zYG-score - en (för) enkel investeringsmodell?

Många investerare har nog en eller flera modeller i sin investeringsstrategi.

Inspirerad av detta avsnitt av podden 25 minuter så tänkte jag göra ett försök att förklara min modell bakom de av mina portföljer som har inriktning mot utdelningar.

Jag tycker själv att min modell är ganska enkel att använda och det ska inte uteslutas att jag är lite för naiv i mina förenklade antaganden men det återstår att utvärdera i framtiden utifrån större mängd insamlad data i form av resultat över flera år.

Jag kallar min modell för zYG-score, där z står för z2036, Y står för Yield (direktavkastning) och G står för Growth (utdelningstillväxt och/eller vinsttillväxt). Så z2036 Yield Growth-score i klartext med andra ord. Det är fullt möjligt att modellen är mer eller mindre vedertagen redan och har något officiellt namn men det är inget jag hittat någonstans när jag sökt lite.

"[...]förväntad årlig totalavkastning[...]"

Adderar du värdet för respektive parameter så får du teoretisk förväntad årlig totalavkastning. Modellen är förstås en förenkling av verkligheten och den tar inte hänsyn till andra relevanta värderingsparametrar som relativ värdering, skuldsättning m.fl. och inte heller "mjuka" parametrar som varumärke och framtidsutsikter bland andra.

Teoretiskt så bygger modellen på att en aktie handlas till en fast direktavkastning över tiden, allt annat lika som det heter. Om en aktie har en direktavkastning på 4 % och bolagets utdelning/vinst ökar med 4 % så stiger kursen med 4 % så att aktien återigen handlas till 4 % direktavkastning. På så sätt så har man fått 4 % i utdelning och 4 % kurstillväxt, dvs 8 % i totalavkastning.

Sen påverkas förstås modellen av en mängd andra parametrar, så som riskfri ränta och allmänt börsklimat för att nämna ett par. Men över tiden så borde modellen ge en viss vägledning om förväntad avkastning för en enskild aktie eller en portfölj.

Jag mäter parametrarna sen några år tillbaka för mina innehav och har byggt in funktionalitet i mitt portföljverktyg MyDividends.

Först av allt mäter jag portföljens aggregerade zYG-score utifrån alla innehav.

Ovan är ett exempel från min extrema utdelningsportfölj där den förväntade årliga totalavkastningen är 9,69 % vid detta mättillfälle.

Nästa graf i sammanhanget är en "heat-map" där nyansen av grönt beror på innehavets zYG-score och ju högre värde desto grönare. Vidare kan man via mouse-over se detaljer för respektive innehav.

Grönt i all ära men mitt "bubbel"-diagram som visar vart innehavet befinner sig avseende Yield och Growth är min personliga favoritgraf. Innehavets relativa storlek i portföljen visualiseras av storleken på bubblan och sektor kan du se via färgkodning.

"[...]den ser "sval" ut[...]"

Hur använder jag då zYG-score?

Ett högt värde indikerar att aktien är intressant avseende direktavkastning och/eller tillväxt. Kikar man på HM i "heat-map" ovan så ser den onekligen "sval" ut medans KappAhl tycks vara "het". Vilket bolag som kommer att gå bäst på lång sikt av de bägge står nog skrivet i stjärnorna men för stunden så förefaller KappAhl mer attraktiv ur detta perspektivet.

Jag köper dock inte blint enbart på zYG-score utan värderar även parametrar som P/E, utdelningsandel, varumärke, bransch/sektor, valutaexponering, skuldsättning samt kanske viktigast men svårast; framtidsutsikter.

Jag borde nog likt andra bloggare göra en checklista nu när jag tänker efter men det får bli ett framtida inlägg.

"[...]en smula för naiv för seriösa investerare[...]"

Så?

zYG-score är en enkel modell som snabbt ger indikation om förväntad totalavkastning i närtid. Möjligen är den för enkel och en smula för naiv för seriösa investerare men jag tycker att den funkar för mig i alla fall.

Använder du någon modell i din investeringsstrategi?

Bildkällor: z2036

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Utdelningsinvestering

Utdelningsinvestering är kanske hetare än någonsin och undertecknad har säkert bidragit till att värva en och annan till "sekten".

