z2036 Global Pension

Min portfölj för löneväxling tjänstepension som jag på Shareville kallar z2036 Pension har det hänt mycket i under veckan så jag tänkte att en liten redogörelse vore på sin plats.

Till att börja med så har min placeringsstrategi förfinats något och ett inlägg från bloggen Långsiktig investering har gett mig en idé om att desto längre spartiden är, desto större andel tillväxtaktier bör man ha i portföljen före högutdelande dito.

Så i en portfölj som har en spartid på 20 år så tror jag det är en fördel att inte sitta på för mycket High Yield och istället ha en större andel tillväxtbolag med starka varumärken (Growth), utdelningshöjare (Dividend Growth) samt småbolag. Kombinerat med en global spridning av bolagen så tror jag att man har en portfölj som motsvarar en globalfond av "smart beta"-typ.

Passade nog så fick jag en större premieinsättning i början av veckan från återköp av tidigare tjänstepensioner som jag nu placerat löpande i olika aktier.

Samtidigt har jag passat på att rensat ut en del befintliga aktier som inte passar in i konceptet och har nu landat i 30 stycken aktier enligt fördelning nedan:

Kanske lite svårt att få en grafisk överblick över så många aktier men bilden ovan är ett försök i alla fall.

Den största andelen består av amerikanska välkända bolag som förhoppningsvis presterar bra över lång tid framåt sett.

Portföljen har en direktavkastning på 3,5% och genererar en del utdelningar som kommer att återinvesteras tillsammans med den månatliga bruttolöneväxlingen.

Om man kategoriserar aktierna efter High Yield, Dividend Growth samt Growth så ser fördelningen ut enligt nedan.

Kategoriseringen är väl inte helt vetenskapligt vedertagen men tycker den funkar som en utgångspunkt i alla fall.

Om man tittar på sektorfördelningen så skiljer den sig nog markant från en globalfond då tonvikten är på konsumentvarar och det är sparsamt med finans och telekom.

Valutafördelningen är starkt viktad mot dollarn men i enlighet med en globalfond i det avseendet som brukar ha 55% nordamerikanska aktier.

Som alltid kan man fundera på om timingen är rätt att köpa ovanstående men rekylen i början av veckan kändes köpvärd och efter FED:s räntebesked så tror jag närmaste tiden blir gynnsam, speciellt för amerikanska aktier mätt i kronor.

Den bekväme (och rationelle?) väljer förstås en billig globalfond istället men det är inte lika kul...

Vad tror ni?

Läs mer

Löneväxling - uträknad?

Nu när privat pensionsparande går i graven (för de flesta) till årsskiftet så bör man överväga alternativa sparlösningar om man är orolig över att ens pension inte kommer att räcka till när dagen z (pensionsdagen) är inne.

Bland de fria sparformerna så är det fortsatt fördel Investeringssparkonto och Kapitalförsäkring där jag föredrar den sistnämnda då man kan utforma den likt en pensionsförsäkring.

Om man tjänar över 40 000 i månadslön skulle man kunna överväga att löneväxla till en extra tjänstepension om man har rätt förutsättningar och är bekväm med att pengarna är låsta tills dess du fyller 55.

Jag har skrivet ett antal inlägg om Löneväxling förut men vi tar en snabbrepetition:

Fördelar

• Extra premie på 5,8% (mellanskillnad arbetsgivareavgift / särskild löneskatt)
• Låg schablonskatt (15% av genomsnittliga statslåneräntan, preliminärt 0,08% för 2016!)

Nackdelar

• Okänd skattenivå på utbetalningar
• Låst till 55 års ålder
• Många tjänstepensionsprodukter har skalavgifter
• Lämpligast för de med inkomster över 40 000 (efter växling)
• För vissa avtal minskas förmåner som beräknas på lön, exempelvis ordinarie tjänstepension

Ok, en hel del nackdelar så kan man hantera dessa på något sätt?

En del utav punkterna beror på arbetsgivarens goda vilja om att erbjuda en bra personalförmån och de är:

• Valbara produkter med inga eller låga skalavgifter
• Lön rapporterad avseende förmåner ska vara innan växling
• Extra premie på 5,8%

Så har man check på punkterna ovan kan man fundera över de övriga punkterna.

• Låst till 55 års ålder (kan man inte påverka, bara gilla läget)
• minst 40 000 i lön efter växling (annars påverkas SGI och allmän pension negativt)

Kan man leva med låsningen så återstår en fråga: skattenivå på utbetalningarna

Att förutse framtida skattesatser är omöjligt men huvudscenariot är låg sannolikhet för minskat skattetryck skulle jag säga.

Då utbetalningarna från löneväxlingen kommer att adderas till den allmänna pensionen och ordinarie tjänstepension så kommer skatten sannolikt att bli relativt hög, så hur hög kan den bli för att sparandet ska vara lönsamt jämfört med alternativt sparande?

Vi börjar med skattberäkning för själva löneväxlingen (inkomståret 2016 inklusive aviserade höjningar):

• 40 000 - 52 150 / månad (nivå för värnskatt)
• Kommunalskatt + 20%-enheter, dvs som lägst blir det 49% och som högst 55%
• 52 150- (nivå över värnskatt)
• Kommunalskatt + 30%-enheter, dvs som lägst 59% och som högst 64%!

Så vi har ett spann av skattesatser på 49-64% totalt så ett första förenklat räknexempel borde ske för lägsta nivån, dvs. 49% med följande antaganden:

• Spartid 20 år
• Värdeutveckling 6% / år efter avgifter
• Bruttolöneväxling på 1000 vilket ger premie på 1058
• Statslåneränta på 3%

Löneväxling på 1000 ger sparad skatt 490 vilket blir 510 som nettobelopp i ett fritt sparande som jämförelse och vi väljer Kapitalförsäkring (KF) då denna har vissa fördelar i sammanhanget.

