Buffertinkomst åt folket!?

En av mina käpphästar inom privatekonomi är att det första man ska spara ihop till är en ekonomisk buffert. Hur stor den ska vara varierar beroende på din egna situation men en tumregel skulle kunna vara 2-3 månaders utgifter.

Men vad sägs om en buffertinkomst dessutom? En extra inkomst som du kan nyttja vid behov.

Trogna läsare blir nog inte överraskade över följande tanke:

Utdelningsportfölj som buffertinkomst

bildkälla: z2036

Vi börjar med att fastställa storleken på buffertkontot och låt oss säga att vi har 25 000 i utgifter varje månad så landar vi på 75 000. Att ha en årslön på buffertkontot känns klart överdrivet och jag tycker som sagt att man ska utgå från sina utgifter istället för lön. Bankernas ekonomer utgår oftast från lön av någon anledning vilket blir fel tycker jag.

Har du lyckats fylla bufferten så betyder det att du klarar 75 000 i utgifter även om du skulle tappa din lön helt. Ett sådant buffertkonto räcker nog ganska långt för de flesta hushåll då man kanske är två som bär lön vilket gör ett scenario där man helt blir utan inkomst är mindre sannolikt.

Lyckas du få ett ständigt överskott i bufferten (rekommenderas) så är det dags att börja spara på längre sikt och då kan det vara läge att göra det i en aktieportfölj. Men i händelse av bufferten behöver fyllas på så skulle det vara tråkigt att behöva sälja aktier för göra det.

Då kan man överväga en "middle-of-road"-lösning som exempelvis en utdelningsportfölj kanske? :-)

Fördelen med en utdelningsportfölj som jag varit inne på vid flera tillfällen är att man kan "flippa" sparandet och fylla på bufferten från utdelningarna om behov uppstår.

En renodlad utdelningsportfölj är kanske inte alltid den allra bästa strategin på riktigt lång sikt för ett långsiktigt sparande men sannolikt ganska bra ändå över tiden.

bildkälla: z2036

Fördelarna med frekventa utdelningar har jag belyst förut och "flippar" man sparandet så fylls bufferten på löpande. Du skulle kunna minska storleken på bufferten om utdelningarna kommer frekvent vilket möjliggör en större exponering mot aktiemarknaden över tiden än annars.

Vidare är det svårt att slå den låga förvaltningskostnaden en utdelningsportfölj får på sikt jämfört med exempelvis ett fondsparande.

Låt oss säga att du har 100 000 fullinvesterat i utdelningsaktier (5% direktavkastning) och månadssparar 3000 så blir den löpande årliga avgiften 3000 x 0,25% (minicourtage) + 5000 x 0,25% (återinvestering av utdelningar) = 102 kr dvs 102 / 141 000 -> 0,07 %!

Om du "flippar" dvs låter månadsspar och utdelningar gå in i bufferten istället för återinvestering så har den en egen "Zero" då årliga avgiften blir 0 givet att du inte köper eller säljer något.

Utöver en utdelningsportfölj så kan det finnas anledning att spara långsiktigt med andra strategier men jag tror att en utdelningsportfölj passar många då den inte kräver så mycket tillsyn när den väl är uppbyggd.

En tanke med mina barns sparande är att de skulle kunna få med sig en buffertinkomst när de flyttar hemifrån (om än liten).

En buffertinkomst minskar behovet av att du måste jobba heltid och man kan sannolikt ta lite större risk på arbetsmarknaden än annars.

Buffertinkomst åt folket?

ps. Finns risk/chans att jag dyker upp i en populär podd i början på nästa år...

pps. Min vecka har varit intensiv på jobbet då vi lanserat en ny tjänst för privata pensionsförsäkringar. Då vi är en oberoende stiftelse med begränsade anslag så bjussar jag här på en gratis annons för att nå ut bättre till vår målgrupp konsumenter, sprid gärna om du tycker det vi gör är vettigt.

(gratis annons) >>

Har du en privat pensionsförsäkring med flytträtt? Använd Konsumenternas Försäkringsbyrås nya tjänst JämförPris för att se om du hittar andra privata pensionsförsäkringar som verkar bättre eller hur olika fondavgifter slår på kostnader.

bildkälla: Konsumenternas Försäkringsbyrå

<< (slut gratis annons)

Läs mer

Buffer overflow...

...är ett tillstånd som om det inträffar i mjukvara kan innebära säkerhetsrisker.

