Global Multi Strategy

Global mix all-cap FTW!

Sparkalkylator Deluxe

Sveriges mest exakta sparkalkylator?

MyDividends

Verktyg för din utdelningportfölj

Visar inlägg med etikett Privatekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Privatekonomi. Visa alla inlägg

2025-08-21

Allframtidsförsäkring - en dold tillgång i din BRF?

Att köpa bostadsrätt kan vara snårigt och att bedöma en BRF:s ekonomi likaså. Då jag är inne på min 6:e bostadsrätt så har jag genom åren lärt mig analysera en förening förhållandevis djupt och det finns några egenskaper som jag särskilt granskar som exempelvis 

  • lån
  • amortering
  • fasadtyp
  • hyresrätter
  • uthyrning
  • markägande
  • utförda/kommande renoveringar
med mera och nu kan jag lägga till ytterligare en punkt på listan som jag gissar inte många BR-köpare känner till:

Allframtidsförsäkring - en dold tillgång i din BRF?

Tänk dig en katastrof-försäkring som gäller för evigt och som utöver detta är färdigbetald samt betalar en årlig utdelning till försäkringstagaren! Hade jag läst föregående mening utan förkunskap hade jag avfärdat det som "för bra för att vara sant" men efter snabb research som tycks försäkringens egenskaper stämma!

Det är det anrika försäkringsbolaget Brandkontoret som står bakom detta och det förefaller som att det fortfarande går att teckna försäkring (vilket lär kosta en del för en fastighet i Stockholm gissar jag).

Försäkringen följer fastigheten och det verkar som att ca 4 000 fastigheter i Stockholmsområdet har en sådan.




En snabbanalys via Google ger att denna tillgång förefaller vara "dold" i årsredovisningar. Om det finns en signifikant post under Erhållen utdelning under Kassaflödesanalys i årsredovisning så kan det vara spår av en Allframtidsförsäkring. Ett exempel visar på nära 500 000 i utdelning vilket nästan är lika mycket som föreningens räntekostnader! Givet ett andelstal på 3% så erhåller en sådan medlem drygt 1 000 kr i månaden i indirekt utdelning, vilket är värt en hel del tycker jag.

Nu är det inte aktuellt för min del att köpa annan bostadsrätt då vi stormtrivs i våran men definitivt något att hålla utkik framåt.

Kände du till denna försäkring?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

2025-07-13

Valuta för pengarna?

Nu så här i semestertider så kommer det att växlas en del kronor till utländsk valuta i samband med resor. För en gång skull (?) så är kronan relativt starkare vilket är trevligt vid valutaväxling.

Vi har själv en utlandsresa inbokad inom kort så jag tänkte dela med mig av mina tankar och tips kring valutahantering på resa.

Valuta för pengarna?


Det kan kosta extra att köpa eller växla och oftast på tre olika sätt:

Fast avgift

Detta är oftast mest aktuellt i samband med valutauttag via bankomat. Försök hitta bankomater utan denna avgift om möjligt men kan vara svårt ibland beroende på land. Generellt så kan bankomater som banker står bakom vara något bättre på denna punkt än fristående bankomatkedjor.

Exempel: Uttag i bankomater i Euro-länder kan kosta upp till 4 EUR per uttag enligt min erfarenhet. Det blir en relativ kostnad på 4 / 150 = 2,67% vid ett uttag på 150 EUR. Tar man ut större summor så sjunker den relativa kostnaden men du vill förstås inte gå omkring med en större mängd kontanter med de risker det innebär.

Rörlig avgift

Debiteras vid köp i utländsk valuta och vid uttag enligt ovan. Viktigt här är att välja att debiteringen ska ske i ursprungsvalutan och inte i SEK. Avgiften utgår oftast ifrån aktuell valutakurs på marknaden. Aktuell valutakurs går ofta att se hos din nätmäklare eller på andra sajter. Är ditt kort kopplat till Visa eller MasterCard så är deras sajter bra att kika på i sammanhanget.


Exempel: Uttag på 150 EUR med 2% rörlig avgift kostar 3 EUR utöver eventuell fast avgift.

Spread

Vid manuell valutaväxling eller uttag debiterade i SEK så tillämpas spread, dvs du får en annan kurs än det aktuella marknadspriset. Denna kostnad är lite lurig och redovisas inte så tydligt som jag skulle kunna önska för att förstå hur stor kostnad det blir i slutändan.

Exempel: Det aktuella marknadspriset är 11,18 SEK per EUR. En aktör erbjuder växling från SEK till EUR för 12,19 dvs 1 kr över marknadspris eller relativt sett 8,95% påslag. Ett köp av 150 EUR kostar således 13,4 EUR.

Summering

Om du omsätter större belopp vid utlandsvistelse så kommer olika kostnader för valutaväxling enligt ovan att summera till betydande belopp. Då det finns betalkort som minimerar dessa kostnader så är det rationellt att ha ett sådant med sig på resan.

Gör gärna ett extra uttag innan hemresa så att du har lite kontanter inför nästa resa är ett av mina tips för att undvika dyr växling på hemmaplan.

Vad är dina bästa tips kring valutahantering?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Bildkällor: 
Angelo luca iannaccone från Pixabay

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

2025-04-28

Diversifiering av inloggningssätt

Mobilt bank-id är en smidig och ofta pålitlig lösning för digital identifiering men förra veckan när tjänsten låg nere några timmar så blev det påtagligt hur beroende många tjänster är av att BankID är tillgängligt och fungerar. Hade jag velat hantera mina amerikanska aktier under berörd period så hade det inte gått hos vissa nätmäklare som enbart erbjuder BankID exempelvis.

Hur ser det då ut med inloggningsalternativ?


Av de nätmäklare jag använder så är det bara Avanza och Nordnet som erbjuder mer än ett sätt att logga in på. På förekommen anledning så skaffade jag Freja förra veckan och det har funkat riktigt bra och smidigt tycker jag.

Att samla sitt sparande hos en aktör är förstås praktiskt och bekvämt men jag lutar mer och mer att fortsätta ha det utspritt för riskspridning och möjlighet till bästa pris beroende på marknad. Att ha en större summa hos en aktör som enbart erbjuder ett inloggningssätt skulle inte kännas bekvämt i dessa tider av geopolitisk oro och cyberattacker.

Hur tänker du kring inloggning?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

2023-10-25

El(ände): Timpris och Smart(er) Home

För ett år sedan gjorde jag en analys om timpris på el, vilket sedan ledde till ett byte från rörligt pris för vårt hus i Trosa. Men teori i all ära, har det varit lönsamt så här långt?