Löneväxling

Den låga schablonskatten och att man sparar bruttobelopp gör att staplarna blir höga och fina.

Kapitalförsäkring

Den stora fördelen här är att man ser nettoresultatet hela tiden då ingen skatt tillkommer på utbetalningarna.

För Löneväxlingen lyckas vi alltså spara ihop 468 000 före inkomstskatt och för Kapitalförsäkringen blir det 208 000 skattat och klart (se länkarna för exakta siffror och detaljer).

bruttosparande löneväxling - nettosparande kapitalföräkring <= maximal inkomstskatt  -> 

-> maxinivå inkomstskatt = 468 000 - 208 000 <= 260 000 ->

-> 260 000 / 468 000 <= maximal skattesats ->

-> <= 55,5 %

Med andra ord så är det lönsamt med Löneväxling upp till 55,5% inkomstskatt vid utbetalningstillfället jämfört med fritt sparande i KF.

Motsvarande siffra för högsta nivån 64% i inkomstskatt vid Löneväxling ger 68,6% för "break-even" jämfört med fritt sparande i KF!

Så vad tror vi om inkomstskatten om 20 år? Den "heliga" regeln att maximalt betala 50% tycks vara satt ur spel men frågan är vad som gäller framöver i frågan?

En fördel med pensionsförsäkringar är möjligheten till långvarig utbetalning vilket skulle kunna utnyttjas för att sänka skatten för varje enskilt år jämfört med en kort utbetalningstid.

Mitt tips om man har bra förutsättningar för Löneväxling enligt ovan är att dela upp pensionssparandet i en del till Löneväxling och en del till Kapitalförsäkring så har man spridit risker/möjligheter så gott man kan, eller vad tror ni?

Läs mer

Löneväxla fribrev - cirkeln är sluten

Så kom då de sista återköpen in på kontot och jag har minskat antal tjänstepensioner med fyra från totalt åtta från början. Med anledning av detta så är det här sannolikt mitt sista inlägg i detta ämne, sen ska jag inte plåga er mer inom just detta område :-)

Jag har slängt ihop en liten enkel översikt med royaltyfria bilder på pengahögar (därav Euro-sedlar):

Vad jag gjort är alltså att återköpa fyra stycken äldre tjänstepensioner (ej inbetalda på minst 10 år) utanför kollektivavtal.

• Dessa utbetalningarna från återköpen läggs ovanpå min lön vilket innebär att 50% skatt ska betalas då jag normalt betalar marginalskatt. 
• För att inte få minskad tjänstepension totalt sett samt för att få detta skatteneutralt så bruttolöneväxlar jag motsvarande bruttobelopp från återköpen. 
• Detta gör att min årsinkomst och totala skatteuttaget blir oförändrat. 
• Beloppet från bruttolöneväxlingen betalas in tillsammans med en extra premie på 5,8% till min tjänstepension för löneväxling. 
• Belopp baserat på lön för beräkning av ordinarie tjänstepension är oförändrad och är exklusive löneväxling.

När jag summerar förfarandet så måste jag ge en eloge till berörda försäkringsbolag för oklanderlig och relativt snabb hantering. Flaskhalsen har varit att jaga rätt på underskrifter från firmatecknare hos gamla arbetsgivare som stått som ägare till tjänstepensionerna. Men även det har gått relativt smidigt då jag haft mailväxling med respektive HR-avdelning för att försäkra mig om tillvägagångssättet.

Är även tacksam mot min arbetsgivare som tillåter löneväxling utan försämring av andra förmåner som är grundande på ens lön samt att de skjuter till mellanskillnaden mellan arbetsgivareavgift och särskild löneskatt på premieinsättningen vilket inte alla gör.

Om man inte har möjlighet att löneväxla så får man fundera på om det är värt att återköpa gamla tjänstepensioner. Dels beror det väl på avgiftens storlek i procent räknat och vilken skattenivå man tror det blir när pensionerna väl betalas ut i framtiden. Men bara att slippa se dessa i Min pension är värt en hel del tycker jag.

Totalt blir det drygt 48 000 från återköpen som landar på löneväxlingsdepån och med rätt placering så kan man hoppas på bra utveckling till 2036 :-)

Läs mer

Löneväxla återköp tjänstepension

En del av er läsare kanske har hängt med på min resa kring att återköpa gamla tjänstepensioner som ligger i så kallade fribrev, så för nytillkomna läsare rekommenderar jag inläggen breaking... och prisa ***... för detaljerad bakgrund till detta inlägg.

Igår måndag så slöts cirkeln för det första återköpet (av fyra) och en premie landade på min löneväxlingsportfölj.

Händelseförloppet i en snabbrepris:

1. Återköp 10 590 före skatt av fondförsäkring hos försäkringsbolag s
2. Bruttlöneavdrag 10 590 hos arbetsgivare
3. Premieinbetalning på 11 200 på depåförsäkring hos försäkringsbolag n

Skatteneutralt, en modern avgiftsstruktur samt en extra premie på 5,8% från arbetsgivaren gör det till en bra lösning givet att bruttolöneavdraget inte medför en för låg årsinkomst samt inte räknas bort vid beräkning av annan tjänstepension eller andra förmåner.

Stockoholic som man är så köpte jag aktier direkt för insättningen.

Jag har tänkt om lite när det gäller inriktningen för min löneväxling från rena utdelningsaktier till att komplettera med aktier med tillväxt/framtida potential.

Så det blev två dyra aktier med förhoppningsvis ljus framtid på sikt: Alphabet (f d Google) och Amazon.

Dessa tog en relativt stor andel direkt i löneväxlingsportföljen

Nu ser jag fram emot återköpen från de tre andra fribreven som totalt kommer ge en större summa enligt mina beräkningar.

