För oss nördar/naiva(?) som föredrar aktier istället för fonder så bör det utvärderas löpande om det är värt det?

En del i den utvärderingen är att beräkna ens egna förvaltningskostnader och på förekommen anledning så kommer har en sådan sammanställning för börsåret 2025.

Global Multi Strategy förvaltning 2025 - djupdykning

Avkastning

Eftersom den totala avkastningen netto efter alla avgifter och skatter blev blygsamma +0,3% så har jag inte bemödat mig att räkna ut alla detaljer exakt. Då valutamotvinden uppskattningsvis var ca 10%-enheter under 2025 och portföljens direktavkastning är på knappt 1% så har ändå underliggande kursutveckling varit lite positiv i alla fall.

Jag är ingen "klassisk" utdelningsjägare men oavsett är det trevligt med lite påfyllning av kassan löpande och 2025 var det dessa bolag som bidrog mest i sammanhanget:

Games Workshop har som vanligt delat ut flitigt under året och då de är ett av mina största innehav så toppar de utdelningsligan överlägset även detta år.

De som bidragit mest totalt sett i kronor har varit Indra, TSMC och nämnda GAW. På förlorarsidan hittar vi Novo, CSU och Fortinet.

Omsättning och totala kostnader

Portföljen omsattes till 79% av utgående värde 2025. Detta är en uppgång mot förra året då motsvarande siffra var 61%. Således kan man sannolikt förvänta sig högre transaktionskostnader för 2025.

Transaktionskostnaderna landade på 0,38% vilket är en punkt över förra årets. Givet högre omsättning så är det i någon mening en relativ minskning. Detta är tack vare att jag fått bättre courtage (oförhandlat!) och tillgång till valutakonto för det fria sparandet Global Liberty från halvåret. Då detta är tills vidare så bör transaktionskostnaderna bli något lägre framåt.

Övriga kostnader på 0,10% är lite högre jämfört med förra året då jag har utökat verktygsfloran något för att underlätta min förvaltning. Så totalt är min "årliga avgift" 0,48% vilket är 4 punkter högre jämfört med 2024.

Skatten blev 0,34% vilket är 2 punkter lägre jämfört med 2024. Att skatten är "låg" beror på att Global Quality och Global Future är tjänstepensionsdepåer vilka beskattas lägre jämfört med ISK/KF.

Totala kostnaderna summeras till slut på 0,82%. Detta är 2 punkter högre än föregående år.

Sammanfattningsvis

Kostnaderna för 2025 var ändå i linje med tidigare år och är inte alarmerande höga i sammanhanget tycker jag. Indexfonder är förstås billigare och sannolikt rationellt val för de flesta men jag fortsätter med min stockpicking så länge det känns kul och inte är helt åt skogen resultatmässigt.

För 2026 så hoppas jag valutamotvinden mojnar men tror att dollarn kan fortsätta nedåt varav jag har minskat min andel USA-aktier.

Jag är nöjd över portföljsammansättningen så utifrån det så kanske omsättningen kan bli något lägre i år men det beror förstås hur bolagen presterar fundamentalt och hur sentimenten utvecklas.

Mina nya bättre villkor för courtage lär bestå under 2026 vilket möjliggör rimliga transaktionskostnader i slutändan.

Det skattefria beloppet för ISK/KF kan möjligen bidra med några punkters lägre skatt för året och alla punkter spelar roll i slutändan!

Vilka var dina vinnare i portföljen 2025 och hur ser dina förvaltningskostnader ut?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global

Bildkällor: Nordnet, z2036, ChatGPT

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

ISK och Kapitalförsäkring 2026 - vad gäller?

Kommande år 2026 blir historiskt i ett sparsammanhang avseende beskattning då det kommer att vara skattefritt att spara upp till 300 000 kr i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF).

Så för småsparare så spelar det mindre roll att statslåneräntan sista november blev relativt hög i form av 2,55%. Nivån innebär att schablonskatten blir 1,065% (30% av 3,55) på kapitalunderlag som överstiger 300 000 kr för 2026.

Skatten 2026 blir den näst högsta sen ISK lanserades 2012. Den genomsnittliga skatten fortsätter att trenda uppåt men är ändå ganska sansad sett till hela perioden.

En tumregel är att du behöver avkasta mer än schablonskatten genom 0,3 för att ISK eller KF ska löna sig jämfört med traditionell kapitalvinstbeskattning. Den fria skattenivån på 300 000 medför progressiv beskattning och upp till 2 miljoner i kapitalunderlag så behöver du prestera bättre än 3% nettoavkastning före skatt för att det ska vara lönt. För högre kapital så stiger avkastningskravet och i runda slängar så blir det nära 3,5% för de som sitter på 10-tals miljoner. Motsvarande förra året var runt 3% så i någon mening har avkastningskravet ökat med 0,5%-enheter.

ISK/KF eller aktie-/fonddepå?

Så i praktiken så tycker jag att det är fortsatt fördel ISK och KF jämfört med fritt sparande i form av aktie-/fonddepå. I vissa extrema scenarion så kan fritt sparande prestera väl om du äger ett värdepapper över lång tid och med hjälp av schablonmetoden vid realisering.

Kör jag ett backtest på Berkshire Hathaway som avkastat 20% i årlig avkastning, så uppnås breakeven efter ca 40 år. I praktiken tror jag få behåller en aktie så länge och det är få fonder som klarar sig så länge utan ett tvångsbyte i form av sammanslagning.

Skattefriheten upp till 300 000 kr innebär att även korträntefonder eller liknande lågriskplaceringar funkar på ISK eller KF numera vilket ökar flexibiliteten i sammanhanget.

ISK eller KF?

Vilken sparform är då "bäst" av ISK och KF? Som alltid beror det på men det generella tipset landar i ISK då den är flyttbar, beskattas i efterskott samt kan "kvittas" mot insättning. För den som vill spara i vanliga fonder så är ISK ett bra val helt enkelt. 

Om du äger utländska aktier som delar ut så är KF bra på så sätt att du automatiskt får tillbaka mer av källskatten jämfört med ISK under normala förhållanden. Vidare så är det i en KF enklare att styra vilka efterlevande som pengarna ska vara öronmärkta för om du skulle avlida i förtid. Typfallet är barnsparande i eget namn med barnet som förmånstagare men då skattefriheten gäller per person så kan jag tänka mig att en del kommer att spara i barnens namn också eller istället. Skulle barnsparandet vara lyckosamt så gäller det dock att ha koll på förmyndarspärren i sammanhanget. Vidare så tillfaller pengarna barnet på 18-årsdagen automatiskt.

Hur sparar jag 2026 och framåt?

Då jag i huvudsak sparar i aktier så har jag dessa i olika kapitalförsäkringar för en smidigare källskattshantering. Jag förvaltar även en kapitalförsäkring för min frus räkning via fullmakt sen decennier så vi kan åtnjuta fördelar av den ökade skatterabatten i vår befintliga sparstruktur.

