Tankar kring schablonbeskattning av kapital

Jag har sett några tweets senaste veckan kring statslåneräntan och beskattning av ISK bland annat och tänkte att jag i detta inlägg skulle utveckla mina tankar kring ämnet. 

Även detta bra och tänkvärda inlägget av Miljonär Innan 30 inspirerade mig i sammanhanget och är mycket läsvärt.

I Sverige så är vår schablonbeskattning av kapital utformad utifrån en del principer som jag förstår/minns det. Beskattningen sker oavsett vinster eller förluster vilket är smidigt sett till att du slipper deklarera transaktioner men är förstås en klar nackdel i sämre tider när avkastningen är negativ.

Schablonbeskattningen utgår från en "schablonmässig avkastning" i form av statslåneräntan som beräkningsgrund. Som jag förstått det så ska statslåneräntan utgöra "riskfri ränta" i någon mening även om korrelationen mot de sparkonton med högst ränta sannolikt inte är helt perfekt.

Jag tycker att det var en rimlig konstruktion ursprungligen där det innebär att om du investerar till låg risk blir beskattad ungefär likvärdigt jämfört med fritt sparande där 30 % av vinst/utdelning/ränta beskattas. Lyckas du avkasta mer än den riskfria räntan så får du lägre beskattning jämfört med motsvarande fritt sparande och för det så får du betala i form av utebliven rätt till förlustavdrag. Så långt ganska rimligt upplägg tycker jag.

Pensionsprodukter (tjänstepension, privat pensionsförsäkring och IPS) schablonbeskattas enligt liknande princip som ovan men med 15 % vilket anses vara skattegynnat i sammanhanget. Dessa produkter har dock en stor nackdel enligt mig då du betalar inkomstskatt på uttagen (från 55 års ålder) vilken är okänd i förväg. Oddsen för lägre inkomstskatt i framtiden än högre är nog inte så goda i skrivande stund tyvärr tror jag.

För investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF) så adderas numera 1 procentenhet till statslåneräntan som sedan schablonbeskattas med 30 %. Denna konstruktion medför att det är numera direkt ofördelaktigt att investera i lågriskalternativ i dessa sparformer. Vidare så blir det extra surt vid negativ avkastning. Denna "extrabeskattning" tycker jag inte om gällande småsparande och skulle kunna tänka mig detta upplägg istället:

Kapital upp till 200 000 (summan kan diskuteras, sannolikt bäst att koppla till prisbasbelopp eller likvärdigt) ska vara skattefritt. Detta ger stora incitament för att flera skaffar sig en ekonomisk buffert och utebliven beskattning medför möjlighet till investeringar med låg risk/avkastning.

Kapital mellan 200 000 - 5 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan men utan påslaget på 1 procentenhet.

Kapital mellan 5 000 000 - 15 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan och med påslaget på 1 procentenhet.

Kapital >15 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan och med påslag på 1,5 procentenhet.

Man kan förstås diskutera/förhandla om nivåerna ovan men konceptet där bra incitament ges till sparande i stort och där de framgångsrika bidrar något mer tror jag skulle kunna fungera väl på lång sikt för alla parter.

Är det rätt att beskatta redan skattade pengar?

Vad som beskattas och hur är förstås en komplex fråga och visst finns det sannolikt åtgärder på besparingssidan man kan vidta i skrivande stund oavsett utformning av beskattning.

Vi har idag redan "skatt på skatt" i form av moms, punktskatter, boendeskatter och kapitalskatter bland annat. Är dessa rimliga? Jag går inte djupare in på moms, punktskatter och boendeskatter men en "försiktigt progressiv" beskattning av kapital enligt mitt förslag ovan tycker jag är rimlig, speciellt om ränteavdragen är kvar i någon form vilket är sannolikt i dagsläget.

