Jag arbetar som Pensionsspecialist i huvudsak sen 2016 och innan dess jobbat i 10 år med utveckling av IT-system för pension. Så jag tror mig kunna en del om pension (även om jag fortfarande då och då stöter på nya eller udda företeelser i pensionssammanhang). Så då jag även gillar transparens så tänkte jag bli lite personlig kring min egna pension och hur jag tänkt och tänker kring den.

Generellt så är det nog en hel del personer som blir lite besvikna när de gör en pensionsprognos, då de trodde att utfallet i form av kompensationsgrad (pensionens andel av lönen) skulle bli lite bättre än vad som visas. Det finns en rad olika förbättringsåtgärder kring pensionssystemet att göra men i grunden så anser jag att det är någorlunda rimligt och långsiktigt hållbart utformat för de flesta parter. Med det sagt så blir nog medel- och median-utfallet avvikande från mitt men jag hoppas oavsett att ni läsare kan få någon sorts inspiration eller insikt om hur man kan tänka kring sin egna pension. Men nog om pension i stort, nu över till 

(min) Pension?

Ett självklart verktyg i sammanhanget pension är förstås den utmärkta sajten Minpension.se. Här får du bland annat koll på vad du har för olika pensionsdelar och du kan göra pensionsprognoser. Jag använder självklart tjänsterna själv och jag ser fram emot att få ta del av Uttagsplaneraren nästa år när jag fyller 54 :) 

Jobba! Jobba! Jobba?

Pensionens storlek beror till stor del på vilka löneinkomster du haft genom livet. Jag har lönearbetat mer eller mindre sen jag var 15 år (heltid från 21 års ålder). Förr i tiden, dvs "på min tid" var det först vid 28 års ålder man fick tjänstepension som regel och lyckligtvis så införde min dåvarande arbetsgivare en individuell tjänstepension lagom tills jag hade åldern inne. I huvudsak så är det som sagt din inkomst som avgör pensionsavsättningarna och jag har (förstås!) fört statistik kring min lön sen jag skapade mitt första Excel-ark i början på 1990-talet.

Min årsinkomst har utvecklats relativt väl under all dessa år så pensionsavsättningarna till den allmänna pensionen såväl som tjänstepensionen (från 1999) har varit relativt goda. Hade jag bytt jobb i större utsträckning så hade jag kan kanske haft en än bättre löneutveckling men jag har som regel varit nöjd med mina anställningar såväl som lön och ofta lyckats ganska väl vid löneförhandlingarna. 

Friskvårdsbidrag säger du? Hur ser bolagets tjänstepensionslösning ut?

Att i möjligaste mån välja en anställning där det ingår tjänstepension är rationellt på många sätt. Om sådan saknas så bör rimligen lönen vara många tusenlappar högre allt annat lika för att kompensera och möjliggöra eget pensionssparande.

Mina anställningar i korthet och dess tjänstepensioner:

Individuella tjänstepensioner

Jag har genom åren lyckats samla ihop olika mindre tjänstepensioner och löneväxlingar till en depåförsäkring hos Nordnet, för trogna bloggläsare mer känd som Global Future. Värt att nämna är även den individuella tjänstepension som jag hade 2006 till 2016, nu känd som Global Quality efter en flytt till Nordnet. Premierna för perioden 2006-2016 är en stor förklaring till min relativt goda pensionsprognos. Vi hade på den tiden en ganska generös pensionsplan där mellan 5 - 25 % av hela lönen sattes av beroende på ålder.

Kollektivavtalade tjänstepensioner

Utöver dessa två depåförsäkringar så har jag bland annat en förmånsbestämd tjänstepension som heter FPK och en fondförsäkring FTPK hos AMF. Då jag jobbade några år på Bankgirot så har jag slutligen en fondförsäkring BTPK hos SPP plus en liten förmånsbestämd del BTP. Då dessa är kollektivavtalade så är valmöjligheterna begränsade men villkoren är ganska konkurrenskraftiga oavsett. Givet att jag jobbar kvar inom finans med kollektivavtal så kommer jag att få 80% av fullt förmånsvärde vilket kommer att ge en bra pensionsgrund livet ut. 

Premiepensionen

Då min fru jobbar i ett låglöneyrke inom omsorg samt jobbar deltid så överför jag avsättningen till min premiepension sen över 12 år tillbaka för att kompensera detta till viss del. Detta minskar förstås min pension. Är vi gifta som pensionärer så kan det ändå gynna hushållet totalt sett skattemässigt och om vi skilt oss så blir det en bra förstärkning av pensionen för min fru som annars sannolikt får en ganska låg pension.

Löneväxling

Utöver allt detta så har jag som sagt löneväxlat i omgångar men har inget aktivt löneavstående i dagsläget. Löneväxlingarna är också en stor anledning till mitt relativt goda pensionsutfall. Om du är höginkomsttagare så kan det i många fall vara ett gynnsamt sätt att spara extra till pensionen.

Totalt pensionskapital

Sammantaget så har mina pensionsavsättningar förräntats ganska ok och pensionskapitalet är nu fördelat så här:

Som synes, så det ungefär hälften allmän pension och hälften tjänstepension sett till det totala pensionskapitalet. Tjänstepensionen kommer för många att utgöra en stor del av totala pensionen och så är det även för mig.

Risker?

Vilken risk man ska våga ta med sin pension är en knepig fråga för de flesta. Det kan upplevas obehagligt när aktiemarknaden svänger kraftigt och speciellt om det inte är så långt kvar till uttag. Men utöver marknadsrisk så kan man också lägga till inflationsrisk vilket urholkar dina framtida köpkraft som pensionär om pensionstillgångarna inte ökar i samma takt som inflationen. Således gäller det att hitta en balans mellan "säkra" pengar och risktagande med "osäkra" dito.

