Minicourtage 1 kr fyller 10 år!

För snart 10 år sen så skedde en "gamechanger" på den svenska sparmarknaden utifrån ett småspararperspektiv; 

Avanza införde minicourtage från 1 kr!

Varför var det en gamechanger?

• köpa/månadsspara i enskilda aktier till en rimlig kostnad
• bygga en diversifierad aktieportfölj även med ett litet kapital
• billigare/enklare att återinvestera utdelningar

Lägsta courtage vid tidpunkten var nog Skandiabankens på knappt en tia, vilket var lägre jämfört med Nordnets/Avanzas dåvarande lägsta pris på 29-39 kr vad jag minns.

Det låga minicourtaget fick mig att flytta barnsparandet till Avanza och Månadens aktie påbörjades. Några veckor senare så matchade Nordnet erbjudandet. Sedan följde sänkta minicourtage på utlandshandel och min globala diversifierade aktiestrategi tog fart.

Som jag förstår det så var det Alexander Boman på Avanza som var hjärnan bakom 1 kr-courtaget och han återfinns numera hos den nya aktören Montrose och snickrar sannolikt på något liknade upplägg i deras regi kan jag tänka.

Nyligen lanserade Savr sin aktiehandel och de har tagit 1 kr-courtage till en ny nivå då de erbjuder 1 kr även för utomlandshandel och en skalbar rörlig del där du automatiskt för bästa pris beroende på belopp.

Nätmäklarna Nordnet och Avanza har fortfarande kvar sina kritiserade courtageklasser i sin affärsmodell, vilket hindrar flexibilitet i orderstorlekar över en intradag. Aktörer som Savr och Nordea har en mer dynamisk/rak prissättning där du som kund inte behöver fundera/planera lika mycket för att få rimligt pris oavsett orderstorlek.

Konkurrensen hårdnar och ytterligare aktörer som Pareto, Levler, Robomarkets med flera tävlar med konkurrensmässiga priser om olika kundkategorier utöver andra nämnda aktörer.

Från ett småspararperspektiv så förefaller Savr ha bästa prisvillkor för närvarande då de även har lite lägre växlingsavgift på 19 punkter jämfört med konkurrenternas 25.

Savr erbjuder "nya" marknader som Österrike, Portugal, Irland, Schweiz och Spanien vilka kanske kan erbjuda något udda och prisvärt bolag? Oavsett så blir det trevligt att ha ett större utbud och som går att köpa till bra courtage.

Dock så återstår det att se om Savr kan matcha nätmäklarnas UX vilket förstås är en viktig parameter även för en småsparare. Jag har provhandlat en aktie på Savr och det funkade ganska ok efter lite trevande men UX är inte på nätmäklarnas nivå än.

I mitt fria aktiesparande i form av portföljen Global Liberty så har jag historiskt sett haft flera nätmäklare och handlat där jag fått bäst pris, så det är välkommet med tillgång till flera marknader och till lågt courtage.

Min gissning framåt är att många utav nämnda aktörer kommer att matcha lägre priser och kanske till och med skrota courtageklasser? Sett över flera år så gissar jag på konsolidering av marknaden där aktörer som inte nått kritisk massa köps upp av en större spelare. Ett exempel i närtid är Aktieinvest och Levler.

Den kommande skatterabatten på ISK och Kapitalförsäkring kanske kan bidra till att fler tar steget och börjar handla aktier, vilket kan ge ett litet stöd i tillväxten för denna marknad tänker jag.

Gissningsvis har Sverige snart de bästa förutsättningar i världen för småsparare i form skatter och avgifter vilket jag tycker är riktigt bra!

Hur tror du att marknaden för aktiesparande kommer att utvecklas framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: DALL-E

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Courtage - vilken modell vinner till slut?

Som global aktienörd så ligger mina förvaltningskostnader främst i transaktionsavgifter fördelat mellan courtage och valutaväxlingsavgifter.