I skrivande stund så har vårt timpris varit 8% lägre än rörligt och vår kostnadsbesparing 6% vilket är ganska nära mina tidigare beräkningar. I rena kronor handlar det om 700 vilket inte är helt försumbart tycker jag.

Vidare på temat besparing så har vi investerat i en ny värmepump (luft-luft) vilket borde kunna sänka uppvärmningskostnaden med upp till ca 30% i teorin. Vår gamla värmepump var över 15-20 år, hade dålig verkningsgrad och sjöng sannolikt på sista versen. 


Den nya testvinnande värmepumpen från japanska Daikin har väsentligt högre verkningsgrad än den gamla och dess värmeeffekt borde kunna räcka för hela vårt hus då vi har en öppen planlösning.


Värmepumpen är smidig att styra på distans via app vilket är perfekt för ett fritidshus. Nu när elpriset tycks klättra uppåt igen så håller jag på att testa med olika temperaturer för underhållsvärme beroende på tidpunkt för dygnet. Generellt är elen billigast mellan 23 - 05 så tanken är att värma upp huset lite extra då så att den värmen tillsammans med solen sen räcker för grundvärmen dagtid.


Beräknad elförbrukning för värmepumpen kan man följa i appen, så att i kombination med min temperaturövervakning via väderstationen Netatmo borde det kunna visa på resultatet av konceptet med schemaläggning.

Vi har även passat på att byta varmvattenberedare under året vilken borde ha lite bättre driftsekonomi jämfört med den gamla, som sannolikt var 30 år gammal. Här tror jag inte det lönar sig än med schemaläggning men om vi skulle börja nyttja huset mer i veckorna så är det nog värt att utvärdera det med.


Vidare inom genren Smart Home så har vi shoppat loss på smart strömstyrning från Deltaco. Riktigt smidigt måste jag tillstå och bra funktionalitet för manuell kontroll såväl som schemaläggning eller andra triggers. Här ligger schemaläggning av poolpumpen under badsäsongen bra till för ytterligare optimering av timpris. 


Allt från Deltaco har jag köpt via Clas Ohlson som är riktigt konkurrenskraftiga avseende priser såväl som leveranstider. Det är nästan så jag blir lite sugen på att plocka in "Classe" i portföljen igen :)

Vår ambition är att ha pålitliga Smart Home-lösningar men gärna minimera löpande kostnader för dessa. Vi har exempelvis bytt larmlösning till Netatmo som (än så länge) inte kostar något per månad.


Det jag närmast är på jakt efter nu är en ny lösning för notifiering av lokalt strömavbrott. Det är en väldigt värdefull funktion för fritidshusägare, speciellt under kalla vinterdagar. Idag har vi en GSM-lösning som funkar alldeles utmärkt men den kommer att sluta fungera när GSM-nätet släcks samt så kostar den 100 kr om året då kontantkortet behöver aktiveras årligen via laddning. Tips på alternativ mottages tacksamt! :)

Sammanfattningsvis så förefaller det vara lönsamt med timpris för vår del och olika Smart Home-lösningar underlättar i det sammanhanget såväl som i andra.

Det är möjligt att skulle gå att konsolidera många utav Smart Home-lösningarna men så här långt funkar det bra med flera olika appar som är samlade i en iPhone-mapp. Bortsett GSM-lösningen så har vi inga månadskostnader för tjänsterna. Tjänsterna styrs via vårt 4G mobila bredband som endast kostar 69 kr/månad inklusive fri surf (än så länge, peppar peppar). Bredbandet funkar dessutom utmärkt för streaming till vår smart-TV.

Framåt så lockar solceller och batteri så småningom men gissningsvis inte i närtid. Det är nog inte självklart att räkna hem en anläggning med de elpriser som varit i år men då vi har hyfsat stor elförbrukning under solsäsongen och eventuellt en elbil på det framåt skulle nog göra det lönsamt ändå.

Vilka är dina bästa tips avseende elbesparing och Smart Home-lösningar? 

2022-10-05

El(ände): Analys av timpris vs. rörligt elpris

På förekommen anledning är elenergi ett hett ämne och som relativt nybliven husägare så har jag blivit smått besatt av optimering av elförbrukning såväl som elpriser. Vi har (tyvärr med facit i hand) ett rörligt elpris idag men jag har klurat ett tag på om det är lönt att byta till timpris. I dagarna fick jag tummen ur och har backtestat vår elförbrukning i huset senaste 12 månaderna mot timpriser samt fakturerade rörliga priser och resultatet blev...

...vi tar det steg för steg först

Datainsamling

Datainsamling för timpriser har skett via JSON-api från Vattenfall (länken fick jag via Twitter). JSON-filer är ganska enkla att importera till Excel, så det är i allas vårt favoritverktyg som jag beräknat och analyserat all data.

Vårt hus timförbrukning har jag hämtad via elnätsleverantören (även det Vattenfall) och det gick att spara två månader i taget till Excel.

När väl alla data är på plats i Excel är det enkelt att beräkna summa, medelvärde samt gruppera dessa på olika intressanta sätt.

Resultat

De rörliga elpriserna nedan är från mina fakturor från Vattenfall och är exklusive påslag, skatter och fan och hans moster. Timpriserna är också från Vattenfall (via api enligt ovan som sagt) och torde vara utan påslag de med.



Timpriset ovan är beräknat som oviktat medelvärde, det vill säga varje timme väger lika mycket per dag och månad. Det rörliga priser lär vara viktat enligt någon sorts förbrukningsschablon och det resulterar i att timpris i snitt över hela perioden är ca 6,5% lägre. Så redan här förefaller det som oddsen är ganska goda för lägre pris med timprisavtal.

Beräknar jag sen utifrån husets faktiska förbrukningsdata timme för timme under tolvmånadersperioden så landar timpris 7,3% lägre jämfört med det rörliga, så vårt nuvarande förbrukningsmönster tycks även det tala för timpris.

Nästa steg är att bryta ner timpriset per vecka för att se om det skiljer sig åt och om det skulle löna sig att styra förbrukning till vissa veckodagar


Generellt över hela 12-månadersperioden så tycks timpriserna sjunka mot slutet av veckan. Detta borde innebära fördel med timpris för oss som nyttjar vårt hus i huvudsak under helgerna tänker jag och det kanske delvis förklarar resultatet ovan från vårt förbrukningsdata.

Nästa steg...beräkna pris per timme för att se hur priserna varierar över dagen i genomsnitt



Kanske inte så förvånande resultat men det klart lägre genomsnittspris relativt sett för sena kvällar och nätter.

Hur ser det ut enbart för september 2022? Rykten gör gällande att det har blivit dyrare även nattetid på senare tid.