Balanserad risk

Minpension.se har en mycket bra graf (se nedan) över vad som kan placeras utav dina olika pensionsdelar. Detta ger möjlighet att balansera mellan nämnda risker ovan. 

Inkomstpensionen kan inte placeras utan den utvecklas utifrån den allmänna löneutvecklingen och får nog bokas som relativt riskfri i dagsläget även om det realt blev skralt 2023 till följd av hög inflation.

Utöver inkomstpensionen så räknas nog förmånsbestämd tjänstepension som i princip riskfri där det slutliga utfallet beror på din lön och antal år inom avtalsområdet. Ofta finns det indexuppräkning vilket kan dämpa real urholkning men det är inte givet att så blir fallet beroende på villkor. 

Således är det knappt häften av min pension som jag kan utsätta för marknadsrisk. Personligen tycker jag då att 100% exponering mot aktiemarknaden är rimligt och då aktier är mitt största intresse så känner jag mig bekväm i detta. Totalt sett blir då marknadsrisken nästan som en blandfond med 50% aktier och 50% räntor. 

Min egna definition på risk är att nattsömnen ska vara god (utöver en pudel som ylar då och då) och inte störas av oro för aktiemarknaden. Jag har 12 år kvar till utbetalning ("z" som det heter i branschen) och planerar sedan att välja minst 15 års utbetalningstid på de valbara delarna vilket ger en total period på 27 år. Över så lång tid så har aktiemarknaden lyckats väl historiskt sett vilket ger ett visst stöd till min riskvilja i sammanhanget.

Vad blir det då för pension?

Ett bra och naturligt verktyg för pensionsprognoser är förstås nämnda Minpension.se. Deras verktyg Simulatorn använder Prognosstandarden (som undertecknad delvis har medverkat kring) i sina beräkningar och det är den som Pensionsmyndigheten och försäkringsbolag ska använda i sina prognoser.

Prognosen visar din framtida pension i reala termer jämfört med din nuvarande lön. Hur man ska tänka kring uttagstider och pensionsålder skulle kunna vara ett inlägg i sig men jag utgår från min avtalade pensionsålder på 65 år och uttag på 15 år för valbara delar som sagt och sedan livsvarigt på resterande delar. Detta ger ca 78% pension jämfört med min nuvarande lön de 15 första åren och sedan ca 52% livet ut från 80 års ålder.

För min del blir prognosen inte helt rättvisande då den inte beaktar min överföring av premiepensionen samt att avgifterna i de valbara delarna inte stämmer så bra då Minpension avvänder prognosstandardens schablonvärden. Då är jag utöver att vara Pensionsspecialist även är beräkningsnörd så har jag förstås ett eget Excel-ark för mina egna pensionsberäkningar.

Använder jag prognosstandarden men justerar för avgifter och premiepensionen så landar jag då på 81% för 15 år och sedan 51% livet ut enligt mina beräkningar.

Räkna defensivt eller offensivt?

Prognosstandarden anses av en del som defensiv avseende vad aktiemarknaden förväntas avkasta. Standarden räknar med en allokering på 75% globala aktier och 25% långa räntor. Nominella avkastningsantaganden för dessa är 6,5% respektive 2,5% vilket då blir 5,5% totalt. Jag tycker nog det är bra att vara konservativ i pensionsprognoser och i det avseende så är nog standarden rätt utformad sannolikt.

Om man som jag tänker 100% aktier på valbara delar så kan man justera upp real värdeutveckling från 1,9% till 2,9% före avkastningsskatt och avgifter enligt prognosstandarden ovan. Om jag då gör om beräkningen så landar jag på 85% respektive 52% vilket skulle kunna klassas som huvudscenario för min del.

Ett mer offensivt scenario annars skulle kunna vara 10% årlig nominell aktieavkastning då jag historiskt lyckats med nästan 13% CAGR sen 2009 (finns förstås inga garantier för detta framåt) och då landar beräkningarna på 103% och 54%. Att få mer än slutlönen de första 15 åren vore trevligt men inget jag räknar med i slutändan då "bollen är rund" även i detta sammanhang.

Så preliminärt så ser det rätt ok ut för min del de första 15 åren och en ganska ok pension livet ut om jag förhoppningsvis lyckas överleva mitt livlängdsantagande på 83 år. Skulle jag vilja ha högre kompensationsgrad från 80 års ålder så skulle jag kunna ta ut valbara delar på 20 år istället för 15 år.

Enligt Minpension.se så verkar min pension hamna ganska högt upp relativt andra i min kategori men jag tycker det är bättre på att fokusera på utfallet i absoluta tal och hur långt det kommer att räcka givet ens egna utgifter och drömmar kring livet som pensionär. 

Hur kan man då påverka pensionen?

Mina beräkningar ovan bygger på vissa antaganden/gissningar. Oavsett det så finns det lite olika möjligheter att påverka pensionen.

Jobba längre / deltidsjobba som pensionär

Att jobba längre än till 65 lockar mig väldigt mycket som det känns idag men hur jag kommer att resonera när jag är 60+ återstår att se förstås. Att senarelägga "z" och/eller att fortsätta jobba deltid samtidigt som pensionsuttag kan göra stor skillnad till det bättre. Om utfallet i pensionsprognosen inte blir enligt önskemål så är det nog denna punkt som kan göra störst skillnad av alla sätt av påverka pensionen som finns.

Eget sparande

Ett eget sparande kan göra skillnad och oavsett pensionsutfall så rekommenderar jag att alltid ha en stor buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser/möjligheter. Om föreslagen skattelättnad röstas igenom så är Investeringssparkonto ISK eller Kapitalförsäkring KF givna för det egna långsiktiga sparandet tycker jag. Är du höginkomsttagare så kan löneväxling vara ett alternativ som sagt.

