2017-11-05

zYG-score - en (för) enkel investeringsmodell?

Många investerare har nog en eller flera modeller i sin investeringsstrategi.

Inspirerad av detta avsnitt av podden 25 minuter så tänkte jag göra ett försök att förklara min modell bakom de av mina portföljer som har inriktning mot utdelningar.

Jag tycker själv att min modell är ganska enkel att använda och det ska inte uteslutas att jag är lite för naiv i mina förenklade antaganden men det återstår att utvärdera i framtiden utifrån större mängd insamlad data i form av resultat över flera år.


Jag kallar min modell för zYG-score, där z står för z2036, Y står för Yield (direktavkastning) och G står för Growth (utdelningstillväxt och/eller vinsttillväxt). Så z2036 Yield Growth-score i klartext med andra ord. Det är fullt möjligt att modellen är mer eller mindre vedertagen redan och har något officiellt namn men det är inget jag hittat någonstans när jag sökt lite.
"[...]förväntad årlig totalavkastning[...]"
Adderar du värdet för respektive parameter så får du teoretisk förväntad årlig totalavkastning. Modellen är förstås en förenkling av verkligheten och den tar inte hänsyn till andra relevanta värderingsparametrar som relativ värdering, skuldsättning m.fl. och inte heller "mjuka" parametrar som varumärke och framtidsutsikter bland andra.

Teoretiskt så bygger modellen på att en aktie handlas till en fast direktavkastning över tiden, allt annat lika som det heter. Om en aktie har en direktavkastning på 4 % och bolagets utdelning/vinst ökar med 4 % så stiger kursen med 4 % så att aktien återigen handlas till 4 % direktavkastning. På så sätt så har man fått 4 % i utdelning och 4 % kurstillväxt, dvs 8 % i totalavkastning.

Sen påverkas förstås modellen av en mängd andra parametrar, så som riskfri ränta och allmänt börsklimat för att nämna ett par. Men över tiden så borde modellen ge en viss vägledning om förväntad avkastning för en enskild aktie eller en portfölj.

Jag mäter parametrarna sen några år tillbaka för mina innehav och har byggt in funktionalitet i mitt portföljverktyg MyDividends.

Först av allt mäter jag portföljens aggregerade zYG-score utifrån alla innehav.


Ovan är ett exempel från min extrema utdelningsportfölj där den förväntade årliga totalavkastningen är 9,69 % vid detta mättillfälle.


Nästa graf i sammanhanget är en "heat-map" där nyansen av grönt beror på innehavets zYG-score och ju högre värde desto grönare. Vidare kan man via mouse-over se detaljer för respektive innehav.


Grönt i all ära men mitt "bubbel"-diagram som visar vart innehavet befinner sig avseende Yield och Growth är min personliga favoritgraf. Innehavets relativa storlek i portföljen visualiseras av storleken på bubblan och sektor kan du se via färgkodning.
"[...]den ser "sval" ut[...]"
Hur använder jag då zYG-score?
Ett högt värde indikerar att aktien är intressant avseende direktavkastning och/eller tillväxt. Kikar man på HM i "heat-map" ovan så ser den onekligen "sval" ut medans KappAhl tycks vara "het". Vilket bolag som kommer att gå bäst på lång sikt av de bägge står nog skrivet i stjärnorna men för stunden så förefaller KappAhl mer attraktiv ur detta perspektivet.

Jag köper dock inte blint enbart på zYG-score utan värderar även parametrar som P/E, utdelningsandel, varumärke, bransch/sektor, valutaexponering, skuldsättning samt kanske viktigast men svårast; framtidsutsikter.

Jag borde nog likt andra bloggare göra en checklista nu när jag tänker efter men det får bli ett framtida inlägg.
"[...]en smula för naiv för seriösa investerare[...]"
Så?
zYG-score är en enkel modell som snabbt ger indikation om förväntad totalavkastning i närtid. Möjligen är den för enkel och en smula för naiv för seriösa investerare men jag tycker att den funkar för mig i alla fall.

Använder du någon modell i din investeringsstrategi?

Bildkällor: z2036

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

24 kommentarer:

  1. jag väljer ut typ 10-15 bolag med hög direktavkastning( låt säga 10% i snitt) i Sverige,Norge,Canada och GB, sedan ung 1 gång om året så reviderar jag portföljen och är det någon aktie jag är missnöjd med ryker den och någon annan kommer in.
    /sportcarl

    SvaraRadera
    Svar
    1. Direktavkastning som modell är förstås ännu enklare. Det gäller att se upp här bara så att man inte köper "utdelningsfällor" som Ratos, Telia eller Prospect för att nämna några. I min bilportfölj använder jag DA som modell och den har presterat skaplig riskjusterat so far.

      Tack för kommentar!

      Radera
  2. Yield/PE och sen vikta mot tillväxt, bransch, valuta och votalitet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Volatilitet antar jag att du menar? Den brukar jag snegla på ibland och även beta-talet.