Som synes har priserna stigit i absoluta tal även nattetid men den relativa fördelningen per timme ser ut att vara ganska likartad som snittpriserna ovan, varav jag drar slutsats om att det är sannolikt lönsamt att flytta förbrukning till sen kväll och natt om möjligt.

Hur ser då vårt förbrukningsmönster ut sett per timme?


Faktiskt inte så dum fördelning då förbrukningen är ganska jämn över dygnet men det innebär kanske tyvärr att optimeringspotentialen inte är så jättestor heller. Återkommer längre ner vad det är bakom förbrukningen ovan och vår förbrukningsstrategi framåt.

Vår elförbrukning i huset


Vår totala årsförbrukning rullande tolv månader är på ca 10 155 kWh. Större delen är av kategori "lyx/okynnes" i form av pool och spabad. Fördelningen per år är ungefär så här:

  • Uppvärmning (luftvärmepump+elradiatorer) ca 3 000 kWh
  • Spabad ca 3 000 kWh (ca 125 kr per person och bad vid frekvent nyttjande samt vid nuvarande priser!)
  • Pool (värme+pump) ca 2 500 kWh
  • Övrigt (VVB+kyl/frys+belysning+avfuktare m.m.) ca 1 655 kWh
Spabadets förbrukning är svår att styra då den är konstruerad för att vara igång året om och cirkulerar regelbundet för att hålla vattnet och rörledningarna fräscha utöver att hålla vattnet vid 35-38 grader.

Poolen är igång maj - september och är uppvärmd juni-augusti beroende på väderutsikter. Pumpen för cirkulation går halva dygnet maj och september för att hålla vattnet fräscht, i övrigt hela dygnet. För poolen så kan jag styra förbrukningen till viss del och att köra pumpen och värmen timmar där priset är lägre känns rationellt, så där skulle vi kunna spara lite till på att gå över till timpris.

Uppvärmningen har vi igång ungefär november - mars beroende på utomhustemperatur och merparten av värmen alstras via luftvärmepumpen (utöver vedeldning i kamin). Värmepumpen kan vi styra både på temperatur och tid så den skulle också kunna schemaläggas att mestadels gå på kvällen och natten de dagar vi inte är i huset. Så även här finns sannolik besparing via timpris.

Övrig förbrukning kan jag inte styra över i någon större utsträckning, möjligen skulle jag kunna schemalägga avfuktaren i vår källare så att den bara kan gå på kvällen och natten men det ger nog inte så stort resultat i sammanhanget då vi har en med relativt låg effekt.

Övervakning av husets klimat

Vid optimering av underhållsvärme så måste man även ta husets bästa i beaktande och ställa mot energibesparingar. För att ha hängslen och livrem i sammanhanget så har jag införskaffat en väderstation Netatmo som möjliggör distansbevakning via webben eller app.


Övervakningen sker med hjälp av husets mobila bredband och det finns möjlighet att ställa in larmnotiser om vissa värden når viss nivå. Jag har mätmoduler för kök/vardagsrum, utomhus samt för källaren. Systemet är lätt att utöka med flera sensorer om behov finns. Jag tycker att systemet bidrar till en klart bättre koll på husets klimat när vi inte är på plats och främsta förtjänsten lär bli under vintersäsongen tänker jag.

Vi har även ett annat system som heter YOYOPower som kan användas för temperaturövervakning och styrning av luftvärmepumpen och en radiator. Dessa styrs rent tekniskt via app/SMS och då vi använder kontantkort i mottagarenheten så kostar varje kommando några tiotals ören.


Det kanske kan tyckas vara onödigt att ha två övervakningssystem men YOYOPower använder vi i huvudsak för att styra värmen helt enkelt. Det är väldigt smidigt att höja temperaturen på distans några timmar innan ankomst så att temperaturen är mer komfortabel när man väl är framme vid huset. 

Summering

Sett till vår relativt låga förbrukning så kan det tyckas vara snudd på överkurs att göra denna räkneövning och se om timpriser är lönsamt eller ej. Men med rådande elpriser så förefaller det som att det finns minst 1-2 tusenlappar att spara per år och eventuellt mer än så framöver beroende på hur elmarknaden utvecklas.

Att gå över till timpriser tycks för vår del löna sig oavsett om vi ändrar beteende och förbrukning. Min gissning är att timpriser kommer att bli standard i framtiden oavsett så kanske är det lika bra att gå över redan nu?

Något man bör observera i sammanhanget är när man väl byter till timpris är det inte säkert att man kan byta tillbaka till rörligt pris. Detta är upp till elnätsbolaget att bestämma förefaller det som.

För hus som nyttjas i huvudsak på helger så lär timpris löna sig för de flesta tror jag utifrån det data jag kikat på ovan. Dock är det som alltid att historiskt prismönster i ingen garanti för att det blir lika i framtiden.

Vad väljer du framåt, rörligt- eller timpris?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring elavtal och förbrukning men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation.

Datakällor: Vattenfall

Elpriser kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte kan byta tillbaka till rörligt pris om du önskar så. Innan du byter elavtal bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

2022-07-12

Trosa Årsta - Ettårsjubileum!

Tiden går som bekant fort och vi har nu haft ettårsjubileum för vår flytt till Årsta och Trosa!

Huset i Trosa vetter mot söder och har ett rejält ljusinsläpp via stora fönster.

Detta år har varit fantastiskt på många sätt och vi måste fortfarande ibland nypa oss i armen för att inse att detta ställe i Trosa faktiskt är vårat. 

Freyas favoritplats i Årstalägenheten

Gällande lägenheten i Årsta så är det lite blandade känslor. Geografiska läget med närheten till Årstaberg samt till stora grönområden är snudd på AAA tycker jag men det ska erkännas att vi saknar sjöutsikten och det vattennära läget som vi hade i Årstadal innan. Lägenheten i Årsta är mycket fin och funktionell men den har svårt att mäta sig med det öppna och fria i huset. Vi bodde tidigare i hus men flyttade då till lägenheten i Årstadal för att frigöra tid bland annat. Nu när våra barn är vuxna har vi tid över och då känns hus helrätt avseende sysselsättning och boendemiljö.

Sammanfattningsvis så är vi ändå mycket nöjda med "bytet" totalt sett men oavsett det så kan vi hoppa direkt in på det ekonomiska då detta ändå är en ekonomiblogg!

Ekonomi

Enligt mäklarens automatiska månadsvärderingar så har huset ökat i värde med 10% sen vi köpte men jag är tveksam till den värderingen och gissar på oförändrat till -10% med tanke på ränteutvecklingen och den svala marknaden. Detta spelar ingen roll för oss då vi avser äga huset tills vidare och på sikt sannolikt flytta dit permanent.