Avgifter

Allt annat lika så är så låga avgifter som möjligt att föredra för din pension. Höga avgifter urholkar ditt pensionskapital rent matematiskt så det är en viktig parameter i sammanhanget. Premiepensionen och de flesta kollektivavtalade tjänstepensionerna erbjuder relativt låga avgifter i stort. Inom individuell tjänstepension kan det variera mycket och det kan vara lönt att se över vad man betalar där. För mina depåförsäkringar hos Nordnet betalar jag "endast" courtage och valutaväxlingsavgifter och min årliga avgift ligger preliminär på ca 0,2 procent 2023 vilket är jämförbart med en indexfond. Dessa avgifter kan jag sedan egentligen räkna av mot återföring av källskatt och ränta på de aktier som jag lånar ut till blankare.

Efterlevandeskydd

Jag har återbetalningsskydd för alla mina valbara pensionsdelar men skulle jag välja bort skyddet så skulle pensionen öka med några procentenheters kompensationsgrad de 15 första åren.

Här kan du räkna ut hur bland annat återbetalningsskydd påverkar kollektivavtalad tjänstepension. Mitt område FTP finns inte men använder jag ITP2 så ger det i alla fall en relativ fingervisning om skillnader.

Min fru har valt bort sitt återbetalningsskydd i sin tjänstepension då jag eller barnen inte har behov av det i händelse av det värsta. Detta förstärker hennes pension och med ränta-på-ränta kan det bli en liten slant extra vid god värdeutveckling.

Värt att notera är att det kan krävas en godkänd hälsoprövning inför en flytt av tjänstepension om återbetalningsskydd saknas.

Sammanfattningsvis

Hur stor pension behöver man då som pensionär? Det är nog bra att ha en plan avseende utgifter och att man anpassar sitt boende efter behov. Som regel är det svårare att låna som pensionär så det kan vara klokt att agera innan om möjlighet finns avseende boendet.

Vår plan som pensionärer är att ha en lagom stor lägenhet i Stockholm (gärna hyresrätt) och behålla vårt fritidsboende i Trosa som det känns nu. Utöver det så vill man gärna kunna unna sig resande utomlands och annat av livets goda. Vilken kompensationsgrad som behövs för detta är svårt att säga exakt förstås. Om man normalt sett sparar 10% av lönen så är en kompensationsgrad på 90% likvärdig då man förstås inte har samma behov av något långsiktigt sparande när man väl går i pension. Sen kan man fråga sig om man behöver 90% livet ut eller om behovet blir lägre när man uppnår en hög ålder (förhoppningsvis)? Att uppnå 90% är få förunnat men jobbar man lite extra samt har eget sparande så kan man nog komma närmare i alla fall.

Vilka är dina bästa pensionstips och vilken kompensationsgrad siktar du på?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Minpension.se
Bildkällor: Minpension.se

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Global Quality 5 år! Lessons learned?

För 5 år sedan så landade en för mig stor summa pengar i en nyöppnad depåförsäkring tjänstepension hos Nordnet. Tidigare hade jag haft denna individuella tjänstepension i en fondförsäkring hos Swedbank i drygt 10 år men att kunna placera i aktier och framför allt slippa avgifter utöver fondavgifter lockade till flytten.

Strategin hade jag klart mig från början, här skulle det investeras i utdelningsaktier! Jag handlade löpande och några månader senare var allt kapital investerat i 80 (!) bolag världen över. Portföljen/strategin döptes till Dividend Xtreme och innebar veckovis utdelning året om.

Drygt ett år senare så justerades strategin något och utdelningstillväxt prioriterades före hög direktavkastning, portföljen fick namnet Dividend Growth.

Fram tills pandemins utbrott i mars 2020 så hade jag krav på utdelning i portföljen men sen kom jag på "bättre" tankar och slopade kravet helt. Portföljen döptes om till Global Quality med fokus på lönsamma tillväxtbolag. Antal innehav har bantats succesivt under dessa fem år och är nu nere i 26 stycken i skrivande stund.

Som synes ovan är det först senaste året som portföljen genererat alfa och passerat globalt index med en liten marginal. I någon mening var inriktningen mot utdelningar inte rationell men sannolikt så var det även för många innehav utan kvalitet som dragit ner avkastningen de första åren.

Oavsett så är jag nöjd med att ha dubblat kapitalet under dessa 5 år och uppnått en CAGR på fina 15 %.

Fortsättningsvis så håller jag fast vid kvalitativa och lönsamma tillväxtbolag och portföljen får nog anses vara något mindre offensiv än den mer framåtlutande portföljen Global Future (även det en depåförsäkring hos Nordnet).

I grafen ovan kan jag konstatera att Global Future har presterat många gånger bättre än Global Quality. Visst hade det varit trevligt med facit i hand att köra samma strategi men jag är ännu inte tillräckligt övertygad kring min förmåga/strategi att gå "all-in" i offensiva tillväxtbolag men kombinerat tror jag Global Future + Global Quality framåt kan slå globalt index till en rimlig risk i alla fall.

Lessons learned?

• Var fullinvesterad hela tiden. För min del dröjde det flera månader efter inflytten innan jag var fullinvesterad vilket har kostat i avkastning.
• Fokusera på kvalitetsbolag. Desto fler innehav du har gör nog att risken för att "sämre" bolag tas in/ligger kvar ökar. Vilket antal som är optimalt kan man diskutera men 80+ bolag har nog sina utmaningar på många sätt.
• Anpassa och utveckla din strategi vartefter du får nya kunskaper och insikter.
• Saknar du tid/inspiration/lust att investera i aktier så utför fonder att bra alternativ.

Med facit i hand hade jag kunnat valt en global indexfond och fått nästan samma resultat men då hade jag inte fått den kunskap jag har idag på gott och ont. I skrivande stund så noterar Global Quality nytt ATH med +29,7% YTD och jag tror att portföljen har goda chanser att slå globalt index framöver.

För närvarande är jag nöjd med portföljens sammansättning men utfallet från Q3:orna och senare rapporter/nyheter avgör varje innehavs framtid då jag utvärderar löpande. Jag funderar på vilket avkastningskrav jag ska ha för portföljen och inser att om jag ska ha 15 % CAGR framåt så behöver jag nog byta ut en del bolag vars tillväxtutsikter och värdering inte är gynnsamma utifrån det. Jag ber att få återkomma i frågan :)

Sammanfattningsvis så gillar jag skarpt att kunna placera en del av pensionskapitalet i aktier och så här långt så är jag nöjd med avkastningen. Som synes ovan så är drygt hälften av min pension exponerad mot aktiemarknaden och då tycker jag att det är rationellt att ta lite högre risk i mina depåförsäkringar hos Nordnet. Utav dessa så tycker jag att Global Quality utgör en bra bas och Global Future en offensiv spets.

När jag ändå är inne på valbara delar i pensionen så kan jag bjussa på hur mina fondinnehav är fördelade totalt sett (tjänstepension och premiepension). Jag är nöjd med fördelningen och en årlig avgift på 35 punkter är inte så farligt tycker jag.

Vad tycker du jag kan lära mig av dessa 5 år och hur tänker du kring valbara delar i pensionen?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Global Dividend Growth firar 2 år!

För två år sedan genomförde jag en flytt av en tjänstepension från en storbanks pensionsbolag till en nätmäklares dito.

Det som lockade mig till flytt var att samla mina större tjänstepensioner på ett ställe, slippa skalavgifter samt att få möjligheten att investera direkt i aktier. Då min gamla pensionslösning hade en skalavgift på 0,5 % utöver fondavgifterna så är det riktigt skönt att ha sparat in den under dessa två år och de kommande åren till och med allt är utbetalt.

Så på förekommen anledning:

Global Dividend Growth firar 2 år!

I början av november 2016 så kom det alltså in en större klumpsumma på min nytecknade tjänstepensionsdepå så min första frågeställning blev: all-in eller dela upp köpen?

Trots vetenskapligt stöd för det förstnämnda alternativet så valde jag ändå att dela upp köpen i mindre portioner och det var först nästan 4 månader senare som jag hade köpt aktier för hela kapitalet.

Med facit i hand så hade det varit bättre med all-in men på något sätt så känns det skönt mentalt att sprida ut köpen i tiden även om det kanske gick relativt fort att bli fullinvesterad i aktier.

Strategi
Vid den aktuella tidpunkten var jag fortfarande smittat av utdelningar i stort varav den inledande strategin gick under namnet Global Dividend Xtreme. Målet vara att skapa ett kontinuerligt flöde av utdelningar från globala bolag. Med tiden och kanske lite färgad över framgångarna i mina mer tillväxtorienterade portföljer så byttes inriktningen mot utdelningstillväxt i år och portföljen kallar jag nu Global Dividend Growth. Detta innebär i praktiken ett krav på utdelning men utsikterna för tillväxt smäller högre än en direktavkastningen modell större.

Hur har det gått?

En årlig avkastning på 6 % är inte så imponerande även om nedgången i oktober är att skylla på till stor del.

Den riskjusterade avkastningen är nere på nollan för det senaste året men hade förstås varit positiv om mätperioden hade varit två år. Jag har önskat att portföljen skulle ha låg volatilitet men kanske har jag varit lite väl försiktig?

Nuläge och framåt?

Portföljen består av 71 innehav och jag kan nog tänka mig att minska med några framåt men vi får se hur det går med det.

Sannolikt är det undervikten mot USA och dollarn som bidragit en del till den relativt världsindex måttliga värdeutvecklingen.

Jag tycker nog att sektorallokeringen är ganska defensiv men vi får se hur detta faller ut i tider av oro.

Strategin är all-cap och lönsamma och växande mindre bolag har jag inga problem med att släppa fram i portföljen framöver.

Vilken strategi hade du valt för en långsiktig pensionsportfölj?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier. 

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza
Bildkällor: z2036, Pixabay

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Halvvägs där...

Min nya pensionsportfölj är nu investerad till hälften.

bildkälla: Nordnet

Då jag mot bättre vetande investerar löpande i många olika aktier så tar det en stund att bli fullt investerad. Jag hade hoppats på en dipp så att man kunde tanka större poster men marknaden är urstark för tillfället och just nu är det nog inget som talar för en större nedgång i närtid. Så i väntan på rekyl så fortsätter jag mina småköp så att utdelningar börjar komma in åtminstone.

Denna portfölj är min största mätt i värde och nu även avseende antal innehav. Tanken är att sikta på någon sorts "smart-beta"-allokering likt min utdelningsportfölj Global Dividend. Vad portföljen ska heta? z2036 Pension Dividend så klart :-)

Man kan förstås invända mot att utdelningsinvestering kanske inte är den bästa strategin på lång sikt men givet att jag jobbar i 20 år till så kommer denna portfölj att bli ett komplement till min förmånsbestämda pensionslösning (% av slutlön) som jag har nu. En tanke är att man skulle kunna påbörja utbetalning i förtid från den nya pensionsportföljen och då är utdelningsinvestering en bra strategi för detta enligt mig.

Min första pensionsportfölj (en gammal löneväxling i fribrev) kommer att bli mer inriktad mot "värde" och tillväxt utan krav på utdelning och kommer således att döpas till z2036 Pension ValueGrowth.

Tanken är alltså att ValueGrowth blir lite mer offensiv än Dividend.