Vilka aktier hade du köpt till din pensionsportfölj?

Läs mer

BREAKING: Växla in gamla fribrev?

Har du gamla fribrev där vardera värdet är mindre än 44 500 (ett prisbasbelopp) och där inga inbetalningar skett de senaste 10 åren?

Då finns det eventuellt ett sätt nu att växla in dessa på ett fördelaktigt sätt.

Först kan jag försöka förklara vad ett fribrev är för något då begreppet säkert låter en aning suspekt utanför pensionskretsar.

Ett fribrev är en pensionsförsäkring där det inte sker några avtalade inbetalningar längre. Typfallen är en tjänstepension hos en före detta arbetsgivare eller en privat pensionsförsäkring som man slutat betala in på.

Jag själv har ett antal fribrev med relativt låga värden hos olika försäkringsbolag. Detta gör att det är svårare att få en enkel förvaltning av sin pension samt att ofta är den faktiska avgiften relativt hög. En årsavgift på 240 plus en rörlig på minst 0,5% utöver fondavgifterna gör det svårt att gå plus över tiden faktiskt.

Fram tills nu har det varit väldigt restriktivt att återköpa dessa. Med återköp här menas att försäkringen betalas ut som ett engångsbelopp och som på alla pensionsförsäkringar dras inkomstskatt på summan.

Huvudregeln för en pensionsförsäkring är att den tidigast kan betalas ut från 55 års ålder men undantag kan ske under vissa förutsättningar.

Så här säger skatteverket:

Enligt skatterättsliga regler får en pensionsförsäkring inte återköpas. 

Skatteverket kan dock medge dispens från återköpsförbudet om försäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl.

Detta gäller endast om försäkringstekniska hinder för återköp inte föreligger.

Dispensprövningen är starkt restriktiv. Det är inte tillräckligt för dispens att du har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är ömmande. Att riksdagen har ändrat reglerna för avdragsrätten ger dig inte rätt till dispens.

Återköp får ske, utan Skatteverkets medgivande, om

• det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet

Återköp får också ske, utan Skatteverkets medgivande, om

• det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp och försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren.

Rätten till återköp är inte ovillkorlig även om de skatterättsliga reglerna inte lägger några hinder i vägen. Det krävs också att försäkringsbolaget medger återköp.

Den som läser texten ovan inser att det inte är öppet mål med att det finns ett visst hopp om att få göra återköp.

Om man nu lyckas få igenom ett återköp så räknas utbetalningen som inkomst och hamnar på din högsta skattenivå då den läggs ovanpå din lön.

Men om du redan har en bra löneväxling så kan man här göra ett legalt "trolleritrick".

Du löneväxlar helt enkelt motsvarande summa som bruttobeloppet från återköpet så blir det skatteneutralt samt att du kan få en extra premie som brukligt vid löneväxling om du har en bra arbetsgivare.

För bra för att vara sant och hur gör man?

Som sagt finns det många steg på vägen som ska övervinnas:

1. Identifiera dina fribrev via Min pension.
2. Kontakta försäkringsbolaget och fråga om de tillåter återköp av din försäkring. Om ja så får du en blankett utskickad för medgivande av återköp.
3. Be din tidigare arbetsgivare att underteckna blanketten om återköp och skicka in till försäkringsbolaget.
4. Din försäkring återköps och du får försäkringsvärde minus inkomstskatt (ofta 30% default) utbetalad.
5. Om du har en löneväxling, be om att få göra ett extra löneavstående på samma bruttobelopp som ovan. Din årsinkomst bör inte understiga 7,5 PB efter löneväxlingar då du tappar allmän pension i så fall. Vidare så ska rapporterad lön för ordinarie tjänstepension vara innan löneavstående.

Räkneexempel

Du har en pensionsförsäkring som har ett värde på 10 000

Du medges återköp och 5000 betalas ut och 5000 dras i skatt (hela beloppet direkt eller resten via deklarationen)

Du gör ett bruttolöneavdrag på 10 000 vilket sänker din skatt med 5000

Din nuvarande arbetsgivare sätter in en premie på 10 600 (ca) på din tjänstepension för löneväxling

Fördelar

• Du konsoliderar ditt pensionskapital
• Du får förhoppningsvis en modernare lösning nu jämfört med det gamla fribrevet
• Du får eventuellt en extra premie av din nuvarande arbetsgivare (inte alla som ger denna)
• Det blir skatteneutralt

Nackdelar

Några uppenbara nackdelar har jag inte identifierat men tänk på:

• Lönen efter löneväxling bör inte understiga gränsen för statlig pension
• Rapporterad lön till ordinarie tjänstepension ska vara opåverkad
• Finns en gräns hur mycket man får växla per år

Sannolikt kan traditionella försäkringar vara lite svårare att återköpa om dessa ens medges. Rådgör med ditt försäkringsbolag om vad som gäller.

Fondförsäkringar är ofta lika i sin struktur och saknar riskmoment så för dessa borde det bara hänga på försäkringsbolagets policy och välvilja.

Har du några gamla fribrev i lager?

Läs mer

Frekventa utdelningar

Idag kom kvartalsutdelningen för GE in i portföljen för Löneväxlingen, vilket är ett trevligt frekvent inslag.

Som synes nedan så trillar det in utdelningar varje månad, året om.



Juli har haft 5 stycken utdelningar och ytterligare 5+5 väntas i augusti och i september.

De utländska utdelningarna dras det 15% källskatt på men det kan man räkna med att få tillbaka i början av 2017 som en klumpsumma.

Utdelningarna återinvesteras tillsammans med månadsinsättningen (bruttolöneavdraget) vid lämpligt tillfälle under respektive månad. Nu när dollarn står högt så blir det mest i de nordiska innehaven som återinvesteringarna görs.

