2017-02-12

Utdelningsinvestering

Utdelningsinvestering är kanske hetare än någonsin och undertecknad har säkert bidragit till att värva en och annan till "sekten".

När man ser begreppet allt oftare i olika sammanhang så kanske det är på sin plats med någon sorts "definition" av strategin? Handlar det om att samla aristokrater? Eller är det aktier med hög direktavkastning det handlar om? Legenden Lundaluppen bistår ofta med insiktsfulla tweets och inlägg som är tänkvärda i sammanhanget.

bildkälla: Twitter

Det finns sannolikt inte en allrådande och renlärig variant av strategin så jag gör härmed ett försök att ge min input i frågan så hoppas jag att ni läsare kan fylla på med ytterligare aspekter om vad utdelningsinvestering handlar om egentligen.

1. Bolaget ska lämna utdelning

Denna punkt tror jag vi alla är överens om, bolag som inte lämnar utdelning gör sig icke besvär i en renodlad utdelningsportfölj. Förvisso kan ett bolag anta en utdelningspolicy från att tidigare inte delat ut något och då platsar bolaget förstås. Ett exempel på detta är Cloetta.

Detta krav medför:
  • Du missar "fina" bolag som inte delar ut, exempelvis Berkshire Hathaway
  • Du missar bolag in en (tidig) tillväxtfas vilket är en nackdel om det är ett lönsamt och lovande bolag men de väljer (med all rätt) att återinvestera i verksamheten istället för att dela ut. 
  • Du undviker "förhoppningsbolag" som kanske inte blir något.
  • Du undviker "förlustbolag" då dessa inte delar ut eller åtminstone inte borde
2. Utdelningen ska vara stabil
  • Utdelningsandelen (utdelningens andel av vinst/kassaflöde) ska vara rimlig och uthållig. Här skiljer det sig åt mellan olika branscher beroende på behovet av investeringar i verksamheten men en låg utdelningsandel får nog ses som en fördel. Vissa bolag som exempelvis IT-konsulter, delar ofta ut hela vinsten vilket är i sin ordning men gör att utdelningen sannolikt kommer att variera över tiden beroende på konjunktur.
  • Bolagets framtidsutsikter påverkar sannolikt oddsen för en stabil utdelning över tid och oavsett strategi så är nog denna punkt den viktigaste om man är långsiktig i ett bolag.
3. Direktavkastningen ska vara hög och/eller förväntad utdelningstillväxt

När jag letar aktier (finns det några kvar till mig?) till mina utdelningsportföljer så tittar jag i huvudsak på två parametrar utöver punkterna ovan:
  • Direktavkastning (Yield) - senaste officiella ordinarie utdelning / aktuell kurs
  • Förväntad (utdelnings)tillväxt (Growth) - estimat på kommande periods vinsttillväxt
"Allt annat lika" som det heter, så är förväntad totalavkastning = Yield + Growth och jag kallar den summan för zYG-score i brist på bättre begreppsnamn. Avkastningen på Growth baseras på att kursen stiger lika mycket som tillväxten så att Yield blir densamma över tiden.

Exempel:

En portfölj/aktie som har en Yield på 5% och uppskattad Growth på 3% borde avkasta 8% per år över tiden "allt annat lika".


bildkälla: z2036

På förekommen anledning så mäter jag dessa parametrar för mina utdelningsportföljer så att man kan uppnå önskad balans.

En portfölj med angivna värden ovan borde gå så här över tiden:
bildkälla: z2036

Denna modell är kanske lite naiv och simpel men den har funkat ganska bra än så länge och gör enligt mig att man kan ha ganska många bolag i portföljen om man är lagd åt det hållet. Givetvis så kikar jag även på att P/E, utdelningsandel, kassaflöde m.fl. är rimliga så att värderingen i mer klassisk mening är "sund". Vidare så spelar bolagets framtidsutsikter och "kvalitet" också roll i sammanhanget och så ska de passa in i en utav mina "korgar". Jag kombinerar utdelningsinvestering med en global och väl diversifierad allokering som ni kanske vet.

Applicerar man ovan punkter när man letar aktier så kan man fråga sig om bolag som Telia, Ratos och Ericsson platsar i en utdelningsportfölj? Vidare så underkänner jag preferensaktier med evig löptid då dessa blir extra räntekänsliga och sannolikt ger måttlig totalavkastning över tiden. Sen tror jag inte att man på fel grunder ska luras att köpa aktier som har extrautdelningar men som räknas in i direktavkastningen (Axfood, SHB m.fl.). Med Lundaluppens tweet ovan i tankarna kanske man borde fundera över Fortum? Och hur står sig enfastighetsbolagen i sammanhanget?