Lägenheten skulle jag gissa har sjunkit något i värde men det är svårt att säga då det sällan säljs större 3:or och 4:or i Årsta. Efterfrågan kan nog vara relativt stor hos de familjer som har barn nummer 2 på g och vill bo kvar i området.

Huset är belånat till drygt 40 % räknat på köpeskillingen och jag valde nyligen att binda räntan till 1 år då jag såg framför mig att den rörliga sannolikt skulle stiga en del under perioden givet ränteläget. Lägenheten har 50 % belåning sett till köpeskillingen och även här har vi bundit räntan på 1 år. 

Något jag ångrar är att jag inte valde ett bundet elpris från början för huset men det är förstås lätt att konstatera med facit i hand. I och med att elpriser är extremt volatila är det nog klokast att binda egentligen men jag ska gräva mer i detta innan vi slår till.

Elförbrukning huset första året.

Första året landande på 10 750 kWh i huset inklusive allt vilket jag tycker är ganska ok givet några stränga vintermånader utöver att vi har både uppvärmd pool (juni-september) och spabad (året om). 

Husse behöver klyva mer ved inför nästa säsong.

Under vintersäsongen har vi haft mellan 10-14 grader inomhus de dagar vi inte varit där och eldat en hel del i kaminen när vi väl varit på plats. Jag trimmade frostskyddet i källaren med ytterligare en termostat så därav att januari och februari fick väsentlig lägre förbrukning jämfört med toppmånaden december.

Nice att sova nära taket :)

Jag har ett bra system för att fjärrstyra vår värmepump som i princip klarar av att värma hela huset (56 kvm boyta men stor volym då det är upp till nock) ner till -10 grader. Vi har radiatorer med direktverkande el som kan stötta sen vid behov men dessa har knappt behövts än så länge.

Det är väldigt smidigt att höja värmen på distans några timmar innan ankomst och få larm vid strömavbrott såväl om temperaturen skulle sjunka under satt gränsvärde. Vidare har jag bra övervakning via en larmtjänst där jag kan se altanen och delar av huset via separata kameror. Även om området förefaller vara lugnt och vi har en bra grannsamverkan så är det skönt med övervakning och larm utifall att.

Vi har under det första året i princip varit i huset ca 1/3-del jämfört med vår lägenhet i Årsta och energiförbrukningen skulle förstås öka om vi spenderade mer tid i Trosa. När det väl blir så kommer vi troligtvis installera solceller då vi har fria och bra takytor i väst- och östläge. Vidare skulle en elbil sitta fint då avståndet mellan Årsta och Trosa är 7 mil. Vår hybrid drar förvisso bara ca 0,4 liter/mil men det blir en hyfsad slant ändå i slutändan med dagens bensinpriser.

Ränte- och elkostnader är de klart största utgiftsposterna för huset, i övrigt så är det ganska modesta utgifter för fastighetsavgift, vatten och avlopp (kommunalt), samfällighet, renhållning och försäkring. Vidare har vi ett larm för 189 kr i månaden och mobilt bredband (4G fri surf) för 69 kr via Telenor familj. En uppenbar fördel med streamingtjänster i sammanhanget är att de går att nyttja utan extra kostnad i huset och det mobila bredbandet har funkat utmärkt än så länge till att streama till en liten 32" smart-TV.

Om man leker med tanken att vi skulle sälja lägenheten i Årsta och flytta till huset permanent och investera i en stor solcellsanläggning, så skulle det ge en total månadskostnad på några få tusenlappar enbart. En klart tilltalande tankeövning även om jag tror att vi kommer att vilja ha kvar en lägenhet närmare Stockholm så länge vi jobbar där.

Att ha dubbla boenden är förstås kostsamt och allt annat än #sparadkrona. Höga ränte- och energikostnader medför att det långsiktiga sparandet blir nedprioriterat till förmån för sparande till kommande husåtgärder som jag tidigare nämnt. Köpet av huset var dock vårt primära sparmål och med facit i hand så tycks tidpunkten för aktieförsäljningarna varit lyckosam i det kortare perspektivet. Förvisso har nog huset sjunkit i värde som sagt så det jämnar nog ut sig oavsett.

Vårt privata sparande är mestadels allokerad på räntekonto men vi har i alla fall fortfarande en liten slant över på börsen också i form av Global Liberty.

Trosa

Trosa stad med några närliggande områden.

Trosa är en ganska liten kommun i Södermanland och är beläget ca 7 mil söder om Stockholm. Nästan 15 000 invånare är skrivna i kommunen och sedan tillkommer ca 20% hushåll med fritidsboende. Kommunen har legat på topp 10 i Sverige avseende bra företagsklimat de senaste decennierna och befolkningstillväxten är god, faktiskt högst andel i hela Sverige. Det finns här en framtidsoptimism jag tycker är tilltalande och jag uppfattar att kommunen tänker långsiktigt klokt när det gäller tillväxt i stort.

Jag har fått önskemål från läsare om att få veta vad vi tycker Trosa om som bostadsort och jag tänkte redogöra för mina intryck under detta år och tidigare erfarenheter.

Första gången jag besökte Trosa var nog för ca 40 år sedan när mina föräldrar skaffade segelbåt och den idylliska kuststaden var ett givet stopp i södra skärgården varje semester. Om vi sedan spolar fram tills för nästan 25 år sen när jag och blivande fru mönstrade på segelbåten från Trosa så tror jag ett kärleksfrö såddes hos oss bägge för orten.

Under tiden som följde sen skaffade svärföräldrarna landställe strax utanför sörmländska Flen och så småningom föddes drömmen om ett eget fritidshus någon gång i framtiden. Flen har sina fördelar när det gäller prisnivån på fritidshus men det kan nog förklaras i avsaknad av charm tycker jag. Är man intresserad av den delen av sörmland så tycker jag Malmköping är trevligare. Med åren så skulle vi återvända till Trosa lite då och då, först via segling och senare via egna dagsutflykter med bilen. Skillnaden mot andra sörmländska orter växte sakta fram och jag tycker att dessa egenskaper sticker ut:

  • Läget
    • vid kusten i södra skärgården
    • endast 7 mil från Sthlm via E4:an
    • direktbuss från Liljeholmen
    • tågstation i Vagnhärad
  • Charmen
    • vackra ån som flyter genom staden
    • välbevarade gamla trähus
    • hamnen med båtar av alla dess sorter
  • Matställen
    • 10+ prisvärda och charmiga restauranger
      • Två små svin
      • Fina fisken
      • Visthuset
      • Trosa matstudio
      • Crêperie Marie
      • Tre små rum
      • Kölsvinet
      • Bomans
      • Stadshotellet
      • m.fl.
  • Naturen
    • härlig skog inpå knuten
    • öppet landskap med vackra ängar
    • skärgården
  • Lugnt men med en liten puls
    • överlag väldigt lugnt jmf Sthlm
    • ändå en liten puls, delvis från turismen
Dessa egenskaper medförde att vi insåg att det var i Trosa vi ville ha ett fritidshus så småningom och så blev det så för drygt ett år sen som sagt.