Är detta ett vinnande koncept med frekventa utdelningar?

Fördelarna är att man får extra pengar att omfördela bland nya eller befintliga aktier samt att det ger en bra känsla att få realiserad, skattefri vinst utbetald (om man har ett schablonbeskattat sparande).

Nackdelar är courtagekostnad (från 0,25%) för återinvesteringar samt ibland kanske man väljer innehav med hög direktavkastning före framtida potentiella kursvinnare.

Konceptet passar mig bra hursomhelst då det känns stabilt på sikt.

Vad tror ni?

Läs mer

Kvartalsrapport Q2 2015

Hur har det gått för familjen portföljer till och med Q2, vågar man räkna efter?

"Min" portfölj (Löneväxling Tjänstepension Nordnet)

Enbart sett till kvartalet har den backat ca 4,5% men klarat sig bättre än index som det ser ut. I och med de nya prisplanerna har portföljen blivit mer global vilket gör att man nog borde byta jämförelseindex?

Som det ut nu är det ca 85% stamaktier och 15% preferensaktier i allokering och stamaktierna är fördelade så här:

och globalt sett ser det ut så här:

Jag har delat att upp Unilever i en del Nederländerna och en del Storbritannien då bolaget utgår från bägge länderna. Amerikansk andel på drygt 22% vilket jag tror blir bra då mitt huvudscenario är en starkare dollar i år åtminstone.

Totalt för året ligger jag plus 9,3% vilket känns bra.

och många utdelningar att se fram emot fortsättningsvis

Totalt sett nöjd med Q2 samt YTD :-)

Hur ser det ut för frugan och barnen (Kapitalförsäkringar Avanza)?

Här varierar det en del från +5% YTD för fruns pensionsportfölj till 13,5% för dotterns vilken är bäst i familjen (tack vare tilldelning i IPO för Tobii). 

Om vi ska prata misslyckade portföljer så går bil2020 inte som en klocka, att köpa preffar på ATH var ingen bra idé i det korta perspektivet med tror den repar sig över tiden tack vare utdelningarna.

Hur ser det ut för er andra?

Läs mer

Buffertpension

Sedan privat pensionssparande dödförklarades förra året samt efter den nyligen aviserade höjningen av avkastningsskatten för KF/ISK så har det saknats ett självklart alternativ för toppen av den berömda pensionspyramiden.



Som jag nämnt tidigare så är både Löneväxling och Flexpension tveksamma lösningar för de med normala eller låga inkomster vilka paradoxalt är de som sannolikt har störst behov av att spara extra till sin pension.

Vad som behövs är en produkt som:

• är öronmärkt till pension eller hög ålder
• inte försämrar den allmänna pensionen och förmåner från de offentliga försäkringarna (SGI)
• inte har inbyggda osäkerhetsfaktorer så som framtida skattesatser vid utbetalningstillfället

Så...

z2036 i nära samarbete med Stefan Thelenius presenterar härmed förslag till en ny pensionsprodukt:

Buffertpensionen är en variant av den gamla Kapitalpensionen* men med lite begränsningar som relativt sett gynnar de med låga eller normala inkomster via ett tak på en skatterabatt jämfört med andra schablonbeskattade produkter som ISK, KF och Tjänstepension.

* Kapitalpension var en produkt främst avsedd för att slippa förmögenhetsskatt som stoppades för nyteckning när nämnda skatt slopades av den dåvarande borgerliga regeringen.

Buffertpensionens främsta användningsområde är att ge extra tillskott till ordinarie pension och/eller möjliggöra deltidsarbete på ålderns höst (tidigast från 55 års ålder).

Förslag på egenskaper:

• Försäkringsprodukt
• Schablonbeskattad med 15% av genomsnittliga statslåneräntan multiplicerat med summan av inbetalningar föregående år upp till en taknivå
• Schablonbeskattad med 45% av genomsnittliga statslåneräntan multiplicerat med summan av inbetalningar föregående år som överstiger taknivån
• Taknivå 1% av inkomstbasbelopp multiplicerat med 12 (knappt 7000 kr / år för 2015)
• Ingen skatt på utbetalningar
• Uttag tidigast från 55 års ålder med godtyckliga belopp och/eller periodiska utbetalningar

Reglerna ovan gör att det blir förmånligt att pensionsspara upp till 580 kr / mån för alla men för belopp därutöver så blir det sämre än nuvarande spar- och pensionslösningar (pga den höga skattesatsen över takbeloppet).

Att inbetalningarna istället för värdet beskattas är mest för att dessa är lättare att koppla till en taknivå då man i teorin skulle kunna ha flera försäkringar hos olika försäkringsbolag. Bolagen drar skatten direkt ur försäkringen samt rapporterar till skatteverket hur mycket som betalats in under året. Har man betalt för mycket så får man skatta mellanskillnaden till den högre skattesatsen via deklarationen.

Komplicerat? 

Kanske finns andra sätt att lösa det på men produkten borde vara förhållandevis enkel att implementera om den politiska viljan finns.

En effekt är sannolikt att behovet att extra stöd vid pension så som bostadstillägg exempelvis skulle minska varav den lilla och begränsade skatterabatten skulle betala sig snabbt.

Fackets roll i det hela?

De skulle kunna erbjuda produkten via kollektivavtalet och lättast administreras den nog som ett nettoavdrag på löneutbetalningar. För ett stort kollektiv är det stor sannolikhet att upphandla bra rabatter på fondavgifter exempelvis.

För de utan tjänstepension så skulle produkten vara perfekt som pensionslösning och här skulle man kunna tänka sig att taket vore högre för denna grupp.

Vad tycks? 

En riktigt bra sparprodukt som relativt sett gynnar de med lägre inkomst och har förutsägbara egenskaper enligt min mening.