Våra barn är numera vuxna och de har sitt eget sparande på ISK och i fonder. Jag förvaltar fortfarande deras barnsparande då de ännu inte varit behov av något kapitaltillskott som att de bor i bra hyresrätter. Således kan deras "snöbollar" rulla på och åtnjuta effekten av ränta-på-ränta.

Jag fyller 55 i början av 2026 och skulle teoretiskt kunna börja plocka ut några tjänstepensioner som ligger i så kallade fribrev. Global Quality och Global Future är av sådant art men jag har inga planer på "nalla" på dessa eller dra ner på mitt lönearbete. Faktum är att tjänstepension och privat pensionsförsäkring/IPS har lägre schablonbeskattning än ISK/KF så allt annat lika så blir det bättre nettoavkastning om pengarna ligger kvar så länge som möjligt.

Slutligen har jag en hyfsad buffert på vanligt sparkonto för att kunna hantera mer eller mindre oväntade utgifter som det innebär att vara husägare.

Långsiktiga spelregler?

Då det även är valår 2026 så är frågan om vad som händer med skatten om det blir annan majoritet i riksdagen. VP och MP tycks vilja sänka gränsen för skattefrihet till 50 000 och S öppnar för att öka skatten för de med "stort" kapital (0,3%-enheter extra för kapital över 3 miljoner). Återstår att se vad som kommer fram i valrörelsen så småningom. 

Personligen så tycker jag 300 000 är en vettig nivå då det gynnar småsparare och jag sänker hellre inkomstskatten före schablonskatten på ISK och KF. Debatten om "skatt på skattade pengar" tycker jag är ganska ointressant då dubbelbeskattning förekommer i många andra sammanhang som moms, stämpelskatt, punktskatt med mera. Det är det totala skattetrycket som spelar roll och hur skatterna står sig mot varandra. 

Vidare anser en del att skatten för ISK och KF är en förmögenhetsskatt vilket jag tycker är delvis vilseledande. Till skillnad mot förmögenhetsskatt så är det frivilligt att spara i en ISK eller i en KF. Vidare så är det enkelt att plocka ut sina pengar skattefritt vid godtycklig tidpunkt. Den gamla förmögenhetsskatten (avskaffades 2007) låg på 1,5% och fick en del att lämna landet. Beskattningen av ISK/KF är fortsatt konkurrenskraftig ur ett internationellt perspektiv och väldigt gynnsam om din avkastning är hög så har svårt att tro att den skatten i sig bidrar till ökad emigration.

Att skatten på ISK/KF är progressiv tycker jag inte är ett problem i sig så länge det inte blir stora negativa tröskeleffekter så att skatteintäkterna minskar (Laffer-kurvan). Som sagt så tror jag det är vettigare för både samhälle och individ att istället sänka skatten på löneinkomster, exempelvis genom att flytta upp eller slopa gränsen för statlig skatt.

Oavsett så vore långsiktigt hållbara spelregler kring skatt på sparande välkommet men det är nog att hoppas på för mycket tyvärr.

Vad är skattelogiken bakom schablonbeskattningen av ISK/KF?

Grunden för beskattning av ISK/KF är kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget utgörs av kapitalets storlek och insättningar under året. Detta kapitalunderlag används sedan för att beräkna en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas utifrån statslåneräntan sista november + 1% enhet. Schablonintäkten beskattas sedan med 30% likt vanliga kapitalinkomster.

Statslåneräntan kan liknas med så kallad riskfri ränta. Påslaget på 1%-enhet tillkom i en tid då räntan var nära 0 och då en del politiker sannolikt tyckte det blev lite för förmånligt. Påslaget skulle rent logiskt kunna motiveras utifrån förväntad riskpremie för exempelvis aktier. Är det rimligt att få den förväntade avkastningen från aktiemarknaden men "bara" skatta för riskfri ränta? Jag kan tycka att påslaget i viss mån är logiskt och rimligt. Höjs påslaget till 2% så börjar det bli mer tveksamt med tanke på att du inte kan kvitta förlustår och att det inte är någon garanti att börsen avkastar som den gjort historiskt.

Hur ser du på ISK/KF 2026 och framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Riksgälden

Bildkällor: z2036

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Flytta en kapitalförsäkring - hur och vad kostar det?

Flytt av försäkringssparande kan i viss mening vara ett vilseledande begrepp då innehållet i dessa typer av försäkringar inte går att flytta, till skillnad för exempelvis motsvarande tillgångar i en ISK. I praktiken så nytecknar du en försäkring hos ett försäkringsbolag du vill flytta till och dina tillgångar i din befintliga försäkring måste sedan säljas av för att frigöra likvida medel att flytta till den nya.

I fallet kapitalförsäkring så det liknande förfarande men det finns inte motsvarande flyttfunktionalitet mellan försäkringsbolag som för exempelvis tjänstepension, utan det står dig fritt om du vill flytta hela eller delar av pengarna till en ny kapitalförsäkring om du vill byta försäkringsbolag.

Om du vill flytta en kapitalförsäkring så uppstår vissa kostnader i form av skatter och avgifter som kan vara bra att känna till i sammanhanget så jag tänkte härmed redogöra för några exempel om vad det kan komma att kosta.

Beskattning

En kapitalförsäkring schablonbeskattas med 30% baserat på statslåneräntan sista november + 1 procentenhet. För i år så är beskattningen 0,888% (2,96% x 30%) av skatteunderlaget. Skatteunderlaget utgörs av värdet per årskifte och de insättningar som sker under året. Insättningar på andra halvåret räknas till hälften.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet och sedan månadssparande på 10 000 -> 1 000 000 + 60 000 + 30 000 -> 1 090 000 x 0,888% -> 9 679 i skatt

Då varje insättning i en kapitalförsäkring beskattas så medför detta att du bör undvika insättningar i onödan för att hålla nere skatten. Om ditt skatteunderlag håller sig under 150 000 för 2025 eller 300 000 från 2026 så blir det ingen skatt men har du mer än så beskattas varje insättning. För andra halvåret så beskattas dock insättningarna till hälften som sagt.

När är det då bäst att flytta en kapitalförsäkring och vad kostar det i skatt?

Scenario a - flytt efter årsskifte, insättning innan halvårsskifte

Din kapitalförsäkring får en skatteskuld vid årsskiftet baserat på försäkringsvärdet per årsskiftet och många försäkringsbolag debiterar 1/4-del direkt eller i nära anslutning. Du flyttar sen ifrån försäkringsbolaget som då debiterar resterande 3/4-delar i samband med att du avslutar försäkringen.

Du för över hela beloppet till en ny kapitalförsäkring och du får en ny skatteskuld ungefär lika stor som den du redan betalat beroende på din värdeutveckling under perioden.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring före halvårsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet) + 1 000 0000 (insättningen) -> 2 000 0000 x 0,888% -> 17 760 i skatt

= +100% extra skatt

Scenario b - flytt efter halvårsskifte, insättning innan årsskifte

Som ovan så får du betala din återstående skatteskuld vid flytt från ditt försäkringsbolag.

Skillnaden blir att din nya skatteskuld blir hälften så stor jämfört med scenario a givet att du för över pengarna från och med 1 juli.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring efter halvårsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet) + 500 000 (halva insättningen) -> 1 500 0000 x 0,888% -> 13 320 i skatt

= +50% extra skatt

Scenario c - flytt efter halvårsskifte, insättning efter årsskifte

Samma skatteskuld som ovan när du tar ut dina pengar. Dessa kan du ha på sparkonto tills årsskiftet passerats för att sedan sätta in i din nya försäkring. Skattemässigt blir det ungefär likvärdigt som om du hade haft kvar försäkringen över årsskiftet beroende på värdeutveckling. Optimalt så vill man ta ut pengarna så nära årsskiftet som möjligt men det kan finnas begränsningar hos försäkringsbolaget att förhålla sig till.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps strax innan kommande årsskifte och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring efter det kommande årsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet)  -> 1 000 0000 x 0,888% -> 8 880 i skatt

Insättningen efter det kommande årsskiftet kommer att beskattas med en annan statslåneränta vilket är likvärdigt skattemässigt med om motsvarande belopp hade funnits på en kapitalförsäkring över årsskiftet, dvs om insättning hade skett innan årsskiftet. En sådan insättning hade dock beskattats med 50% i enlighet med scenario b ovan

= skatteneutralt

Avgifter

Om du äger aktier eller andra börshandlade produkter i din kapitalförsäkring så kommer det att kosta i form av transaktionsavgifter att flytta till en annan kapitalförsäkring. I huvudsak courtage och eventuella valutaväxlingsavgifter.

Exempel: Du säljer av dina aktier värde 1 000 000 varav hälften är i utländsk valuta. Courtage är 0,15% och valutaväxlingsavgift 0,25% -> 1 000 000 x 0,15% + 500 000 x 0,25% -> 1 500 + 1 250 -> 2 750 i säljavgifter

Du köper sedan tillbaka dina aktier i din nya kapitalförsäkring för 0,1% courtage och 0,1% valutaväxlingsavgift -> 1 000 000 x 0,1% + 500 000 x 0,1% -> 1 000 + 500 -> 1 500 i köpavgifter

Totalt sett så kostar flytten 4 250 i transaktionsavgifter

Det kan även finnas andra avgifter att förhålla sig till i samband med en flytt men de är som tur är mer ovanliga numera. När du avslutar din gamla försäkring så kan försäkringsbolaget ta en återköpsavgift och även debitera upplupna andra avgifter om sådana finns.

Ditt nya bolag skulle kunna ta en så kallad premieavgift på insättningen men de är ganska sällsynta som tur är.

I de flesta fall så blir det inga extra avgifter i samband med flytt men värt att kolla upp innan oavsett.

Sammanfattning

En flytt av kapitalförsäkring kan kosta en del som synes så det är ett beslut som bör tänkas igenom ett varv extra.

Ur skattehänseende så är en flytt av kapitalförsäkring mest gynnsam runt ett årsskifte. Sen kan det vara rationellt att flytta så snart som möjligt ändå, exempelvis om du betalar en mycket högre rörlig avgift i din nuvarande kapitalförsäkring jämfört med den du vill flytta till.

Det vore välkommet från konsumentperspektivet om flytt av kapitalförsäkring blev skatteneutralt. Rutiner för flytt av tjänstepension eller privat pensionsförsäkring finns redan och det vore nog förhållandevis enkelt att sätta upp extra rapportering till Skatteverket vid flytt av kapitalförsäkring då försäkringsbolag ändå måste rapportera dit sen skatterabatten infördes 2025.

Hur tänker du kring flytt av kapitalförsäkring?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Mitt årsresultat 2024 för Global Multi Strategy ("GMS")  i all ära men vad har min förvaltning kostat under året? Var kommer avkastningen ifrån? Hur stor del av portföljen omsattes? Dessa frågor tänkte jag besvara i och med detta inlägg efter att ha manglat 2024 års transaktioner i Excel.

Global Multi Strategy förvaltning 2024 - djupdykning

Totalavkastning

Om jag går på min nätmäklares officiella årsvärden så får jag fram ett lite högre resultat än mina tidigare beräkningar och total årsavkastning landar då på +32,3%.

Avkastningen kom främst från stigande kurser men även valutamedvind bidrog såväl som en liten andel från utdelningar. Intäkter från aktielån var blygsamt och bidrog med en ynka punkt (0,01%-enhet) vilket förstås inte syns i grafen.

Utdelningar

Jag är inte längre någon utdelningsjägare sen snart 5 år tillbaka men det är ändå ett trevligt inslag som fyller på kassan för att sedan kunna återinvesteras. Portföljens direktavkastning är sannolikt blygsam och jag har inte orkat räkna ut den exakt men gissar på att den är mindre än en procent i skrivande stund.

Knappt 1%-enhet av årets totalavkastning kom i alla fall från utdelningar och Games Workshop stod för nästan en femtedel av dessa i absolut värde.

Valutautveckling

Att beräkna exakt valutautveckling för hela min portfölj är lite omständigt men lite överlagsberäkningar baserat på hur de olika valutorna i portföljen utvecklats gentemot kronan i år resulterar i knappt 5%-enheter av totalavkastningen. Valutor kan trenda fram och tillbaka över tid men just kronan tycks mestadels trenda nedåt mot de stora valutorna över tid vilket gynnar globala aktier sett till totalavkastning.

Kursutveckling

Merparten av totalavkastningen kommer från mina bolags kursutveckling och totalt blev det drygt 26%-enheter som innehaven skrapade ihop. Merparten av portföljen har bidragit men de tre innehav som haft bäst absolut värdeutveckling är:

1. Nvidia +6,5%-enheter
2. TSMC +4,5%-enheter
3. Games Workshop +2,4%-enheter

Dessa tre vinnare står alltså för drygt 40% av årets totalavkastning vilket kanske understryker vikten av "Let your winners run".

Totala kostnader

Portföljens totalavkastning är förstås beräknad netto, dvs efter avdrag av alla kostnader men hur stora var just dessa 2024?

Totala kostnader landade på 0,8% relativt utgående värde för 2024. Dessa kostnader består av skatter, avgifter samt övriga kostnader relaterat till min förvaltning.

De kostnader som kan jämföras med fonders avgifter är allt ovan utom skatter. Min årliga kostnad hamnar då på 0,44% vilket är högre än billiga indexfonder men klart lägre än aktivt förvaltade fonder.

Skatter

Skatter utgör en stor del relativt sett och var netto 0,36%, det vill säga nästan halva kostnaden. Dessa skatter består av avkastningsskatt, stämpelskatt och källskatt. Merparten var avkastningsskatt och en mindre del var stämpelskatt för mina köp i brittiska och franska bolag. 

Att avkastningsskatten ändå blev ganska låg trots hög statslåneränta beror på att merparten av GMS består av tjänstepensionsdepåer och dessa beskattas klart lägre än Kapitalförsäkring och ISK.

Stämpelskatt debiteras vid köp av vissa bolag beroende på deras säte och exempelvis brittiska bolag kostar 0,5% och franska 0,3%.