Husse, hur många gånger ska vi vandra upp och ner längs denna å?

Vi har fortfarande mycket kvar att utforska i området, bland annat en del gårdar som säljer närproducerad mat. När det gäller shopping-utbudet i stort så är det förvånansvärt bra för en så pass liten ort, mycket tack vare turismen tror jag. Det finns en stor ICA-butik (bättre priser jmf med Sthlm iaf) som har mycket bra utbud av all tänkbar mat. Vidare finns det delikatessbutiker som säljer ost och fisk m.m. Oavsett shopping (inte min starkaste gren) så är det förstås lika enkelt att e-handla från Trosa som från Årsta. 

Sammanfattningsvis så erbjuder Trosa med omnejd en lugn och vacker miljö men med ett överraskande stort utbud av det mesta man kan tänka sig. Prisnivåerna på hus varierar och vill du ha sjötomt så kan det kosta närmare 10M men nöjer du dig med annat läge så räcker hälften ganska långt. Med tanke på kommunens tillväxt och andra attraktiva parametrar så tycker jag man får mycket för pengarna och jag tror den långsiktiga värdeutvecklingen på fastigheter kan vara god.

Årsta


För oss som trivs bäst på Stockholms södra sida så är Årstas läge strax söder om södermalm närmast perfekt tycker jag. Vattnet i Årstaviken och det fina naturreservatet Årstaskogen är utöver de bra kommunikationerna egenskaper som sticker ut tycker jag.

Området består mestadels av mindre lägenheter byggda på 50-talet så jag gissar att andelen ensam-hushåll är relativt stor. Jag kan dock ana att barnfamiljer trivs i området och tränger ihop sig så gått det går för att kunna bo kvar.

Utöver pendeltåg, tvärbana och bussar så planeras nu en egen tunnelbanestation i området men den lär knappast se dagens ljus inom 10 år tänker jag. Att resa till T-centralen tar ca 5 minuter från Årstaberg och vill man ta bilen söderut så är det nära till E4:an på rätt sida om biltullarna dessutom. Närheten till motorvägen medför dock ett visst bakgrundsbuller som de flesta sannolikt vänjer sig vid men skillnaden mot Trosas tysthet blir påtaglig för oss. Dottern som planerar att studera vidare i Uppsala kan utgå från Årstaberg inledningsvis i jakten på studentboende då hon enkelt kan pendla därifrån.

En personlig favorit: Panerad spätta på Två Små Svin

Bra matställen finns det vid Årsta centrum så som Två små svin (min favoritkrog alla kategorier och den finns även i Trosa), Creperie Rustique och Palmyra Kebab. Utöver det så finns ett antal "hak" men dessa har jag inte testat ännu (känner ingen brådska).

Jag tror Årsta har framtiden för sig. Det byggs en del i Årstaberg och snart även vid Årstafältet vilket lär vara gynnsamt för området i stort tror jag. Läget är riktigt bra och när elbilarna dominerar helt så kanske bullret från bilvägarna minskar något. Priserna på lägenheterna ligger på ca 60 000 per kvm i skrivande stund och jag tror risk/reward på sikt är goda i sammanhanget.

Summering

Vi är som sagt mycket nöjda över tillvaron för närvarande och lägenhet i Årsta och hus i Trosa känns som är riktigt bra kombination i vår fas i livet på alla sätt. Enda negativa är höga boendekostnader totalt sett då räntan och energipriserna stuckit iväg, så det blir inte lika mycket sparande som innan. Förvisso har jag inga planer på någon tidig pension, tvärtom som det känns nu.

Svensk sommar när den är som bäst :)

I skrivande stund så har vi semester och då spenderar vi förstås merparten av den med nära o kära i Trosa. När jag läser om kaoset på Arlanda så känns det helt ok att hålla sig på hemmaplan. Vi gillar dock att resa men gissar att det blir mer av weekendresor till städer före solsemestrar framgent.

Bloggen tar semester någon månad sannolikt så ni läsare får ha en fortsatt härlig sommar så länge! :)

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

2017-01-15

Månadssparande

Inom ekonomibloggosfären kanske detta inlägg inte kommer att revolutionera på något sätt men för de som nyligen kommit igång, eller funderar över regelbundet sparande hoppas jag att det ska vara till nytta. För att inte tappa erfarna sparare/läsare redan här så bjussar jag på lite tankar kring hur jag tänker kring investering av månadssparande längre ner i inlägget :-) 

En bra tumregel kring regelbundet sparande är att man sätter av ett förutbestämt belopp så snart som möjligt efter att lönen eller motsvarande kommer in på kontot och INNAN man betalar utgifter och börjar spendera. Många privatekonomer pratar om 10% av nettolönen som ett riktmärke avseende belopp att månadsspara.

Den mest extrema varianten är kanske den populära #uppesittarkväll som +Nicklas Andersson (Investeraren) är upphovsperson till, där man vid 00.01 lönedagen gör en kontoöverföring till sin "sparbank" (läs: nätmäklare). På senare tid har det även blivit ett stort Twitter-event där det diskuteras vilken/vilka aktier man ska köpa för sitt månadssparande. Om jag inte minns fel är det @Miljonarinnan30 som ligger bakom denna vidareutveckling av konceptet som sedan gänget bakom podden #PrataPengar utvecklat vidare.

Nog för att jag brukar vara med i flödet vid #uppesittarkväll i mån av tid men själva kontoöverföringen har jag automatiserat vilket är både praktiskt och effektivt tycker jag. Det går till så att familjens fastställda månadssparande är upplagt som stående kontoöverföringar den 25:e varje månad från vårt buffertkonto.

bildkälla: SBAB

Som synes har vi åtta olika månadsöverföringar som förs över automatiskt så att det är på respektive mottagarkonto senast innan börsens öppning den 25:e. Fördelar med detta koncept är att månadssparandet blir av oavsett om lönen har kommit in eller ej och att det är väldigt smidigt att sätta upp.


Bilden ovan visar hur det är uppsatt lite förenklat, utgifter kan dock inte betalas direkt från buffertkonto tyvärr så det får man göra via ett transaktionskonto på sedvanligt sätt.

