2024-02-01

(min) Pension?

Jag arbetar som Pensionsspecialist i huvudsak sen 2016 och innan dess jobbat i 10 år med utveckling av IT-system för pension. Så jag tror mig kunna en del om pension (även om jag fortfarande då och då stöter på nya eller udda företeelser i pensionssammanhang). Så då jag även gillar transparens så tänkte jag bli lite personlig kring min egna pension och hur jag tänkt och tänker kring den.

Generellt så är det nog en hel del personer som blir lite besvikna när de gör en pensionsprognos, då de trodde att utfallet i form av kompensationsgrad (pensionens andel av lönen) skulle bli lite bättre än vad som visas. Det finns en rad olika förbättringsåtgärder kring pensionssystemet att göra men i grunden så anser jag att det är någorlunda rimligt och långsiktigt hållbart utformat för de flesta parter. Med det sagt så blir nog medel- och median-utfallet avvikande från mitt men jag hoppas oavsett att ni läsare kan få någon sorts inspiration eller insikt om hur man kan tänka kring sin egna pension. Men nog om pension i stort, nu över till 

(min) Pension?

Ett självklart verktyg i sammanhanget pension är förstås den utmärkta sajten Minpension.se. Här får du bland annat koll på vad du har för olika pensionsdelar och du kan göra pensionsprognoser. Jag använder självklart tjänsterna själv och jag ser fram emot att få ta del av Uttagsplaneraren nästa år när jag fyller 54 :) 

Jobba! Jobba! Jobba?

Pensionens storlek beror till stor del på vilka löneinkomster du haft genom livet. Jag har lönearbetat mer eller mindre sen jag var 15 år (heltid från 21 års ålder). Förr i tiden, dvs "på min tid" var det först vid 28 års ålder man fick tjänstepension som regel och lyckligtvis så införde min dåvarande arbetsgivare en individuell tjänstepension lagom tills jag hade åldern inne. I huvudsak så är det som sagt din inkomst som avgör pensionsavsättningarna och jag har (förstås!) fört statistik kring min lön sen jag skapade mitt första Excel-ark i början på 1990-talet.


Min årsinkomst har utvecklats relativt väl under all dessa år så pensionsavsättningarna till den allmänna pensionen såväl som tjänstepensionen (från 1999) har varit relativt goda. Hade jag bytt jobb i större utsträckning så hade jag kan kanske haft en än bättre löneutveckling men jag har som regel varit nöjd med mina anställningar såväl som lön och ofta lyckats ganska väl vid löneförhandlingarna. 

Friskvårdsbidrag säger du? Hur ser bolagets tjänstepensionslösning ut?

Att i möjligaste mån välja en anställning där det ingår tjänstepension är rationellt på många sätt. Om sådan saknas så bör rimligen lönen vara många tusenlappar högre allt annat lika för att kompensera och möjliggöra eget pensionssparande.

Mina anställningar i korthet och dess tjänstepensioner:

Individuella tjänstepensioner

Jag har genom åren lyckats samla ihop olika mindre tjänstepensioner och löneväxlingar till en depåförsäkring hos Nordnet, för trogna bloggläsare mer känd som Global Future. Värt att nämna är även den individuella tjänstepension som jag hade 2006 till 2016, nu känd som Global Quality efter en flytt till Nordnet. Premierna för perioden 2006-2016 är en stor förklaring till min relativt goda pensionsprognos. Vi hade på den tiden en ganska generös pensionsplan där mellan 5 - 25 % av hela lönen sattes av beroende på ålder.

Kollektivavtalade tjänstepensioner

Utöver dessa två depåförsäkringar så har jag bland annat en förmånsbestämd tjänstepension som heter FPK och en fondförsäkring FTPK hos AMF. Då jag jobbade några år på Bankgirot så har jag slutligen en fondförsäkring BTPK hos SPP plus en liten förmånsbestämd del BTP. Då dessa är kollektivavtalade så är valmöjligheterna begränsade men villkoren är ganska konkurrenskraftiga oavsett. Givet att jag jobbar kvar inom finans med kollektivavtal så kommer jag att få 80% av fullt förmånsvärde vilket kommer att ge en bra pensionsgrund livet ut. 