      Tack för input och kommentar!

      Radera
  3. Jag använder en modell som går ut på att addera direktavkastningen inkluderat uppskattad utdelningstillväxten under de närmast kommande 5 åren för att se hur stor andel av det investerade kapitalet jag förhoppningsvis får tillbaks i form av utdelningar.

    Ex. Pepsi: 2,92% direktavkastning, 6% uppskattad utdelningstillväxt
    År 1: 3,10%
    År 2: 3,28%
    År 3: 3,48%
    År 4: 3,69%
    År 5: 3,91%

    Summa: 17,45%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var intressant! Enligt min teori om zYG-score så lär du ha fått en fin kursresa dessutom.

      Tack för kommentar och för att du delar med dig!

      Radera
  4. Jag gillar modellen och tror den är en bra bas för tanken. Sen kan man gå in på detaljer för varje bolag i form av djupare checklistor, framtidsförutsättningar, konkurrensfördelar etc. Men det är svårt med många bolag :-)

    Kommer med ett inlägg inom några veckor där jag går igenom målsättningar. Tanken är att varje bolag ska kunna bli en 5-bagger inom 10 år och att 20% totalavkastning per år inte ska vara orimlig. Den kan uppnås genom 19% kursuppgång och 1% utdelning eller säg 8% direktavkastning och 12% kursuppgång. För att det ska gå vägen krävs vissa bolagsegenskaper, men mer om det sen. Tror som sagt din tanke/modell håller!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det inlägget ser jag fram emot! Har man många bolag att hålla reda på så som jag så vill det till att man hittar en enkel modell och det finns nog för- och nackdelar med det.

      Tack för kommentar och feedback!

      Radera
  5. Jag använder precis det här som min absolut starkaste modell.

    Jag ställer dock ett krav på minst 2,5% (men helst 3%) direktavkastning. Ett bolag som handlas till 1% direktavkastning och 15% utdelningstillväxt tror jag sällan kommer stiga med 15% i värde. Utan den höga tillväxten verkar inprisad i värderingen. Om bolaget några år senare höjt utdelningen enligt antagandet men handlas till 2,5% direktavkastning så har investeringen inte varit så bra.

    Visst med fortsatt 15% utdelningstillväxt blir det bra på riktigt lång sikt. Men svårt att sia om utdelningstillväxt på 20 års sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Modellen funkar nog bäst för stabila tillväxtbolag likt utdelningsaristokraterna tänker jag. En låg DA kan tyda på hög värdering och möjligen kanske man borde värdera DA före tillväxt då den senare skulle kunna vara mer osäker på sikt.

      Tack för kommentar!

      Radera
  6. Hej

    Kanske off-topic
    Läser din blogg med glädje och även andra "yngres" bloggar


    Då jag nu allt mer ser en ev nedgång på börsen som ett stort hot pga min ålder har jag försökt köpa endast bolag med relativt god utdelning då varken ränte - oblgationsfonder ger så mkt kirr i kassan. Trots det ser jag mig placera allt oftare i ngn av dessa pga av rädslan att förlora kapital då jag ev inte har tiden att invänta en uppgång igen efter en ev större sättning på börsen.

    Då jag vet att du är insatt i pensionsfrågor o dyl förmodligen även ekonomiskta tanke - tillvägagångsätt för en pensionärs kapitalplacering med allt vad det innebär med risktagande och avkastning för som så att säga en som redan är där(låg pension)

    Därför ber jag dig om ett ev "råd" av dig (EL HUR DU SKULLE GÖRA I SAMMA SITS) hur jag ska placera mina surt förvärvade slantar. har sparat i aktier ngr decennier och vill inte gärna se slantarna gröpas ur av inflation på ett lågräntekonto el dyl.

    med vänlig hälsning
    Pensionären

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Pensionären,

      Detta är ingen lätt fråga och något jag själv funderar på ibland.

      Tänker man sig en livsvarig utbetalning så handlar det om att få pengarna att räcka tom ca 87 års ålder. Har man is i magen så borde man kunna köra på en stor del aktier då det sannolikt handlar om en period på över 20 år. Men till sist handlar det om hur man kan hantera aktiemarknadens svängningar under resans gång och är man obekväm med stora nedgångar under 2-3 år så finns det anledning att ha en viss del räntor.

      Som du märker finns det inget enkelt svar på denna fråga utan det beror på dina marginaler i din ekonomi i stort. Har man goda marginaler så kan man ha hög aktiedel vid långvarig utbetalning.

      Att ligga investerad i stabila utdelningsaktier borde vara ganska rationellt kan jag tycka givet lågt ränteläge men då ska man kunna klara några års kurskollaps utifall det blir en generell börsfrossa.

      Hoppas det ger viss vägledning, vågar inte vara mer konkret än så här.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Tack
      Får mig att le vid tanken på vad Göteborgaren/skådespelaren Kent Andersson sa när hans rådgivare under finanskrisen nämnde -"Du måste ha is i magen"

      -"Is i magen vill jag då rakt inte ha" så han och sålde allt !

      Mvh
      Pensionären

      Radera
  7. Kan bara hålla med pensionären. Idag svämmar ju hela bloggvärlden över av kommaigånginlägg och längsresaninlägg, men jag saknar konkreta råd kring exitstrategier. Kunde vara kul att få tips kring omviktning av risk, när det är bäst att leva på eget sparande och när på allmän pension osv. Känns som ditt kompetensområde.

    Allt gott

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se svar ovan. Exit i pensionssammanhang är inte helt trivialt då det handlar om inkomstskatt
      och brytpunkter m.m. Svårt att ge generella råd. Finansdepartementets nya PM om flytträtt m.m. ger att ta ut en pensionsförsäkring på minst 10 år nog inte är så dumt då du kan "pausa" en sådan försäkring efter 5 år genom att flytta försäkringen.

      Tack för kommentar!

      Radera
  8. Den modell du beskriver kallas ofta för "the Chowder Rule".
    Chowder är en skribent på Seeking Alpha.
    Chowder summerar direktavkastning+utdelningstillväxt (senaste 5 åren).
    Exempel: direktavkastning 4%, utdelningstillväxt 6% ger summan 10.
    Han har lite olika kriterier:
    Om direktavkastningen är lägre än 3 % vill han ha en summa på minst 15.
    Om direktavkastningen är högre än (eller lika med) 3 %, nöjer han sig med en summa på minst 12.
    Och för "utilities", nöjer han sig med en summa på minst 8.

    Jag tycker modellen är väldigt användbar i all sin enkelhet.
    Jag använder den alltid innan ett köp, och även då och då som utvärdering av ett befintligt innehav.

    I bilden av din portfölj ovan "highlightar" du APPL.
    Menar du egentligen AAPL?
    Om inte, vilken aktie syftar du på?

    Mvh
    Rooney

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska vara AAPL, tack för påpekandet. Intressant variant med "the Chowder Rule" även om jag föredrar att räkna från nuläge och kommande period istället. En utökning kanske vore att göra en 5-årsprognos på tillväxt istället men då blir det mer osäkert förstås.

      Tack för kommentar och info!

      Radera
  9. Gillar din modell. Vore kul att testa mot min portfölj vid tillfälle, inte minst att se grafiskt hur DA/tillväxt växelverkar för aktierna.

    Jag tycker att man ofta tenderar överskatta utdelningstillväxt. Den avtar ju med tiden och även om ett företag som Investor eller J&J med hög sannolik kan leverera cirka 5 procents tillväxt ganska långt framöver så är det betydligt svårare för företag med 10% tillväxt eller mer att bibehålla detta på sikt. Kopparbergs är ett bra exempel på en sådan aktie som reviderats ned från att vara en tillväxtaktie till en mer defensiv aktie. Jag är därför skeptisk till att köpa aktier med lägre DA än 3% för det ska mycket till för att nå 4%. En aktie som har en stabil utdelning som inte ökar så mycket kan vara nog så god om man har betalat en hög YOC. Visst äter inflationen upp en del av det men det kompenseras av att jag kan återinvestera utdelningen i andra aktier på sikt och ju mer portföljen växer, desto lägre utdelning behöver jag för att få en god totalavkastning. Sedan finns ju risken för utdelningsfällor som du skriver men jag tycker att det är lika irriterande att köpa en aktie med under 3% DA som bibehåller utdelning som att köpa en aktie med 6% DA som halverar utdelningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att på aggregerad portföljnivå blir modellen som bäst. Att erhålla 5 % utdelning och ha en utdelningstillväxt på 5 % med relativt låg volatilitet är riktigt trevligt tycker jag även om mer tillväxtorienterad strategi troligen vinner på längre sikt.

      Säg till om du vill ha verktygscoachning för MyDividends där det finns stöd för zYG-score inbyggt och tack för en bra kommentar!

      Radera
  10. Tycker också din modell är enkel och bra. Undrar hur man bäst får fram uppgifter om förväntad vinst/utdelningstillväxt, några särskilda ställen man ska kolla?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar kolla 4-traders eller Introduce samt gissa själv. Tack för feedback!

      Radera
  11. En fråga till. Är ditt z2036-score samma som ditt gamla zYG-score? Hur räknas det ut, trodde det "bara" var aktuell direktavkastning + förväntad vinst/utdelningstillväxt. Men tittar på tex IBM där Y=4,3 och G=2,0 och då borde scoren bli 6,3 men den är 17. Har du kanske andra parametrar i "betyget" också?

    SvaraRadera
    Svar
    1. z2036-score är ny och inkluderar även inverterat P/E, bolagsstorlek, sektorbonus m.m. Kommer att skriva ett inlägg om detta längre fram.

      Radera
  12. Det ser jag fram emot, tack för svar!

    SvaraRadera