Jag gillar att köpa mindre poster åt gången för att kunna bygga position vartefter min övertygelse ökar och för att jämna ut behovet av tajming. Vidare så är det enkelt att återinvestera utdelningar löpande om minicourtaget inte är för högt då den relativa kostnaden annars blir för stor. Säg att du ska återinvestera 1 000 kr och minicourtaget är på 39 kr, då blir courtaget nära på 4% vilket nog få anses som relativt högt.

Detta har medfört att jag har courtageklass mini hos Avanza och Nordnet ("nätmäklarna") där jag handlar mestadels. Jag var även kund hos Nordea ett tag men när de höjde minicourtaget till 29 kr i kombination med att jag behövde en kontantinsats så avslutade jag mitt engagemang där.

Fördelen med Nordea jämfört med nätmäklarna är att du inte behöver tänka på vilken courtageklass du har för stunden och att du får ett ganska ok rörligt courtage när du handlar för lite större summor. Hos båda nätmäklarna kan du förvisso numera byta courtageklass en gång per dag men det är inte optimalt då du kanske vill handla för olika summor under en dag, vilket blir omständigt med planering och tajming. Önskvärt är att det alltid blir "best execution", dvs optimalt relativt pris oavsett beloppet du köper för.

Gemensamt för Nordea och nätmäklarna är att de tar 0,25% i valutaväxlingsavgift. Detta ger en totalkostnad på köp av merparten av utländska aktier på 0,50% för nätmäklarna för courtageklassen mini och motsvarande 0,34% för Nordea (de har 0,09% rörligt courtage oavsett belopp men som sagt minst 29 kr).

Nu har Savr aviserat en ny courtage-modell för deras kommande aktiehandel där du har ett lågt minicourtage på 1 kr och sedan får mellan 0,20 - 0,05 % rörligt courtage beroende på storleken för din affär. Vidare har de en lägre valutaväxlingsavgift i form av 0,19%. Denna modell förefaller spontant attraktiv men hur blir det i praktiken? 

Dags att skrivbordstesta:

Courtagemodeller - vilken vinner till slut?

Test 1: USA-börsen

Då jag är en global småsparare så testar jag att beräkna total handelskostnad på USA-börsen där jag handlar mest. Således tar jag courtage för olika belopp och adderar valutaväxlingsavgiften.

Av resultatet ovan så förefaller Savr var billigast oavsett belopp men värt att notera är de tröskeleffekter som deras courtagemodell medför. Vid handel kring brytpunkterna 50 000 respektive 100 000 så blir det billigare totalkostnad att komma över gränsen vilket ger incitament att försöka handla för några 10 000 extra när man ändå håller på. Relativt låg totalkostnad är förstås välkommen men här tycker jag ändå att Nordeas modell är rakare och lättare att ta till sig.

Nätmäklarna är billigare än Nordea upp till drygt 10 000 och därifrån blir de i särklass dyrast. För att kunna konkurrera med Nordea för högre belopp så behöver man byta till courtageklass Mellan/Medium (rörligt courtage 0,089%) och då handla minst för ca 80 000 kr åt gången då minicourtaget är mellan 69 kr till 8 USD.

Min slutsats är att Savr kommer att vara billigast upp till 20 000 och från 50 000 och uppåt. Mellan 20 000 och 50 000 det likvärdigt mellan Savr och Nordea. Hade Savr haft en liknande courtagemodell som Nordea med minicourtage 1 kr och rörlig avgift lägre än 0,09% oavsett belopp så hade det varit "home run".

Test 2 - Stockholmsbörsen

Om vi kör samma belopp fast med handel på Stockholmsbörsen istället så blir resultatet lite annat. Nätmäklarna är fortfarande dyrast med courtageklass mini men Nordea blir billigast ända upp till 100 000 kr. Här syns tröskeleffekter än mer tydligt med Savrs couragemodell och det är först över 100 000 som de drar ifrån jämfört med Nordea.