Detta inlägg lär knappast leda till lagförslag på egen kraft så om du tycker detta verkar vara en god idé så sprid gärna detta i så många sammanhang som möjligt.

Läs mer

Rea?

Kombinationen sänkt courtage + stark krona + rekyl gick inte att motstå, så idag har jag handlat aktier för fulla muggar. Man ska inte låta sig styras av känslor på börsen men idag var det som när Media-markt körde momsfritt för några år sedan och man kunde köpa kvalitet till bra pris.

Återstår att se om tajmingen var bra men då det var i löneväxlingsportföljen som har en placeringshorisont på ca 21 år så tror jag det kan bli bra då jag tycker mig ha köpt kvalitet som borde funka på sikt.

Jag har breddat portföljen rejält och plockat in aktier från olika länder nu när courtaget blev rimligt.

Vidare så har jag förmodligen en osund inställning till löpande utdelningar (dividend carpet bombing) och har allokerat därefter.

Så vad blev det?

• Köp
• Fortum (FIN)
• Statoil (NOR)
• Unilever (NL)
• GE (USA)
• Northwest (CAN)
• Munich Re (TYS)
• Investor
• Tele2
• HM
• Castellum
• UTG
• ALM Pref
• Sälj (delar av innehav)
• Amasten Pref
• SAS Pref
• Microsoft
• Pfizer
• Atlas Copco
• NCC
• Saltängen
• CellaVision
• Ratos
• Betsson

Pust, blev det så mycket? Om jag räknat rätt så ska courtaget bli rimligt iaf, 0,25% för de nordiska och lite högre för de övriga.

Om vi då skådar hur portföljen ser ut nu så kan vi börja med:

Fördelning stam- och preferensaktier

Ungefär 90 / 10 vilket känns "lagom".

Fördelning stamaktier

Ganska jämn fördelning där de tjugo innehaven varierar från 1 till 6%, har sparat en del likvider så att man kan sprida ut inköpen över tid i de mindre innehaven.

Utdelningskalendern

Lite varje månad att lägga ovanpå bruttolöneavdraget, ser ganska bra ut i mitt tycke :-)

Direktavkastning

5,5% med så stor andel stamaktier känns stabilt, så även om börsen fortsätter sura så kommer det ramla in bra med utdelningar i alla fall.

Jag vet att jag förmodligen inte borde handlat så här mycket på en gång men tror det blir ganska bra på sikt som sagt.

Tack Nordnet och Avanza som låter oss småsparare bygga upp diversifierade portföljer tack vare rimliga courtagenivåer.

Har ni köpt något idag?

Läs mer

Nordnet eller Avanza?

Äntligen svarade Nordnet på Avanzas "game-changer" från förra hösten och sänker nu minicourtaget till 1 kr bland annat.

Highlights utifrån en småsparares perspektiv:

• Handla aktier från 1 kr i HELA norden inklusive ETF:er
• Handla aktier från 29 kr i USA, Kanada och Tyskland inklusive ETF:er
• Fortsatt förmånliga villkor för knockoutlånet (0,99% ränta)

Jag har övervägt att plocka in Degiro bland banksamlingen för att kunna handla USA-aktier till lågt courtage men nu känns det tveksamt om det är värt besväret.

Vad svarar man nu då på den eviga frågan: Nordnet eller Avanza?

Här är en enkel prisjämförelse för mini:

	Nordnet	Avanza	Kommentar
Svenska aktier	1 kr / 0,25%	1 kr / 0,25%	Avanza avrundar vilket ger 1 kr / 600 kr
Nordiska aktier	1 kr / 0,25%	ca 20 kr / 0,25%
Nordiska ETF:er	1 kr / 0,25%	ca 20 kr / 0,25%
USA	29 kr / 0,25%	ca 110 kr / 0,25%
Kanada	29 kr / 0,25%	ca 250 kr / 0,3%
Tyskland	29 kr / 0,25%	ca 175 kr / 0,25%
Bästa låneränta	0,99%	2,14%	AVA Silver, 1,74% platinakund
Realtidskurser	29 kr / mån	0 kr / mån
Räntebevis	99 kr	0 kr
Certifikat/Minifutures	19 kr / 0,25%	0 kr	AVA's egna är courtagefria

Som vanligt så blir svaret: det beror på...

Enbart sett till pris så är det nu fördel Nordnet om man gillar utländska aktier.

Håller man sig enbart i Sverige så blir det liten fördel Avanza då man kan få lite lägre courtage än 0,25% om man utnyttjar avrunding till ens fördel. Vidare har de gratis realtid, räntebevis och en del certifikat (exempelvis bull/bear).

Gällande gränssnittet finns det för- och nackdelar hos bägge men liten fördel här hos Avanza om man gillar utdelningar samt redan nämnda realtidskurser.

Mitt svar 

Jag behåller bägge tills vidare då jag har många olika depåer med olika inriktning. Självklart kommer man att handla utländska aktier hos Nordnet om inte Avanza svarar snabbt på prissänkningen. En annan fördel med att vara kund hos bägge är att man kan få större chans till tilldelning vid nyintroduktioner.

I min löneväxling hos Nordnet kommer jag nu bygga upp en mer global portfölj, återkommer om detta. Att kunna pensionsspara i aktier och återinvestera utdelningar regelbundet är som dröm, väck mig inte...

Vad väljer ni? Nordnet eller Avanza?

Läs mer

Löneväxling

Jag har skrivit en del om löneväxling innan men har inte haft ett dedikerat inlägg i frågan plus att jag får frågor då och då om hur det funkar så nu är det dags för en kortare guide i alla fall.

Måste tyvärr redan nu avslöja att denna typ av sparande endast lämpar sig för de som har hög månadslön vilket jag tycker är orättvist, speciellt nu när villkoren för ISK/KF samt privat pensionssparande försämrats.