För svenska hushåll verkar dock andelen som saknar buffer(t) vara fortsatt hög tyvärr (en femtedel) och innan man ens börjar fundera på pensions- eller annat långsiktigt sparande så rekommenderar jag starkt att man bygger upp ett buffertsparande.

----------------

Nyligen hemkommen från en tre-dagars konferens om mjukvarutestning där jag var en av talarna. Konferensen har gett mig ny energi i min yrkesroll som testare. För de som är intresserade av detta så kan man läsa en sammanfattning på min blogg om mjukvarutestning.

Detta är i alla fall orsaken till att antalet inlägg har minskat på sistone och jag gissar att det blir något färre framgent då jag kommer att försöka återuppta min andra blogg.

Ska inte älta mera kring detta men som individ kan man utvecklas en del om man utmanar sin komfortzon då och då vilket i mitt fall handlade om att prata inför större folksamlingar.

------------------

Jag har skrivit lite inlägg förut om buffertsparande men här kommer mina personliga aktuella åsikter:

• Hur stor ska bufferten vara?
• Jag tycker 3 månaders utgifter är en bra tumregel. Om din anställning börjar kännas otrygg eller hälsan sviktar så öka gärna beloppet.
• Hur ska bufferten placeras?
• En del på räntekonto med fria uttag, helst i din huvudbank
• En del på räntekonto med fria uttag hos den aktör som ger bäst ränta
• En del på vanlig aktie/fonddepå med företagsobligationer, preferensaktier eller motsvarande alternativ hos en nätmäklare
• En del på investeringssparkonto med liknande placerings som ovan och kanske utökat med stabila aktier hos en nätmäklare

Ovan ska ses som generella tips, exempelvis kan det vara rationellt att samla sparandet om det ger andra rabatter eller administrativa fördelar.

Kanske en överflödig fråga att ställa till läsare av denna blogg men hur stor buffert har ni?

Läs mer

Prisa *** här kommer skatteåterbäringen

Nyss hemkommen från en semesterresa låg ett tjockt kuvert och väntade i brevhögen.

När avsändaren är skatteverket så är man alltid lite fundersam huruvida det är bra eller dåliga nyheter som väntar.

I detta fall var det bra, vår retroaktiva återföring av uppskov gick igenom och en skön skatteåterbäring ser det ut att bli.

Man ska väl inte ropa hej ännu, då skattebeslut för taxeringsår 2014 inte är klart ännu men preliminärt ser det ut att bli många tusenlappar över vilka åker in på buffertkontona.

Måste passa på att säga att skatteverket är otroligt professionella i både bemötande och i deras IT-tjänster.

Känns skönt att slippa en skatteskuld även om bolåneskulden ökar samtidigt. Då vår lånegrad är relativt låg (< 50%) är det inget jag sover oroligt för.

Läs mer

Bostadsrättsvärdering

Nu innan kravet på amortering träder i kraft den 1:a augusti så lär det bli fler bostadsaffärer som slutförs som hastigast  utan den noggranna analys som egentligen behövs vid ett köp.

Jag har varit inne på bostadsmarknaden sen 1992 och tycker mig har lärt mig lite genom åren avseende värdering av bostäder bland annat.

Värdering är beroende om en mängd parametrar som läge, underhållsbehov, planlösningar med mera även om det som avgör priset är utbud och efterfrågan i slutändan.

Tänkte inte fördjupa mig allt för mycket detta komplexa ämne utan bara rada upp några punkter man kan kika lite extra på om man ska köpa en (äkta) bostadsrätt:

• Föreningens ekonomi
• Hur ser den ekonomiska planen ut?
• Hur stora lån har föreningen?
• Vilka löptider och räntenivåer ligger de på?
• Hur stor är lånegraden?
• Amorteras det?
• Vilken är bostadens andel?
• Hur stora är driftskostnaderna?
• Finns det tillgångar så som hyresrätter, råvind eller dylikt?
• Hur stor andel är medlemsavgifter respektive hyresintäkter?
• Hur länge gäller hyresavtalen?
• Hur ser underhållsplanen ut och hur mycket avsätts till den?
• Äger föreningen marken?
• Vilka gemensamhetslokaler finns?
• Medlemsavgiften
• Ingår vatten och värme?
• Ingår Kabel-TV, Bredband och IP-Telefoni
• Ingår Hushållsel (sällsynt)?
• Ingår Bostadsrättsförsäkring?
• Ingår förråd?
• Övrigt
• Finns parkering och vad kostar den?