Att utdelningsinvestering generellt har presterat relativt bra har sannolikt stort samband med ränteläget och givet en fortsatt miljö med historiskt låga räntor tror jag att det även fortsättningsvis kan ge god riskjusterad avkastning.

Vad är utdelningsinvestering för dig?

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

25 kommentarer:

  1. Hej Stefan!

    Mycket bra och läsvärt inlägg! Håller med dig om det du skriver och ser utdelningsinvestering nästan precis på samma sätt. Jag har med ytterligare ett krav utöver dina på bolag jag plockar in, jag vill helst se en god historik vad gäller att ej sänka utdelningen, då jag ser det som en enorm styrka från ett bolag att även i "dåliga tider" klara att bibehålla utdelningsnivån. Därför försöker jag ofta kika på historik ända tillbaka till 2007-2008 för att få med senaste krisen vi hade. Detta borde också göra att man lyckas sålla bort ytterligare några företag som eventuell skulle kunna ta stor skada under nästa större nedgång.

    Vad gäller DA eller Growth så prioriterar jag hög tillväxt före hög direktavkastning och då blir ju kassaflödet lidande i början, men förhoppningen är att det på lång sikt skall ge bäst totalavkastning. Det finns ju inga rätt eller fel här så det är spännande att fundera över olika scenarion.

    Må väl och ha en fortsatt bra söndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra poäng med historik. God historik är meriterande men inget absolut krav för min del utan jag tycker nog att utsikter framåt är viktigare. Hur bolagen kommer att klara nedgång beror nog på och kan vara vanskligt att dra växlar på historiskt beteende. Exempelvis 3M som haft utdelning 100 år i rad och höjt de 59 senaste tillfällena, tappade 50% under finanskrisen. Kommer det att upprepa sig vid nästa kris? Svårt att veta tycker jag, min extrema diversifiering gör att enskilda bolags beteenden blir mindre viktigt tror jag.

      Tack för feedback och din input!

      Radera
    2. Hej igen!

      Tack för svar och jag håller med dig om att framtidsutsikterna är det absolut viktigaste vid inköp av ett bolag. Det jag menar är att om man en dag kommer vara beroende av utdelningar för att betala räkningarna så vill jag ha "tryggheten" att bolaget i alla fall under förra finanskrisen klarade att bibehålla utdelningsnivån. Om kursen droppar 50% spelar ingen roll så länge de har "råd" att fortsätta betala ut sin utdelning. Sedan är det precis som du skriver väldigt svårt att veta hur ett bolag kommer agera vid nästa liknande situation, men det känns i alla fall som en bra indikator på hur det kan komma att agera tycker jag.

      Även jag satsar hårt på diversifiering (äger 42 bolag idag),vilket är lite av samma anledning, men jag vill fortfarande inte att något bolag skulle sänka utdelningen :)

      Må väl!

      Radera
    3. När ett bolags utsikter framåt avseende utdelning blir sämre får man fundera på om det passar i portföljen. Jag har slängt ut Telia och Ratos av den anledningen då inte tror på bolagen de närmsta åren åtminstone.

      Tack för bra input och ha en skön söndag du med!

      Radera
  2. Din definition ovan är väl rätt snarlik det man återfinner i litteraturen, och det som praktiseras så vilt i främst usa (sedan efter IT bubblan). Om man fokuserar på denna strategi så väljer man ju samtidigt medvetet en ganska låg avkastning, men ganska trygg, över tid. Jag själv nyttjar det i begränsad grad, då jag söker avsevärt högre avkastning. Men, jag tittar alltid på utdelningarna, då de tenderar vara ett gott tecken på ett bra företag och kvalitet i vinsterna. Jag tror dock det här fokuset i usa på utdelningsaristokrater är tämligen missvisande. Speciellt i dagens mer snabbt föränderliga omvärld. I grunden måste man förstå bolagen man investerar i, och ders förutsättningar.
    Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tittar man just på aristokraterna så brukar väl de gå bättre än index iaf? Som jag varit inne på förut tror jag inte strategin är bäst över lång tid men att den riskjusterade avkastningen blir anständig och man kan ha något mer flexibel sparhorisont än annars. Om ett decennium eller två vet vi :-)

      Tack för bra input!

      Radera
  3. Tack för ett läsvärt inlägg som alltid!

    Är själv fortfarande grön på aktieinvestering, vilket leder till min nybörjarfråga:

    Hur kommer du fram till 8% avkastning? Har du en utdelning på 5% och planerar att behålla aktien "för evigt" så kommer inte kursutvecklingen dig till gagn?

    Tacksam för förtydligande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska man leva på utdelningarna så kan en högre direktavkastning vara att föredra före tillväxt men ett visst skydd mot inflationen behöver man så att helt ignorera tillväxt tror jag är dumt.

      Rent krasst så är det totalavkastning fram tills dess att man slutar spara som spelar roll oavsett hur den fördelar sig. Behåller man aktierna för all framtid så ska man fundera ett extra varv på framtidsutsikterna före hur hög utdelningen är oavsett.

      Tack för feedback och hoppas din fråga blev besvarad i ngn mening.

      Radera
  4. Riktigt bra och intressant inlägg!

    Jag skrev ett liknande inlägg igår där jag jämförde aristokraten JNJ med just Fortum.

    http://frihetsmaskinen.blogspot.se/2017/02/hog-utdelning-eller-utdelningstillvaxt_11.html?m=1

    Jag har börjat fundera lite själv på om jag kanske borde fokusera ännu mer på tillväxt. Hög utdelning ger ju mer pengar att leva på kortsiktigt men ett alternativ kan ju vara att sälja av lite? Så länge totalavkastningen blir högre så borde det vara det logiska valet?

    Mvh / Frihetsmaskinen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Desto längre sparhorisont ju mer tillväxt borde man nog vara viktad mot tror jag.

      Tack för feedback och ett bra inlägg!

      Radera
  5. Det är intressant vad du tar upp om det låga ränteläget. När jag började spara i aktier för ungefär 15 år sedan var utdelning ingen stor sak utan det noterades mest att många mogna aktier gav utdelning. Tror till och med att man i perioder fick mer pengar från ett bra sparkonto på banken än vad man fick i utdelning i flera aktier.

    Tror som dig dock att det är osannolikt att vi får ett såpass högt ränteläge att utdelningssparande skulle bli ett rent olönsamt alternativ eftersom det inte är sannolikt att västekonomierna växer i så hög takt igen att större räntehöjningar behövs för att kyla av. Är i det långa perspektivet i så fall mer orolig för risken för lägre utdelningar när makrotrender i avtagande befolkning i väst gör sig gällande om något decennium.

    Att utdelning har blivit mer populärt hänger utöver låga räntor nog också samman med att företagen själva inte har varit sena att haka på trenden. Det är bra för företagen med lojala köp och behåll-ägare som bidrar till en stabil och förutsägbar aktiekurs. Att Castellum och H&M nu delar ut två gånger per år är ett exempel på hur man anpassar sig till trenden.

    Sedan inbillar jag mig att de flesta utdelningsinvesterare inte försöker slå index (annars kan man lika gärna köpa indexfonder med låga avgifter) utan främst är ute efter en jämn, kontinuerligt ökande inkomst som gärna får vara lite obligationsliknande.

    Som du är inne på finns det egentligen ingen enhetlig definition på utdelningsinvesterande. Det är ju inte så konstigt egentligen för det finns ju en hel uppsjö olika strategier för att försöka slå index, satsa på värdeinvestering mm. så varför skulle det inte förhålla sig på samma sätt med utdelningsinvesterare? De som vill leva på utdelningar satsar t.ex. ofta mer på utdelningstillväxten som där är helt avgörande medan de som snabbare vill se portföljen växa på medellång sikt satsar mer på absolut utdelning än tillväxt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja räntan är nog den viktigaste parametern i sammanhanget och TINA hjälper till att efterfrågan på utdelningsaktier är hög.

      Tack för mycket bra input!

      Radera
  6. Hej. Bra summering och tankar. Vilka bolag ser mest intressanta ut i dag tycker du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina favoriter f n är norska Data Respons och Atea som både har hög direktavkastning och god tillväxt. Vidare är Microsoft och Apple givna som basinnehav i en utdelningsportfölj då de sannolikt kommer att höja sina utdelningar under överskådlig tid.

      Är lite försiktig i fastighetssektorn nu när räntan kryper uppåt men Hemfosa framstår som attraktivt värderat tycker jag.

      Tack för feedback och kommentar!

      Radera
  7. Själv har jag gått mer till att fokusera på bolagens tillväxt och tillväxtmöjligheter snarare än vilken direktavkastning de ger. Ett slags skifte från (hög) utdelning till utdelningstillväxt. Går jag steget ut släpper jag kravet på utdelning i både teori och praktik, men jag är svag för aktier som ändå ger utdelning. Men har börjat fokusera på att utdelningen snarare bör vara låg (=mer tillväxt) än hög. Men jag blandar upp med ett gäng högutdelare också och bygger två portföljer.

    Tror utdelningsinvestering leder tankarna rätt om man bara inte stirrar sig blind på själva utdelningen utan vad som finns bakom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din sista mening sätter nog fingret på en viktig aspekt i sammanhanget. Jag tror även att din strategi är mer framgångsrik på sikt men att utdelningsinvestering är ett bättre "all-round"-sparande.

      Tack för kommentar!

      Radera
  8. Jag har väl i princip gått samma väg som Gustav här, ja i någon mån längre, eftersom jag har en aktie i portföljen som inte ens delar ut (CanaDream), och jag saknar helt högutdelare. Total direktavkastning mot inköp ligger på ca 2,0 %, den organiska utdelningsökningen 2016 runt 10 %. Räknar med något liknande i år. Håller sig våra mätare stabila är jag ikapp dig i fråga om yield till just 2036 :) Ja på det jag äger nu, såklart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På lång sikt så tror jag ni är inne på rätt spår och i en utav pensionsportföljerna så är jag mer inriktad mot "global growth".

      Tack för kommentar!

      Radera
  9. Ligger lite mitt emellan folk som skriver här. Har en del högutdelare (högutdelare för mig är över 5.5%), och försöker i allmänhet hålla mig ganska långt borta från direktavkastningar om under 2.5% - helst inte under 3.0%. Det finns i min mening tillräckligt med kvalitetsbolag i spannen 3-5% direktavkastning som dessutom ger en hälsosam tillväxt, vilket ger lite mitt emellan - Yield OCH growtht.

    Jag har ett par aktier kvar jag i det långa loppet vill bli av med - NWH.UN, BPF.UN, HR.UN, Stag Industrial och SNH för att vara exakt - men så länge ränteläget inte förändras och aktierna fortsätter de glädjande utvecklingstendenserna jag har sett så ser jag ingen anledning att förhastat kasta dessa. Har jag däremot ett bra köpläge på något mer långvarigt kommer jag använda detta.

    Utdelningsinvestering är för mig det jag kommer leva på resten av livet - därför försöker jag se det ur en lång horisont, men samtidigt planerar jag att ganska snabbt (inom 5-8 år) kunna börja dra mig tillbaka. Därför är BÅDE yield och growth viktigt för mig, vilket leder till en väldigt salig blandning.

    Min yield är väl ungefär 4.4% för tillfället, vilket är lite för högt för min smak. Jag siktar på att med försäljningarna av ovanstående aktier, vilket kommer slutföra mitt "skifte" av strategi", att hamna kring runt 3.7-3.8%.

    Mvh
    Aktievargen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter ganska klokt även om jag tror att BPF.UN funkar nu och över tiden.

      Tack att du delar med dig av dina tankar!

      Radera
  10. Yes, BPF.UN är lite av ett undantag. Går yielden under 4.5 eller 5% så funderar jag på sälj och kör över på något annat, men samtidigt är BPF.UN inte fastighetsorienterade som de andra jag nämnde. Det faktum att de inte är fastighetsorienterade och att man i BPF höjt utdelningen väldigt många gånger (mer än 15) på 15 år sedan IPO 2002 visar ändå att modellen är "sustainable" och tål även fluktueringar i konjunktur och ekonomi. Anledningen till varför jag "diskriminerar" mot dem är modellen, då företagets utbetalningar inte räknas som "dividends" utan beskattas annorlunda i Kanada (vilket också är varför utdelningen sänktes när beskattningen för icke-REIT-företag genomfördes). Ett fint företag utan tvekan, men tåls att läsa mer på.

    Bra inlägg som vanligt - ser fram emot mer snart! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med om att man inte vill betala lägre än 5% DA, blir spännande och se om det blir en höjning snart.

      Tack för feedback!

      Radera
  11. Jag gillar Lundaluppens citat med de 10 kronorna där. Det får mig att tänka på preferensaitier...

    Hur tycker du Björn Borg platsar i din mall? De delar ut men de delar ut lite väl mycket egentligen. http://aktiepappa.blogspot.se/2017/02/bjorn-borg-nu-lyfter-vi.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utdelningar på preffar kommer väl iof (förhoppningsvis) från ett positivt kassaflöde men det finns andra egenskaper med värdepappret som gör att de sannolikt inte är så bra på sikt.

      Björn Borg har jag avfärdat tidigare då utdelningsnivån har känts ansträngd med det kanske är bättre nu, tack för tips och kommentar!

      Radera
  12. Hej!

    Jag heter Alexandra och är redaktör på Financer.com. Vi har skapat en topplista för de bästa finansbloggarna 2016 och vi tog oss friheten att nämna er blogg vår lista, då den kvalificerade som en av dessa topp 50 bloggar.

    Ni kan finna inlägget här: https://financer.com/sv/sveriges-50-popularaste-bloggar-inom-finans-ekonomi/

    Tack för att ni skapar värde och delar det med andra finansintresserade!
    Hör av dig om ni inte vill att den ska publiceras i listan. Glad alla hjärtans dag!

    SvaraRadera