När man ser begreppet allt oftare i olika sammanhang så kanske det är på sin plats med någon sorts "definition" av strategin? Handlar det om att samla aristokrater? Eller är det aktier med hög direktavkastning det handlar om? Legenden Lundaluppen bistår ofta med insiktsfulla tweets och inlägg som är tänkvärda i sammanhanget.

bildkälla: Twitter

Det finns sannolikt inte en allrådande och renlärig variant av strategin så jag gör härmed ett försök att ge min input i frågan så hoppas jag att ni läsare kan fylla på med ytterligare aspekter om vad utdelningsinvestering handlar om egentligen.

1. Bolaget ska lämna utdelning

Denna punkt tror jag vi alla är överens om, bolag som inte lämnar utdelning gör sig icke besvär i en renodlad utdelningsportfölj. Förvisso kan ett bolag anta en utdelningspolicy från att tidigare inte delat ut något och då platsar bolaget förstås. Ett exempel på detta är Cloetta.

Detta krav medför:

• Du missar "fina" bolag som inte delar ut, exempelvis Berkshire Hathaway
• Du missar bolag in en (tidig) tillväxtfas vilket är en nackdel om det är ett lönsamt och lovande bolag men de väljer (med all rätt) att återinvestera i verksamheten istället för att dela ut. 
• Du undviker "förhoppningsbolag" som kanske inte blir något.
• Du undviker "förlustbolag" då dessa inte delar ut eller åtminstone inte borde

2. Utdelningen ska vara stabil

• Utdelningsandelen (utdelningens andel av vinst/kassaflöde) ska vara rimlig och uthållig. Här skiljer det sig åt mellan olika branscher beroende på behovet av investeringar i verksamheten men en låg utdelningsandel får nog ses som en fördel. Vissa bolag som exempelvis IT-konsulter, delar ofta ut hela vinsten vilket är i sin ordning men gör att utdelningen sannolikt kommer att variera över tiden beroende på konjunktur.
• Bolagets framtidsutsikter påverkar sannolikt oddsen för en stabil utdelning över tid och oavsett strategi så är nog denna punkt den viktigaste om man är långsiktig i ett bolag.

3. Direktavkastningen ska vara hög och/eller förväntad utdelningstillväxt

När jag letar aktier (finns det några kvar till mig?) till mina utdelningsportföljer så tittar jag i huvudsak på två parametrar utöver punkterna ovan:

• Direktavkastning (Yield) - senaste officiella ordinarie utdelning / aktuell kurs
• Förväntad (utdelnings)tillväxt (Growth) - estimat på kommande periods vinsttillväxt

"Allt annat lika" som det heter, så är förväntad totalavkastning = Yield + Growth och jag kallar den summan för zYG-score i brist på bättre begreppsnamn. Avkastningen på Growth baseras på att kursen stiger lika mycket som tillväxten så att Yield blir densamma över tiden.

Exempel:

En portfölj/aktie som har en Yield på 5% och uppskattad Growth på 3% borde avkasta 8% per år över tiden "allt annat lika".

bildkälla: z2036

På förekommen anledning så mäter jag dessa parametrar för mina utdelningsportföljer så att man kan uppnå önskad balans.

En portfölj med angivna värden ovan borde gå så här över tiden:

bildkälla: z2036

Denna modell är kanske lite naiv och simpel men den har funkat ganska bra än så länge och gör enligt mig att man kan ha ganska många bolag i portföljen om man är lagd åt det hållet. Givetvis så kikar jag även på att P/E, utdelningsandel, kassaflöde m.fl. är rimliga så att värderingen i mer klassisk mening är "sund". Vidare så spelar bolagets framtidsutsikter och "kvalitet" också roll i sammanhanget och så ska de passa in i en utav mina "korgar". Jag kombinerar utdelningsinvestering med en global och väl diversifierad allokering som ni kanske vet.

Applicerar man ovan punkter när man letar aktier så kan man fråga sig om bolag som Telia, Ratos och Ericsson platsar i en utdelningsportfölj? Vidare så underkänner jag preferensaktier med evig löptid då dessa blir extra räntekänsliga och sannolikt ger måttlig totalavkastning över tiden. Sen tror jag inte att man på fel grunder ska luras att köpa aktier som har extrautdelningar men som räknas in i direktavkastningen (Axfood, SHB m.fl.). Med Lundaluppens tweet ovan i tankarna kanske man borde fundera över Fortum? Och hur står sig enfastighetsbolagen i sammanhanget?

Att utdelningsinvestering generellt har presterat relativt bra har sannolikt stort samband med ränteläget och givet en fortsatt miljö med historiskt låga räntor tror jag att det även fortsättningsvis kan ge god riskjusterad avkastning.

Vad är utdelningsinvestering för dig?

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer