett:

MSCI-index vs. SPP Aktiefond Global - räkneexempel

Ta MSCI-index mot SPP Aktiefond Global (0,31% i avgift).

Om man räknar från 1970 (året innan jag föddes) så har totalavkastningen för MSCI inklusive utdelningar varit 6570% vilket känns väldigt imponerade må jag säga.

Om vi lägger på en avgift på 0,31% och räknar retroaktivt, så får vi en totalavkastning på 5712% istället enligt mina beräkningar. Fortfarande imponerande siffror men nästan 860 %-enheter som försvunnit i avgifter.

Vad blir motsvarande för aktier?

Man får en initial inköpskostnad på 0,25% samt löpande courtage för återinvestering av utdelningar.

Om vi tänker oss en direktavkastning på 5% så kostar det 0,25% * 5 = 0,0125% i årlig investeringsavgift som kommer att höjas något i takt med utdelningshöjningar. O andra sidan lär man få bättre courtage med tiden när beloppen blir större. Ganska stor skillnad jämfört mot fondens årliga 0,31% hur som helst.

Nåväl, detta ämne skulle man kunna skriva mycket om men jag tror jag avrundar lite snabbt med några enkla tumregler:

• Är du långsiktig i ditt sparande, välj aktier och/eller fonder med låg avgift för större delen av din portfölj
• Är du en passiv sparare och allmänt ointresserad av aktier, välj en stor andel globala fonder med låga avgifter

En fördel med fonder/ETF:er som jag inte nämnt är att man kan komma åt att investera i lite mera exotiska marknader och branscher på ett bekvämt sätt, exempelvis i en Indien-fond eller i en ETF inriktad på Internet-säkerhet.

Vad tycker ni? Har jag missat någon viktig aspekt?

Läs mer

BRF - Sänkt avgift eller amortering?

Nyss hemkommen från årsstämman för den BRF jag är medlem i och kan konstatera att föreningens ekonomi utvecklas i rätt riktning och är relativt god i dagsläget.

Då föreningen gör rejäla överskott tack vare låga räntor och sett till det starka kassaflödet så väcktes frågan om det snart är dags att sänka avgiften?

Nuvarande strategi är att amortera likviditetsöverskottet vilket gör att lånen minskar i stadig takt men skulle det vara bättre att sänka avgiften istället?

Låt oss räkna:

Amortering inom föreningen omräknat till medlemsandel: 10 000

+ Föreningens lån och räntekostnad minskar vilket stärker ekonomi på kort och lång sikt

+ Amortering bokförs som kapitaltillskott för medlemmen vilket innebär upplupen skatteeffekt på 2 200 (vid 22% reavinstskatt)

- Avgiften är oförändrad

- Alla medlemmar "tvingas" att amortera

Sänkning av avgift motsvarande belopp som ovan: 10 000 -> 833 / månaden

+ Minskad nettokostnad som slår direkt på boendekostnaden

+ Sannolik värdeökning av BR

- Föreningens ekonomi svagare än vid amortering

Så vad väljer man?

Frågan har jag delvis berört i ett tidigare inlägg.

Jag tycker amortering är bäst då det gynnar både nuvarande såväl som framtida medlemmar i form av skatteeffekten samt den stärkta ekonomin för BRF:en.

Lägre avgifter ser bra att vid en snabb anblick och slår sannolikt igenom snabbare på "marknadsvärdet" även då amorteringsvarianten borde slå minst lika mycket och mer på sikt.

Man skulle kunna använda minskad avgift till amortering på sina bostadslån men där blir effekten lägre så länge privatpersoner har ränteavdrag på 30% (vilket BRF saknar).

Något som jag tror skulle underlätta i allt detta är om man visualiserar avgiften så jag gör ett försök utifrån årsredovisningen:

Man kan då konstatera att andelen räntekostnad är relativt hög och kommer att slå hårt vid högre ränteläge. Amorteringsdelen är rejäl för att vara för en BRF men här ingår också bokföringsmässiga avsättningar till framtida underhåll.

Jag tror på fortsatt hög andel amortering så länge räntekostnaden har en hög andel av totalen.

Vad hade du valt? Sänk avgift eller amortering?

Läs mer

Årskönika 2014

Då var det dags för mig att sammanfatta 2014 ur ett privatekonomiskt perspektiv, så här kommer z2036:s

2014 har varit ett förhållandevis händelserikt år på den annars tröga svenska finansmarknaden. 

Ingen ny sparform har i och för sig tillkommit men en är på väg att försvinna: privat pensionssparande / IPS. 

Storbankerna ångar på i gammal stil, så det nya står nischbanker för (som vanligt).

Här är mina vinnare för i år:

• Årets bank
• Skandiabanken
• Stabil Internetbank utan avgift
• Komplett betalningssortiment utan avgift
• Smidig kontohantering internt som externt utan avgift
• Flitigt med kampanjer och nyheter
• Prisvärt övrigt sortiment av produkter och tjänster, en komplett bank
• Årets sparbank
• Avanza
• Courtage från 1 kr för ISK och KF, perfekt för månadssparande
• Årets bank för bolån
• Skandiabanken
• Tydliga rabatter utan krav på helkundsengagemang och som gäller tills vidare
• Årets kreditkort
• Skandiabanken
• Avgiftsfritt Visakort med upp till 60 dagars räntefri kredit, rese- och elektronikförsäkring samt att man får Eurobonuspoäng för varje krona man handlar för.
• Årets kontokort för utlandsvistelse
• Santander
• MasterCard utan årsavgift och valutapåslag samt 12 fria kontantuttag per år världen över
• Årets sparkonto
• Santander
• Buffertkonto, hög ränta med fria uttag och insättningsgaranti
• Årets ekonomipodd
• #Sparpodden
•  För bredden, spellängden och humorn
• Årets ekonomiblogg
•  40procent 20år - Utdelning & Värdeinvestering - www.4020.se
• Alltid hög kvalitet på inläggen, "less is more"
• Årets pensionsbolag
• Nordnet/Avanza
• Direktsparande i aktier till sin pension utan skalavgifter är svårslaget
• Årets avgiftshöjning
• De försäkringsbolag som chockhöjt sina flyttavgifter utan att meddela sina kunder på ett schysst sätt och i god tid
• Årets amortering
• Amortering inom BRF, minskar reavinst och stärker föreningens ekonomi
• Årets statslåneränta 
• Sista november
• 0,90%, nytt ATL

Ovanstående är mina högst personliga, delvis subjektiva åsikter, utmana gärna...

Sannolikt var detta mitt sista inlägg för i år, det har varit ett givande år där min lust att blogga väcktes på nytt såväl som mitt intresse för sparande.

Jag ser fram emot 2015 och jag kommer nog att fokusera något mer på mitt huvudområde, dvs test av mjukvara då jag har spännande händelser inbokade bland annat. Men ekonomi kommer fortsatt ligga mig varmt om hjärtat så ett och annat inlägg ska jag nog kunna få till plus kanske något verktyg.

Närmast väntar nya förhandlingar med barnen om månadspengen 2015 samt månadens aktie för januari...

Läs mer