Källskatten för erhållna utdelningar blev faktiskt nettopositiv för året då återföringen av källskatt blev större än den dragna för 2024. Detta berodde på återföring av en klump källskatt från 2021 som gottskrevs under 2024.

Avgifter

Då min nätmäklare inte tar någon fast eller rörlig avgift beroende på kapitalets storlek så utgörs mina avgifter av transaktionskostnader som courtage och valutaväxling. Då jag ofta köper mindre poster så blir courtaget ofta relativt högt då det är svårt att trixa med olika courtageklasser för optimalt pris under en intradag. Courtaget landade till slut på 0,18%. Valutaväxling kostar 25 punkter spread och totalt landade kostnaden på 0,19%. Här hoppas jag att valutakonto kommer att införas för i år vilket borde kunna spara några kronor framåt.  

Övrigt

Övrigt är andra kostnader som kan hänföras till min förvaltning. Jag har ett abonnemang för tjänsten Quartr bland annat och totalt blev denna post 0,07%.

Omsättning

Hur stor andel av portföljen omsattes under året? Jag beräknar omsättning med att summera alla transaktioners storlek och jämför beloppet med utgående värde.

Ofta köper jag mindre poster i flera bolag om jag har en kassa och vid sälj kan det bli större belopp om jag bestämt mig för exit. Under året så blev det 106 stycken köp och 52 sälj. Omsättningen av dessa utgjorde totalt 61% av utgående värde.  

Summering

Jag är mycket nöjd över årets avkastning och ganska nöjd över kostnaderna. Avgifterna hade gärna fått vara lägre förstås men de är ändå relativt låga och kan nästan konkurrera med billigare fonder.

Min strategi innebär en viss omsättning av portföljens innehav men det är inte så dumt att låta vinnare löpa, förvisso lätt att säga med facit i hand :)

Hade du några vinnare i portföljen 2024 och hur ser dina förvaltningskostnader ut?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: z2036, DALL-E

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Statslåneräntan sista november är nu fastställd till 1,96% och därmed går det att beräkna vilken beskattning som kommer att gälla för Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF kommande år.

ISK och Kapitalförsäkring 2025 - lönar det sig?

Upp till 150 000 kr i kapitalunderlag per person är skattefritt 2025, så enligt mig är ISK/KF givna sparformer i det sammanhanget.

Kapitalunderlag som överstiger 150 000 kommer att schablonbeskattas med 30% av 1,96% + 1%-enhet och grafen nedan visar den faktiska procentsatsen schablonskatt som gäller vid olika belopp. 

Jag har även inkluderat avkastningskrav breakeven, det vill säga vilken årlig avkastning som krävs för att det ska vara lönsamt med ISK/KF jämfört med vanlig kapitalvinstbeskattning. Som synes så är det ca 3% för större kapital och drygt 2% för ett kapitalunderlag på en halv miljon exempelvis.

Det blir nu en progressiv skatt vilket jag inte har något emot principiellt så länge den är vettigt utformad. Att gynna småsparare känns rimligt kan jag tycka och på marginalen blir det lite bättre även för de med större kapital. Ett återställande av den ursprungliga skatten lär inte överleva ett maktskifte så då kan man hoppas att den nya konstruktionen kan bli långsiktig oavsett sittande regering.

Historiskt sett är ändå årets schablonskatt klart över det historiska snittet på 0,537% men det är ändå bara i vissa hypotetiska "buy and hold"-scenarion över flera decennier som det inte lönar sig att välja ISK eller Kapitalförsäkring för sitt långsiktiga sparande avkastningsmässigt. Utöver det så erbjuder ISK och KF många andra fördelar som du kan läsa mer om i denna blogg :)

Jag landar i fortsatt fördel för ISK och KF i de flesta sammanhang och att spara upp till 150 000 kr i nämnda sparformer 2025 känns som en "no-brainer" oavsett riskpreferens. För nästföljande år 2026 flyttas skattefria gränsen upp till 300 000 kr vilket förstås inte gör det hela sämre.

Hur tänker du kring ISK och Kapitalförsäkring framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Riksgälden
Bildkällor: Excel

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Detta är ett inlägg av det mer beräkningsnördiga slaget men en fråga som i någon mening "stört min världsordning" i flera år. För den enskilde spararen är det sannolikt försumbart men systemmässigt kanske inte helt obetydligt.

Utdelningar - pengar i luften?

Det handlar om hur värdet på ett Investeringssparkonto (ISK) eller Kapitalförsäkring (KF) beräknas när en utdelning avskiljs för ett innehav.

Det teoretiska typfallet är att om en aktie som handlas till 100 delar ut 5 så kommer den att handlas till 95 vid x-dagen och y dagar senare så får du 5 insatt på din ISK-/KF-depå. Så långt inget konstigt i sig men hur förändras då depåvärdet?

Jo, x-dagen så värderas din aktie till 95 vilket inte är konstigt men utdelningen då? Utdelningen tycks "försvinna/hänga i luften" bokföringsmässigt fram tills dess att den gottskrivs/landar på depån y dagar senare. 

Vad är då problemet kan man fråga sig? Om utdelningen avskiljs strax för en skattemätpunkt så skulle det kunna bli lägre schablonskatt allt annat lika. För ISK så är det varje kvartalsskifte som är mätpunkt och för KF varje årsskifte.

Nu är det kanske inte så många aktier som har x-dagar precis innan mätpunkterna, vill dock minnas att Klövern preferensaktie hade sin kvartalsutdelning precis före varje kvartalsskifte så den var i någon mening optimalt utformad skattemässigt sett från sparareperspektivet.

Men ändå en tänkbar lucka kan jag tycka och en aktie som avskiljer en större utdelning strax före ett årsskifte skulle på så sätt kunna "spara/undanhålla" en del skatt.

Jämför man med fonder så tycks dessa beräkna värde mer korrekt då upplupna utdelningar ska ingå i NAV-kursen enligt den information jag har fått från en fondförvaltare. Således schablonbeskattas fondinnehav kanske mer korrekt jämfört med utdelande aktier enligt ovan. Däremot utdelande fonder/ETF:er har nog samma "problem" skulle jag tro.

Detta må vara en petitess men iaf möjligen en "bug/feature" hos de flesta nätmäklare vad jag känner till. Den enda nätmäklare jag har haft som hanterat detta var Degiro vill jag minnas, där upplupna utdelningar var synliga på depån och ingick i totalvärdet.

Med förbehåll att jag är ute och cyklar i denna fråga och att värdet per mätpunkt kanske ändå beräknas korrekt i det dolda hos nätmäklarna. Det är inte helt enkelt att härleda värdet vid årsskiftet för mina kapitalförsäkringar då vilken valutakurs som används spelar stor roll och på så sätt svårt att veta om allt är korrekt beräknat. 

Till Nordnet och Avanzas försvar så har de sen ett tag tillbaka gränssnitt för att se kommande utdelningar men jag kan ändå tycka att man i alla fall borde kunna se sina upplupna utdelningar i sitt totalvärde, exempelvis i transaktionslistan och/eller som ett låst saldo.

Har du någon utdelningsaktie som delar ut strax innan en mätpunkt för schablonskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Dal-E

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Remissreflektioner: En årslön på ̶b̶a̶n̶k̶e̶n̶ ISK/KF?

Regeringen slog till med en remiss igår om sänkt skatt på Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF. Jag ska analysera förslaget mer på djupet så småningom men några korta reflektioner är på plats redan nu.

I korthet innebär förslaget att per fysisk person så kommer det att bli en skattereduktion med upp till 300 000 kr för personens sammanlagda kapitalunderlag från dennes ISK-konton och/eller Kapitalförsäkringar. Detta motsvarar en minskad skatt på 3 258 kr per 2023 års statslåneränta. Sannolikt blir den lägre för året som skattereduktionen ska börja gälla, dvs från 2025.

Progressiv beskattning

Förslaget innebär att schablonbeskattningen blir progressiv för ISK och KF som synes ovan. Detta tycker jag är rimligt i sammanhanget då småsparare gynnas samt att det även blir på marginalen lite bättre för de som har större kapital jämfört med dagens beskattning.

Kvittning av underskott av kapital för KF

För att skattereduktionen ska kunna omfatta KF så kommer varje försäkrings kapitalunderlag att rapporteras till Skatteverket. Detta möjliggör att KF kommer att få "kvittas" mot underskott av kapital (typiskt sett ränteutgifter). Som jag tolkar det så kommer den maximala skattereduktionen för schablonskatten begränsa hur stor skatteavdraget/kvittningen för räntekostnader blir. I praktiken 3 258 kr maximalt givet en statslåneränta på 2,62%

Högre möjlig ränta på ISK - buffert deluxe?

Tidigare har räntan på ISK fått vara maximalt motsvarande statslåneräntan, dvs 2,62% för 2023 (beskattningsår 2024). I och med det nya förslaget så kan taket utökas en procentenhet vilket skulle blir 3,62% i maximalt tillåten ränta. Givet att man håller sig under taket på 300 000 kr skattefrihet så blir räntan helt skattefri. Det motsvarar en vanligt sparränta brutto på hela 5,17%!

Detta skulle kunna innebära att ISK blir given som buffertsparande då skattefriheten möjliggör lågrisksparande och om en aktör skulle erbjuda maximalt tillåten ränta så behöver man inte ens befatta sig med korträntefonder.

Spara i barnens namn? 

"Whose motorcycle is this? It's a chopper, baby." - Pulp Fiction

Det finns en "legend" kring barnsparande där dottern på 18-årsdagen tog ut allt sparkapital och köpte en motorcykel åt sin pojkvän...

Då skattereduktionen gäller per fysisk person så kan det vara en god idé att barnsparande sker i barnets namn i ISK eller KF. Att låta barnen få disponera sitt sparande från 18 års ålder har förstås sina risker men med lite god ekonomisk uppfostran så kan dessa minskas samt bättre förbereda barnet för vuxenlivet.

Sammanfattningsvis

Förslaget innebär att balansen mellan ISK och KF är kvar och dess för- och nackdelar kvarstår. Möjligen ökar fördelarna för ISK något mer då skattereduktionen för KF hanteras långt efter det att skatten dragits samt återinvestering av skattereduktionen ökar kapitalunderlaget paradoxalt nog. Ingen stor skatteeffekt men på lång sikt så räknas alla punkter.

En borglig finansminister tyckte på 90-talet att "alla borde ha en årslön på banken". Detta förslag underlättar resan dit och frasen kanske bör ändras till "alla borde ha en årslön på ISK".

Vad tycker du om remissförslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skattegynnat ISK? En gamechanger!

Tidöavtalet inklusive finansministern antyder att Investeringssparkonto ISK kan bli skattefritt upp till 300 000 från 2025. Så en sparnörd som undertecknad kan förstås inte låta bli att beräkna och analysera redan nu vilka möjliga utfall det skulle kunna ge.

Hur kommer det att implementeras?

Den mest sannolika implementation av skatterabatten ovan blir nog att summan av schablonintäkterna från en persons alla ISK-konton får ett avdrag på 300 000 kr i deklarationen. Om schablonintäkten blir negativ efter avdrag så sätts den till 0 och ingen beskattning sker, schablonintäkter överstigande 300 000 lär beskattas som idag tror jag. Denna lösning är inte så komplicerad då banker/fondbolag fortsätter att rapportera som idag och skatteverket får mecka förhållandevis lite på sin sida.

Vad händer då med Kapitalförsäkring?

En stor fråga är om Kapitalförsäkring KF kommer att omfattas av skatterabatten? Om inte så kommer ISK bli kraftigt gynnad som sparform sett till beskattning upp till 300 000 kr. Det skulle kunna innebära flöden till banker/fondbolag från försäkringsbolag vilket berörd bransch sannolikt har synpunkter kring.

Att införa en motsvarande rabatt på KF är inte lika enkelt då det är försäkringsbolaget som drar avkastningsskatten direkt från respektive försäkring. Rimligen kan varje försäkringsbolag inte på ett enkelt sätt samordna med andra bolag huruvida skatterabatten är uppnådd för en enskild försäkringstagare vid varje skattedebiteringstillfälle. En lösning skulle då kunna vara att varje försäkringsbolag skickar kontrolluppgift till Skatteverket och att sedan rabatten dras via deklarationen på något sätt. Detta blir en hel del jobb för försäkringsbolagen såväl som för skatteverket så jag håller det för mindre sannolikt att en sådan lösning är på plats till 2025.

En alternativ lösning vore att sänka avkastningsskatten bara för KF och på så sätt jämna ut skillnaderna lite. Detta kräver bara lite uppdatering av berörda lagar och är enkelt att implementera för berörda aktörer.

Då skatterabatter "kostar" i form av uteblivna skatteintäkter så håller jag det för troligt att bara ISK omfattas alternativt att 300 000 delas eller samordnas mellan ISK och KF på något sätt. 

Hur mycket bättre kommer det att bli?

Nu börjar det bli intressant och självklart har jag redan implementerat stöd för skatterabatten i min Sparkalkylator Grand Deluxe som går att slå på om/när förslaget realiseras.

Som synes så blir det en klar fördel ISK och en no-brainer att placera 300 000 i ISK innan man styr över sparande till KF.

Hur kommer det att förändra sparmarknaden? 

Skatterabatten kommer att möjliggöra sparande till lägre risk i ISK vilket kan vända upp och ner på denna nisch. Att kunna räntespara skattefritt kommer att konkurrera med sparkonto där ränta beskattas med 30%. Nu finns det begränsningar om hur hög räntan får vara på ISK men oavsett så lär korträntefonder få ett uppsving i sammanhanget.

Ett syfte med skatterabatten är nog att få fler personer att börja spara och om bankerna/fondbolagen sköter sina kort väl så går det sannolikt att nå nya målgrupper med hjälp av lite riktad marknadsföring. "Öppna ditt Investeringssparkonto hos oss redan idag - skattefritt sparande upp till 300 000!"

Som sagt så tror jag att kapitalförsäkringar kommer att bli mindre populära om de inte omfattas av liknande rabatt som ISK men de kommer ändå vara ett alternativ för de som lyckas spara mer än 300 000.

Sammanfattning

Jag välkomnar skatterabatten och skulle bara ISK omfattas så blir det i alla fall inte sämre villkor för KF i absoluta mått jämfört med idag. Relativt sett blir det stora skillnader för småsparare och det kan jag köpa från konsumentperspektivet då syftet är gott. Skulle flera ha en buffert så skulle behovet av samhällets stöd minska allt annat lika. 

Beskattningen av ISK blir lätt progressiv om rabatten inför vilket jag tycker är rimligt i sammanhanget. Många brukar invända mot att redan skattade pengar beskattas igen men den principen har funnits sen länge i form av moms, fastighetsskatter etc. Beskattning handlar om incitament och fördelningspolitik bland annat och en viss beskattning på sparande är då på sin plats såväl som skatterabatt för småsparare.

Ett av mina favoritcitat från nyligen avlidne Charlie Munger är "show me the incentive and I will show you the outcome". Så detta kommer att hända om ISK blir skattefritt upp till 300 000:

• Inflöden till ISK
• Utflöden från KF, sparkonto och övrigt fritt sparande

Vad tror du kommer att hända om skatterabatten införs?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Det våras för ISK?

Under "normala" omständigheter så är Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) relativt likvärdiga sett till skatteuttag och detta har jag skrivit om här. Men i rådande ränteklimat så inträder en klar fördel för ISK för den som har räntekostnader som överstiger 100 000 kr.

Upp till 100 000 kr i underskott av kapital så är skatteavdraget 30% och för den delen som överstiger 21%. Räntekostnader kvittas mot reavinster, ränte-,  och schablonintäkter så lyckas man med dessa komma under gränsen på 100 000 så blir det en fördel skattemässigt.

Säg att du har ett underskott på 110 000 kr. Du får då normalt sett skattereduktion på 32 100 kr (100 000 * 0,3 + 10 000 * 0,21). Om du då har en schablonintäkt från ISK på 10 000 så blir ditt underskott 100 000 och du får 30 000 i skattereduktion och du har indirekt betalat schablonskatten på 3 000 (10 000 * 0,3), så du får du en gynnsam skatteeffekt på 900 kr.

Det är kanske inga jättesummor det rör sig om för de flesta men ändå en fördel för ISK jämfört med KF och för 900 får du 8 extra aktier i BioGaia exempelvis :)

En annan fördel för ISK är att skatten dras i efterhand via deklarationen vilket allt annat lika ger bättre ränta-på-ränta jämfört med en KF där skatten dras direkt från kapitalet kvartalsvis under beskattningsåret. Detta ger även möjlighet att "kvitta" nysparandet mot skatt vilket sänker skatten allt annat lika för en ISK jämfört med en KF. 

Säg att du har en skatt på ditt ISK på 3 000 kr och du vanligtvis månadssparar 5 000. Om du då tar och betalar skatten och istället sätter in 2 000 kr så blir schablonskatten för insättningen lägre förstås.

Motsvarande i KF hade varit att 3 000 har dragits i skatt föregående år och du får betala schablonskatt på ditt månadssparande på 5 000 kr.

Denna "feature" har jag sen några år tillbaka i mina Sparkalkylatorer där du kan testa skillnaden.

Skillnaden är inte jättestor relativt sett men ändå ett antal tusenlappar över tid till fördel för ISK (vänster i bilden ovan).

Sen bör det nämnas att KF har andra fördelar som exempelvis smidig återföring av utländsk källskatt samt att du enkelt kan välja valfri förmånstagare.

Vidare så kan vanlig depå vara ett alternativ till ISK nu när statslåneräntan är hög och eventuella reavinster kan också användas för att kvitta mot räntekostnader enligt ovan.

Vad väljer du för ditt nysparande? ISK, KF eller vanlig depå?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Kvitta ISK-skatt mot räntekostnader - fördel jämfört med Kapitalförsäkring?

Detta inlägg syftar till att jämföra ISK och Kapitalförsäkring (KF) avseende om du har räntekostnader att deklarera och om den ena sparformen är bättre än den andra i detta avseende.

Anledningen till inlägget är att jag då och då stöter på missuppfattningar i frågan och dessa är så pass återkommande att det är dags fastställa vad som gäller (enligt min uppfattning, är 99% säker på min sak men utmanas gärna i frågan).

ännu ett inlägg om skatt?

ISK beskattas via deklarationen och KF via avdrag från försäkringskapitalet. I praktiken är beskattningen väldigt lika även om det finns små skillnader men de är närmast försumbara. Lite förenklat så beskattas kapital och insättningar med en schablonränta som utgörs av 30 % av statslåneräntan sista november + 1%-enhet.

Exempel 1 - inga räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 som i sin tur beskattas med 30%, dvs 12 000.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras direkt i försäkringen och den dras som en engångstransaktion eller delas upp per kvartal beroende på försäkringsbolag.

Så här långt ingen skillnad i skattebelopp men en fördel med ISK är att skatten debiteras året efter jämfört med KF vilket gör att du får mer kapital att förränta allt annat lika.

Exempel 2 - räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%. Du har även ett bolån på 1 000 000 till en ränta på 4%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 men denna går att kvitta mot din ränteutgift på 40 000 (1 000 000 x 0,04) så netto blir det ingen skatt.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som debiteras som exempel 1 ovan. I deklarationen så har du ett underskott av kapital på 40 000 kr så allt annat lika får du tillbaka 12 000 kr i skatteåterbäring (40 000 x 0,3).

Slutsats

Jag kan utifrån mina exempel ovan inte se någon skatteskillnad netto mellan ISK och KF när det gäller kvittning. [Edit 2023-02-11: Om du har räntekostnader som överstiger 100 000 så är det en klar fördel att ha schablonintäkter från ISK att kvitta mot]. Däremot så har ISK lite fördelar i sammanhanget då du får lite mer kapital att förränta och om man vill återinvestera skatteåterbäringen i en KF så räknas insättningen in i kommande skatteunderlag. Vidare så kan du kvitta nysparandet i ISK mot skatten vilket ger ett mindre skatteunderlag allt annat lika.

Sen finns det en mängd andra egenskaper som skiljer de olika sparformerna men de har jag beskrivit i otaliga andra blogginlägg :)

Hur tänker du kring ISK jämfört med KF?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Förändrad källskattshantering Avanza

För den som gillar bolag med utländskt säte och utdelningar så har det hänt en del förändringar hos nätmäklarna Avanza och Nordnet på sistone och i detta inlägg tänkte jag gå igenom hur källskatten kommer att hanteras hos Avanza från 2023 och tills vidare.

More Tax (refund)?

Den första förbättringen är återbetalningstiden som förkortas till mellan 3 till 15 månader om jag tolkar det hela rätt. Återbetalning av källskatt ska ske senast 31 mars ("februari/mars") året efter utdelningen. Det ger att en utdelning sista december betalas ut efter ca 3 månader och en första januari efter ca 15 månader.