Premiepensionen

Då min fru jobbar i ett låglöneyrke inom omsorg samt jobbar deltid så överför jag avsättningen till min premiepension sen över 12 år tillbaka för att kompensera detta till viss del. Detta minskar förstås min pension. Är vi gifta som pensionärer så kan det ändå gynna hushållet totalt sett skattemässigt och om vi skilt oss så blir det en bra förstärkning av pensionen för min fru som annars sannolikt får en ganska låg pension.

Löneväxling

Utöver allt detta så har jag som sagt löneväxlat i omgångar men har inget aktivt löneavstående i dagsläget. Löneväxlingarna är också en stor anledning till mitt relativt goda pensionsutfall. Om du är höginkomsttagare så kan det i många fall vara ett gynnsamt sätt att spara extra till pensionen.

Totalt pensionskapital

Sammantaget så har mina pensionsavsättningar förräntats ganska ok och pensionskapitalet är nu fördelat så här:



Som synes, så det ungefär hälften allmän pension och hälften tjänstepension sett till det totala pensionskapitalet. Tjänstepensionen kommer för många att utgöra en stor del av totala pensionen och så är det även för mig.

Risker?

Vilken risk man ska våga ta med sin pension är en knepig fråga för de flesta. Det kan upplevas obehagligt när aktiemarknaden svänger kraftigt och speciellt om det inte är så långt kvar till uttag. Men utöver marknadsrisk så kan man också lägga till inflationsrisk vilket urholkar dina framtida köpkraft som pensionär om pensionstillgångarna inte ökar i samma takt som inflationen. Således gäller det att hitta en balans mellan "säkra" pengar och risktagande med "osäkra" dito.

Balanserad risk

Minpension.se har en mycket bra graf (se nedan) över vad som kan placeras utav dina olika pensionsdelar. Detta ger möjlighet att balansera mellan nämnda risker ovan. 

Inkomstpensionen kan inte placeras utan den utvecklas utifrån den allmänna löneutvecklingen och får nog bokas som relativt riskfri i dagsläget även om det realt blev skralt 2023 till följd av hög inflation.

Utöver inkomstpensionen så räknas nog förmånsbestämd tjänstepension som i princip riskfri där det slutliga utfallet beror på din lön och antal år inom avtalsområdet. Ofta finns det indexuppräkning vilket kan dämpa real urholkning men det är inte givet att så blir fallet beroende på villkor. 

Således är det knappt häften av min pension som jag kan utsätta för marknadsrisk. Personligen tycker jag då att 100% exponering mot aktiemarknaden är rimligt och då aktier är mitt största intresse så känner jag mig bekväm i detta. Totalt sett blir då marknadsrisken nästan som en blandfond med 50% aktier och 50% räntor. 

Min egna definition på risk är att nattsömnen ska vara god (utöver en pudel som ylar då och då) och inte störas av oro för aktiemarknaden. Jag har 12 år kvar till utbetalning ("z" som det heter i branschen) och planerar sedan att välja minst 15 års utbetalningstid på de valbara delarna vilket ger en total period på 27 år. Över så lång tid så har aktiemarknaden lyckats väl historiskt sett vilket ger ett visst stöd till min riskvilja i sammanhanget.

Vad blir det då för pension?

Ett bra och naturligt verktyg för pensionsprognoser är förstås nämnda Minpension.se. Deras verktyg Simulatorn använder Prognosstandarden (som undertecknad delvis har medverkat kring) i sina beräkningar och det är den som Pensionsmyndigheten och försäkringsbolag ska använda i sina prognoser.


Prognosen visar din framtida pension i reala termer jämfört med din nuvarande lön. Hur man ska tänka kring uttagstider och pensionsålder skulle kunna vara ett inlägg i sig men jag utgår från min avtalade pensionsålder på 65 år och uttag på 15 år för valbara delar som sagt och sedan livsvarigt på resterande delar. Detta ger ca 78% pension jämfört med min nuvarande lön de 15 första åren och sedan ca 52% livet ut från 80 års ålder.