Från 100 000 blir courtageklasserna Mellan/Medium konkurrenskraftiga för nätmäklarna och från 200 000 (ej med i grafen) så vinner courtageklass Fast pris på 99 kr över Savrs 0,05% rörligt.

Summering

Det är välkommet att konkurrensen tilltar och att fenomenet courtageklasser utmanas. Det finns förstås andra faktorer än pris som spelar roll vilken aktör man väljer för sin aktiehandel. Nätmäklarna har bra plattformar med lite olika egenskaper och där ligger kanske Nordea lite efter vad jag kan minnas under min tid som kund.

Hantering av utländsk källskatt är en viktig fråga för många och där återstår det att se om Savr kommer att erbjuda kapitalförsäkring och vilka egenskaper den kommer att ha i sammanhanget.

Personligen så hade möjligheten till valutakonto varit värdefull för mig då det finns mycket pengar att spara med ett sådant. Här blir det spännande att se vad en annan uppstickare vid namn  Montrose kan kombinera med utlovat valutakonto och courtageklass-fri courtagemodell.

Jag kan konstatera att Savrs courtagemodell sannolikt är den billigaste för utländska aktier utifrån småspararperspektivet och det ser ut som att utbudet av marknader blir ganska bra också.

Avslutningsvis så är mina tester baserat på ordinarie pris och det går säkert att få lite bättre villkor vid förhandling eller om ditt kapital är modell större.

Vilken courtagemodell föredrar du?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Avanza, Nordea, Savr
Bildkällor: z2036

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Förändrad källskattshantering Nordnet

Om du har aktier vars bolags huvudsäte är utomlands så utgår det som regel källskatt på bolagets utdelningar. Skattesatsen varierar men för exempelvis amerikanska bolag så dras 15%. Om du har utdelande utländska bolag i en Kapitalförsäkring, Tjänstepension eller Privat pensionsförsäkring så brukar försäkringsbolaget återföra hela eller delar av källskatten efter vanligtvis 3 år. 

"Bäst i klassen" avseende tid för återföring har Nordea varit som återfört delar av källskatten redan efter 6 veckor. "Bäst i klassen" avseende full återbetalning har varit Nordnet som än så länge alltid återfört 100% efter 3 år. 

Men igår aviserade Nordnet en spännande ändring, nämligen återföring inom 8 veckor vilket är i paritet med Nordea. En försämring dock är att inte 100% kommer att återbetalas för vissa länder då en schablonsiffra för respektive land kommer att tillämpas istället som jag förstår det. Nordnet anger att de kommer att anlita en skattespecialist som kommer att jaga in skatten och kostnaden för specialisten dras av från det skattebelopp som denne jagat rätt på. 

Som ett preliminärt exempel anges 94% återföring för Norska bolag där 25% källskatt dras på utdelningarna. Det återstår att se vilka schabloner som kommer att tillämpas men redan klart tycks vara att 15% källskatt kommer att ge 100% återbetalning oavsett.

Tax (refund)?

Blir det bättre eller sämre?

Vi tar en norsk utdelning som exempel:

Nuvarande metod

Källskatt k

Genomsnittlig förväntad avkastning 8% (kan diskuteras förstås)

100% återbetalning efter 3 år

k * 1,08^3 = 26% förlorad avkastning på 3 år

Ny metod

Källskatt k

Genomsnittlig avkastning 8%

94% återbetalning efter 2 månader

0,94k * 1,08^2,83 = 17% avkastning på källskatt k efter 3 år

Så om du exempelvis får 1 000 kr i norsk utdelning så dras en källskatt på 250 kr. Efter 3 år får du 250 kr tillbaka enligt den nuvarande metoden. Med den nya metoden så får du tillbaka 235 kr efter 2 månader (94% av 250) och efter 3 år har det förräntats till 292 kr (235 * 1,08^2,83) vilket är en klar förbättring. Ska man dock var extra grinig men helt korrekt så ska schablonskatt dras ifrån vilket med dagens ränta blir ca 1% årlig skatt. Så justerat för detta blir det 285 kr (235 * 1,07^2,83) vilket fortfarande är en förbättring. Räknar man baklänges (250 / 1,07^2,83) så blir breakeven 206 kr i återbetalning vilket motsvarar 83% av källskatten. Återstår att se hur tabellen för schablonbelopp blir men gissningsvis är Schweiz sämst i klassen med 35% källskatt vilket blir spännande och se vad det landar på.

Den nya metoden med snabbare men lägre återföring tycks i de flesta fall vara fördelaktig givet att du avkastar hyfsat över tid. Oavsett metod så återstår problematiken med Nordnets hantering av courtageklasser där du har svårt att kombinera stora och och små köp av aktier till vettiga villkor. Det mest konsumentvänliga vore att "Best execution" tillämpades vid varje köp och courtaget avgjordes av affärens storlek vid varje givet tillfälle så som Nordea och Degiro har det sen många år tillbaka.

Vad tror du om Nordnets nya metod för återföring av källskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Global Dividend Exotic Best Exection 1.2xL

"Improvise, Adapt, Overcome" - från kultfilmen Heartbreak Ridge

Ibland händer det saker som gör att du vill/måste omarbeta dina strategier. Avtalsvillkor kan ändras, ibland till det bättre och ibland till det sämre.

För att skydda sig mot (oväntade) händelser så är en vettig strategi att sprida ut sina risker. Att ha många innehav världen över är ett sätt och givet detta så är det sannolikt vettigt och rationellt att även sprida ut dessa innehav på de aktörer som erbjuder de bästa villkoren för stunden.

z2036 presenterar stolt:

Global Dividend Exotic Best Execution 1.2xL

Vad är då detta?

"[...] a.k.a 'Best Execution' [...]"

I praktiken så kommer portföljerna Global Dividend 1.2xL, Nordic Small Cap och Global Exotic att slås samman till en gemensam "virtuell" portfölj och innehaven kommer "fysiskt" att husera hos den aktör som erbjuder bäst villkor för det enskilda innehavet. Detta innebär att allt mitt fria aktiesparande kommer att konsolideras till en helhet/portfölj och då portföljnamnet z2036 Global Dividend Exotic Best Exection 1.2xL är lite väl långt så kommer det att förkortas till z2036 Global DEBE 1.2xL.

Som namnet antyder kommer jag att även fortsättningsvis nyttja belåning upp till en hävstång på 1,2 ggr eget kapital. Vidare så kommer det inte finnas något absolut krav på utdelning men stommen i portföljen kommer bestå av "stabila utdelningsbolag" för att kunna balansera belåningen till låg ränta. Ovanpå detta så kommer i huvudsak mindre bolag världen över att adderas vilket jag tror resulterar i en bra mix mellan defensiva och offensiva innehav.

"Utdelningsbolagen" med hög belåningsgrad kommer att spridas ut mellan Nordnet och Avanza för att nyttja deras lånevillkor på bästa sätt. Vidare kommer jag att använda Nordea för övriga utländska utdelare som inte ger någon ränterabatt hos "nätmäklarna" och där källskatten upp till 15 % enligt uppgift betalas ut inom 6 veckor!

De mindre bolagen kommer i huvudsak ligga hos Degiro och Nordea som har väsentligt lägre courtage än Nordnet och Avanza för den storlek på poster jag kommer att handla. Det kommer att bli befriande att slippa tänka på det otidsenliga fenomenet courtageklasser och veta att du som regel alltid får bra pris även för mindre poster, a.k.a. "Best Execution".

Uppenbara nackdelar med konceptet är att behöva logga in på 4 olika ställen men det kan jag ta. Vidare så blir det lite mer manuellt jobb med att sammanställa värdeutvecklingen men det är också hanterbart tycker jag. Den största nackdelen är kanske att utdelningarna blir utspridda och på grund av skatten på insättningar så är det dumt att flytta likvider mellan de olika depåerna.

Det har blivit engångskostnader i form av courtage och skatt då jag sålt av en del hos Nordnet för att kunna flytta kapital till Nordea och Degiro men det tror jag betalar tillbaka sig på sikt då transaktionskostnaderna blir lägre framöver.

Nordea och Degiro!?

"[...] tillgång till fler marknader [...]"

Den dagen Nordea och Degiro gör det enkelt att bli kund elektroniskt så tror jag de blir farliga utmanare då det har varit mer eller mindre omständigt att få allt på plats för att kunna handla. Degiro tog två kalenderdagar men gick att sköta elektroniskt i alla fall. Nordea tog tre kalenderdagar då jag var tvungen att uppsöka ett kontor då jag inte var kund innan samt att jag bara ville ha tillgång till deras kapitalförsäkring utan fasta övriga kostnader.

Jag måste ändå säga att bägge bolagens handelsgränssnitt ändå varit över förväntan och det har inte varit svårt att hitta och handla de första aktierna. När jag har lite mer erfarenhet av handel hos dessa aktörer så kommer jag nog att göra en sammanställning vilken aktör jag nyttjar för respektive börs.

En klar uppsida med konceptet är att jag får tillgång till marknader (Schweiz, England, Hong Kong, Singapore, Frankfurt Tyskland m.fl.) som Nordnet och Avanza inte tillhandahåller elektroniskt och/eller tillåter i ISK/KF samt allt till ett i mitt tycke rimligt courtage.

Jag gissar att priset på courtage kommer att bli än mer pressat framöver men oavsett hur det blir så känns det som jag har större valmöjligheter och mindre inlåsning från och med nu.

Vad händer nu?

"[...] stor kassa som jag avser återinvestera i närtid [...]"

I skrivande stund sitter jag på en stor kassa som jag avser återinvestera i närtid via Degiro och Nordea. Jag tänker inte köpa tillbaka alla bolag slentrianmässigt  jag sålt i och med detta utan jag lär passa på att byta ut en del.

Pensionsportföljerna Global Future och Global Dividend Growth påverkas inte utan de fortsätter som vanligt.

Nordic Small Cap kommer finnas kvar på Shareville men blir en ren fondportfölj bestående av svenska och nordiska småbolagsfonder.

Även Global Dividend 1.2xL kommer att gå att följa via Shareville fortsättningsvis men kommer som sagt bestå av större utdelningsbolag med belåningsgrad på 70 % eller mer för att utnyttja bra belåningsvillkor.

Jag kommer att lägga upp Global DEBE 1.2xL på bloggen så småningom så att den som vill se hur den ser ut kan göra det.

När jag summerar 2019 så lär det bli relativt höga transaktionskostnader då jag varit väldigt aktiv under året i min handel. Med bättre courtagevillkor inför 2020 och ambition att vara "lagom" aktiv så räknar jag med lägre kostnader framöver.

Jag förstår absolut de som vill samla allt kapital hos en aktör då det blir mer bekvämt på alla sätt och möjligheten till bättre villkor ökar om kapitalet är stort. Men i det läget är man också mer utsatt för försämringar av villkoren och även helt låst i händelse av tekniskt strul.

Då jag redan idag håller reda på mina portföljer via Google Sheets och bloggverktyg så blir det ingen större skillnad för mig avseende överblick m.m.

Ett par extra appar får man ta :-)

Vad tror du om konceptet? Har du allt ditt kapital hos en aktör?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier. 

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: z2036, Bild av Gerd Altmann från Pixabay


Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Nordea STRIKT - smart beta(lt)?

*Brasklapp*********************************************

* Detta inlägg är INTE sponsrat och bilder och listor *

* publiceras med Nordeas godkännande                  *

*******************************************************

Hittade på Nordnets sajt häromveckan några nya produkter som fångade mitt intresse.

"SmartBeta-indexen är framtagna av Nordea och Nasdaq och är lite annorlunda, lite smartare, än vanliga index. Det ena indexet består av aktier som befinner sig i ett positivt momentum och det andra av högutdelande aktier som befinner sig i ett positivt momentum."

Säga vad man vill om storbanker men Nordea har faktiskt tagit fram lite innovativa börshandlade produkter de senaste åren så som Räntebevis och Blanka exempelvis. Vanligtvis är dessa inget för mig som utdelningsinvesterare men Räntebevis skulle jag kunna tänka mig då dessa ger kupong varje kvartal och de kan handlas courtagefritt via Avanza.

Nåväl, vad är då smart beta?

Som jag förstått det så är det vanligtvis en förvaltare som skapar ett eget "smart" index som den sedan följer passivt. Exempel på index kan vara bolagen på OMXS30 fast med lika vikt istället för efter vikt baserat på börsvärde.

Nordea har i dessa produkter skapat två stycken index enligt strategin Momentum som de sedan följer  "strikt". Indexen omallokeras varje kvartal med de 30 bästa aktierna på Stockholmsbörsen av de 120 mest likvida enligt vald strategi och utifrån de senaste 12 månadernas resultat.

Vad är det då för index?

Nasdaq Nordea SmartBeta Momentum Sweden TR Index

Detta index går efter Momentum och efter förfrågan så har jag fått tag på vilka aktier som ingår i detta index och dessa är:

AAK AB

Anoto Group AB

Avanza Bank Holding AB

Betsson AB

Bilia AB

BioGaia AB

Byggmax Group AB

Granges AB

Industrial & Financial Systems

Intrum Justitia AB

Inwido AB

Karo Bio AB

Kungsleden AB

Mycronic AB

NetEnt AB

Nobia AB

Nolato AB

SAS AB

Sensys Gatso Group AB

Unibet Group PLC

Autoliv Inc

Fastighets AB Balder

BillerudKorsnas AB

Fabege AB

Fingerprint Cards AB

Hemfosa Fastigheter AB

Investment AB Latour

Precise Biometrics AB

Svenska Cellulosa AB SCA

Swedish Orphan Biovitrum AB

En intressant samling onekligen och många aktier som jag knappt skulle våga ha i portföljen.

Nasdaq Nordea SmartBeta Dividend Momentum TR Index

Här har vi Momentum-aktier men med inrikting mot utdelning.

AF AB

Betsson AB

Bilia AB

Byggmax Group AB

Dios Fastigheter AB

Bulten AB

Klovern AB

Nolato AB

Sweco AB

Unibet Group PLC

Wihlborgs Fastigheter AB

Atlas Copco AB

Axfood AB

Castellum AB

Hennes & Mauritz AB

Holmen AB

Industrivarden AB

Investor AB

Investment AB Kinnevik

Loomis AB

Mekonomen AB

Modern Times Group MTG AB

NCC AB

Peab AB

Securitas AB

Skanska AB

Stora Enso OYJ

Swedish Match AB

Trelleborg AB

Volvo AB

Den här listan är jag mer bekväm med utdelningsorienterad som man är.

Backtesting?

Ja tittar man på kurvorna ovan så tycks strategin spöa OMSX30 TR i alla fall men... 

Vad kostar det?

Courtage

Efter lite efterforskning på Twitter så tycks certifikatet handlas courtagefritt via Nordnet supermarket från poster på 1000 kronor och hos Avanza tror jag den kostar från 19 kr om man har mini.

Avgift

Förvaltningsavgiften är 0,95% vilket jag kan tycka är i högsta laget men det kanske det kan vara värt ändå beroende på hur långsiktig man är i sin placering.

Spread

Relativt stor spread på ca 1% vad jag kan se under en intradag vilket gör att instrumentet kanske inte lämpar sig för trading.