Jag har säkert missat några punkter men de ovan är i alla fall något att börja undersöka och framför allt att jämföra med liknande objekt.

Många gör det lite väl enkelt för sig när man bara tittar på pris/kvm då det finns så många parametrar som påverkar.

Ett tips som jag upptäckte så sent som för ett år sedan är att det väldigt gynnsamt när en BRF amorterar:

• Exempelvis 100 000 amorteras per år i en BRF
• Andelstalet 10% för en lägenhet ger att 10 000 räknas som kapitaltillskott för medlemmen (i normalfallet)
• Kapitaltillskott är avdragsgillt vid försäljning vilket ger 2 200 i upplupet avdrag
• Räntekostnaden för föreningen minskas vilket allt annat lika kan användas för ökad amortering eller sänkt avgift
• Då en BRF inte får dra av räntekostnaden så är amortering sannolikt den bästa, helt riskfria sparformen för densamme
• I teorin skulle det till och med vara lönsamt att medlem belånar sin lägenhet för extra amortering inom föreningen då privata bostadslån är avdragsgilla (än så länge)

Hoppas ovanstående hjälper någon på traven när det kommer till en av livets större händelser. Glöm inte heller att välja lån med korta löptider och ha ett buffertsparande.

Läs mer

Rörlig- eller bunden boränta?

Senaste tiden har det varit mycket rubriker kring olika förslag på restriktioner av bolån. Det vanligaste är amorteringskrav men även begränsning av andel lån på rörlig ränta har också figurerat.

Jag är ingen anhängare av något utav förslagen då jag tycker att sammanhanget för varje lånesituation bör beaktas mellan långivare och låntagare istället för att applicera generella regler kring detta.

Rörlig (kort löptid) eller bunden ränta (lång löptid)?

Ett av de vanligaste argumenten mot rörlig ränta är att det är en ökad risk för att man inte vet vilken räntekostnad man får framöver och att man inte har marginalen för densamme.

Jag vill nog hävda att låsa räntan på lång löptid är också förenat med stora risker och totalt sett större risk jämfört med lån på kort löptid:

1. Man är låst till banken under löptiden då det är förenat med stor kostnad att lösa lånet. Rörlig ränta har inte denna risk och det är förhållandevis enkelt att byta lånebank utan kostnad.
2. Det är omöjligt att förutse vad räntan är efter en lång löptid, varav stor risk för ändrad räntekostnad föreligger vid utgången av löptiden. För rörlig ränta kommer räntan variera över tiden men det går att motverka med en buffert. Vidare är rörliga räntan marknadsmässigt lägre prissatt över tiden jämfört mot en ränta med lång löptid vilket möjliggör större buffertavsättningar än annars (se bilden nedan).

Så mina (bolåne)tips är:

1. Spara ihop till en buffert så att man hantera svängningar i (ränte)utgifter
2. Ha större delen av bolånet rörlig eller med kort löptid (max 2 år)
3. Givetvis kolla runt var man får bra villkor utan inlåsningseffekter, se över villkoren regelbundet
4. Amortera om låneräntan är högre än riskfria sparräntan och om du vill minska lånegraden

Jag har haft bolån sen 1992 (eran med 500% reporänta som förmodligen fortfarande spökar för en del avseende rörlig ränta) och haft 100% rörligt sen ca 10 år och ångrar bara att jag inte gick över tidigare.

Till sist tycker jag det är upp till var och en avseende amorteringar och löptid men att hävda att det finns en (större) risk med korta löptider jämfört med längre känns inte seriöst.

Läs mer

Sparande del 5 - Amortering

Givet att man har en hyfsad buffert så kan man börja fundera på andra sparmål/sparformer.

En variant som är i ropet nu mer än vanligt är amortering. Underförstått avses amortering av bostadslån i de flesta sammanhang i medier.

Är det en bra sparform?

• Du minskar en skuld vilket sänker räntekostnader och ger ökat frihet
• Det är en "låst" sparform då amortering inte går att ångra annat än att ta nya lån (vilket kan innebära merkostnader) om behov uppstår
• Paradoxalt kan ditt förhandlingsläge gentemot banken försämras då de tjänar mindre pengar på dig

När ska man amortera?