Progressivitet och pragmatism

Jag har på ålderns höst kommit till insikt att viss progressivitet och pragmatism är rationellt och att kompromissa över blockgränserna är nog relativt gynnsamt på längre sikt. Ett bra exempel på detta är pensionsgruppen som jag tycker har lyckats väl i sitt uppdrag även om man kan skruva lite till på vissa detaljer. Jag skulle gärna se liknande initiativ avseende sparande- och boendepolitik för att nämna några områden.

Min politiska hemvist är liberalismen. När jag var yngre så var min inriktning mer mot det "nyliberala" och jag prenumererade på Nyliberalen och hängde på Frihetsfronten/"Laissez-faire" vid något tillfälle. Ett tag var jag nära på åt det anarkistiska hållet med motton som "skatt är stöld" på ena sidan och "fri invandring" på andra sidan. Jag tilltalades av de humana/fria inslagen i ren liberalism och tyckte att dessa övervägde behovet av en större omfördelningspolitik.

Sedan i takt med ålder och (kanske) visdom så har jag kommit fram till att demokrati är det minst dåliga styrelseskicket för ett geografiskt område. Givet detta så kan man tänka sig att lösningar i mitten av den politiska skalan har störst chans att lyckas på sikt och utfallet blir acceptabelt för större delen av befolkningen. Därav att jag är för pragmatiska lösningar och grundtrygghet för alla i befolkningen samt utökad trygghet för de som inte kan försäkra sig på den fria marknaden till följd av kroniska tillstånd som man inte råder över exempelvis. 

Blocköverskridande lösningar möjliggörs om man kan acceptera en viss försiktig progressivitet i beskattning tror jag. Förvisso bidrar redan den som har större beskattningsunderlag mer än den med mindre givet samma procentuella beskattning men sannolikt finns det ändå utrymme för en viss progressivitet utan att incitament blir felaktiga tror jag. 

Progressivitet kan slå fel om den är för uppskruvad och ett exempel på det var värnskatten som sannolikt minskade incitamenten för extra arbetsinkomster för de som tjänade över den då aktuella brytpunkten. Lyckligtvis slopades denna skatt relativt nyligen till följd av en blocköverskridande kompromiss. I sammanhanget kan jag fortfarande tycka att skatten på arbete är för högt för de flesta och sänkt inkomstskatt såväl som arbetsgivaravgifter tror jag skulle gynna sysselsättningen bland annat. 

Sammanfattningsvis

Sverige har onekligen stora utmaningar framåt och behovet av "rationell" beskattning såväl som effektivt utnyttjande av gemensamma resurser lär vara stort över tid.

Jag tror långsiktigt hållbara lösningar för nödvändiga och viktiga områden gynnas av breda uppgörelser.

Ett schablonbeskattat sparande som gynnar småsparare men som ändå är konkurrenskraftigt internationellt sett för de med större kapital tror jag vore gynnsamt för alla parter.

Vad tycker du om schablonbeskattning av kapital och vad tror du är långsiktigt bra lösning kring detta?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Bokrecension: Den enkla vägen till ekonomisk frihet

"Snål"-, "Frihets"- eller "FIRE"-bloggare/-personer (Financial Independence Retire Early) har fått stor medial uppmärksamhet senaste året och jag har en känsla av att även gruppens andel inom "finanstwitter" har ökat i stor utsträckning.

Den sannolikt största (och första?) inom genren i Sverige, Miljonär innan 30 (Mi30), har nyligen släppt sin andra bok:

Den enkla vägen till ekonomisk frihet (Sterner)

Om Mi30:s första bok i huvudsak handlade om hans resa mot frihet så handlar denna mer om livet som ekonomisk fri.

Som läsare får man ta del av tankar kring vad ekonomisk frihet innebär, om att äga sin tid och slutligen vad en rad kända sparprofiler och forskare säger om dessa ämnen.

Jag gillar verkligen intervjuerna som nyanserar författarens egna tankar och att också forskare har fått komma till tals kring exempelvis lycka och spelvinster.