Hur fungerar löneväxling?

• Du avstår lön för att istället få en inbetald premie till en tjänstepensionsförsäkring av din arbetsgivare.

När kan man fundera på att löneväxla?

• Du bör tjäna minst ca 40 000 / månad (årslön 8,07 inkomstbasbelopp) för att inte den allmänna pension ska påverkas negativt
• Den lön som rapporteras för ordinarie tjänstepension ska vara exklusive löneväxlingen
• Din arbetsgivare måste tillåta det och vara beredd att avsätta en viss tid för administration

Några fördelar?

• Möjlighet till en extra premie då det är lägre avgift på pensionsavsättning än på lön och arbetsgivaren kan skjuta till mellanskillnaden och ändå få det kostnadsneutralt
• ca 6% av löneväxlingen borde den extra premien bli
• Låg schablonskatt
• Försäkringsvärdet per årsskiftet multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan föregående år och sedan med 15%, dvs mindre än hälften jämfört med ISK/KF

Några nackdelar?

• Låst till 55 års ålder innan utbetalningar kan ske
• Du betalar inkomstskatt på utbetalningar
• Syna eventuella avgifter, speciellt om det är mäklare inblandade

Vilka bolag kan man välja mellan?

• I den bästa av världar kunde man välja helt fritt men då det är en viss administration för arbetsgivaren så är utbudet ofta begränsat till eventuellt kollektivavtal eller något annat utvalt bolag

Vilka bolag är bäst?

• Om du gillar aktivt förvaltade fonder så blir det ofta bäst via kollektivavtalet då man sannolikt får rabatt på fondavgifterna
• Vill du ha en traditionell lösning med garanti så kan man ofta välja en sådan via kollektivavtalet
• Om du inte vill ha skalavgifter och kunna handla med aktier så erbjuder nätmäklarna Nordnet och Avanza en speciellt typ av depå avsedd för tjänstepension. De har även stort fondutbud men utan rabatter
• Gillar du hedgefonder så har Brummer lösningar där du kan välja bland deras hedgefonder samt ett stort utbud av gratis indexfonder (ja, du läste rätt)

Kan man ångra sig?

• Ja, be arbetsgivaren att avbryta löneväxlingen så läggs tjänstepensionförsäkringen i ett så kallat fribrev
• Se över villkor för flytt och flyttavgifter då de kan skilja sig mycket mellan bolagen

Räkneexempel

• Du tjänar 41 000 / månad före skatt

• Du avstår 1000 kr i lön mot att arbetsgivaren sätter in 1060 i en tjänstepensionsförsäkring

• Netto kostar dig detta 500 kr då du hade betalat 50% skatt på tusenlappen du växlar

• När du har åldern inne och försäkringen går i utbetalning betalar du inkomstskatt på utbetalningarna och skattenivån beror på dina övriga inkomster.

Hur övertalar man sin arbetsgivare att erbjuda löneväxling?

• Det är i princip kostnadsneutralt
• Administrationen är enkel, sätt upp ett bruttlöneavdrag i lönessystemet och betala fakturan man får av försäkringsbolaget
• En attraktiv förmån för den anställde
• Man kan ofta kontakta försäkringsbolagen direkt så sköter de själva nyteckningsförfarandet och  information utan kostnad så att man kommer igång

Trogna läsare av bloggen vet att jag har en löneväxling sedan tidigare så sannolikt är mina åsikter färgade av den lösning jag har som jag är mycket nöjd med.

Givet att man har bra förutsättningar enligt ovan så är löneväxling som sparform den bästa för långsiktigt sparande då schablonskatten är låg och man att får extra avkastning redan vid insättning.

Till sist, trippelkolla alla villkor innan du bestämmer dig och det finns inga garantier för att politikerna inte ändrar spelreglerna godtyckligt framöver.

Läs mer

Kvartalsrapport Q1 2015

Dags att sammanfatta mars månad och det första kvartalet för 2015 för en del av familjens portföljer.

Om vi börjar med mars så har det väl varit en ganska sansad månad med uppgångar på ungefär 1-1,5% för familjens aktiva aktieportföljer.

Kvartalet är roligare att sammanfatta då utvecklingen varit mellan 12-15% med mindre volatilitet än index vilket antyder att den riskjusterade avkastningen är god.

Utdelningssäsongen är i full gång och det borde innebära en dämpade effekt på eventuella kursfall kommande månader. Man kan fundera på om en del väljer att minska/kliva ur i slutet av maj men vi kommer nog ligga kvar tills vidare i princip fullinvesterade då man får väga courtagekostnader mot kursrisk samt att vi är långsiktiga i vårt sparande.

Om man ska nämna något om sena omallokeringar i mars så har jag bytt lite Hemfosa preferensaktier mot Saltängen som en liten "räntekrydda" i den defensiva delen i portföljerna tillsammans med de andra preferensaktierna.

Vidare har vi plockat in små poster InXL Innovation, Kappahl och Investor. På säljsidan finns Beijer Alma och Hifab som ett led i någon form av fokusering.

I min egna löneväxlingsportfölj har jag minskat i befintliga innehav, sålt alla fonder och köpt in mindre poster av Saltängen, CellaVision och Clas Ohlson. Däremellan blev det en liten daytrade i Troax då jag fick en liten post via dess IPO i veckan som var.

Om man kikar på fördelning av stamaktier så har diversifieringen blivit lite bättre kan jag tycka.



Utdelningskalendern är fortsatt fin med stabil månadsutdelning och en YOC på 5,7% för hela portföljen.