• Om låneobjektets värde sjunker över tiden så är det lämpligt att amortera minst motsvarande (exempelvis värdeminskningen på en bil)
• För att uppnå en "lagom" skuldsättning. För vissa är nivån 0 (=skuldfri) för andra kanske 40-60% av låneobjektets värde, exempelvis en bostad
• Låneräntan är högre än motsvarande riskfri sparränta

Personligen föredrar jag att bygga vidare på andra sparformer/placeringar före amortering av bolån då jag tycker vår skuldsättning är "lagom", ca 55-60% på en bostadsrätt och vår låneränta (2,01%) understiger riskfri sparränta.

Bor man i en bostadsrätt med stora lån är det bättre om jobba för att föreningen amorterar dessa i första hand (kan vara värt en högre avgift)

• En BRF har ingen avdragsrätt på låneräntor vilket gör amortering mer gynnsam än att bygga kassa med modest sparränta
• En amortering på föreningens lån räknas i normalfallet som kapitaltillskott och är således avdragsgill i samband med en försäljning av bostaden, dvs eventuell reavinst minskas
• Föreningens ekonomi stärks vilket borde gynna värdeutvecklingen på sikt

Om låneräntorna överstiger sparräntorna, avdragsrätten försämras, bostaden faller i värde m.m. måste man förstås omvärdera situationen...som i de flesta fall avseende ens privatekonomi

Sammanfattningsvis, bygg en buffert i första hand, se till att din BRF amorterar och amortera själv tills "lagom" nivå på skuldsättning uppnåtts.

Läs mer

Sparande del 4 - Bufferstruktur

Att skaffa ett buffertsparande är som jag tidigare nämnt, prio 1 för de flesta hushåll avseende stabil ekonomi.

En enkel men ändå bra lösning för buffert är att skaffa ett sparkonto hos en nischbank med bra ränta och fria uttag. Nackdelen är att ditt förhandlingsläge mot din bolånebank sannolikt blir sämre och totalt sett kanske det blir mindre lönsamt för dig.

En variant som jag utvärderar just nu är att ha olika nivåer av buffertar som jag kallar a, b och c (inte så fyndigt kanske...). En buffert syftar till att hantera oväntade utgifter/möjligheter så tillgängligheten är en viktig faktor som ska vägas mot möjlighet till bra riskjusterad avkastning.

Buffert a

• Överföringar ska kunna göras på begäran utan fördröjning alla dagar i veckan
• Risknivån ska vara minimal motsvarande ett sparkonto med garanti
• Det ska inte vara skatt på insättningar

Buffert b

• Överföringar ska kunna göras på begäran bankdagar och vara tillgängliga efter max 2-3 bankdagar
• Risknivån ska vara låg motsvarande räntefonder med bra sharpekvot
• Det ska inte vara skatt på insättningar

Buffert c

• Överföringar ska kunna göras på begäran bankdagar och vara tillgängliga efter max 7-8 bankdagar
• Risknivån ska vara låg till medel med en blandning av räntor och aktier.
• Då uttag ska vara sällsynta från denna nivå så tillåts skatt på insättningar

Jag använder följande produkter för respektive buffert:

Buffert a

• Sparkonto hos min huvudbank (lön/kort/bolån). Modest ränta men med fria uttag och överföringar dygnet runt.

Buffert b

• Depå hos huvudbank. Avgiftsfri (förutom courtage och fondavgifter) med handel bankdagar och överföringar dygnet runt. Likvid från ett sälj är tillgängligt efter 2-8 bankdagar beroende på värdepapper. 

Buffert c

• ISK hos nischbank. Avgiftsfri (förutom courtage och fondavgifter) med handel och överföringar bankdagar. Likvid från ett sälj är tillgängligt efter 2-8 bankdagar beroende på värdepapper. 

Då buffert a och b är hos min huvudbank så kan de användas vid förhandling av bolåneräntan vilket kan ge värdefulla punkters rabatt.  Lägg sen till månadssparande till a och b så blir det kanske ytterligare punkter.

Att komplettera med räntefri kredit hos huvudbanken ger att storleken på buffert a inte behöver vara så stor vilket möjliggör högre avkastning på den totala bufferten då merparten ligger i buffert b och c.

Konceptet bör givetvis anpassas beroende på huvudbankens villkor för de olika produkterna och möjlighet till bolånerabatt men i de flesta fall borde det slå nischbankens sparkonto över tid.

