Junilönen plus semestertillägg nalkas och det är dags att fundera över hur månadssparandet ska fördelas i aktier. Det ser ut som att vår sparkvot blir goda 38% denna månad (vi ligger normalt sett på 15-20%) så det blir helt klart köp i olika aktier denna gång. Att kunna månadsspara i alla ens aktier i portföljen till en rimlig kostnad/insats hade varit en dröm men att i alla fall kunna köpa flera olika bolag är inte helt fel det heller. Så vad blir det då för aktier denna månad?

#uppesittarkväll juni 2026 - gratis är gott?

Mitt fria sparande Global Liberty är i huvudsak hos Nordnet och en liten skvätt Budapest-börsen är hos Savr. Mitt engagemang hos Avanza är i huvudsak barnsparandet sen några år tillbaka. Denna månad kommer allt sparande gå till Montrose som går från klarhet till klarhet när det gäller bra features och priser.

Montrose har courtagefritt hela juli vilket möjliggör mindre köp i många bolag. Ytterligare anledning att det blir Montrose som får månadens slantar är att de nyligen infört valutakonton för fler valutor än vad Nordnet och Avanza erbjuder sina private banking-kunder för närvarande.

Då vi sparar i kapitalförsäkringar så kommer vi att vänta med månadsinsättningen till efter 1 juli då den då räknas endast till hälften i skatteunderlaget. 

Portföljen består av 17 olika bolag och jag funderar på att initialt köpa de bolag där minicourtaget normalt sett är lite högre hos Montrose jämfört med de andra nätmäklarna.

Naturlig start blir då de polska bolagen Synektik, GPW och Asseco SEE då ordinarie courtage är från 99 kr. Då GPW delar ut i augusti så blir det en bra start att få åtnjuta Montrose feature om direkt återbetalning av källskatt.

Nästa courtagenivå är 39 kr vilket i portföljen utgörs av Indra, Andritz och Nedap.

Hoppar vi ner till 19 kr så hittar vi Games Workshop, Rolls-Royce och Airbus.

Övriga portföljen handlas från 1 kr och ligger bra till för påfyllnad kommande månader.

Där Montrose verkligen sticker ut är deras nya valutakonton som är tillgängliga för alla kunder oavsett storlek på kapital. Här finns pengar att spara över tid, speciellt om du säljer och köper i samma valuta under en dag.

Värt att nämna är att Nordnets minicourtage är 9 kr för utländska aktier så de är billigare i stort på den punkten jämfört med Montrose. Savr har fantastiska 1 kr på alla sina marknader men saknar valutakonto. Avanzas courtage är likt Nordnets men utbudet av utländska aktier är sämre överlag tycker jag.

Gratis är gott?

Det kan tyckas vara dumsnålt att fokusera på courtage och andra kostnader men allt annat lika gör det skillnad över tid. Vidare så vill jag inte betala mer än vad som är skäligt för tjänster i stort och i synnerhet inte inom finanssektorn.

Om du har Access-nivån hos Montrose betalar du 15 punkter rörligt courtage vilket blir lite högt för större ordrar. Då min portfölj är väl diversifierad så köper jag sällan större poster så det är ingen ko på isen för min del. Är man däremot fokuserad och handlar lite mer ofta så är ett lägre rörligt courtage viktigt och där är de traditionella nätmäklarna konkurrenskraftiga i sammanhanget.

De bolag jag har i portföljen har jag för avsikt att äga tills vidare så länge utsikterna framåt är goda. Under resans gång kommer utdelningar att återinvesteras vilket innebär att minicourtaget har stor betydelse i det sammanhanget utöver månadssparandet.

Att ha portföljen utspridd på flera aktörer är jag van vid sen många år tillbaka och jag använder mina hemsnickrade verktyg och Fiscal.ai för att hantera detta med gott resultat.

Handlar du till lågt courtage denna månad och vad tänker du köpa för aktier/fonder?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, MarketScreener, Avanza, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global, Fiscal.ai
Bildkällor: z2036, Fiscal.ai, Gemini

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Nätmäklarkampen - del 3

Som aktieintresserad konsument så är det glädjande att många utav nätmäklarna vässar sina erbjudande löpande och förutsättningarna för att handla globala aktier till rimligt kostnad blir allt bättre och bättre.

Förra året skrev jag två inlägg om "mina" nätmäklare och jag tänkte att en kortare del 3 om vad som hänt sen dess kan vara på sin plats. 

I alfabetisk ordning följer här ett urval av nyheter från en global aktieinvesterares (mitt personliga) perspektiv:

Avanza

• Har lagt till några fler aktier på en del europeiska börser, inte många men ett steg i rätt riktning.
• Konsumentfientliga courtageklasser är kvar men nu kan man åtminstone byta flera gånger per dag till skillnad från Nordnet som har max ett byte/dag.
• Gjort en "Shareville" i form av att det går att dela portföljer på Placera.

Montrose

• Slopat införandet av månadsavgift på 49 kr vid kapital < 250 000 kr så alla kunder oavsett plånbok är välkomna
• Infört valutakonton för EUR, USD, CAD, CHF, NOK, DKK, PLN och GBP. Speciellt PLN och GBP har jag saknat innan hos de andra.
• Har courtagefria köp i juli för kapitalförsäkring

Nordnet

• Infört handel i Spanien och Polen (telefonorder men till ordinarie courtage)

Savr

• Infört handel i Ungern från 1 kr som i alla deras andra 20-tal marknader

Detta var som sagt ett selektivt urval av nyheter sen juli förra året.

För min del så är det mitt fria sparande i form av Global Liberty som jag fördelar mellan nätmäklarna  ovan utifrån utbud och villkor. För närvarande ligger Montrose bra till för framtida månadssparande i och med lågt minicourtage på 1 kr för Norden och USA samt med bästa utbudet av valutakonton ovanpå på det. Lågt minicourtage möjliggör mindre köp i flera innehav åt gången och är särskilt bra vid månadssparande och återinvesteringar av utdelningar. Skulle Montrose införa 1 kr för alla marknader likt Savr har idag så skulle de ligga ännu bättre till i sammanhanget tycker jag.

Vad tycker du om nätmäklarnas förbättringar det senaste året?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, MarketScreener, Avanza, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global, Fiscal.ai
Bildkällor: z2036, Fiscal.ai, Gemimi

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

ISK och Kapitalförsäkring 2026 - vad gäller?

Kommande år 2026 blir historiskt i ett sparsammanhang avseende beskattning då det kommer att vara skattefritt att spara upp till 300 000 kr i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF).

Så för småsparare så spelar det mindre roll att statslåneräntan sista november blev relativt hög i form av 2,55%. Nivån innebär att schablonskatten blir 1,065% (30% av 3,55) på kapitalunderlag som överstiger 300 000 kr för 2026.

Skatten 2026 blir den näst högsta sen ISK lanserades 2012. Den genomsnittliga skatten fortsätter att trenda uppåt men är ändå ganska sansad sett till hela perioden.

En tumregel är att du behöver avkasta mer än schablonskatten genom 0,3 för att ISK eller KF ska löna sig jämfört med traditionell kapitalvinstbeskattning. Den fria skattenivån på 300 000 medför progressiv beskattning och upp till 2 miljoner i kapitalunderlag så behöver du prestera bättre än 3% nettoavkastning före skatt för att det ska vara lönt. För högre kapital så stiger avkastningskravet och i runda slängar så blir det nära 3,5% för de som sitter på 10-tals miljoner. Motsvarande förra året var runt 3% så i någon mening har avkastningskravet ökat med 0,5%-enheter.

ISK/KF eller aktie-/fonddepå?

Så i praktiken så tycker jag att det är fortsatt fördel ISK och KF jämfört med fritt sparande i form av aktie-/fonddepå. I vissa extrema scenarion så kan fritt sparande prestera väl om du äger ett värdepapper över lång tid och med hjälp av schablonmetoden vid realisering.

Kör jag ett backtest på Berkshire Hathaway som avkastat 20% i årlig avkastning, så uppnås breakeven efter ca 40 år. I praktiken tror jag få behåller en aktie så länge och det är få fonder som klarar sig så länge utan ett tvångsbyte i form av sammanslagning.

Skattefriheten upp till 300 000 kr innebär att även korträntefonder eller liknande lågriskplaceringar funkar på ISK eller KF numera vilket ökar flexibiliteten i sammanhanget.

ISK eller KF?

Vilken sparform är då "bäst" av ISK och KF? Som alltid beror det på men det generella tipset landar i ISK då den är flyttbar, beskattas i efterskott samt kan "kvittas" mot insättning. För den som vill spara i vanliga fonder så är ISK ett bra val helt enkelt. 

Om du äger utländska aktier som delar ut så är KF bra på så sätt att du automatiskt får tillbaka mer av källskatten jämfört med ISK under normala förhållanden. Vidare så är det i en KF enklare att styra vilka efterlevande som pengarna ska vara öronmärkta för om du skulle avlida i förtid. Typfallet är barnsparande i eget namn med barnet som förmånstagare men då skattefriheten gäller per person så kan jag tänka mig att en del kommer att spara i barnens namn också eller istället. Skulle barnsparandet vara lyckosamt så gäller det dock att ha koll på förmyndarspärren i sammanhanget. Vidare så tillfaller pengarna barnet på 18-årsdagen automatiskt.

Hur sparar jag 2026 och framåt?

Då jag i huvudsak sparar i aktier så har jag dessa i olika kapitalförsäkringar för en smidigare källskattshantering. Jag förvaltar även en kapitalförsäkring för min frus räkning via fullmakt sen decennier så vi kan åtnjuta fördelar av den ökade skatterabatten i vår befintliga sparstruktur.

Våra barn är numera vuxna och de har sitt eget sparande på ISK och i fonder. Jag förvaltar fortfarande deras barnsparande då de ännu inte varit behov av något kapitaltillskott som att de bor i bra hyresrätter. Således kan deras "snöbollar" rulla på och åtnjuta effekten av ränta-på-ränta.

Jag fyller 55 i början av 2026 och skulle teoretiskt kunna börja plocka ut några tjänstepensioner som ligger i så kallade fribrev. Global Quality och Global Future är av sådant art men jag har inga planer på "nalla" på dessa eller dra ner på mitt lönearbete. Faktum är att tjänstepension och privat pensionsförsäkring/IPS har lägre schablonbeskattning än ISK/KF så allt annat lika så blir det bättre nettoavkastning om pengarna ligger kvar så länge som möjligt.

Slutligen har jag en hyfsad buffert på vanligt sparkonto för att kunna hantera mer eller mindre oväntade utgifter som det innebär att vara husägare.

Långsiktiga spelregler?

Då det även är valår 2026 så är frågan om vad som händer med skatten om det blir annan majoritet i riksdagen. VP och MP tycks vilja sänka gränsen för skattefrihet till 50 000 och S öppnar för att öka skatten för de med "stort" kapital (0,3%-enheter extra för kapital över 3 miljoner). Återstår att se vad som kommer fram i valrörelsen så småningom. 

Personligen så tycker jag 300 000 är en vettig nivå då det gynnar småsparare och jag sänker hellre inkomstskatten före schablonskatten på ISK och KF. Debatten om "skatt på skattade pengar" tycker jag är ganska ointressant då dubbelbeskattning förekommer i många andra sammanhang som moms, stämpelskatt, punktskatt med mera. Det är det totala skattetrycket som spelar roll och hur skatterna står sig mot varandra. 