Lönerevisionen för 2015 är inte klar ännu men jag brukar öka bruttolöneavdraget med några hundralappar/månad för varje år då löneväxling som sparform är den bästa på sikt i skrivande stund för mig då jag har turen att ha optimala förutsättningar. Fördelen för löneväxling gentemot ISK/KF kommer att öka om förslaget med ökad schablonskatt går igenom men man ska inte bli förvånad om det även blir sämre för pensionsförsäkringar framöver...

Läs mer

Höjd skatt ISK/KF- Analys

Oavsett förd politik så kan man nog säga att privat långsiktigt sparande jobbar i viss motvind just nu. Först sänk avdragsrätt och slopande av privat pensionssparande och nu en föreslagen höjning av schablonskatten på ISK/KF.

Förslaget i korthet

Vid beräkning av schablonskatten så adderas 0,75%-enheter till statslåneräntan (slr) och ett golv införs på 1,25%.

Om vi tar veckans statslåneränta på 0,27% så skulle golvet på 1,25% användas då 0,75%+0,27%=1,02% att jämföra med 0,9% för 2015.

På kort sikt är det inga större reala konsekvenser med andra ord men på lång sikt slår det ganska mycket tror jag.

• Ett mer normalt ränteläge på 4% ger att man måste överträffa en avkastning på 4,75% ca för att det ska löna sig jämfört med fritt sparande
• Punkten ovan innebär att man måste skruva upp risknivån ett snäpp
• Förtroendet för långsiktigt hållbara spelregler för privatsparande minskas rejält ytterligare, vanligt folk kommer att välja amortering (vilket kan vara bra för vissa) och madrassen (sparkonto på storbank)

Vad tycker jag?

• Golvet på 1,25% känns helt rimligt, det borde funnits från början.
• Tillägget på 0,75%-enheter för slr ser jag som en ren straffskatt på förväntad avkastning och det går FETBORT

Vad kan man lära sig?

Precis som man inte ska vara "all-in" i en aktie så bör man även diversifiera portföljen i olika sparformer vilket är möjligt om avgifter och courtage är rimliga.

Vad ska man välja för sparform fortsättningsvis?

För riktigt långsiktigt sparande är det fortsatt fördel löneväxling för den som har rätt förutsättningar men det är säkert bara en tidsfråga innan det försämras även här.

Min gissning är att det fortsatta låga ränteläget kommer att hålla i sig minst 1-2 år till vilket ger fördel ISK/KF jämfört med vanlig depå trots skattehöjningarna. Man bör hålla fortsatt bra koll på ränteläget och vara beredd att omvärdera läget vilken sparform som är mest lämpad för ens investeringsprofil och förväntad avkastning.

Vill man räkna själv på hur det slår så kan man även fortsättningsvis använda min sparkalkylator genom att öka genomsnittsvärdet på Statslåneräntan med 0,75.

Läs mer

Ytterligare omallokering löneväxlingsdepån - ökat risken och YOC

Min jakt på en fin utdelningskalender börjar kanske gå till överdrift men jag hade grubblat någon dag på en tänkbar omallokering och idag slog jag till stort i min löneväxlingsdepå.

Löneväxlingsdepån är historiskt sett den portfölj som jag tagit högst risk i då den ska vara "grädde på moset" när det väl är dags för pensionering.

Jag startade den för ca 5 år sedan och låg inledningsvis i diverse fonder som gick hyfsat i enlighet med övriga världen vid den tiden. Efter något år sålde jag alla fonder då jag tyckte det skakade lite väl mycket i Euroland och låg likvid under en tid.

Sen kom en period av periodisk swingtrading med ETF:er och enskilda aktier (XACT Bull/Bear, HM, Ericsson, SEB, SHB, Apple för att nämna några). Det blev blandad framgång med lite plus totalt sett men med relativt höga courtagekostnader. Så här i efterhand kan man konstatera att jag gjorde det klassiska att ta hem vinster för snabbt och förluster för sent. Då fasen avslutades med ett plusresultat tänkte jag att nu ska jag placera i något mer stabilt som inte kräver ständig tillsyn - utdelningsaktier.

Utdelningsfasen inleddes med nyemissionen av Amasten preferensaktier (8% YOC) i början på sommaren i år och har varit framgångsrik sen dess, givetvis med stöd av börsens utveckling i stort och lågräntemiljön. Oavsett vad som händer framöver med konjunktur och annat så är det utdelningsaktier jag känner mig mest bekväm med då strategin kräver något mindre övervakning jämfört med swingtradingen och utdelningarna ger realiserad avkastning löpande.

Nog om detta, som ni kanske förstår är jag glad amatör på detta även om jag följt börsen till och från i över 2 decennier. Så dagens omallokering är inget jag rekommenderar generellt och inget jag gör i resten av familjens portföljer.

Sålt: Klövern Pref, Hemfosa Pref och Akelius Pref

Köpt: Amasten Pref, SAS Pref och Frontier Communications

Så med andra ord har jag ökat risk samt YOC.

Amasten Pref

• I mitt tycke en prisvärd preferensaktie (YOC 7,1%) som har bra villkor för inlösen, borde klara sig bra givet att det inte blir en total krasch av fastigheter eller extrema räntehöjningar.

SAS Pref

• Vad kan man säga? Osäker framtid på lång sikt men stark trafikrapport senast och lägre bränslekostnader fick risk/reward att kännas gynnsam för stunden (YOC 11,3%)

Frontier Communications

• Ett sorts amerikanskt "Telia" (YOC 5,9%) som tekniskt sett ser stark ut i grafen och har låg Beta. Framtid oviss, har inte gjort någon större hemläxa här men tyckte risk/reward kändes rimlig givet positionens storlek.

Så dessa manövrar ökade portföljens YOC till drygt 6% och möjliggör en jämn månadsutdelning.

Fördelning stam- och preferensaktier

Fördelning stamaktier

Nu när jag uppnått mitt mål med jämna månadsutdelningar så låter jag nog detta ligga till sig ett tag givet att risknivån inte ökar i någon större utsträckning. Eventuell rekyl i USA kanske kan kompenseras av starkare dollar. Att få premieförstärkning på 0,5% månadsvis från utdelningarna utöver arbetsgivarens 6% känns i alla fall bra.

Läs mer

Strategisk allokering - utdelningsfinansierat månadssparande i index

Då mitt föregående inlägg om strategisk allokering verkar vara uppskattat om man tittar på besöksstatistiken så tänkte jag lansera en variant som jag provar i mitt egna pensionssparande för närvarande.

Då jag är välsignad med kombinationen hyfsad lön och möjlighet att bruttolöneväxla hos Nordnet så är det svårt att motstå att pensionsspara lite extra även om min ordinarie tjänstepension har bra villkor som det är.

Till att börja med får man ca 6% extra på insättningen vilket är en bra start även om man skulle parkera på likvidkontot tills vidare.

Jag har varit med på lite nyemissioner av preferensaktier så jag har där en hyfsad spridning med lågt anskaffningsvärde som ger bra direktavkastning.

Utdelningarna från dessa har jag nu börjat lägga tillsammans med inbetalningarna i ett månadssparande av utvalda ETF:er som man köper courtagefritt via Nordnet.

Kombinationen extra premie dopat med utdelningar samt köpa billigt index löpande borde vara svårslaget över tiden tänker jag. Utöver detta är schablonskatten för tjänstepension lägst i klassen, 15% istället för 30% som i fallet ISK/KF.

Exempel:

Avstå 1000 kr i bruttolön (rapporterad lön till ordinarie tjänstepension ska vara innan avdraget).

Givet att du har marginalskatt på 50% så kostar detta dig 500 netto.

Arbetsgivaren skjuter till 6% så du får en insättning på din depå på 1060. Sedan tillkommer extra 0,5% från dina utdelningar.

Du placerar i billiga index-ETF:er courtagefritt månadsvis vilka borde ge en jämn avkastning på lång sikt, säg 6% (konceptet funkar givetvis också med vanliga fonder).

Om vi summerar (förenklat exempel):

1000
+60
+5
-----------
1065
*12
-----------
12780
*1,06
-----------
13547 varav brutto inbetalt 12000, netto inbetalt 6000

Petar man in siffrorna i min avancerade kalkylator så landar man på 1 117 371 för 30 års sparande med en statslåneränta på 2% (inbetalt netto 180 000).

Sannolikt kommer din pension bli hög totalt sett vilket kan innebära marginalskatt om minst 50% på dina utbetalningar men är egentligen ett angenämt problem givet situationen.

En variant är att emigrera vid pension då skattesatsen ofta är ca 25% eller i fallet Portugal 0% (för privatanställda tjänstepensioner). Det sistnämda alternativet tycker jag personligen är moraliskt tveksamt och orättvist mot andra anställningsgrupper men fullt lagligt och mer populärt än någonsin.

Sammanfattningsvis så är konceptet ett lågprisalternativ då det är utan eller med låga transaktionskostnader och med låga löpande förvaltningsavgifter vilket borde göra stor skillnad över tiden. Vidare så borde det inte kräva någon större aktiv förvaltning förutsatt att ens preferensaktier är av kategorin stabila och med liten risk.

Läs mer

Sparande del 2: Pensionssparande

Att prata pension är populärare än någonsin och trots att merparten inte är insatta vad man har och kommer att få pension så tror jag ändå att vi aldrig varit så pålästa som nu.

En fråga kring detta som dyker upp regelbundet är:

• Ska man pensionsspara privat?

Generellt nej om du omfattas av Tjänstepension (vilket alla med kollektivavtal har). Givet att man har disciplin så finns det inga fördelar med låsta produkter eftersom man inte kan förutse skattenivåer och annat så långt fram i tiden. Den målgruppen som möjligtvis bör pensionsspara privat är de som saknar Tjänstepension eller de som betalar maximalt med marginalskatt.

En numera sällsynt variant av pensionssparande som kan löna sig är Bruttolöneväxling som är ett tillägg till Tjänstepensionen. Det går ut på att arbetsgivaren gör ett bruttolöneavdrag på lönen som sedan sätts in som en premie i en Tjänstepensionsförsäkring.

Fördelar:

• Man kan få 5-7% extra i premie då det är lägre kostnad för arbetsgivaren än motsvarande lön
• Det är låg schablonskatt (15% av genomsnittliga statslåneräntan)

Låter bra men tyvärr måste man tjäna över gränsen för pensionsgrundande inkomst (minst ca 37 000) för att inte få negativa andra effekter samt rapporterad lön på ordinarie tjänstepension bör vara på bruttonivå. Summa sumarum så är det inte många arbetsgivare/kollektivavtal som kvalar in för detta men det är värt att kolla upp om man får till en bra deal.

Exempel:

• Du får ett bruttolöneavdrag på 1000 kr
• Netto så kostar det 500 då du tar från "toppen" av lönen som du betalar minst statlig skatt på
• 1050 kr sätts in på en tjänstepensionsförsäkring så redan där ligger du +5% (tänk ränta på ränta)
• Varje år dras en modest schablonskatt, ca 0,3% för 2014

Gemensamt för privat pensionssparande och tjänstepensionslösningar är att man betalar inkomstskatt på utbetalningarna sedan (från 55 års ålder) vilket innebär en risk då det inte finns några garantier vilka skattesatser som gäller då.

Så min rekommendation är till slut att om man ska pensionsspara, undvik pensionsförsäkringar om inte dina förutsättningar är optimala. Välj ISK eller KF istället för bättre flexibilitet och mindre osäkerhet i skattenivåer.

Läs mer