Lycka till med sparandet och eventuella förhandlingar!

ps. jag har uppdaterat statslåneräntan i min avkastningskalylator till nu gällande siffror. Svårt och säga vad det kommer att landa på i år men de siffrorna borde vara mer rättvisa att räkna på på än fjolårets.

Läs mer

Sparande del 1: Buffertsparande och kreditkort

Föregående inlägg handlade om disciplin och om att kunna motstå onödiga utgifter ("ankpress...") bland annat. Har man bra disciplin så kan man använda räntefria kreditkort på ett kreativt sätt i kombination med ett sparkonto som jag nu kommer att beskriva närmare.

Bilden nedan är ett förslag på ett sparupplägg för ett normalt hushåll med barn. Detta inlägg kommer även att handla om en av de förmodligen viktigaste sparkomponenten ett hushåll bör ha: buffertsparande, eller en så kallad "buffert".

Hur stor en buffert ska vara kan man diskutera men tre månaders utgifter kan vara något i sikta på i första hand. Då klarar man minskat inflöde av pengar i hushållet och vinner tid i de fall man behöver lägga om sin ekonomi för att klara nya förutsättningar långsiktigt (sjukdom, arbetslöshet, dödsfall, kostnadsförändringar, olycksfall m.m.).

Vilka egenskaper bör ett sådant sparande ha?

• Pengarna ska vara tillgängliga på max en bankdag
• Avkastningen ska vara så hög som möjligt till ingen eller mycket låg risk
• Insättningsgaranti ska finnas

Vidare är kan sparformen även vara bra för att maximera avkastning på kortsiktigt omsatta pengar vilket adderar ytterligare egenskaper till listan:

• Uttagen ska vara fria och obegränsade
• Man ska kunna göra en insättning på max en bankdag

Anständig ränta på transaktionskonto är sällsynt för vanligt folk (dvs alla vi som inte klassas som Private Banking) men det finns upplägg som möjliggör hög ränta på alla ingående pengar men det kräver disciplin, räntefri kredit samt lite arbetsinsats.

Hur gör man då?

• Skaffa kreditkort med räntefri kredit på minst 45 dagar
• Alla pengar in skickar man vidare till bufferten så fort som möjligt (lön, bidrag etc)
• Alla utgifter betalar man så långt som möjligt med kreditkortet och gör uttag av bufferten i de fall kontant betalning krävs (exempelvis betalningar av räkningar på förfallodagen)

Uppläget kräver disciplin då ett kreditkort lätt kan missbrukas då man "alltid" har pengar men uppsidan är att man avkastningsmaximerar sitt hushålls omsatta pengar. Vidare så är det förstås lite jobb att hålla reda på att uttagen görs lagom till förfallodagar och dylikt men det kan det vara värt om hushållet omsätter lite större summor.

Ett exempel givet ett sparkonto med fria uttag:

1. Löner på totalt 40 000 in på lönekonto den 25:e
2. Överföring på hela beloppet till sparkontot samma dag
3. Uttag för räkningar på 20 000 dag innan betaldag den 31:a
4. Löpande utgifter på 15 000 under perioden till nästa lön betalas med räntefri kredit med förfallodag nästkommande månad
5. "Överskott" på sparkonto ligger kvar tills vidare eller tills målnivån med buffertsparandet har uppnåtts
6. Vid eventuellt underskott fyller man på från bufferten

När bufferten överstiger målnivån så kan man överväga andra alternativ än sparkonto för överskottet. I skrivande stund är ISK den sparprodukt som lämpar sig bäst för ytterligare buffertspar med lite högre risk men chans till bättre avkastning.

Går detta upplägg att få till med en (stor)bank? Nix, det kräver i dagsläget flera banker då mig veterligen ingen erbjuder detta med tillräckligt bra villkor för att det ska vara intressant. Flera banker kan nog vara en tröskel för de flesta men med bra internet- och apptjänster i kombination med Mobilt bank-id är det faktiskt inte så svårt/jobbigt.

Är det värt allt detta? Man får jämföra med vad man kan få som "helkund" på sikt och om man har stort bolån så kan 5 punkters extra rabatt vara mer värt än ett bra sparkonto exempelvis.

Personligen värdesätter jag lättrörlighet och har inga problem att sprida tjänster över banker och det går att förhandla vettiga räntor på bolån utan att flytta rubb o stubb.

Inlägg avseende de andra spardelarna kommer, häng kvar!

/Stefan

Läs mer