När det gäller andelen återbetalning så får du tillbaka hela skatten för följande länder givet att "normal" skattesats för landet har dragits (avvikelse kan ske i vissa fall för exempelvis USA och Kanada).

USA 15% källskatt

Kanada 15%

Finland 35%

Danmark 27%

Norge 25%

Tyskland 26%

Frankrike 26%

Nederländerna 15%

Sen följer ett gäng andra länder där du erhållit ca 75-95% av utdelningen när skatten är återbetald, se information hos Avanza.

Jag ska försöka analysera skillnader jämfört med Nordnets hantering men spontant är det trevligt att Avanza betalar tillbaka fullt för Danmark, Norge, Tyskland och Frankrike jämfört med Nordnet som tar ca 2% av utdelningen för den administrativa kostnaden att driva in skatten. En fördel hos Nordnet är att de återbetalar inom 30-60 dagar så skillnaden netto om man räknar in förlorad avkastning kanske inte blir jättestor (detta ska jag förstås räkna på mer noga).

Något som är oklart med Avanzas hantering i skrivande stund är hur länder som inte finns med på deras lista hanteras. Närmast för min del är TSMC från Taiwan där 21% källskatt dras. Uppdaterar texten när detta är klarlagt.

Vad tror du om Avanzas nya metod för återföring av källskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza, James Watson

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skatten för ISK och Kapitalförsäkringar för 2023 fastställd!

Statslåneräntan sista november 2022 är i skrivande stund fastställd till 1,94 % och det innebär en schablonbeskattning av Investeringsparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF på 0,882 % för beskattningsåret 2023.

Som synes ovan så blir det den högsta schablonbeskattningen sen den infördes i samband med lanseringen av ISK.

Tumregeln är att om du lyckas med att avkasta mer än statslåneränta + 1%-enhet så är det som regel lönt att spara i ISK/KF utöver det bekväma att slippa deklarera transaktioner. Så för 2023 så ska du med andra ord avkasta mer än 2,94 %.

Eventuell så införs skatterabatt för ISK denna mandatperiod men givet ekonomiska läget så tror jag att det blir tidigast 2024.

Vilken spar-/kontoform kommer du att spara i 2023 och framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Riksgälden
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Förändrad källskattshantering Nordnet

Om du har aktier vars bolags huvudsäte är utomlands så utgår det som regel källskatt på bolagets utdelningar. Skattesatsen varierar men för exempelvis amerikanska bolag så dras 15%. Om du har utdelande utländska bolag i en Kapitalförsäkring, Tjänstepension eller Privat pensionsförsäkring så brukar försäkringsbolaget återföra hela eller delar av källskatten efter vanligtvis 3 år. 

"Bäst i klassen" avseende tid för återföring har Nordea varit som återfört delar av källskatten redan efter 6 veckor. "Bäst i klassen" avseende full återbetalning har varit Nordnet som än så länge alltid återfört 100% efter 3 år. 

Men igår aviserade Nordnet en spännande ändring, nämligen återföring inom 8 veckor vilket är i paritet med Nordea. En försämring dock är att inte 100% kommer att återbetalas för vissa länder då en schablonsiffra för respektive land kommer att tillämpas istället som jag förstår det. Nordnet anger att de kommer att anlita en skattespecialist som kommer att jaga in skatten och kostnaden för specialisten dras av från det skattebelopp som denne jagat rätt på. 

Som ett preliminärt exempel anges 94% återföring för Norska bolag där 25% källskatt dras på utdelningarna. Det återstår att se vilka schabloner som kommer att tillämpas men redan klart tycks vara att 15% källskatt kommer att ge 100% återbetalning oavsett.

Tax (refund)?

Blir det bättre eller sämre?

Vi tar en norsk utdelning som exempel:

Nuvarande metod

Källskatt k

Genomsnittlig förväntad avkastning 8% (kan diskuteras förstås)

100% återbetalning efter 3 år

k * 1,08^3 = 26% förlorad avkastning på 3 år

Ny metod

Källskatt k

Genomsnittlig avkastning 8%

94% återbetalning efter 2 månader

0,94k * 1,08^2,83 = 17% avkastning på källskatt k efter 3 år

Så om du exempelvis får 1 000 kr i norsk utdelning så dras en källskatt på 250 kr. Efter 3 år får du 250 kr tillbaka enligt den nuvarande metoden. Med den nya metoden så får du tillbaka 235 kr efter 2 månader (94% av 250) och efter 3 år har det förräntats till 292 kr (235 * 1,08^2,83) vilket är en klar förbättring. Ska man dock var extra grinig men helt korrekt så ska schablonskatt dras ifrån vilket med dagens ränta blir ca 1% årlig skatt. Så justerat för detta blir det 285 kr (235 * 1,07^2,83) vilket fortfarande är en förbättring. Räknar man baklänges (250 / 1,07^2,83) så blir breakeven 206 kr i återbetalning vilket motsvarar 83% av källskatten. Återstår att se hur tabellen för schablonbelopp blir men gissningsvis är Schweiz sämst i klassen med 35% källskatt vilket blir spännande och se vad det landar på.

Den nya metoden med snabbare men lägre återföring tycks i de flesta fall vara fördelaktig givet att du avkastar hyfsat över tid. Oavsett metod så återstår problematiken med Nordnets hantering av courtageklasser där du har svårt att kombinera stora och och små köp av aktier till vettiga villkor. Det mest konsumentvänliga vore att "Best execution" tillämpades vid varje köp och courtaget avgjordes av affärens storlek vid varje givet tillfälle så som Nordea och Degiro har det sen många år tillbaka.

Vad tror du om Nordnets nya metod för återföring av källskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skattefritt upp till 300 000 på ISK?

Det så kallade Tidöavtalet innehöll ett förslag som föll mig i smaken (det övriga innehållet har jag inte satt mig in i men gissar att inslagen av liberalism och humanism är begränsade med tanke på mandatfördelningen):

"Sänkt skatt på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kr i ISK görs skattefri."

Detta förslag är i linje med vad jag själv varit inne på tidigare och jag tycker att det är bra, speciellt för småsparare.

Vad innebär det då?

• Möjligt att spara skattefritt till låg risk upp till 300 000
• Ger riktigt bra förutsättningar för buffertsparande

Exakt hur detta ska implementeras återstår att se, jag gissar att det inte kommer att kunna landa en proposition denna höst då det finns saker att beakta:

• Hur blir det med Kapitalförsäkring (KF)? Gissar att den inte kommer att omfattas och inte påverka beräkningen av 300 000. Det skulle kunna innebära kortsiktigt lågrisksparande på ISK och högrisksparande på KF alternativt liknande uppdelning på flera ISK-konton.
• Vad händer med vanliga sparkonton? Om en bank erbjuder bra sparränta (lär dock inte ske i närtid) för likvidkontot på ett ISK så skulle det kunna innebära att du slipper 30% skatt på räntan. Tänk att få riktigt bra ränta på din ISK-"kassa", vi får se vilken aktör som blir först med detta.
• Så länge du håller dig under 300 000 så kan du göra uttag och insättningar utan beskattning sannolikt. Dock är nog tanken att ISK ska vara mer för långsiktigt sparande så kanske det blir någon begränsning i detta avseende.