För min del blir prognosen inte helt rättvisande då den inte beaktar min överföring av premiepensionen samt att avgifterna i de valbara delarna inte stämmer så bra då Minpension avvänder prognosstandardens schablonvärden. Då är jag utöver att vara Pensionsspecialist även är beräkningsnörd så har jag förstås ett eget Excel-ark för mina egna pensionsberäkningar.

Använder jag prognosstandarden men justerar för avgifter och premiepensionen så landar jag då på 81% för 15 år och sedan 51% livet ut enligt mina beräkningar.

Räkna defensivt eller offensivt?

Prognosstandarden anses av en del som defensiv avseende vad aktiemarknaden förväntas avkasta. Standarden räknar med en allokering på 75% globala aktier och 25% långa räntor. Nominella avkastningsantaganden för dessa är 6,5% respektive 2,5% vilket då blir 5,5% totalt. Jag tycker nog det är bra att vara konservativ i pensionsprognoser och i det avseende så är nog standarden rätt utformad sannolikt.

Om man som jag tänker 100% aktier på valbara delar så kan man justera upp real värdeutveckling från 1,9% till 2,9% före avkastningsskatt och avgifter enligt prognosstandarden ovan. Om jag då gör om beräkningen så landar jag på 85% respektive 52% vilket skulle kunna klassas som huvudscenario för min del.

Ett mer offensivt scenario annars skulle kunna vara 10% årlig nominell aktieavkastning då jag historiskt lyckats med nästan 13% CAGR sen 2009 (finns förstås inga garantier för detta framåt) och då landar beräkningarna på 103% och 54%. Att få mer än slutlönen de första 15 åren vore trevligt men inget jag räknar med i slutändan då "bollen är rund" även i detta sammanhang.


Så preliminärt så ser det rätt ok ut för min del de första 15 åren och en ganska ok pension livet ut om jag förhoppningsvis lyckas överleva mitt livlängdsantagande på 83 år. Skulle jag vilja ha högre kompensationsgrad från 80 års ålder så skulle jag kunna ta ut valbara delar på 20 år istället för 15 år.


Enligt Minpension.se så verkar min pension hamna ganska högt upp relativt andra i min kategori men jag tycker det är bättre på att fokusera på utfallet i absoluta tal och hur långt det kommer att räcka givet ens egna utgifter och drömmar kring livet som pensionär. 

Hur kan man då påverka pensionen?

Mina beräkningar ovan bygger på vissa antaganden/gissningar. Oavsett det så finns det lite olika möjligheter att påverka pensionen.

Jobba längre / deltidsjobba som pensionär

Att jobba längre än till 65 lockar mig väldigt mycket som det känns idag men hur jag kommer att resonera när jag är 60+ återstår att se förstås. Att senarelägga "z" och/eller att fortsätta jobba deltid samtidigt som pensionsuttag kan göra stor skillnad till det bättre. Om utfallet i pensionsprognosen inte blir enligt önskemål så är det nog denna punkt som kan göra störst skillnad av alla sätt av påverka pensionen som finns.

Eget sparande

Ett eget sparande kan göra skillnad och oavsett pensionsutfall så rekommenderar jag att alltid ha en stor buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser/möjligheter. Om föreslagen skattelättnad röstas igenom så är Investeringssparkonto ISK eller Kapitalförsäkring KF givna för det egna långsiktiga sparandet tycker jag. Är du höginkomsttagare så kan löneväxling vara ett alternativ som sagt.

Avgifter

Allt annat lika så är så låga avgifter som möjligt att föredra för din pension. Höga avgifter urholkar ditt pensionskapital rent matematiskt så det är en viktig parameter i sammanhanget. Premiepensionen och de flesta kollektivavtalade tjänstepensionerna erbjuder relativt låga avgifter i stort. Inom individuell tjänstepension kan det variera mycket och det kan vara lönt att se över vad man betalar där. För mina depåförsäkringar hos Nordnet betalar jag "endast" courtage och valutaväxlingsavgifter och min årliga avgift ligger preliminär på ca 0,2 procent 2023 vilket är jämförbart med en indexfond. Dessa avgifter kan jag sedan egentligen räkna av mot återföring av källskatt och ränta på de aktier som jag lånar ut till blankare.

Efterlevandeskydd

Jag har återbetalningsskydd för alla mina valbara pensionsdelar men skulle jag välja bort skyddet så skulle pensionen öka med några procentenheters kompensationsgrad de 15 första åren.


Här kan du räkna ut hur bland annat återbetalningsskydd påverkar kollektivavtalad tjänstepension. Mitt område FTP finns inte men använder jag ITP2 så ger det i alla fall en relativ fingervisning om skillnader.

Min fru har valt bort sitt återbetalningsskydd i sin tjänstepension då jag eller barnen inte har behov av det i händelse av det värsta. Detta förstärker hennes pension och med ränta-på-ränta kan det bli en liten slant extra vid god värdeutveckling.

Värt att notera är att det kan krävas en godkänd hälsoprövning inför en flytt av tjänstepension om återbetalningsskydd saknas.

Sammanfattningsvis

Hur stor pension behöver man då som pensionär? Det är nog bra att ha en plan avseende utgifter och att man anpassar sitt boende efter behov. Som regel är det svårare att låna som pensionär så det kan vara klokt att agera innan om möjlighet finns avseende boendet.

Vår plan som pensionärer är att ha en lagom stor lägenhet i Stockholm (gärna hyresrätt) och behålla vårt fritidsboende i Trosa som det känns nu. Utöver det så vill man gärna kunna unna sig resande utomlands och annat av livets goda. Vilken kompensationsgrad som behövs för detta är svårt att säga exakt förstås. Om man normalt sett sparar 10% av lönen så är en kompensationsgrad på 90% likvärdig då man förstås inte har samma behov av något långsiktigt sparande när man väl går i pension. Sen kan man fråga sig om man behöver 90% livet ut eller om behovet blir lägre när man uppnår en hög ålder (förhoppningsvis)? Att uppnå 90% är få förunnat men jobbar man lite extra samt har eget sparande så kan man nog komma närmare i alla fall.

Vilka är dina bästa pensionstips och vilken kompensationsgrad siktar du på?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Minpension.se
Bildkällor: 
Minpension.se

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

49 kommentarer:

  1. Bra inlägg Z. Detta skall jag återkomma till. Min egen simulering gav vid handen ett dåligt pensionsläge som dock förbättrades kraftigt när min eget pensionssparande togs med i ekvationen. Då hamnade jag på 87% av nettolönen om jag slutar arbeta detta år och plockar ut tjänstepension på kortast möjliga tid och den allmänna träder in enligt plan.

    Det kändes stärkande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja netto är egentligen vettigare att räkna på men lite knepigare. Tar man ut pension på kort tid så får man se upp med skatteeffekter och värt att veta är att avkastningsskatten i pensionsförsäkring är väsentligt lägre än för ISK/KF (före ev skatterabatt). Bra jobbat med 87%!

      Tack för feedback och kommentar!

      Radera
    2. Tar du ut pensionsinkomst innan du har uppnått 67 (2024) innebär att du betalar extra mycket i skatt. Inga jobbskatteavdrag på pension och lägre grundavdrag.
      Kan kanske tyckas som en mindre detalj men i praktiken innebär det ett flertal tusenlappar extra som går bort i skatt.
      Så för dom som tänker leva på att ta ut tjänste/avtalspension från tex 55 och sedan fram till 67 behöver justera för den extra skatt som kommer att dras på tjänstepensionsuttaget. Kanske värt att räkna på om det är bättre att inte ha löneavstående utan ta ut lönen beskattad och sedan ha pengarna investerade i en ISK/KF. Man har väldigt liten möjlighet att påverka skattetabeller, grundavdrag och åldersklasser. Och annan lagstiftning; det har emellanåt nämnts att det ska jobbas längre upp i åldrarna, att folk tar ut sin pension "för tidigt", så att förlita sig på reglerna om ens pension inte ska försämras (förändras till för mig till det sämre) är nog att vara lite för optimistisk. Eller naiv.
      Det finns väldigt lite idag som tyder på att villkoren för att ta ut pension i åldern 55-67 (eller troligen högre ålder så småningom) skulle förbättras, utan det mesta pekar mer i riktning på försämring.

      Radera
    3. Ja, skatteeffekter är helt klart en viktig parameter i sammanhanget och en stor nackdel för pensionsförsäkringar är att skattenivån för uttag är okänd.

      En fördel med ISK/KF som du nämner att det skattefria uttag vara en risk mindre i alla fall. Fördelen med Löneväxling är mindre avkastningsskatt och extra premie på 5,8% vid optimala villkor. Breakeven går någonstans norr om 50% skatt på utbetalningarna när jag räknade för några år sen.

      För de som siktar på tidig pension så är det egna sparandet förstås viktigast och sannolikt erbjuder KF/ISK bäst flexibilitet i sammanhanget.

      Tack för bra inspel!

      Radera
  2. Bästa pensionstipset är att spara själv vilket jag noga inpräntat i mina barn, trots att dom är runt 20 och fortfarande pluggar så sparar dom 10% av sina ´inkomster`. Hälften ränta, hälften aktieindex. Onödigt försiktigt enligt min mening.
    Jag började jobba när jag var 17 och när jag gör simuleringen så ser jag att pensionen blir strax över 15 000 innan skatt om jag slutar jobba vid 67 års ålder. Lite sorgligt att det inte blir mer efter 50 års arbete men jag har ju aldrig tjänat särskilt bra. Det verkar som det blir ännu sämre för dom som är yngre än mig trots hyggliga löner. I år fyller jag 63 och kan, om jag fattat det rätt, börja ta ut grundpensionen som jag kommer att peta in på kontot för utdelningsaktier vilka i dag ger ca 4000/mån. Jag känner mig frisk, kan fortfarande marklyfta och knäböja mer än min kroppsvikt, trivs på jobbet och har aldrig känt det särskilt betungande att jobba, bara lite tråkigt ibland men att ha tråkigt är ett lyxproblem så jag fortsätter jobba men går nog ner till kanske 70% i arbetstid fram till 67 då jag kan ta ut avtalspensionen. Eller kanske längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eget sparande ger helt klart frihet oavsett om syftet är pension, "fuck-off" eller egna projekt. Givet dagens system så blir ofta kompensationsgraden låg i många fall och att "tvingas" jobba längre kan vara en tuff situation.

      Det låter som att du har god hälsa och det slår kompensationsgrad alla dagar i veckan.

      Bra jobbat Sjodan och tack för att du delar med dig!

      Radera
  3. Glömde; med vänlig hälsning, Sjodan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inga fara men artighet uppskattas alltid! :)

      Radera
  4. Jätteintressant läsning, tack.
    Jag har genom mitt aktieintresse över åren samlat ihop en hygglig aktieportfölj. Har även en hygglig tjp via ok inkomster och lite löneväxling. Tänker jag rätt om jag använder min aktieportfölj för att leva på mellan säg 55 och 63, för att sedan komplettera med att plocka ut tjp mellan 63 och 68 och sedan all pension från 68? Det skulle ge låg skatt på tjp mellan 63 och 68 och sedan låg skatt för att jag väntat till 68 med att plocka ut pension i större omfattning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte så påläst kring skatteeffekter som jag borde vara men tidigt uttag kan ge lite högre skatt relativt sett som jag förstått det.

      Tidiga uttag kräver sannolikt egna och noga beräkningar och det gäller att dubbelkolla hur Minpension hanterar att lönen upphör i förtid om man använder sig av Simulatorn.

      Jag kan inte ge individuell rådgivning och hade jag haft dina planer så kan det nog vara värt att dubbelkolla via oberoende rådgivning för några tusenlappar

      Tack för feedback och kommentar!

      Radera
  5. 66%/52% baserat på nuvarande lön men räknar naturligtvis med högre lön för jämförelse när jag går i pension. Har också 15 år utanför Sverige som kommer ge mig en mindre summa från de EU länder som jag arbetade i. Men personligen så siktar jag på att vara finansiellt säker på utdelningar och den pension jag får den dag jag går in pension är en bonus...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som en väldigt angenäm situation, tack för kommentar!

      Radera
  6. Bra inlägg! En fundering angående CAGR. Hur ska man få fram det med hänsyn taget till månatliga premier? T ex om värdet var 0 för tio år sen men är 2 milj idag, varav 800 k är inbetalda månadspremier som varierat i storlek under tiden. Tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är svårt att ut exakt CAGR på egen hand om det sätts in månadspremier men här är en förenklad metod: (värde vid årets slut - årets premier) / värde vid årets början -> årsavkastning i form av förändringsfaktor

      Nätmäklarna räknar ut relativ totalavkastning automatiskt så där är det enkelt att räkna CAGR även med insättningar

      Tack för feedback och kommentar!

      Radera
    2. Tack så jättemycket för snabbt svar Stefan! Ja, jag har min största tjänstepension i en storbank som inte går att flytta. Där redovisas insatt kapital (okt 2011 - maj 2023 då jag bytte avtal och inbet upphörde) och aktuellt värde samt utveckling på 161 %. Det är bara det att om jag tar 161 % på totalt insatt kapital blir det = aktuellt värde. De 161 % visar ingen hänsyn till att försäkringen startade på 0 och att månatliga premier satts in under hela perioden. Jag är ju intresserad av hur underliggande fonder presterat. Några tips på hur jag kan tänka? Återigen tack!

      Radera
    3. Det kan vara så att din storbank också tar hänsyn till inbetalningarna när de anger värdeutveckling och i så fall kan du använda min CAGR-kalkylator ovan. Mata in datum och totalavkastning så får du CAGR.

      Radera
    4. Ja, jag tror jag kollar med dom så jag vet. När man tittar på siffrorna och procentuella utvecklingen är det lätt att tänka att man utgått från att totala inbetalda premien betalades in från start fast så är det såklart inte. Ett exempel; 2 200 000 totalt inbetalt + 161% på det = dagens värde på 5 742 000. Hade det varit en engångsinbetalning från start hade jag fattat. Nu tänker jag att eftersom det var 0 från början och kapitalet sakta byggts upp borde väl själva avkastningen vara högre än 161%? Eller tänker jag fel? Ska inte göra en alltför lång tråd av det här dock :-)

      Radera
    5. Inga fara, jag älskar långa trådar och diskussioner :)

      Då förstår jag, de visar bara total värdeutveckling utifrån totalt inbetalt?

      I den mån det går så får du försöka räkna år för år givet att du har tillgång till historiken, utgå från varje årsbesked är ett tips. Annars blir det nog svårt tyvärr.

      Radera
    6. Ja precis, så verkar det vara. Ska titta lite närmare på det. Tack för tips och för dina svar, kul och lärorikt att följa dig!

      Radera
    7. Kul att höra, jag finns här om du behöver mer vägledning :)

      Radera
    8. Hej igen!
      Nu har jag uppgift om inbetalda premier, ingående värde och utgående värde för varje år. Hur tycker du jag lämpligast räknar fram hur avkastningen varit? Tänker typ cagr eller om något liknande.

      Radera
    9. Hej igen,
      Jag plockar upp den här tråden igen. Har fått uppgifter om ingående och utgående värde samt inbetalda premier för varje år avseende den pensionsförsäkring jag nämnde ovan. Premieinbetalning har skett under ca 11 år. Hur ska jag räkna fram årlig avkastning, typ cagr eller liknande som tar hänsyn till ränta på ränta och månadspremier?

      Radera
    10. Jag skulle göra det väldigt enkelt enligt följande metod:

      årsavkastning = (värde vid årets slut - inbetalt under året) / värde vid årets början

      multiplicera sen alla förändringsfaktorer per år för att få totalavkastning

      använd sen mitt CAGR-verktyg för att beräkna CAGR

      Resultatet blir inte exakt men sannolikt tillräckligt bra för en indikation om vad CAGR varit under perioden

      Lycka till!

      Radera
    11. Tror jag förstått. Tog de helår jag hade värden för 2012 - 2021. De tre första åren hade värdena 1,15, 1,20, 1,22 och sen fortsatte det. Jag multiplicerade de värdena för alla tio åren och fick fram 4,77. 477% (?)
      La in 477% i din cagr-snurra och fick 17,3%. Har jag gjort rätt? Tack!

      Radera
    12. Förändringsfaktor 4,77 motsvarar 377% (2 = 100%, 3 = 200%, 4=300% etc) så om du använder den totalavkastningen i kalkylatorn så får du en ungefärlig uppgift om CAGR.

      Oavsett så borde du då landa på 12-13% gissar jag och det är klart godkänt tycker jag, bra jobbat!

      Radera
    13. Exakt 10 år med 377% blir 16,91% i ?cagr-snurran. 477% i 10 år blir 19% drygt. Skrev nog fel förut..

      Radera
    14. Allt över 15% är riktigt bra, snyggt jobbat som sagt!

      Radera
    15. Tack Stefan, du har varit till jättestor hjälp!

      Radera
  7. Tack för en bra sammanfattning och jag fick en liten ögonöppnare på hur du tänker vad som är möjligt att placera själv och hur man balanserar risken. Har ungefär själv samma siffror som dig där och aldrig tänkt riktigt på att det blir 50-50 mellan aktier och en ränteplacering. Med tanke på att jag har kanske 20% ränta idag på det jag kan placera själv blir det nog till att allokera om till aktier där istället.

    Hur tänker du själv sen när du ska börja plocka ut dina pengar. Flyttar du till "säkrare" investeringar eller ligger du kvar i "aktier" under dom 15 åren det ska plockas ut?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min plan är att ligga kvar i aktier då andelen mot "säker" pension kommer att minska under dessa 15 år av naturliga skäl. Men sen återstår att se om jag kan hantera det psykologiska i sammanhanget, det går inte att utesluta att man får kalla fötter vid en större nedgång.

      Tack för feedback och kommentar!

      Radera
    2. Jo det är väl den psykologiska biten som man får ta sig en funderare över om man hanterar att det rasar 30% när man har fått ihop som mest i livet.

      Radera
    3. Har man goda marginaler som pensionär ska kan man ta högre risk, annars får man nog även ha inslag av räntefonder i de valbara delarna eller en traditionell försäkring

      Radera
  8. Minpension.se var ju deprimerande att läsa. Går jag i pension vid 65 år så får jag 8600 innan skatt, går jag vid 69 får jag 12700 kr innan skatt. Ska man skratta eller gråta? Att flytta hit illegalt eller leva på soc ger ju mer än vi som jobbat nästan hela livet. Kan inte staten bara oss en kula och avsluta allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trist utfall, en liten tröst i sammanhanget är du sannolikt kan få garantipension och bostadstillägg. Tack för kommentar!

      Radera
    2. Det var inklusive garantipension, är jag rädd. Det var därför det blev ett hopp upp efter 69...

      Radera
    3. Då låter det som eget sparande är det som du kan förbättra situationen med givet att du inte vill pensionera dig efter 70.

      Radera
  9. Grymt inlägg! Mycket att tänka på och tydligt åskådliggjort.

    SvaraRadera
  10. Mycket intressant inlägg Stefan! Tack för det.

    En annorlunda fråga, om du har möjlighet att svara:

    Jag har gjort många olika simuleringar på minpension.se för att se hur mycket jag skulle kunna få utbetalt TOTALT (sedan första utbetalning) vid olika tidpunkter i livet. Det visar sig då att om jag tar ut all tjänstepension mellan 55 och 65 och sedan pension från 65 så får jag maximalt med pengar utbetalt (totalt sett från första utbetalningen) vid 65, 70, 75 och 80 års ålder jämfört med alla andra alternativ. Om jag skjuter upp tjänstepension och allmän pension till 65 eller 68 så får jag mest utbetalt (totalt över alla år från första utbetalning) endast vid 85 och 90 års ålder.

    Jag skulle ha mycket mer nytta i livet av att få utbetalningar från 55 (även om de då är mindre) och då en ålder på 85-90 får anses vara “lånad” statistiskt sett ser jag ingen fördel med att skjuta upp uttaget bara för att totalt sett ha fått litet mer utbetalt vid så hög ålder. Jag behöver inte heller leva enbart av min pension så det månadsvisa beloppet är inte avgörande.

    Jag bör tillägga att jag har ett bra eget sparande som jag delvis lever av redan idag vid 50 års ålder och utan barn (och utlandsboende) ser min livsstil litet annorlunda ut och jag kan i princip förbruka alla mina ekonomiska resurser under min egen livstid (en del menar att det till och med är målet). Jag kommer alltså inte behöva leva av pensionen men den kommer dock ge ett välkommet tillskott och jag vill därför optimera uttaget på ett sätt som gynnar mig bäst.

    Missar jag något dock? Minpension.se ger ju ingen indikation om t ex skatten på tjänstepension är högre mellan 55 och 65 och om det är så skulle det kunna påverka utfallet negativt. Har du något råd eller möjligen tips om var jag kan hitta mer information om detta?

    Med vänlig hälsning / Hans

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svår fråga men då du saknar efterlevande så är det rationellt att inte lämna något efter sig. Värt att veta att vissa tjänstepensioner kan ha begränsningar kring förtida uttag så det bör man nog dubbelkolla.

      Det kan vara värt att sätta sig in i skatteeffekter kring ett sådant här upplägg och tyvärr är jag inte så påläst om dessa än.

      Kan vara värt för dig att anlita en oberoende rådgivare för några tusen som kan hjälpa dig att dubbelkolla allt.

      Lycka till och tack för att du delar din pensionsplanering!

      Radera
    2. Tack för svaret Stefan

      Radera
  11. Jo, det var mycket det här och kanske lite för sent för mig, född det förut så olycksaliga året 1957 (väntar på skattekompensationen i sommar och hoppas den verkligen går igenom som tänkt). Mina lösningar på den låga pension (tio års utlandsboende utan pensionsinbetalningar straffar sig och inget jag tänkte på då) har blivit att jobba längre, ta bort efterlevandeskyddet, spara regelbundet på ISK, betala av bolån och samtidigt se till så att bostaden är i bra skick utan renoveringsbehov, leta sparkonto med hög räntesats och sprida riskerna men ändå satsa på aktiefonder med låga avgifter. Enligt uttagsplaneraren på minpension.se ser det ut att ge resultat så jag går nog inom ett år och förmodligen kan jag leva ganska gott på sparade pengar det första pensionsåret och vänta ännu längre med att plocka ut pensionen så att den hinner växa lite till. Jag trivs med jobbet och har gått ner i tid så än så länge fungerar det ju bra. Och att nu i år få drygt 3000 kr extra varje månad p.g.a. skattelättnaden känns väldigt bra och kompenserar för deltidsarbetet. Min slutsats blir att jag nog följt dina råd ganska bra sedan jag återvände till Sverige.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att du trivs på jobbet låter toppen och du förefaller ha bra koll på läget! Tack för att du delar med dig!

      Radera
  12. Jag har jättedålig allmän pension, jättedålig tjänstepension men stort eget sparande i kapitalförsäkring. Tyvärr kräver KF viss aktivitet, vill man ha en utbetalning behöver man sälja något först. Sen har man problemet med att inte veta hur länge man lever och därför omöjligt att ta ut lagom mycket. Finns det någon produkt där man köper in sig och kan få livstids utbetalning? Helst traditionellt förvaltat (ifall man blir dement eller nåt). Inga problem med att pensionsbolaget behåller kvarvarande kapital när man dör, eftersom de går back på dem som lever oväntat länge.
    Har sett en del avtalspensioner som fungerar så, men inte sett någon som erbjuder motsvarande för privata skattade pengar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns traditionellt förvaltade kapitalförsäkringar, du hittar ett antal här om du filtrerar på Med garanti: konsumenternas.se

      Radera
  13. Jättebra och matnyttigt inlägg! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var kul att höra, tack för feedback! :)

      Radera