Vidare anser en del att skatten för ISK och KF är en förmögenhetsskatt vilket jag tycker är delvis vilseledande. Till skillnad mot förmögenhetsskatt så är det frivilligt att spara i en ISK eller i en KF. Vidare så är det enkelt att plocka ut sina pengar skattefritt vid godtycklig tidpunkt. Den gamla förmögenhetsskatten (avskaffades 2007) låg på 1,5% och fick en del att lämna landet. Beskattningen av ISK/KF är fortsatt konkurrenskraftig ur ett internationellt perspektiv och väldigt gynnsam om din avkastning är hög så har svårt att tro att den skatten i sig bidrar till ökad emigration.

Att skatten på ISK/KF är progressiv tycker jag inte är ett problem i sig så länge det inte blir stora negativa tröskeleffekter så att skatteintäkterna minskar (Laffer-kurvan). Som sagt så tror jag det är vettigare för både samhälle och individ att istället sänka skatten på löneinkomster, exempelvis genom att flytta upp eller slopa gränsen för statlig skatt.

Oavsett så vore långsiktigt hållbara spelregler kring skatt på sparande välkommet men det är nog att hoppas på för mycket tyvärr.

Vad är skattelogiken bakom schablonbeskattningen av ISK/KF?

Grunden för beskattning av ISK/KF är kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget utgörs av kapitalets storlek och insättningar under året. Detta kapitalunderlag används sedan för att beräkna en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas utifrån statslåneräntan sista november + 1% enhet. Schablonintäkten beskattas sedan med 30% likt vanliga kapitalinkomster.

Statslåneräntan kan liknas med så kallad riskfri ränta. Påslaget på 1%-enhet tillkom i en tid då räntan var nära 0 och då en del politiker sannolikt tyckte det blev lite för förmånligt. Påslaget skulle rent logiskt kunna motiveras utifrån förväntad riskpremie för exempelvis aktier. Är det rimligt att få den förväntade avkastningen från aktiemarknaden men "bara" skatta för riskfri ränta? Jag kan tycka att påslaget i viss mån är logiskt och rimligt. Höjs påslaget till 2% så börjar det bli mer tveksamt med tanke på att du inte kan kvitta förlustår och att det inte är någon garanti att börsen avkastar som den gjort historiskt.

Hur ser du på ISK/KF 2026 och framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Riksgälden

Bildkällor: z2036

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Utländska aktier är som regel noterade i en annan valuta än SEK vilket innebär att du måste valutaväxla vid köp eller sälj av aktier. Ett fåtal aktörer har erbjudit olika valutakonton sen några år tillbaka och nu har äntligen nätmäklarna i form av Avanza och Nordnet infört valutakonton på ISK och kapitalförsäkring sen ett tag tillbaka. Tyvärr är det än så länge förbehållet Private Banking-kunder men det i alla fall en start och ett steg i rätt riktning.

Valutakonto - global investerares bästa vän?

Med valutakonton så finns det stora summor att spara avseende transaktionskostnader då de flesta betalar 25 punkter (0,25%) för valutaväxling. Så att sälja och köpa en aktie i EUR landar då på hela 50 punkter utöver courtage, så vid lite högre omsättning av portföljen så blir det en bytande årlig kostnad.

Under 2024 betalade jag totalt 0,19% av kapitalet i bara växlingsavgifter.

Hur funkar det med valutakonto?

Jag har nyligen börjat med valutakonton på min kapitalförsäkring hos Nordnet så jag tänkte redogöra lite kort för hur jag använder dessa.

För närvarande så kan man ha valutakonton i USD, EUR, DKK, NOK samt CAD. Jag saknar GBP och CHF så hoppas dessa adderas så småningom. [Edit: Avanza erbjuder CHF]

Växling sker manuellt och det gäller att hålla reda på tidpunkterna för när växlingen kommer att genomföras. Detta är en nackdel jämfört med automatisk växling då det kan innebära väntetid på några timmar före ett köp. Växlingen kostar sedan 7,5 punkter vilket ändå får anses som skäligt tycker jag.

[Edit: Manuell växling hos Avanza kostar 12,5 punkter och måste alltid ske mot SEK. Växling kan göras när som helst vilket är en fördel]

Hur mycket kan man spara?

Avanza och Nordnet har 25 punkter växlingsavgift i ordinarie pris som sagt. Montrose är billigare med 12 till 5 punkter beroende på storleken på ditt kapital. Savr tar 19 punkter. Då Montrose och Savr inte erbjuder valutakonto så utgår jag från Avanza och Nordnet.

Sälj och köp i samma valuta

Automatisk växling: 50 punkter

Valutakonto: 0 punkter

Sälj och köp i olika valutor

Automatisk växling: 50 punkter

Valutakonto: 7,5 punkter

[Edit: Avanza 25 punkter då det blir två växlingar]

Köp i utländsk valuta

Automatisk växling: 25 punkter

Valutakonto: 7,5 punkter

[Edit: Avanza 12,5 punkter]

Som synes finns det en del kostnader att spara in på vid användandet av valutakonto. I praktiken så är nog växling mellan EUR och USD det vanligaste scenariot utöver växling från SEK vid månadssparande.

Utdelningar?

Utdelningar kommer in på respektive valutakonto hos Nordnet så dessa behöver inte växlas givet att de återinvesteras i samma valuta. Förvisso tar Nordnet ingen avgift för utdelningar i utländsk valuta så i praktiken spelar det mindre roll egentligen i sammanhanget.

[Edit: Hos Avanza kommer utdelningar alltid i SEK och kostar 25 punkter för växling. Utdelningar i utländsk valuta är planerad]

Sammanfattningsvis

Valutakonton kan innebära stora besparingar i form av minskade kostnader för valutaväxling. Det kräver lite manuellt arbete och är inte lika smidigt som automatisk växling men det är hanterbart ändå tycker jag.

[Edit: Nordnet har ingen ränta på sina valutakonton till skillnad mot Avanza]

Hos Nordnet behöver du genomgå ett i mitt tycke klurigt kunskapstest samt ha en kredit kopplad för att kunna aktivera valutakonto. Min redogörelse i detta inlägg är inte heltäckande så läs igenom all fakta noga innan du kör igång med valutakonto.

Då Global Multi Strategy till största delen utgörs av tjänstepension så kan jag tyvärr inte nyttja valutakonton fullt ut. Jag hoppas valutakonto införs även för tjänstepension men det kan vara en för smal målgrupp är jag rädd för. Några punkter lägre årskostnad borde det kunna bli totalt sett ändå tror jag.

Vad tror du om valutakonton?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Flytta en kapitalförsäkring - hur och vad kostar det?

Flytt av försäkringssparande kan i viss mening vara ett vilseledande begrepp då innehållet i dessa typer av försäkringar inte går att flytta, till skillnad för exempelvis motsvarande tillgångar i en ISK. I praktiken så nytecknar du en försäkring hos ett försäkringsbolag du vill flytta till och dina tillgångar i din befintliga försäkring måste sedan säljas av för att frigöra likvida medel att flytta till den nya.

I fallet kapitalförsäkring så det liknande förfarande men det finns inte motsvarande flyttfunktionalitet mellan försäkringsbolag som för exempelvis tjänstepension, utan det står dig fritt om du vill flytta hela eller delar av pengarna till en ny kapitalförsäkring om du vill byta försäkringsbolag.

Om du vill flytta en kapitalförsäkring så uppstår vissa kostnader i form av skatter och avgifter som kan vara bra att känna till i sammanhanget så jag tänkte härmed redogöra för några exempel om vad det kan komma att kosta.

Beskattning

En kapitalförsäkring schablonbeskattas med 30% baserat på statslåneräntan sista november + 1 procentenhet. För i år så är beskattningen 0,888% (2,96% x 30%) av skatteunderlaget. Skatteunderlaget utgörs av värdet per årskifte och de insättningar som sker under året. Insättningar på andra halvåret räknas till hälften.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet och sedan månadssparande på 10 000 -> 1 000 000 + 60 000 + 30 000 -> 1 090 000 x 0,888% -> 9 679 i skatt

Då varje insättning i en kapitalförsäkring beskattas så medför detta att du bör undvika insättningar i onödan för att hålla nere skatten. Om ditt skatteunderlag håller sig under 150 000 för 2025 eller 300 000 från 2026 så blir det ingen skatt men har du mer än så beskattas varje insättning. För andra halvåret så beskattas dock insättningarna till hälften som sagt.

När är det då bäst att flytta en kapitalförsäkring och vad kostar det i skatt?

Scenario a - flytt efter årsskifte, insättning innan halvårsskifte

Din kapitalförsäkring får en skatteskuld vid årsskiftet baserat på försäkringsvärdet per årsskiftet och många försäkringsbolag debiterar 1/4-del direkt eller i nära anslutning. Du flyttar sen ifrån försäkringsbolaget som då debiterar resterande 3/4-delar i samband med att du avslutar försäkringen.

Du för över hela beloppet till en ny kapitalförsäkring och du får en ny skatteskuld ungefär lika stor som den du redan betalat beroende på din värdeutveckling under perioden.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring före halvårsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet) + 1 000 0000 (insättningen) -> 2 000 0000 x 0,888% -> 17 760 i skatt

= +100% extra skatt

Scenario b - flytt efter halvårsskifte, insättning innan årsskifte

Som ovan så får du betala din återstående skatteskuld vid flytt från ditt försäkringsbolag.

Skillnaden blir att din nya skatteskuld blir hälften så stor jämfört med scenario a givet att du för över pengarna från och med 1 juli.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring efter halvårsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet) + 500 000 (halva insättningen) -> 1 500 0000 x 0,888% -> 13 320 i skatt

= +50% extra skatt

Scenario c - flytt efter halvårsskifte, insättning efter årsskifte

Samma skatteskuld som ovan när du tar ut dina pengar. Dessa kan du ha på sparkonto tills årsskiftet passerats för att sedan sätta in i din nya försäkring. Skattemässigt blir det ungefär likvärdigt som om du hade haft kvar försäkringen över årsskiftet beroende på värdeutveckling. Optimalt så vill man ta ut pengarna så nära årsskiftet som möjligt men det kan finnas begränsningar hos försäkringsbolaget att förhålla sig till.

Exempel: en kapitalförsäkring med ett värde på 1 000 000 vid årsskiftet som sedan helåterköps strax innan kommande årsskifte och hela beloppet från försäljningen sätts in i en ny kapitalförsäkring efter det kommande årsskiftet -> 1 000 000 (värdet vid årsskiftet)  -> 1 000 0000 x 0,888% -> 8 880 i skatt

Insättningen efter det kommande årsskiftet kommer att beskattas med en annan statslåneränta vilket är likvärdigt skattemässigt med om motsvarande belopp hade funnits på en kapitalförsäkring över årsskiftet, dvs om insättning hade skett innan årsskiftet. En sådan insättning hade dock beskattats med 50% i enlighet med scenario b ovan

= skatteneutralt

Avgifter

Om du äger aktier eller andra börshandlade produkter i din kapitalförsäkring så kommer det att kosta i form av transaktionsavgifter att flytta till en annan kapitalförsäkring. I huvudsak courtage och eventuella valutaväxlingsavgifter.