Vad tycker du om förslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Tankar kring schablonbeskattning av kapital

Jag har sett några tweets senaste veckan kring statslåneräntan och beskattning av ISK bland annat och tänkte att jag i detta inlägg skulle utveckla mina tankar kring ämnet. 

Även detta bra och tänkvärda inlägget av Miljonär Innan 30 inspirerade mig i sammanhanget och är mycket läsvärt.

I Sverige så är vår schablonbeskattning av kapital utformad utifrån en del principer som jag förstår/minns det. Beskattningen sker oavsett vinster eller förluster vilket är smidigt sett till att du slipper deklarera transaktioner men är förstås en klar nackdel i sämre tider när avkastningen är negativ.

Schablonbeskattningen utgår från en "schablonmässig avkastning" i form av statslåneräntan som beräkningsgrund. Som jag förstått det så ska statslåneräntan utgöra "riskfri ränta" i någon mening även om korrelationen mot de sparkonton med högst ränta sannolikt inte är helt perfekt.

Jag tycker att det var en rimlig konstruktion ursprungligen där det innebär att om du investerar till låg risk blir beskattad ungefär likvärdigt jämfört med fritt sparande där 30 % av vinst/utdelning/ränta beskattas. Lyckas du avkasta mer än den riskfria räntan så får du lägre beskattning jämfört med motsvarande fritt sparande och för det så får du betala i form av utebliven rätt till förlustavdrag. Så långt ganska rimligt upplägg tycker jag.

Pensionsprodukter (tjänstepension, privat pensionsförsäkring och IPS) schablonbeskattas enligt liknande princip som ovan men med 15 % vilket anses vara skattegynnat i sammanhanget. Dessa produkter har dock en stor nackdel enligt mig då du betalar inkomstskatt på uttagen (från 55 års ålder) vilken är okänd i förväg. Oddsen för lägre inkomstskatt i framtiden än högre är nog inte så goda i skrivande stund tyvärr tror jag.

För investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF) så adderas numera 1 procentenhet till statslåneräntan som sedan schablonbeskattas med 30 %. Denna konstruktion medför att det är numera direkt ofördelaktigt att investera i lågriskalternativ i dessa sparformer. Vidare så blir det extra surt vid negativ avkastning. Denna "extrabeskattning" tycker jag inte om gällande småsparande och skulle kunna tänka mig detta upplägg istället:

Kapital upp till 200 000 (summan kan diskuteras, sannolikt bäst att koppla till prisbasbelopp eller likvärdigt) ska vara skattefritt. Detta ger stora incitament för att flera skaffar sig en ekonomisk buffert och utebliven beskattning medför möjlighet till investeringar med låg risk/avkastning.

Kapital mellan 200 000 - 5 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan men utan påslaget på 1 procentenhet.

Kapital mellan 5 000 000 - 15 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan och med påslaget på 1 procentenhet.

Kapital >15 000 000 schablonbeskattas som idag utifrån 30 % av statslåneräntan och med påslag på 1,5 procentenhet.

Man kan förstås diskutera/förhandla om nivåerna ovan men konceptet där bra incitament ges till sparande i stort och där de framgångsrika bidrar något mer tror jag skulle kunna fungera väl på lång sikt för alla parter.

Är det rätt att beskatta redan skattade pengar?

Vad som beskattas och hur är förstås en komplex fråga och visst finns det sannolikt åtgärder på besparingssidan man kan vidta i skrivande stund oavsett utformning av beskattning.

Vi har idag redan "skatt på skatt" i form av moms, punktskatter, boendeskatter och kapitalskatter bland annat. Är dessa rimliga? Jag går inte djupare in på moms, punktskatter och boendeskatter men en "försiktigt progressiv" beskattning av kapital enligt mitt förslag ovan tycker jag är rimlig, speciellt om ränteavdragen är kvar i någon form vilket är sannolikt i dagsläget.

Progressivitet och pragmatism

Jag har på ålderns höst kommit till insikt att viss progressivitet och pragmatism är rationellt och att kompromissa över blockgränserna är nog relativt gynnsamt på längre sikt. Ett bra exempel på detta är pensionsgruppen som jag tycker har lyckats väl i sitt uppdrag även om man kan skruva lite till på vissa detaljer. Jag skulle gärna se liknande initiativ avseende sparande- och boendepolitik för att nämna några områden.

Min politiska hemvist är liberalismen. När jag var yngre så var min inriktning mer mot det "nyliberala" och jag prenumererade på Nyliberalen och hängde på Frihetsfronten/"Laissez-faire" vid något tillfälle. Ett tag var jag nära på åt det anarkistiska hållet med motton som "skatt är stöld" på ena sidan och "fri invandring" på andra sidan. Jag tilltalades av de humana/fria inslagen i ren liberalism och tyckte att dessa övervägde behovet av en större omfördelningspolitik.

Sedan i takt med ålder och (kanske) visdom så har jag kommit fram till att demokrati är det minst dåliga styrelseskicket för ett geografiskt område. Givet detta så kan man tänka sig att lösningar i mitten av den politiska skalan har störst chans att lyckas på sikt och utfallet blir acceptabelt för större delen av befolkningen. Därav att jag är för pragmatiska lösningar och grundtrygghet för alla i befolkningen samt utökad trygghet för de som inte kan försäkra sig på den fria marknaden till följd av kroniska tillstånd som man inte råder över exempelvis. 

Blocköverskridande lösningar möjliggörs om man kan acceptera en viss försiktig progressivitet i beskattning tror jag. Förvisso bidrar redan den som har större beskattningsunderlag mer än den med mindre givet samma procentuella beskattning men sannolikt finns det ändå utrymme för en viss progressivitet utan att incitament blir felaktiga tror jag. 

Progressivitet kan slå fel om den är för uppskruvad och ett exempel på det var värnskatten som sannolikt minskade incitamenten för extra arbetsinkomster för de som tjänade över den då aktuella brytpunkten. Lyckligtvis slopades denna skatt relativt nyligen till följd av en blocköverskridande kompromiss. I sammanhanget kan jag fortfarande tycka att skatten på arbete är för högt för de flesta och sänkt inkomstskatt såväl som arbetsgivaravgifter tror jag skulle gynna sysselsättningen bland annat. 

Sammanfattningsvis

Sverige har onekligen stora utmaningar framåt och behovet av "rationell" beskattning såväl som effektivt utnyttjande av gemensamma resurser lär vara stort över tid.

Jag tror långsiktigt hållbara lösningar för nödvändiga och viktiga områden gynnas av breda uppgörelser.

Ett schablonbeskattat sparande som gynnar småsparare men som ändå är konkurrenskraftigt internationellt sett för de med större kapital tror jag vore gynnsamt för alla parter.

Vad tycker du om schablonbeskattning av kapital och vad tror du är långsiktigt bra lösning kring detta?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer