Courtage - vilken modell vinner till slut?

Som global aktienörd så ligger mina förvaltningskostnader främst i transaktionsavgifter fördelat mellan courtage och valutaväxlingsavgifter.

Jag gillar att köpa mindre poster åt gången för att kunna bygga position vartefter min övertygelse ökar och för att jämna ut behovet av tajming. Vidare så är det enkelt att återinvestera utdelningar löpande om minicourtaget inte är för högt då den relativa kostnaden annars blir för stor. Säg att du ska återinvestera 1 000 kr och minicourtaget är på 39 kr, då blir courtaget nära på 4% vilket nog få anses som relativt högt.

Detta har medfört att jag har courtageklass mini hos Avanza och Nordnet ("nätmäklarna") där jag handlar mestadels. Jag var även kund hos Nordea ett tag men när de höjde minicourtaget till 29 kr i kombination med att jag behövde en kontantinsats så avslutade jag mitt engagemang där.

Fördelen med Nordea jämfört med nätmäklarna är att du inte behöver tänka på vilken courtageklass du har för stunden och att du får ett ganska ok rörligt courtage när du handlar för lite större summor. Hos båda nätmäklarna kan du förvisso numera byta courtageklass en gång per dag men det är inte optimalt då du kanske vill handla för olika summor under en dag, vilket blir omständigt med planering och tajming. Önskvärt är att det alltid blir "best execution", dvs optimalt relativt pris oavsett beloppet du köper för.

Gemensamt för Nordea och nätmäklarna är att de tar 0,25% i valutaväxlingsavgift. Detta ger en totalkostnad på köp av merparten av utländska aktier på 0,50% för nätmäklarna för courtageklassen mini och motsvarande 0,34% för Nordea (de har 0,09% rörligt courtage oavsett belopp men som sagt minst 29 kr).

Nu har Savr aviserat en ny courtage-modell för deras kommande aktiehandel där du har ett lågt minicourtage på 1 kr och sedan får mellan 0,20 - 0,05 % rörligt courtage beroende på storleken för din affär. Vidare har de en lägre valutaväxlingsavgift i form av 0,19%. Denna modell förefaller spontant attraktiv men hur blir det i praktiken? 

Dags att skrivbordstesta:

Courtagemodeller - vilken vinner till slut?

Test 1: USA-börsen

Då jag är en global småsparare så testar jag att beräkna total handelskostnad på USA-börsen där jag handlar mest. Således tar jag courtage för olika belopp och adderar valutaväxlingsavgiften.

Av resultatet ovan så förefaller Savr var billigast oavsett belopp men värt att notera är de tröskeleffekter som deras courtagemodell medför. Vid handel kring brytpunkterna 50 000 respektive 100 000 så blir det billigare totalkostnad att komma över gränsen vilket ger incitament att försöka handla för några 10 000 extra när man ändå håller på. Relativt låg totalkostnad är förstås välkommen men här tycker jag ändå att Nordeas modell är rakare och lättare att ta till sig.

Nätmäklarna är billigare än Nordea upp till drygt 10 000 och därifrån blir de i särklass dyrast. För att kunna konkurrera med Nordea för högre belopp så behöver man byta till courtageklass Mellan/Medium (rörligt courtage 0,089%) och då handla minst för ca 80 000 kr åt gången då minicourtaget är mellan 69 kr till 8 USD.

Min slutsats är att Savr kommer att vara billigast upp till 20 000 och från 50 000 och uppåt. Mellan 20 000 och 50 000 det likvärdigt mellan Savr och Nordea. Hade Savr haft en liknande courtagemodell som Nordea med minicourtage 1 kr och rörlig avgift lägre än 0,09% oavsett belopp så hade det varit "home run".

Test 2 - Stockholmsbörsen

Om vi kör samma belopp fast med handel på Stockholmsbörsen istället så blir resultatet lite annat. Nätmäklarna är fortfarande dyrast med courtageklass mini men Nordea blir billigast ända upp till 100 000 kr. Här syns tröskeleffekter än mer tydligt med Savrs couragemodell och det är först över 100 000 som de drar ifrån jämfört med Nordea.

Från 100 000 blir courtageklasserna Mellan/Medium konkurrenskraftiga för nätmäklarna och från 200 000 (ej med i grafen) så vinner courtageklass Fast pris på 99 kr över Savrs 0,05% rörligt.

Summering

Det är välkommet att konkurrensen tilltar och att fenomenet courtageklasser utmanas. Det finns förstås andra faktorer än pris som spelar roll vilken aktör man väljer för sin aktiehandel. Nätmäklarna har bra plattformar med lite olika egenskaper och där ligger kanske Nordea lite efter vad jag kan minnas under min tid som kund.

Hantering av utländsk källskatt är en viktig fråga för många och där återstår det att se om Savr kommer att erbjuda kapitalförsäkring och vilka egenskaper den kommer att ha i sammanhanget.

Personligen så hade möjligheten till valutakonto varit värdefull för mig då det finns mycket pengar att spara med ett sådant. Här blir det spännande att se vad en annan uppstickare vid namn  Montrose kan kombinera med utlovat valutakonto och courtageklass-fri courtagemodell.

Jag kan konstatera att Savrs courtagemodell sannolikt är den billigaste för utländska aktier utifrån småspararperspektivet och det ser ut som att utbudet av marknader blir ganska bra också.

Avslutningsvis så är mina tester baserat på ordinarie pris och det går säkert att få lite bättre villkor vid förhandling eller om ditt kapital är modell större.

Vilken courtagemodell föredrar du?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Avanza, Nordea, Savr
Bildkällor: z2036

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.