Kanske lever inte boken upp till sin titel "den enkla vägen" då det krävs disciplin och tålamod för att nå ekonomisk frihet men jag gissar att förläggaren bestämt rubrik i enlighet med övriga ekonomi-böcker inom förlaget.

Det som hade gett boken mer djup tycker jag hade varit ett avsnitt kring hur politiker ser på detta relativt nya fenomen om "tidig pension". Några intervjuer med politiker från olika läger hade varit mycket intressant att ta del av.

En plikt för alla arbetsföra att jobba heltid till pension?

När jag gick förbi denna valaffisch för någon vecka sedan så slog det mig att de flesta politiska falangerna i Sverige håller fram arbetslinjen som norm och att vårt skattesystem är uppbyggt kring detta i mångt och mycket. Ekonomiska möjligheten att trappa ner arbete till ålders höst motarbetas via exempelvis slopad avdragsrätt (alliansen) och höjd skatt på ISK (rödgröna).

Som liberal så tycker jag att individuell frihet står högt på dagordningen och att människor ska få styra över sina liv i väldigt stor utsträckning. Skulle fenomenet med "tidig pension" bli vida utbrett behöver möjligen skattesystemet justeras något men jag tror inte så blir fallet i närtid.

Själv finner jag hopp i slutet av boken som handlar om just halvtidsfri som sannolikt passar mig bättre än tidig pensionär då jag än så länge alltid har- och fortfarande trivs med att (löne)arbeta. Räkneexemplet kring detta i boken tror jag många skulle tilltalas av och det kanske är detta som är "den enkla vägen" då man med en icke-extrem sparkvot kan möjliggöra att bli "deltidsfri" efter några års sparande.

Jag känner mig inspirerad att införa bättre stöd kring "uttagsfasen" av ett sparande i min Sparkalkylator och de uttagsmodeller som Mi30 tar upp i boken ska jag definitivt försöka implementera.

Om du är nyfiken, intresserad eller kanske redan inne på resan mot ekonomisk frihet så tror jag denna bok är väl värd att läsa och kommer att inspirera dig!

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier. 

Bildkällor: z2036

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Bokrecension: Så kan du bli miljonär Innan 30 och pensionär innan 40

Pensionär innan 40!? Galet eller fullt möjligt?

Jag har precis läst klart boken Så kan du bli miljonär Innan 30 och pensionär innan 40 (Sterners förlag) skriven av den anonyme bloggaren miljonär Innan 30 och som z2036-traditionen bjuder så är det på plats för en recension.

foto: Stefan Thelenius

Jag har vaga minnen om hur jag upptäckte ekonomibloggar under andra halvan av 00-talet men utöver 4020 så minns jag en speciellt en kille som påstod att han skulle bli miljonär innan 30 (Mi30). Jag har för mig att blogg-layouten var svart bakgrund med hög konstrast och jag tyckte den var speciell på många sätt minns jag. 

Senare skulle det visa sig att jag attraheras mer av 4020:s strategi kring utdelningsinvestering än det här med "snålbloggande". Mi30 var sannolikt först i den genren och han är enligt mig och av många ansedd som den mest framstående i kategorin. Det var ingen slump att han fick exemplifiera den högsta graden av spardisciplin när jag införde parametern i min sparkalkylator.

Sparkalkylator ja. Undertecknads verktyg har sannolikt använts en del i boken och jag har snabbkikat på en del räkneexempel från boken för ett antal månader sedan. Min "ersättning" för detta är ett recensionsexemplar och ett hedersamt omnämnande i boken vilket man blir stolt över. Med det sagt så får ni ha det i beaktande kring mitt utlåtande om boken men ska försöka hålla mig så objektiv det går oavsett.

Om vi börjar med genren "snålbloggare" så anser jag mig inte tillhöra den då jag inte har för avsikt att sluta jobba i förtid, utan snarare tvärtom som det känns nu. På så sätt har jag lite svårt att relatera till de avsnitt som handlar just om tidig "pensionering". Nu tycker jag i och för sig att den ekonomiska friheten betonas före att man ska "ligga på soffan" efter 40. Men i övrigt finns det många likheter med det som författaren förordar och min egen syn på ekonomiska förehavanden.

Ett sådant exempel är resonemanget kring utgifter där jag håller med om det mesta, som att inte betala för mycket (bolån, abonnemang), undvika dyra märkeskläder, motionera till och från jobbet (vi har även gemensamt om att ha löptränat på julafton), matlåda med mera.

Vidare så delar vi numera sparstrategi i form av stabila utdelningar och jag tycker resonemanget kring aktier och fonder i boken är på en tilltalande enkel nivå.

Något som slår mig när jag läser boken och som även gäller författarens bloggtexter är det rättframma och lättlästa språkbruket som utan krusiduller förmedlar budskapet. Budskapet är det primära i boken och ibland kanske det blir lite väl torrt men det hänger väl lite på ämnet också antar jag. Men så glimmar det till och följande citat tycker jag är kul:

"Att fila min frus fötter är inget jag älskar, men när jag tänker på hur mycket pengar vi sparar känns det genast bättre."

Man kan inte annat än att bli imponerad över den hängivenhet som Mi30 uppvisat i sin resa mot frihet och jag tror många läsare kommer att bli inspirerade till långsiktigt sparande oavsett vilket slutmål man har. Jag är övertygad om att författaren kommer att lyckas med sitt mål om att nå ekonomisk frihet innan 40 vilket skulle resulterat i guldmedalj om det hade varit en OS-gren.

Sammanfattningsvis så är boken en fin samling av handfasta tips från sparsamhet till uppbyggnad av passiv inkomst. Även om främsta målgruppen är nog de som ännu inte upptäckt fördelarna med långsiktigt sparande så tycker jag även boken har stor behållning för oss "ekonominördar" i form av ett tidsdokument om en era som kanske inte återkommer på samma sätt.

Det är nog för tidigt att utse årets julklapp men denna bok tycker jag i alla fall är den perfekta studentpresenten alla kategorier.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Månadssparande

Inom ekonomibloggosfären kanske detta inlägg inte kommer att revolutionera på något sätt men för de som nyligen kommit igång, eller funderar över regelbundet sparande hoppas jag att det ska vara till nytta. För att inte tappa erfarna sparare/läsare redan här så bjussar jag på lite tankar kring hur jag tänker kring investering av månadssparande längre ner i inlägget :-) 

En bra tumregel kring regelbundet sparande är att man sätter av ett förutbestämt belopp så snart som möjligt efter att lönen eller motsvarande kommer in på kontot och INNAN man betalar utgifter och börjar spendera. Många privatekonomer pratar om 10% av nettolönen som ett riktmärke avseende belopp att månadsspara.

Den mest extrema varianten är kanske den populära #uppesittarkväll som +Nicklas Andersson (Investeraren) är upphovsperson till, där man vid 00.01 lönedagen gör en kontoöverföring till sin "sparbank" (läs: nätmäklare). På senare tid har det även blivit ett stort Twitter-event där det diskuteras vilken/vilka aktier man ska köpa för sitt månadssparande. Om jag inte minns fel är det @Miljonarinnan30 som ligger bakom denna vidareutveckling av konceptet som sedan gänget bakom podden #PrataPengar utvecklat vidare.

Nog för att jag brukar vara med i flödet vid #uppesittarkväll i mån av tid men själva kontoöverföringen har jag automatiserat vilket är både praktiskt och effektivt tycker jag. Det går till så att familjens fastställda månadssparande är upplagt som stående kontoöverföringar den 25:e varje månad från vårt buffertkonto.

bildkälla: SBAB

Som synes har vi åtta olika månadsöverföringar som förs över automatiskt så att det är på respektive mottagarkonto senast innan börsens öppning den 25:e. Fördelar med detta koncept är att månadssparandet blir av oavsett om lönen har kommit in eller ej och att det är väldigt smidigt att sätta upp.

Bilden ovan visar hur det är uppsatt lite förenklat, utgifter kan dock inte betalas direkt från buffertkonto tyvärr så det får man göra via ett transaktionskonto på sedvanligt sätt.

Fördelar med konceptet:

• Man sparar (minst) ett fast belopp varje månad
• Om "tillfälle" uppstår så kan man utnyttja bufferten för extra sparande/utgift (givet att budgeten fortfarande är i balans)

Inspiration till detta inlägg fick jag dels från ett annat inlägg av MiljonärInnan30 samt från ett avsnitt av Fondpodden som berörde månadssparande bland annat. Medverkande i poddavsnittet var Jan Bolmesson ("Rika Tillsammans") och han pratade om att genomsnittspersonen i Sverige borde kunna spara 1 900 kr per månad om man följer "10-procentsregeln". Så hur mycket blir det då över tiden? Vi gör det enkelt för oss och väljer ISK samt en billig Globalfond som rimligen borde kunna avkasta 8% per år i genomsnitt även det är långt ifrån givet.

bildkälla: z2036

Som synes har man nästan en miljon netto efter 20 år, inte så illa för en helt passiv sparstrategi eller?

Är man helt ointresserad av aktier så kan man sluta att läsa här, lycka till med sparandet!

Är man som jag aktieintresserad så kan man prova att försöka slå Globalfonden ovan genom ett direktspara i aktier (ni kan se hur det går överst i högermenyn om ni använder bloggens webversion). En fördel är att man kan komma lite billigare undan om man är disciplinerad vilket är en bra start.

Givet att man redan har en portfölj, låt oss säga en med globala utdelningsaktier ;-) hur kan man då tänka vid ett månadssparande?

Om man som jag har många innehav i portföljen finns det som oftast någon aktie som känns köpvärd även om börsen generellt sett skulle vara högt värderad.

Det finns egentligen inget egenvärde kring att köpa aktier direkt när månadssparandet landar på depån men jag tycker nog att det är lika bra att göra det så snart som möjligt så att kan man släppa det hela sen tills nästa månad. Dessutom är #uppesittarkväll en trevlig tillställning där jag brukar dela med mig om vilka aktier jag tycker är köpvärda för stunden och då finns det ingen anledning att vänta med köpen om likvida medel på depån är på plats.

bildkälla: z2036

Jag brukar använda mig av mitt hemsnickrade verktyg och bubbeldiagramet ovan tycker jag ger en bra överblick över innehavens relativa storlek, direktavkastning samt estimerad utdelningstillväxt.

Exempelvis kan man avläsa att Hemfosa (HEMF) borde ligga bra till för att öka men hur ser utsikterna ut för fastighetssektorn? HiQ ligger även de bra till så det kanske blir en kandidat? De stora bollarna MSFT och BPF ser bra ut men de kanske har lagom storlek som det är?

Ni kanske förstår principen någorlunda, det brukar inte ta så mycket tid i anspråk i alla fall för min del vilket kanske är en förutsättning när man har så många innehav som jag.

Vissa månader kanske (?) man har en ny aktie på gång och då får man förstås kolla lite extra innan man plockar in den men ofta gör jag så att jag köper en liten provpost så den kommer in i portföljen med de andra och så att man får "smaka" på den ett tag. Vidare får man förstås värdera de nyheter kring aktierna som släpps löpande och om ens syn på bolaget ändras så kan det vara läge att minska eller öka innehavet.

Jag kommer sannolikt utveckla dessa tankar ytterligare i ett separat inlägg framöver så häng gärna kvar om intresse finns :-)

Hur gör ni med månadssparande? Sparar ni först eller blir det vad som "är över" efter att allt är betalt?

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en uppfattning.

Läs mer