Jag kommer ansluta Dividend till Shareville så småningom när köpen börjar minska i frekvens så att eventuella följare inte blir spammade innan dess.

För den som är nyfiken på innehaven och allokering så kommer här lite grafer att beskåda:

bildkälla: z2036

Detta bubbeldiagram är en aning fullspäckat och det kan vara svårt att identifiera alla innehav från den, däremot tycker jag den är intressant för att se fördelningen growth/yield.

bildkälla: z2036

Den strategiska allokeringen avseende sektorer är till största delen inriktad mot Konsument och jag har medvetet hållit igen lite på Fastigheter.

bildkälla: z2036

Stor andel Nordamerika sett till valutaexponering men de övriga valutornas andel kommer att öka med tiden är tanken. Mina "kanadensare" har jag köpt full andel i från början och därav att CAD har stor vikt.

Hur tror ni en globalt inriktad utdelningsportfölj funkar som pensionssparande på 10-20 års sikt?

Brasklapp: Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

En stockoholics bekännelser

Tänk dig en kampanj om courtagefri handel för S&P500 som sammanfaller med att man har en nyinflyttad tjänstepension med ett ansenligt stort kapital som behöver placeras.

Till detta ska vi lägga en dollarkurs som satt nya höjder under veckan och ett presidentval med många turer.

Vem i detta läge köper amerikanska aktier? Jag!

Jag heter Stefan och är stockoholic, detta är min berättelse från veckan som gått.

Har man som jag courtageklass Mini så får man en (o)vana att köpa små poster regelbundet och detta beteende med små poster har även gällt för denna veckas handel.

Nästan hundra (!?) köp summerar jag till under veckan som gått då jag både har haft liggandes order på köpsidan som till slut gått igenom samt att jag även har köpt direkt på säljsidan.

Min nya pensionsportfölj är nu investerad till ca 30% och ser ut så här bortsett från den stora kassan:

bildkälla: z2036

Tanken med portföljen är en "best of"-version av familjens olika portföljer men med fokus på utdelning och utdelningstillväxt. I min andra pensionsportfölj som är en fjärdedel i storlek av denna, så kommer jag att ha de icke-utdelande bolagen som jag tror är vinnare på lång sikt: Facebook, Alphabet, Amazon och Berkshire bland andra.

Ser man på direktavkastning och förväntad utdelningstillväxt (Growth) så landar vi på:

bildkälla: z2036

Då jag mestadels handlat "the usual suspects" denna vecka så har direktavkastningen (Yield) blivit relativt hög men när hela kapitalet är placerat så är tanken att Growth ska vara högre än Yield då jag tror det är bättre allokeringsstrategi på sikt.

Sammantaget siktar jag på en global utdelningsportfölj likt Global Dividend men med större fokus på tillväxt och med inslag av småbolag.

Denna portfölj är inte ansluten till Shareville ännu men jag kommer sannolikt göra det när tiden är mogen.

Vad tror ni? Visst hade en globalfond för 0,2% varit smidigare men är man stockoholic så är man...

Läs mer

Nytt jobb, nya tider?

Idag börjar jag på mitt nya jobb som Pensionsspecialist på Konsumenternas Försäkringsbyrå och nya spännande tider väntar!

bildkälla: Twitter, z2036, Konsumenternas

Samtidigt lägger jag en drygt 20 år lång karriär inom test och utveckling i "malpåse" vilket känns lite märkligt onekligen efter allt man byggt upp genom åren.

De senaste 10 åren har jag varit med på en fantastisk resa med Itello och varit delaktig i att möjliggöra för livbolagen att få kostnadseffektiva hållbara systemlösningar vilket i slutändan lär komma försäkringskollektivet till gagn förr eller senare. Jag kan passa på att göra ett sällsynt reklaminslag här på bloggen om att Itello söker folk till diverse spännande tjänster och att det lär bli många spännande projekt framöver som man kan vara med på.

När jag startade denna blogg för snart tre år sedan var det för att få utlopp för mina kunskaper inom ekonomi som jag ville dela med mig av.

Undermedvetet kanske det även var/blev för att "bygga varumärke" inom finansbranschen som komplement till det jag byggt upp inom mjukvarutestning genom åren (via blogg bland annat).

z2036-bloggen och även min framfart på Twitter har vuxit successivt med tiden och har varit starkt bidragande till möjligheten att få byta karriärsspår.

Nu kommer jag fortsättningsvis verka hos Konsumenternas gällande pension och försäkringar.

Pensioner och försäkringar ligger mig varmt om hjärtat och de ska bli fantastiskt kul att få jobba med konsumentnytta i dessa ämnen tillsammans med ett dedikerat gäng på byrån.

Pension handlar i mångt och mycket om långsiktigt sparande vilket kanske inte är så överraskande att jag känner lite extra för.

Det som tilltalar mig i olika försäkringslösningar är den kollektiva riskspridningen som är högst rationell och även att de innehåller solidariska aspekter som tilltalar mig mycket.

Jag må vara liberalt sinnad i grunden men jag tilltalas även starkt av kollektiva lösningar av rationell och frivillig art och jag kommer även fortsättningsvis att vara medlem i facket, fast nu i FTF istället för Unionen.

Även om jag gillar utdelningsinvestering så tillhör jag inte bloggfallangen som vill "gå i pension" i förtid utan jag ser framför mig att jobba längre än 65 som det känns nu (är ca 20 år kvar).

Då jag får bra feedback om det jag skriver om på bloggen så kommer jag fortsätta med den men sannolikt blir den mer renodlad mot aktier och fritt sparande.

Antal inlägg per vecka blir nog färre men förhoppningsvis blir det lite "less is more" gällande kvalitet.

ps. visste ni att z2036 står för det år jag förväntas gå i ordinarie pension?

Läs mer

Fondbyte: Ibland har man tur?

Då jag kommer att byta arbetsgivare i höst så tänker jag ta tillfället i akt och försöka flytta min ordinarie tjänstepension (utanför kollektivavtal) till ett försäkringsbolag med låga avgifter och som har ett större utbud av värdepapper att placera i.

För att inte behöva oroa mig för tajming i aktiemarknaden kring tidpunkten för flytten valde jag att byta till räntefonder förra veckan. Detta ser ut i skrivande stund att ha sparat många tusenlappar då jag hade turen att undvika Brexit precis.

bildkälla: Min tjänstepension / Swedbank

O andra sidan ser jag köplägen nu och fyller på i familjens övriga portföljer. Att tajma med aktier är svårt men med fonder är det än svårare då ett fondbyte ofta kan ta en vecka beroende på.

Även om det känns som attraktivt på aktiemarknaden framöver kommer jag att ligga kvar i räntefonder tills flytten är genomförd vilket förhoppningsvis är under hösten och innan årsskiftet.

Om man har riktigt tur träffar man en botten då man går in i aktier igen men det känns som att hoppas på för mycket och kanske av mindre betydelse då spartiden är nästan 20 år. 

När flytten väl är genomförd kommer jag nog att sprida köpen över flera månader tänker jag, vad tror ni om det?

Läs mer

Flexpension: Strejk is coming...

Inte helt oväntat så har Unionen varslat om strejk på grund av oenighet kring Flexpension.

bildkälla: z2036 original

Som ni kanske vet så är jag ingen anhängare av tvingande Flexpension då jag anser att den missgynnar anställda med normal eller låg lön vilket känns paradoxalt då syftet är bland annat att förstärka pensionen för de som verkligen behöver det.

En ytterligare paradox är att om det blir strejk så kommer uttagna medlemmar förlora avsättning till både allmän- samt tjänstepension då strejkersättningen är skattefri och sannolikt inte är pensionsgrundande. Jag har ställt frågan till Unionen vid ett flertal tillfällen via Twitter kring pensionsavsättningen men inte fått något svar i skrivande stund.

bildkälla: Twitter

Sista(?) paradoxen jag noterat är att krafter från statligt håll och en del andra aktörer förordar senarelagd pensionsålder vilket går stick i stäv mot Flexpensionens tanke om förtida (del)pension.

Det som jag kan tycka är bekymmersamt är att lyhördheten för sakliga argument och räkneexempel är obefintlig från Unionens sida och jag har i skrivande stund inte sett ett enda räkneexempel som påvisar några fördelar med Flexpension jämfört med en högre lön.

Jag skulle hellre se att Unionen ägnade sig åt att försöka upphandla rabatter på exempelvis fria sparprodukter att erbjuda sina medlemmar än att ha en obligatorisk tveksam lösning. När jag bläddrar igenom medlemstidningen Kollega så är annonser eller artiklar kring fritt sparande sällsynt medans erbjudande om lån förkommer frekvent och i olika former.

Argumentet om orättvisa jämfört med andra kollektivavtal köper jag inte då oavsett eventuella skillnader så är Flexpension en tveksam lösning i alla fall.

Ni som är medlemmar i Unionen, hur är Er strejkvilja?

*Brasklapp*******************************************

* Jag är medlem i Unionen och har inget samarbete   *

* med Almega                                        *

*****************************************************

Läs mer

Utdelningsinvestering - pensionssparandets Holy Grail?

Jag gillar att utmana med mina rubriksättningar ibland så att man väcker intresse och chansen till feedback ökar.

Den kanske något provocerande rubriken ovan lämnade jag först via en kommentar på ett inlägg hos den eminente bloggaren Gottodix (årets ekonomibloggare 2015) som förärade mig med ett separat inlägg som svar.

Men direkt till frågan:

Är utdelningsinvestering pensionssparandets Holy Grail?

Pensionssparande består av tre delar (den berömda "pyramiden"): allmän pension, tjänstepension samt privat sparande till pension.

Vi kan först förenkla det hela genom att fråga oss vart man skulle kunna tillämpa utdelningsinvestering i de olika pensionsdelarna.

Allmän pension - Här kan man endast förvalta en liten del själv via Premiepensionen (PPM) och även om det finns fonder som är inriktade på utdelningsaktier så är det inte möjligt att direktspara i de sistnämnda.

Tjänstepension - Även här är det svårt att direktspara i utdelningsaktier annat än i vissa tjänstepensionslösningar utanför kollektivavtal. Även om man är lyckligt lottad med en sådan lösning så är man ofta tvungen att göra om pensionsförsäkringen till en ren fondförsäkring i samband med utbetalning av olika praktiska- och legala skäl.

Privat pensionssparande - Sedan IPS och privatpension gått i graven då dess avdragsrätt upphört så är man hänvisad till fria sparformer så som vanlig depå/konto, Investeringssparkonto (ISK) eller Kapitalförsäkring (KF) om man vill spara extra till pension. Här har man alltså möjligheter att investera i utdelningsaktier och/eller fonder som lämnar kontantutdelning. Bäst lämpad sparform för utdelningsinriktat privat pensionssparande är enligt mig en Kapitalförsäkring hos en nätmäklare.

Så frågeställningen är i praktiken främst avsedd för ens privata pensionssparade och är då utdelningsinvestering the Holy Grail i det sammanhanget?

Utdelningsinvestering som privat pensionssparande

Följande egenskaper sticker ut lite extra enligt min mening för utdelningsinriktat pensionssparande:

• Flexibel utbetalningsstart
• Om möjligt så vill man att ens privata pensionssparande är flexibelt avseende utbetalningsstart så att man får större valmöjlighet att med tiden exempelvis gå ner i arbetstid. (här skulle jag kunna gå loss på Flexpension igen men Unionen har tröttnat för länge sen på mina försök att få de att inse att det är en låglönefälla)
• Flexibel utbetalningsstart medför att det blir svårare att veta när man ska växla om sparandet till säkrare värdepapper för att bevara värde. Det blir stor skillnad om man tänker börja med utbetalningarna vid 50, 55, 60 eller 65 års ålder när man ska inleda en sådan omallokering.
• En utdelningsportfölj är så gott som "alltid redo" för utbetalning och om man känner att det börjar bli dags för utbetalningsstart med relativt kort varsel kan man växla om i lagom takt från utdelningstillväxt (Dividend Growth) till hög direktavkastning (High Yield) för att öka utdelningarnas storlek om det behövs.
• Givet att utdelningarna inte sänks så spelar kurserna mindre roll vid utbetalningsstarten då om det är baisse så lär direktavkastningen vara hög på både High Yield och Dividend Growth samt vid hausse så lär man få bra betalt för sina Dividend Growth och man kan köpa High Yield för en större summa.
• Kombinerat och flexibelt sparande
• I takt med att utdelningsportföljen växer så minskar behovet av ett stort buffertsparande då man i nödsituationer kan göra uppehåll i sparandet och behålla utdelningarna tills man är på fötter igen.
• Detta skulle man kunna se som en nackdel för de med sämre ekonomisk disciplin.
• Höga utbetalningsbelopp livsvarigt
• Givet att man omallokerat till mestadels High Yield och portföljen har en direktavkastning på 7% motsvarar det 14 års temporär utbetalning för en fond- eller traditionell försäkring och detta utan att ens behöva röra kapitalet nämnvärt annat för schablonskatten!
• En normal livsvarig utbetalning från en pensionsförsäkring är värdet fördelat på ca 23 år vilket motsvarar en breakeven vid en direktavkastning på 4,4%.
• En nackdel?! här är att man troligen kommer att lämna ett stort kapital efter sig till arvingarnas glädje.
• Låga förvaltningskostnader
• Givet att man inte behöver omallokera aktier så ofta, blir courtage- och den totala kostnaden väldigt låg över hela livscykeln (exempel).
• Utdelningarna är courtagefria samt befriade från skatt om man tar ut dessa före mätpunkterna för schablonskatt.

Är då utdelningsaktier stabilare än andra aktier?

Beror på förstås, gäller att välja rätt typ av bolag och ha en väl diversifierad portfölj för att undvika ett enstaka aktier raderar ut en stor del upparbetat värde och framtida utdelningar.

Min tror är att 15 aktier som av många anses vara "the sweet spot" avseende diversifiering är för få och om man även vill få till en någorlunda jämn månadsutdelning så blir det till att ha många aktier i portföljen för att åstadkomma det.

En allmänt utbredd tro tycks vara att stabila utdelningsaktier innehåller en "kudde" som dämpar allmänna kursfall men huruvida det är alltid gäller är svårt att säga tror jag. Amerikanska utdelningsaristokraten 3M som höjt sin utdelning 57 år i rad sjönk med 50% under finanskrisen 2008-2009.

Men som jag varit inne på vid några punkter ovan så är vad kursen står i för en utdelningsinvesterare mindre intressant givet att utdelningarna inte sänks (vilket 3M och de andra utdelningsaristokraterna klarade under finanskrisen).

Att sätta ihop en bred diversifierad utdelningsportfölj är kanske inget för nybörjaren men med lite grundkunskaper och intresse så tror jag att många skulle lyckas till slut. En variant är att välja ETF:er och investmentbolag som jag varit inne på tidigare vilket kan vara bekvämare men medför dock högre total förvaltningskostnad.

Kan man inte åstadkomma allt detta även med tillväxtaktier?

Kanske, kanske inte. Man blir något mer beroende av tajming vid försäljningstillfällena och det kommer att kosta mer courtage när man behöver sälja av aktier i betydligt större utsträckning jämfört med en utdelningsstrategi enligt ovan.

Den flexibilitet som en utdelningsportfölj även erbjuder enligt ovan kan inte riktigt en strategi med tillväxtaktier matcha i alla lägen tror jag.

Gottodix har sannolikt rätt i att för en lång sparperiod så lär tillväxtaktier vara det som ger störst chans till bästa totalavkastning vilket jag själv även praktiserar i min tjänstepension löneväxling där siktet är inställt på 65 års ålder för utbetalningsstarten.

Slutligen

Holy Grail?

"The value of any practice depends on its context. There are good practices in context, but there are no best practices." källa: http://context-driven-testing.com/

Det finns många parametrar och sammanhang att ta hänsyn till när man väljer sparstrategi för sitt privata pensionssparande men vill man ha en flexibel, kostnadseffektiv och relativt stabil lösning så tror jag att konceptet med en väl diversifierad utdelningsportfölj ligger bra till generellt. Nyckeln till konceptet är att hitta aktier med stabila och helst ökande utdelningar över tiden vilket förstås är en utmaning i sig.

Hur tänker ni?

Läs mer

Utdelningsstrategi som pensionssparande - strategisk allokering

Bloggen näst mest populära inslag hittills är det om utdelningsstrategi som pensionssparande så jag tänkte att en uppföljare kanske skulle uppskattas.

Sedan jag skrev inlägget så har man blivit (förhoppningsvis) klokare och fått lite nya influenser.

Det startade med ett grymt inlägg från bloggaren Långsiktig Investering som innehöll en tabell med upptrappning av direktavkastning och minskad utdelningstillväxt över tiden.

Sen insåg jag att jag hade konceptet mitt framför näsan i ett av mina utvecklingsteam jag jobbar i dagligdags.

Så vad handlar det då om?