Slutsats?

Jag är inte så påläst om strategin Momentum men jag gissar att den passar bättre i Bull-market än i Bear vilket man kan ana i kurvorna ovan. Så är det läge att gå in i en sån här placering nu?

En kortsiktig trade skulle kunna vara att spekulera i utdelningsvarianten nu innan utdelningssäsongen drar igång men i nuvarande börsklimat så kanske det är tveksamt.

Sammanfattningsvis så avvaktar jag detta instrument för nu men tycker att det är kul att det dyker upp lite olika alternativ.

En tanke jag fick när jag läste om dessa produkter är att de här skulle passa trendföljande investerare som Kavastu (vilket även nämndes i veckans Fill or Kill-podd).

Vad tror ni, funkar Momentum över tid och skulle ni kunna tänka er STRIKT?

Läs mer

Regn av utdelningar

Imorgon fredag (150320) kan man nog säga att utdelningssäsongen i Sverige drar igång på allvar med x-dagar för Nordea och Castellum med flera.

Om vi tittar på sonens portfölj som är den mest diversifierade i familjen, så är det ett regn av utdelningar att vänta de kommande månaderna:

I och med riksbanken duvaktighet igår (150318) så är min gissning att det är fortsatt fördel värdeinstrument med hög direktavkastning så som aktier, preferensaktier och räntebevis kommande året, vad tror ni?

Läs mer

Portföljrapport februari 2015

Februari har stängt för handel och det är dags att sammanfatta utvecklingen för utvalda portföljer hos familjen Thelenius.

Det har gått fortsatt bra och trots stora inslag av preferensaktier så har vi skuggat index upp. Detta på grund av minusräntan som får ses som en engångseffekt gällande värdepapper av räntekaraktär.

Apropå räntor så köpte jag mitt första räntebevis i den nystartade portföljen för bilsparande.
Räntebevis kan man köpa courtagefritt hos Avanza vilket är trevligt även om spreaden är lite stor i mitt tycke. Jag la en limit på köpsidan som gick igenom vilket medgav en bra kurs. Då jag har preferensaktier i den här portföljen i övrigt så ville jag balansera med något säkrare instrument. Jag är dock tveksam till om räntebevis har en bra risk/reward jämfört med preferensaktier men konceptet fast ränta + stibor känns bra över en 5-årsperiod. Största nackdelen är nog kreditrisken i det enskilda bolaget (Lindorff) men efter lite snabbkoll så kan man tycka att den rimlig i förhållande till räntan. Utdelningsflödet i bilportföljen blir jämnt och fint hursomhelst:

Detta sparande är långt ifrån kassaskåpssäkert men roligare än ett räntekonto på 1,5% i mitt tycke.

Nåväl hur ser det ut för det långsiktiga sparandet?

Löneväxlingsportföljen verkar överträffat OMXS30 då jag lyckades med en bra trade i början av månaden samt att McDonalds gått starkt på slutet. Utdelning från SAS Pref skedde februari och i mars väntas det trilla in pengar från Pfizer, McDonalds och Microsoft.

Barnens portföljer och min kärestas pensionssparande har utvecklats väl och här har en del preferensaktier bytts ut mot stamaktier då det blir bättre på sikt tror jag. Likartad utveckling mot index i alla fall.

Några preferensaktier har dock tagit sig in på listan över vinnare totalt sett beroende på den hausse som jag tidigare nämnt för tillgångsslaget samt att vi ökat i några stamaktier som gått starkt, exempelvis HM.

Nordea och Castellum i topp alltjämt verkar det som.

Det är nog lätt att bli fartblind i denna uppgångsfas vi befinner oss i och det kanske blir mindre roliga portföljrapporter framöver men man får vara nöjd så här långt i alla fall. Min gissning är sidledes/svagt positiv utveckling över utdelningssäsongen med vinsthemtagningar/riskminskningar därefter.

Läs mer