Fördelar med konceptet:
  • Man sparar (minst) ett fast belopp varje månad
  • Om "tillfälle" uppstår så kan man utnyttja bufferten för extra sparande/utgift (givet att budgeten fortfarande är i balans)
Inspiration till detta inlägg fick jag dels från ett annat inlägg av MiljonärInnan30 samt från ett avsnitt av Fondpodden som berörde månadssparande bland annat. Medverkande i poddavsnittet var Jan Bolmesson ("Rika Tillsammans") och han pratade om att genomsnittspersonen i Sverige borde kunna spara 1 900 kr per månad om man följer "10-procentsregeln". Så hur mycket blir det då över tiden? Vi gör det enkelt för oss och väljer ISK samt en billig Globalfond som rimligen borde kunna avkasta 8% per år i genomsnitt även det är långt ifrån givet.

bildkälla: z2036

Som synes har man nästan en miljon netto efter 20 år, inte så illa för en helt passiv sparstrategi eller?

Är man helt ointresserad av aktier så kan man sluta att läsa här, lycka till med sparandet!

Är man som jag aktieintresserad så kan man prova att försöka slå Globalfonden ovan genom ett direktspara i aktier (ni kan se hur det går överst i högermenyn om ni använder bloggens webversion). En fördel är att man kan komma lite billigare undan om man är disciplinerad vilket är en bra start.

Givet att man redan har en portfölj, låt oss säga en med globala utdelningsaktier ;-) hur kan man då tänka vid ett månadssparande?

Om man som jag har många innehav i portföljen finns det som oftast någon aktie som känns köpvärd även om börsen generellt sett skulle vara högt värderad.

Det finns egentligen inget egenvärde kring att köpa aktier direkt när månadssparandet landar på depån men jag tycker nog att det är lika bra att göra det så snart som möjligt så att kan man släppa det hela sen tills nästa månad. Dessutom är #uppesittarkväll en trevlig tillställning där jag brukar dela med mig om vilka aktier jag tycker är köpvärda för stunden och då finns det ingen anledning att vänta med köpen om likvida medel på depån är på plats.

bildkälla: z2036

Jag brukar använda mig av mitt hemsnickrade verktyg och bubbeldiagramet ovan tycker jag ger en bra överblick över innehavens relativa storlek, direktavkastning samt estimerad utdelningstillväxt.

Exempelvis kan man avläsa att Hemfosa (HEMF) borde ligga bra till för att öka men hur ser utsikterna ut för fastighetssektorn? HiQ ligger även de bra till så det kanske blir en kandidat? De stora bollarna MSFT och BPF ser bra ut men de kanske har lagom storlek som det är?

Ni kanske förstår principen någorlunda, det brukar inte ta så mycket tid i anspråk i alla fall för min del vilket kanske är en förutsättning när man har så många innehav som jag.

Vissa månader kanske (?) man har en ny aktie på gång och då får man förstås kolla lite extra innan man plockar in den men ofta gör jag så att jag köper en liten provpost så den kommer in i portföljen med de andra och så att man får "smaka" på den ett tag. Vidare får man förstås värdera de nyheter kring aktierna som släpps löpande och om ens syn på bolaget ändras så kan det vara läge att minska eller öka innehavet.

Jag kommer sannolikt utveckla dessa tankar ytterligare i ett separat inlägg framöver så häng gärna kvar om intresse finns :-)

Hur gör ni med månadssparande? Sparar ni först eller blir det vad som "är över" efter att allt är betalt?


Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en uppfattning.

2016-07-07

Spread 'em! Spreaden!

En för konsumenter sannolikt underskattad kostnad inom finanssammanhang är skillnaden mellan köp- och säljkurs, den så kallade "spreaden".

Var precis och växlade lite valuta till kommande semesterresa hos en kedja som har "avgiftsfri" valutaväxling.

bildkälla: Stefan Thelenius

Gratis med andra ord?

Nja, inte riktigt då man får köpa en Euro för 10,03 SEK och vill man sälja så får man 9,14 dvs en skillnad på nästan en krona eller 9,4% i spread!

"Marknadsvärdet" för EUR/SEK är således 9,585 och "avgiften" för en växling blir då 0,445 SEK eller 4,64%.

Hur kan man hantera detta som konsument?

Finns ett fåtal kort som erbjuder fria uttag av utländsk valuta samt inte har något valutapåslag. Är osäker om just mitt finns för nyteckning men de två vi har inom familjen håller vi hårt i.

Vi brukar växla minimalt på hemmaplan och sedan använda uttagsautomater på resmålet istället. Saker att se upp med är uttagsavgifter hos den lokala banken samt att man alltid ska välja lokal valuta.

När man köper utländska aktier/fonder så tillämpas en spread på själva valutaväxlingen som man bör beakta som en kostnad och den kan man räkna ut via min Transaktionskalkylator utöver courtage.

Jag kan tycka att kostnad för spread borde redovisas i belopp per transaktion för att förtydliga det hela, vad tycker ni?


2016-06-07

Målsparande för barn

Ni kan gissa att jag sken upp när jag hittade detta på insidan av dörren hos min tolvåriga dotter Ebbas rum häromveckan:

foto: Stefan Thelenius

Helt utan min inblandning eller vetskap så har hon valt att visualisera sitt målsparande till en ny smartphone på sitt alldeles egna sätt. För min del innebär detta något sorts "kvitto" på att min "hjärntvätt" kring sparande satt sina spår.

Nedan följer en kort intervju så att Ebba kan berätta lite om detta utifrån sitt perspektiv.

Hej Ebba, vad har du sparat till?

En mobil.

Någon speciell?

Jag sparade först till en rosa iPhone SE men sen upptäckte jag att en 5S var nästan lika bra men billigare och man kan sätta på ett rosa skal istället.

Hur startade det?

Min nuvarande iPhone 4 började lagga och strula så jag tänkte att jag skulle spara ihop till en ny mobil.

Hur har du sparat?

Jag har sparat min månadspeng och sen fyllde jag år och önskade mig pengar. Sen har jag gjort småjobb som hjälp pappa med bloggen, städat extra med mera.

Hur kändes det när du köpte den?

Det kändes bra och speciellt och jag är förvånad över att pappa inte frågade om jag skulle köpa aktier för pengarna istället.

Hur höll på reda på hur mycket du sparat?

Jag har frågat hur mycket jag har på kontot och sen har jag fyllt i min tabell på insidan av min dörr för att se hur långt det var kvar till telefonen.

Vad tycker du om att spara?

Ganska tufft då jag vill ha saker ibland och då får man hålla sig från att köpa och helst undvika att gå in i affärer.

Men det ganska skön känsla när man sparat ihop till sitt mål så det är värt det.

Vad vill du ge för spartips till andra barn?

Gå inte in i pysselaffärer.

---

Aktier i all ära men just sparande till något konkret mål är ett bra sätt tror jag att lära barn lite grundläggande aspekter kring det hela. Minns själv hur man sparade ihop till sin första stereoanläggning, TV, dator bland annat med hjälp av månadspengen och sommarjobb. Det har förmodligen format min syn på sparande (samt hårt arbete) även om jag så här i efterhand borde ha köpt fonder för pengarna (aktiehandel var svårt och dyrt på den tiden). Nåja, alla prylar har fyllt sin funktion på sin tid får man nog ändå säga.

Man kan förstås tycka att barn ska hjälpa till hemma utan ersättning och de mest grundläggande sysslorna som att hålla rätt efter sig bör man nog inte belöna tror jag. Men extrainsatser som assistans vid däckbyte, extrastädning och liknande aktiviteter som sker mer sällan har jag inget problem med att ge av marknadsmässig peng för (timpenning på 50-70 kr).

Sextonårige sonen har fått sitt första regelrätta sommarjobb i sommar och planerar sparande till byte av dator och körkort och jag hoppas han fortsätter i liknande stil med budget och uppföljning även framöver.

Facit om hur väl man lyckats i sin ekonomiska uppfostran får man förstås tidigast om några år men jag hoppas och tror att barnen inte kommer att vara med i "lyxfällan" i alla fall.

Hur ser ni på målsparande för barn?


2016-03-17

Amortering inom BRF

Det börjar dra ihop sig mot årsstämmor för alla bostadsrättsföreningar runt om i landet och då ränteläget är fortsatt lågt så borde många utav dessa göra ett överskott i balansräkningen om de har haft större lån att lägga om.

En del föreningar kommer frestas att sänka avgiften men om det finns stora lån är detta ett gyllene tillfälle att amortera på dessa och samtidigt gynna medlemmarna ekonomiskt såväl enskilt som kollektivt.

Hur?

Jag har berört detta ämne tidigare men tänkte göra ett försök till att så pedagogiskt som möjligt förklara hur det går till.

Vi tänker oss en bostadsrättsförening (BRF) där varje bostadsrätt (BR) har 1% i medlemsandel och föreningens lån uppgår till 100 miljoner (ingen ovanlig siffra för nyare och större föreningar) till 2% låneränta. Det innebär att varje medlem har utöver sin egna lån på sin BR även ett lån på 1 miljon via föreningen.

Föreningen gör exempelvis ett överskott på 1 miljon som de kan välja att använda för att förstärka kassan, sänka avgifterna eller amortera.

Förstärka kassan

I dessa lågräntetider finns det få alternativ som ger riskfri avkastning så detta val har inga fördelar annat än om man ska utföra ett större underhåll i närtid eller liknande.

Avgiftssänkning

Att sänka avgifterna brukar vara populärt bland medlemmarna då det direkt ger pengar i handen samt att det brukar vara kortsiktigt positivt för värderingen av den enskilde bostadsrätten.

En sänkning av avgifterna skulle ge 1 000 000 / 100 = 10 000 netto per lägenhet och år.

Om man tar avgiftssänkningen och amorterar på sitt egna bolån (2% ränta för jämförelsens skull) så minskar man sin räntekostnad med 10 000 * 0,02 * 0,7 (ränteavdraget) = 140 netto per år.

Amortering inom BRF

En amortering på 1 miljon minskar föreningens räntekostnad med 1 000 000 * 0,02 (en förening har inga ränteavdrag) = 20 000 totalt för föreningen eller 20 000 / 100 = 200 per medlem och år.

En ytterligare effekt av amorteringen är att varje medlem får tillgodoräkna sig 1 000 000 / 100 = 10 000 i kapitaltillskott som automatiskt läggs på kostnadssidan vid en lägenhetsförsäljning. Detta innebär en upplupen skatteeffekt på 10 000 * 0,22 (22% reavinstskatt) = 2 200 per medlem netto.

Summering
Avgiftssänkning ger 140 kronor mindre i räntekostnad för en enskild medlem per år om den används till amortering.

Amortering inom BRF ger 200 kronor mindre i räntekostnad för föreningen samt 2 200 kronor i upplupet skatteavdrag för den enskilde medlemmen.

Vidare så stärks föreningens ekonomi och nyckeltal av amorteringen och kommande år finns det utrymme ytterligare amortering vilket på sikt borde vara värdebevarande för enskild BR allt annat lika.

I takt med att flera tjänster dyker upp där man kan jämföra ekonomin för olika BRF så kommer föreningarna med hög skuldsättning relativt andra framstå som sämre sannolikt.

För bra för att vara sant?

Avgiftssänkningen har fördelen att värdet på den enskilde medlemmens BR ökar något.

Amorteringen inom BRF ger inga kortsiktiga värdeökningar då "marknaden" inte belönar företeelsen annat än på sikt då föreningen kommer sticka ut som relativt lågt skuldsatt bland annat.

En risk avseende minskad effekt av kapitaltillskott är om reavinstskatten slopas/minskas men det känns mindre sannolikt i dagsläget i alla fall.

Skulle man inte sälja lägenheten någon gång så får man själv inte njuta av skatteavdraget vilket får anses som en risk om än liten kanske.

På senare år så får BRF ofta bättre låneränta än den enskilde medlemmen vilket minskar effekten i amorteringsskillnad men det är inte givet att så alltid är fallet.

Slutsats

Amortering inom BRF är gynnsamt för föreningens ekonomi utöver att det ger den enskilde medlemmen ett betydande upplupet skatteavdrag.

Då betydelsen och fokus på en BRF:s ekonomiska nyckeltal sannolikt kommer att öka och bli viktigare framöver så är amortering troligen det mest effektiva sättet att stärka dessa nyckeltal samt att bevara/öka värde på en enskild BR.

Amorterar din BRF?

2016-02-02

Kontrakten för månadspeng 2016 påskriva!

Då var barnens kontrakt avseende månadspeng 2016 påskriva efter en liten förhandlingsrunda.


Dottern (11) hade förberett med fint underlag som bland annat innehöll förslag på tre olika nivåer för månadspengen.

Nu så här efteråt när jag räknar på den procentuella ökningen på nästan 25% så måste man ge henne cred för bra förhandlingstaktik då jag gick på hennes lägsta bud (utan att räkna procent) och hon tog det utan att tveka. Misstänker nästan att hon haft hjälp från sin faster som är förhandlingschef till vardags...

Hur som helst, för den som är nyfiken på nivån så är den nära medianen för hennes ålder enligt Swedbanks siffror i ämnet.

För sonen (16) blev det lite annorlunda i år då vi redan bestämt nivå, dvs studiebidraget.

Motkravet var att han skulle presentera en trovärdig budget vilket han gjorde glädjande nog. Det blev en enkel men lättanvänd variant i Google spreadsheet.

Bägge barnen fortsätter spara en del av månadspengen och utnyttjar deras sparoption (extra 10 för varje 30 de sparar) som går till Månadens aktie och deras "snöboll" (utdelningsportfölj).

Även om barnen gärna konsumerar merparten av sin månadspeng så känner jag att det finns visst hopp om ekonomiskt tänkande framöver...

2016-01-10

Förhandlingar inledda...


...gällande barnens månadspeng 2016.

Jag kanske inte är helt "normal" förälder i alla avseenden men jag skriver kontrakt med barnen om deras månadspeng varje år.

Kontraktet innehåller överenskommen ersättning, villkor för eget sparande samt vad som krävs för att  nå grundnivå och möjligheter till extra ersättning. Det kan handla om vardagssysslor bland annat.

Man kan argumentera för att barnen ska hjälpa till hemma utan ersättning och de gör de också (i viss utsträckning) men för lite "tyngre" saker som dammsugning så får de en liten summa om resultatet är godkänt. RUT inom familjen? :-)

Nåväl, inför i år är det lite annorlunda då sonen fyllt 16 och "kutym" bland jämnåriga tycks vara att man får disponera studiebidraget. Den stora frågan blir då vad studiebidraget ska räcka till?

Han har blivit ålagd att presentera en budget för 2016 så får vi ta förhandlingar om innehåll från den utgångspunkten. Fortsättning följer...

---

Jag blev alldeles varm i hela kroppen när dottern presenterade sitt förhandlingsunderlag för 2016.


Underlaget innehåller handritade pajdiagram över olika utgiftskategorier, saker hon ska förbättra samt förslag på nivå för månadspengen 2016.


Saknar lite om sparande men det får vi jobba på :-)

Ni som låter era barn/ungdomar få hela barn-/studiebidraget, vad ska det räcka till?


2015-12-20

Årskrönika 2015

Året 2015 går mot sitt slut och det är dags för den andra upplagan av

z2036:s årskrönika 


Då denna blogg handlar om ekonomi så är det inom ramen för detta ämne som utmärkelserna handlar om.

Med stort förbehåll för personliga preferenser och subjektivitet:

Årets bank
Ingen klockren vinnare här då det enligt mig inte finns en "one-stop" bank som är bäst på alla punkter men ska man utse någon så får det bli Skandiabanken för andra året i rad.

De har avgiftsfri Internetbank, bra betalningslösningar, avgiftsfritt kreditkort med eurobonus samt anständiga bolåne- och sparprodukter. På minussidan så måste man säga att tillförlitligheten i tjänsterna varit sämre i år då det varit ett antal driftstörningar.

Årets sparbank
Avanza eller Nordnet?

Den frågan har man ställt sig ett antal gånger under året. Avanza inledde starkt med sitt minicourtage för svenska börsen i ryggen men i början av sommaren vaknade äntligen Nordnet och matchade minicourtaget samt pressade priset på handel i utländska aktier rejält.

Vidare införde Nordnet Superlånet och Avanza körde en Black Friday samt bägge lanserade nya fräscha appar.

Jag må vara lite feg men priset får faktiskt delas mellan Nordnet och Avanza.

Årets bolånebank
Då jag är allergisk mot att förhandla bolån så vill jag ha en rak tillsvidare-lösning utan upplåsning av andra produkter.

En av fåtal aktörer som erbjuder ett bra sådant är SBAB som kniper förstaplatsen i år då de vässat sitt erbjudande något.

Årets betallösning
Jag säger bara Swish!

Årets betalkort
Inget jag äger själv men Coops MedMera Mer tycks vara bäst i klassen med fria uttag världen över, ingen växlingsavgift samt bra möjlighet till återbäring.

Årets podd
Antal ekonomipoddar ökar stadigt i antal och konkurrensen är hård. Jag lyssnar regelbundet på ett antal som jag tycker är bra men årets pris går till Fondpodden med Jacob Bursell.

Väldigt hög kvalitet på avsnitten och många olika intressanta gäster och ämnen.

En bubblare som gjorde debut sent i år men som är en av mina favoriter redan är 25 minuter med bland andra Micke Syding, får se om de har en chans på titeln nästa år.

Årets ekonomiblogg
Här finns det många kandidater då bloggosfären kring ekonomi är stor och kvalitén är oftast mycket god. Jag listar allt jag tycker är läsvärt i min blogglista till höger men finns det någon som stuckit ut i år?

Hård konkurrens men en som stuckit ut och levererat en stor mängd läsvärda och genomarbetade inlägg är Gottodix med bloggen Molekylär ekonomi.

Förutom att producera egna genomarbetade och läsvärda alster så slukar han andra bloggar och nyheter som han sedan reflekterar över via bloggen och/eller Twitter på ett osjälviskt sätt.

Hur mannen hinner med utöver jobb och familj är en gåta men en professionell analytiker skulle förmodligen vara avundsjuk på både produktiviteten och innehåll.

Årets pensionsmanöver
Med risk för lite navelskådning men jag tycker mitt "scoop" kring återköp av gamla tjänstepensioner sticker ut i en annars ganska händelsefattig bransch.

Årets skattemanöver
Att retroaktivt kunna återföra uppskov på reavinst var ett trevligt inslag för oss som vill bli av med gamla skatteskulder.

Årets preferensaktie
En "preff" som både slagit index och sina preffkollegor är SAS Preferensaktie, årets bästa risk / reward tror jag (iaf med facit i hand) :-)

Årets aktie
En aktie som alla önskar att de ägt från början: Fingerprint. Punkt.

Årets sparkonto
I dessa lågräntetider så seglade lite otippat Skattekontot upp som ett bra alternativ men snäppet bättre är SBAB:s sparkonto som man kan använda som nav i en diversifierad bankstruktur.

Årets besvikelse
Skattehöjningen på ISK/KF. Måhända marginell effekt i närtid men gör skillnad på sikt och symbolvärdet är förödande.

Har jag missat någon och/eller något ämne?

När det gäller mina egna insatser så blir det ett separat inlägg om årets portföljutveckling när vi stängt böckerna för 2015 och sannolikt med lite egna reflektioner i allmänhet.

Till alla läsare och resten av världen önskas

God Jul och Gott Nytt År!