Jo, desto närmare "utbetalning" man kommer, det vill säga den dagen när man slutar spara och börjar behålla utdelningarna så kan det vara en fördel om man växlat innehav till stor vikt High Yield istället för Dividend Growth då man vill ha så stora utdelningar som möjligt och utdelningstillväxten är mindre intressant.

Vanligtvis i en fondförsäkring så är generationsfonder och generationsportföljer uppbyggda så att man ökar andelen räntefonder beroende på hur långt det är kvar till pensionen. Man "säkrar" pengar som snart ska betalas ut.

För ett utdelningsbaserat (pensions)sparande så är en tanke att man inte ska behöva sälja av aktierna utan att utdelningarna ska omvandlas till utbetalningar istället för att återinvesteras.

Jag tror att vid lång sparhorisont så ska man ha stor andel Dividend Growth för att sedan växla om till High Yield desto närmare utbetalning man kommer.

Tid till utbetalning	Dividend Growth	High Yield	Growth	Yield	Totalt
>25	90%	10%	7.7%	0.9%	8.5%
20-25	75%	25%	6.4%	2.1%	8.5%
15-20	50%	50%	4.3%	4.3%	8.5%
10-15	40%	60%	3.4%	5.1%	8.5%
5-10	30%	70%	2.6%	6.0%	8.5%
<5	20%	80%	1.7%	6.8%	8.5%
>0	15%	85%	1.3%	7.2%	8.5%

Ovan är ett förslag till allokering mellan aktietyperna beroende hur lång tid man har kvar innan man slår om från sparande till utbetalning.

Det kan vara lämpligt att ligga kvar med en viss andel utdelningstillväxt även vid påbörjad utbetalning så att man får ett visst skydd mot inflationen i alla fall.

Givet att man inte säljer av några aktier så får man ändå över 7% av värdet utbetalt varje år vilket motsvarar ca 14 års utbetalning i en vanlig pensionsförsäkring.

Det fina med utdelningskonceptet är dock att utbetalningen blir livsvarig givet att ingen aktie minskar eller ställer in utdelningarna!

Normalt så räknar pensionsbolagen med ca 23 års livslängd vid livsvarig utbetalning, vilket motsvarar ca 4,3% av värdet som ska utbetalas varje år (exklusive eventuell ränteuppräkning) så en utdelningsportfölj med High Yield kanske inte är så dumt i jämförelse.

Vill man ha högre utbetalningsbelopp än 7% samt inte lämna något värde i arv efter sig så kan sälja av lite utöver utdelningarna men då minskar även storleken på de sistnämnda givetvis.

Man ska nog se sin utdelningsportfölj som ett komplement till sina andra pensionsdelar och beroende på vilken pension man får enligt prognos så kan man anpassa sparandet därefter.

Använder man min sparkalkylator de luxe så ger 100 000 i startkapital och månadssparande på 1000 kr en utdelning på 6 200 kr / månad (ej hänsyn tagen till inflation) efter 20 års sparande.

Oavsett syfte så lär en utdelningsportfölj ge en större frihet och flexibilitet utifrån dess storlek och man kan se fram emot ålders höst med stor tillförsikt.

Är det så här enkelt?

High Yield-konceptet är den svaga punkten då den är relativt oprövad och kommer den att funka över tiden?

Min portfölj Bil2020 är uppbyggd med High Yield-aktier i huvudsak och direktavkastar 8,5%.

Konceptet påbörjades i höstas så om vi mäter utvecklingen från 1:a september så ser det ut så här:

Efter en så kort mätperiod är det svårt att dra stora slutsatser men helt klart är att den stod emot januaridippen bra relativt sett.

Vad tror ni om konceptet med utdelningsportfölj som pensionssparande?

För bra för att vara sant?

Läs mer

Veckan som gått: 2016-03

Ännu en händelserik vecka på börsen är till ända.

Det var med blandade känslor som man bevittnade depåuppgången i fredags då man ska placera månadssparandet nästa vecka och "rean" tycks vara slut. Funderar på om man ska koppla kredit för att ha i sådana tillfällen men då kanske man skulle ligga med hävstång över tiden då jag har svårt att låta bli köpknappen. Vi får se.

---

Mina tankar kring balans mellan direktavkastning och utdelningstillväxt tycktes vara populära om man ser till antal sidvisningar och den uppföljande grafen blev även den uppskattad.

---

Veckans bästa ekonomipoddar för min del blev UA:s PengaPodden samt Syding/Sunströms 25 minuter.

---

Glädjande är att Kristina (Pensionsträsket) och Claes Hemberg (Avanza) har "tagit över stafettpinnen" för återköp av pensionsförsäkringar då jag inte har något mer att återköpa och Kristina var först ut att upptäcka de nya reglerna från årsskiftet. Många andra medier och aktörer hakar nu på, "2:a på bollen" :-)

---

Veckans portföljhändelser

Händelse	Aktie/fond	Portfölj	Kommentar
Köp	Investor A	z2036 Global Dividend
	SEB C
	Castellum
Sälj	GlaxoSmithKline PLC		Hälften. sämre utsikter för utd
Utdelning	Realty Income	De flesta
	Northwest
	GlaxoSmithKline PLC	z2036 Global Dividend
		z2036 Pension
Nyhet	Castellum	Utdelningshöjning 6,5%	:-)

Sålde av lite GSK och tog in Investor i utdelningsportföljen då direktavkastningen är anständiga 3,2% och framtida sannolik höjning av utdelning till 10 (9). Vidare passade jag på att fynda lite SEB och Castellum.

Castellums utdelningshöjning var lite bättre än jag räknat med och utsikterna för kommande år känns mycket goda då lågräntemiljön tycks bita sig kvar.

Lämplig avslutning på detta inlägg blir en bild över Castellums utdelningshistorik, varsågoda och njut!

Läs mer