Exempel: Du säljer av dina aktier värde 1 000 000 varav hälften är i utländsk valuta. Courtage är 0,15% och valutaväxlingsavgift 0,25% -> 1 000 000 x 0,15% + 500 000 x 0,25% -> 1 500 + 1 250 -> 2 750 i säljavgifter

Du köper sedan tillbaka dina aktier i din nya kapitalförsäkring för 0,1% courtage och 0,1% valutaväxlingsavgift -> 1 000 000 x 0,1% + 500 000 x 0,1% -> 1 000 + 500 -> 1 500 i köpavgifter

Totalt sett så kostar flytten 4 250 i transaktionsavgifter

Det kan även finnas andra avgifter att förhålla sig till i samband med en flytt men de är som tur är mer ovanliga numera. När du avslutar din gamla försäkring så kan försäkringsbolaget ta en återköpsavgift och även debitera upplupna andra avgifter om sådana finns.

Ditt nya bolag skulle kunna ta en så kallad premieavgift på insättningen men de är ganska sällsynta som tur är.

I de flesta fall så blir det inga extra avgifter i samband med flytt men värt att kolla upp innan oavsett.

Sammanfattning

En flytt av kapitalförsäkring kan kosta en del som synes så det är ett beslut som bör tänkas igenom ett varv extra.

Ur skattehänseende så är en flytt av kapitalförsäkring mest gynnsam runt ett årsskifte. Sen kan det vara rationellt att flytta så snart som möjligt ändå, exempelvis om du betalar en mycket högre rörlig avgift i din nuvarande kapitalförsäkring jämfört med den du vill flytta till.

Det vore välkommet från konsumentperspektivet om flytt av kapitalförsäkring blev skatteneutralt. Rutiner för flytt av tjänstepension eller privat pensionsförsäkring finns redan och det vore nog förhållandevis enkelt att sätta upp extra rapportering till Skatteverket vid flytt av kapitalförsäkring då försäkringsbolag ändå måste rapportera dit sen skatterabatten infördes 2025.

Hur tänker du kring flytt av kapitalförsäkring?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Nätmäklarkampen - del 2

Då mitt föregående inlägg kring nätmäklare blev uppmärksammat på olika sätt så blev jag inspirerad till en uppföljare.

Värt att betona är att detta är inte en full genomlysning av marknadens aktörer utan jag har strikt utgått från de aktörer då jag är kund hos i dagsläget och jag jämför främst de egenskaper som är värdefulla för en långsiktig investerare med globalt perspektiv.

Då Degiro i princip gett upp den svenska marknaden som jag tolkar det och inte längre erbjuder ISK för nyteckning så kommer jag härmed exkludera bolaget framöver. Med det sagt har de bredast utbud och än så länge den enda aktören bland mina nätmäklare som erbjuder elektronisk handel i asien bland annat.

Denna del av jämförelsen är inriktad på hur många aktier per marknad som i dagsläget går att handla hos respektive nätmäklare i en Kapitalförsäkring. Värt att nämna är att Avanza och Nordnet har egna försäkringsbolag där kapitalförsäkringarna huserar. Montrose och Savr har externa försäkringsgivare och det är Movestic i fallet Montrose och Futur i fallet Savr.

Jag har när det gäller Avanza, Nordnet och Savr utgått från uppgifter som finns på respektive app/webb och det kan sannolikt förekomma aktier som är listade men som i praktiken inte går att handla. I fallet Montrose har jag begärt uppgifterna direkt från bolaget då de ännu inte har motsvarande funktionalitet som de andra. Värt att nämna är att de uppger en ambition om att erbjuda ca 15 000 aktier så småningom och saknar man ett bolag så går det som regel att lägga till det på begäran redan nu.

Hur ser det då ut?

Elektronisk handel

Högupplöst bild hittar du här

Alla erbjuder tusentals bolag att investera i men Savr har klart flest bolag totalt sett och på de flesta utav de jämförda marknaderna. Oklart om alla 19375 går att handla i praktiken men de är i alla fall listade och sökbara på deras plattform. En kollega som gillar "exotiska" småbolag namedroppade några obskyra case som är noterade i London och dessa fanns till hans stora förvåning.

När och hur återbetalas då källskatten?

Nästa egenskap jag har kikat på är återbetalning av källskatt, dvs hur stor del av utdelningar får du i praktiken på respektive marknad. En brasklapp (*) är att jag kikat på normalfall, det kan finnas undantag på respektive marknad beroende på bolagets legala struktur bland annat. Exempelvis Ferrari som är ett italienskt bolag men med säte i Nederländerna tycks inte följa varken Italiens eller Nederländernas regelverk utan det kan bli olika utfall beroende på var aktierna är utgivna som jag förstår det.

Men som regel får du behålla minst 85% av utdelningarna och i många fall 100%. En andra brasklapp (**) är Savr som uppger att kommer att betala tillbaka 100% av den källskatt som de får tillbaka. Vad det innebär i praktiken återstår att se men jag har utgått att de klarar 100% på de marknader där de andra gör det. Sannolikt lär de klara övriga marknader likt de andra men då de har haft Kapitalförsäkring så pass kort tid så finns det inget facit att utgå från än.

Hos Avanza så återbetalas den året efter nära första kvartalets slut.

Montrose återbetalar den direkt enligt i uppgift vilket är klart snabbast av alla.

Nordnet återbetalar inom 1-2 månader.

Slutligen Savr uppger att ambitionen är att återbetala i början av varje kvartal. Som jag tolkar det så kommer en utdelning i Q2 återbetalas i början av Q3.

Montrose förefaller vara snabbast helt klart, före Nordnet, Savr och Avanza. En uppenbar fördel med snabb återbetalning är att kunna återinvestera direkt och få längre "time in the market" för slanten.

Vad är din reflektion kring omnämnda nätmäklares utbud och hantering av källskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Avanza, z2036, Savr, Montrose

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Sparkalkylator Grand Deluxe version 25.0

Mina sparkalkylatorer är ett populärt inslag på bloggen sett till sidvisningar och sticker nog ut jämfört med liknande verktyg då jag tar hänsyn till många parametrar i beräkningarna.

Då det från och med 2025 finns skatterabatt för Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) så var det på sin plats att uppdatera beräkningarna utifrån detta,  z2036 presenterar stolt:

Sparkalkylator Grand Deluxe ver 25.0

Nytt för denna version är:

• Inbyggd skatterabatt med 150 000 för ISK och KF för 2025
• Inbyggd skatterabatt med 300 000 för ISK och KF från 2026 och tills vidare
• Uppdaterat gränssnitt (testat på Chrome desktopbrowser, dvs "funkar på min maskin")

Vill du räkna utan skatterabatt så lägg till url-parameter taxfree=0 enligt bild ovan.

Ny till verktyget?

Om du inte testat mina sparkalkylatorer förut eller i synnerhet Sparkalkylator Grand Deluxe så kommer här en genomgång av väsentliga features.

• Sparkapital [...] realvärde betyder att beloppet uttrycks i dagens penningvärde, dvs hänsyn är tagen till inflation (defaultvärde 2% men går att ändra). Du kan ändra till nominellt genom att klicka på texten och får då beloppet i faktiskt värde efter sparperiodens slut.
• Investeringssparkonto är default vald sparform och mina beräkningar tar då hänsyn till sparformens skatteregler och övriga relevanta egenskaper. Genom att klicka på texten går det att ändra till annan sparform. Följande features är värda att nämna för respektive sparform utöver gällande skatteregler:

• Investeringssparkonto
• Avkastningsskatt kvittas mot månadssparande. Exempelvis om du ska betala 1 000 i skatt för ett år och har ett månadssparande på 1 000 så blir det 11 000 i inbetalning det året. På så sätt blir skatteunderlaget lägre vilket ger lägre totalskatt.
• Kapitalförsäkring
• Avkastningsskatt dras automatiskt varje kvartal
• Aktie-/fondkonto ("vanlig depå" eller fondkonto)
• Schablonmetoden tillämpas vid slutberäkning av upplupen reavinst om det blir gynnsamt för spararen
• Pensionsförsäkring (tjänstepension, privat pensionsförsäkring eller IPS)
• Avkastningsskatt dras automatiskt varje år
• Depå är default vald förvaltningsform och styr om transaktionskostnader ska tillämpas. Genom att klicka på texten så du välja fond eller trad och rörlig avgift debiteras istället. Vid kombinationen aktie-/fondkonto och fond så debiteras årlig fondskatt.
• För utbetalning är 4%-regeln före skatt default och här beräknas 4% av slutvärdet fördelat per månad. Genom att klicka på texten så kan du välja 4% med skatt, utdelning före skatt eller utdelning efter skatt.
• Månadssparande är månatlig insättning för angiven spartid.
• Startkapital är redan sparat kapital på angiven sparform.
• Årlig avkastning är totalavkastning brutto, det vill säga före avgifter och skatt eller andra kostnader. Defaultvärde 6,5% är från Prognosstandardens antagande för 100% globala aktier.
• Spartid är i hur många år som du vill spara helt enkelt.

Om du klickar på de gröna plustecknen som finns till höger så öppnas ytterligare inställningar för ett antal parametrar.

Via plustecknet bredvid månadssparande så nås Årlig ökning. Här kan du ange hur mycket ditt månadssparande kommer att öka varje år under spartiden och default är normal spardisciplin som inte innebär någon extra uppräkning utöver vad du angett. Klickar du på texten så kan du välja bland mer eller mindre välkända sparprofiler i sociala medier enligt följande:

• Lilla ekonomen (0,5%-enhet extra ökande av månadssparande per år, exempelvis 2% årlig ökning ger totalt 7% ökning år 10 (2+ 0,5x10 procentenheter)
• Utdelningsseglaren (1%-enhet extra)
• Miljonär innan 30 (1,5%-enhet extra)

Spardisciplin är en lite nördig feature som kan användas om du tror att du kommer att öka ditt sparande extra över tid mer än vanlig löneökning eller inflation.

Klickar på på plustecknet bredvid startkapital så hittar du Redan inbetalt. Här kan du ange hur stor del av startkapitalet som består av inbetalningar. Om du har valt sparform aktie-/fondkonto så används värdet för reavinstskatteberäkning vid spartidens slut.

Via plustecknet bredvid årlig avkastning så får du tillgång till en stor mängd parametrar för den som vill finlira sin sparkalkyl.

• Utdelning anges i direktavkastning.
• Tillväxt är kurstillväxt eller motsvarande och om du angett > 0 för utdelning så räknas utdelningen upp årligen med angiven tillväxt.
• Återinvestera anges i hur stor andel procent av utdelningen som ska återinvesteras i sparandet.
• Årsvisa utdelningar anger frekvens på utdelning och du kan genom att klicka på texten även välja halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis.
• Källskatt anger hur stor andel skatt på utdelningar som ska dras. Har du halva utdelningsportföljen i USA (15% källskatt) och andra halvan i Sverige så blir det 7,5% i källskatt totalt sett.
• Kvitta källskatt mot taknivå tillämpas för Investeringssparkonto och begränsar återföring av källskatt till maximalt 500 kr. Beroende på sparform eller dina skatterättsliga förutsättningar så kan du genom att klicka på texten välja kvitta källskatt mot kapitalskatt, automatisk återföring eller ingen återföring.
• Inkomstskatt används för beräkning av skatt på utbetalning från sparformen pensionsförsäkring.
• Volatilitet är hur mycket värdet svänger varje år och är enbart till för att öka pedagogiken i värdegrafen längre ner i verktyget.
• Statslåneränta används för att beräkna avkastningsskatt och angivet värde gäller för hela sparperioden.
• Inflation används för att beräkna realvärde.
• Rörlig avgift är hur många procent av totalvärdet som ska belasta sparandet årligen. Debiteras månadsvis. Har du enbart fonder och ingen skalavgift så kan du ange ditt viktade snittvärde för fondernas årskostnad som rörlig avgift.
• Fast årsavgift är en fast årskostnad som debiteras månatligen med 1/12-del.
• Courtage debiteras för depå på alla insättningar, utdelningar och för omsättning.
• Omsättning anger hur stor del av ditt kapital som omsätts årligen. Om du valt aktie-/fondkonto så debiteras reavinstskatt vid omsättning.
• Växlingsavgift debiteras för depå på alla insättningar, utdelningar och för omsättning om du valt utländsk valuta > 0.
• Utländsk valuta anger hur stor del av dina innehav som har annan valuta än SEK.

Längst ner i verktyget så hittar du Rapportlänk. Denna är användbar om du ställt in sparkalkylatorn precis som du vill ha den och vill "spara" dina inställningar. Du kan spara ett bokmärke i webbläsaren efter du har klickat på länken så är alla dina parametrar förinställda om du sedan använder bokmärket. Alternativt kan du högerklicka på rapportlänk och kopiera länken till valfritt ställe.

Här är ett exempel på en global utdelningsportfölj i en kapitalförsäkring: sparkalyl

Sammanfattningsvis

Jag får önskemål om nya features då och då så jag har en liten lista att beta av så småningom. Jag skulle vilja komplettera sparkalylatorn med utbyggt stöd för utbetalningsfasen, exempelvis att kunna ange under hur lång tid du vill ha det utbetalt och beräkna månadsbelopp utifrån det och övriga antaganden. Det kräver en lite större insats så jag vågar inte lova någon tidpunkt i dagsläget.

Det som skiljer min sparkalkylator med andra publika är nog främst att jag räknar netto och realt, det vill säga vad blir sparandet efter avgifter, skatter, beteende och inflation. Jag kan tycka att det är snudd på vilseledande att räkna brutto utan att ta hänsyn till nämnda faktorer.

Hur den nya skatterabatten gynnar dig är enkelt att se via denna version av sparkalkylatorn och för en småsparare så blir det minst några 10 000-lappar mer i plånboken över tid.

Vad tycker du om denna version av Sparkalkylator Grand Deluxe och har du något önskemål om ny eller ändrad funktionalitet?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Skatteverket och undertecknad
Bildkällor: z2036

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Statslåneräntan sista november är nu fastställd till 1,96% och därmed går det att beräkna vilken beskattning som kommer att gälla för Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF kommande år.

ISK och Kapitalförsäkring 2025 - lönar det sig?

Upp till 150 000 kr i kapitalunderlag per person är skattefritt 2025, så enligt mig är ISK/KF givna sparformer i det sammanhanget.

Kapitalunderlag som överstiger 150 000 kommer att schablonbeskattas med 30% av 1,96% + 1%-enhet och grafen nedan visar den faktiska procentsatsen schablonskatt som gäller vid olika belopp. 

Jag har även inkluderat avkastningskrav breakeven, det vill säga vilken årlig avkastning som krävs för att det ska vara lönsamt med ISK/KF jämfört med vanlig kapitalvinstbeskattning. Som synes så är det ca 3% för större kapital och drygt 2% för ett kapitalunderlag på en halv miljon exempelvis.

Det blir nu en progressiv skatt vilket jag inte har något emot principiellt så länge den är vettigt utformad. Att gynna småsparare känns rimligt kan jag tycka och på marginalen blir det lite bättre även för de med större kapital. Ett återställande av den ursprungliga skatten lär inte överleva ett maktskifte så då kan man hoppas att den nya konstruktionen kan bli långsiktig oavsett sittande regering.

Historiskt sett är ändå årets schablonskatt klart över det historiska snittet på 0,537% men det är ändå bara i vissa hypotetiska "buy and hold"-scenarion över flera decennier som det inte lönar sig att välja ISK eller Kapitalförsäkring för sitt långsiktiga sparande avkastningsmässigt. Utöver det så erbjuder ISK och KF många andra fördelar som du kan läsa mer om i denna blogg :)

Jag landar i fortsatt fördel för ISK och KF i de flesta sammanhang och att spara upp till 150 000 kr i nämnda sparformer 2025 känns som en "no-brainer" oavsett riskpreferens. För nästföljande år 2026 flyttas skattefria gränsen upp till 300 000 kr vilket förstås inte gör det hela sämre.

Hur tänker du kring ISK och Kapitalförsäkring framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Riksgälden
Bildkällor: Excel

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Detta är ett inlägg av det mer beräkningsnördiga slaget men en fråga som i någon mening "stört min världsordning" i flera år. För den enskilde spararen är det sannolikt försumbart men systemmässigt kanske inte helt obetydligt.

Utdelningar - pengar i luften?

Det handlar om hur värdet på ett Investeringssparkonto (ISK) eller Kapitalförsäkring (KF) beräknas när en utdelning avskiljs för ett innehav.

Det teoretiska typfallet är att om en aktie som handlas till 100 delar ut 5 så kommer den att handlas till 95 vid x-dagen och y dagar senare så får du 5 insatt på din ISK-/KF-depå. Så långt inget konstigt i sig men hur förändras då depåvärdet?

Jo, x-dagen så värderas din aktie till 95 vilket inte är konstigt men utdelningen då? Utdelningen tycks "försvinna/hänga i luften" bokföringsmässigt fram tills dess att den gottskrivs/landar på depån y dagar senare. 

Vad är då problemet kan man fråga sig? Om utdelningen avskiljs strax för en skattemätpunkt så skulle det kunna bli lägre schablonskatt allt annat lika. För ISK så är det varje kvartalsskifte som är mätpunkt och för KF varje årsskifte.

Nu är det kanske inte så många aktier som har x-dagar precis innan mätpunkterna, vill dock minnas att Klövern preferensaktie hade sin kvartalsutdelning precis före varje kvartalsskifte så den var i någon mening optimalt utformad skattemässigt sett från sparareperspektivet.

Men ändå en tänkbar lucka kan jag tycka och en aktie som avskiljer en större utdelning strax före ett årsskifte skulle på så sätt kunna "spara/undanhålla" en del skatt.

Jämför man med fonder så tycks dessa beräkna värde mer korrekt då upplupna utdelningar ska ingå i NAV-kursen enligt den information jag har fått från en fondförvaltare. Således schablonbeskattas fondinnehav kanske mer korrekt jämfört med utdelande aktier enligt ovan. Däremot utdelande fonder/ETF:er har nog samma "problem" skulle jag tro.

Detta må vara en petitess men iaf möjligen en "bug/feature" hos de flesta nätmäklare vad jag känner till. Den enda nätmäklare jag har haft som hanterat detta var Degiro vill jag minnas, där upplupna utdelningar var synliga på depån och ingick i totalvärdet.

Med förbehåll att jag är ute och cyklar i denna fråga och att värdet per mätpunkt kanske ändå beräknas korrekt i det dolda hos nätmäklarna. Det är inte helt enkelt att härleda värdet vid årsskiftet för mina kapitalförsäkringar då vilken valutakurs som används spelar stor roll och på så sätt svårt att veta om allt är korrekt beräknat. 

Till Nordnet och Avanzas försvar så har de sen ett tag tillbaka gränssnitt för att se kommande utdelningar men jag kan ändå tycka att man i alla fall borde kunna se sina upplupna utdelningar i sitt totalvärde, exempelvis i transaktionslistan och/eller som ett låst saldo.

Har du någon utdelningsaktie som delar ut strax innan en mätpunkt för schablonskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Dal-E

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Remissreflektioner: En årslön på ̶b̶a̶n̶k̶e̶n̶ ISK/KF?

Regeringen slog till med en remiss igår om sänkt skatt på Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF. Jag ska analysera förslaget mer på djupet så småningom men några korta reflektioner är på plats redan nu.

I korthet innebär förslaget att per fysisk person så kommer det att bli en skattereduktion med upp till 300 000 kr för personens sammanlagda kapitalunderlag från dennes ISK-konton och/eller Kapitalförsäkringar. Detta motsvarar en minskad skatt på 3 258 kr per 2023 års statslåneränta. Sannolikt blir den lägre för året som skattereduktionen ska börja gälla, dvs från 2025.

Progressiv beskattning

Förslaget innebär att schablonbeskattningen blir progressiv för ISK och KF som synes ovan. Detta tycker jag är rimligt i sammanhanget då småsparare gynnas samt att det även blir på marginalen lite bättre för de som har större kapital jämfört med dagens beskattning.

Kvittning av underskott av kapital för KF

För att skattereduktionen ska kunna omfatta KF så kommer varje försäkrings kapitalunderlag att rapporteras till Skatteverket. Detta möjliggör att KF kommer att få "kvittas" mot underskott av kapital (typiskt sett ränteutgifter). Som jag tolkar det så kommer den maximala skattereduktionen för schablonskatten begränsa hur stor skatteavdraget/kvittningen för räntekostnader blir. I praktiken 3 258 kr maximalt givet en statslåneränta på 2,62%

Högre möjlig ränta på ISK - buffert deluxe?

Tidigare har räntan på ISK fått vara maximalt motsvarande statslåneräntan, dvs 2,62% för 2023 (beskattningsår 2024). I och med det nya förslaget så kan taket utökas en procentenhet vilket skulle blir 3,62% i maximalt tillåten ränta. Givet att man håller sig under taket på 300 000 kr skattefrihet så blir räntan helt skattefri. Det motsvarar en vanligt sparränta brutto på hela 5,17%!

Detta skulle kunna innebära att ISK blir given som buffertsparande då skattefriheten möjliggör lågrisksparande och om en aktör skulle erbjuda maximalt tillåten ränta så behöver man inte ens befatta sig med korträntefonder.

Spara i barnens namn? 

"Whose motorcycle is this? It's a chopper, baby." - Pulp Fiction

Det finns en "legend" kring barnsparande där dottern på 18-årsdagen tog ut allt sparkapital och köpte en motorcykel åt sin pojkvän...

Då skattereduktionen gäller per fysisk person så kan det vara en god idé att barnsparande sker i barnets namn i ISK eller KF. Att låta barnen få disponera sitt sparande från 18 års ålder har förstås sina risker men med lite god ekonomisk uppfostran så kan dessa minskas samt bättre förbereda barnet för vuxenlivet.

Sammanfattningsvis

Förslaget innebär att balansen mellan ISK och KF är kvar och dess för- och nackdelar kvarstår. Möjligen ökar fördelarna för ISK något mer då skattereduktionen för KF hanteras långt efter det att skatten dragits samt återinvestering av skattereduktionen ökar kapitalunderlaget paradoxalt nog. Ingen stor skatteeffekt men på lång sikt så räknas alla punkter.

En borglig finansminister tyckte på 90-talet att "alla borde ha en årslön på banken". Detta förslag underlättar resan dit och frasen kanske bör ändras till "alla borde ha en årslön på ISK".

Vad tycker du om remissförslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skattegynnat ISK? En gamechanger!

Tidöavtalet inklusive finansministern antyder att Investeringssparkonto ISK kan bli skattefritt upp till 300 000 från 2025. Så en sparnörd som undertecknad kan förstås inte låta bli att beräkna och analysera redan nu vilka möjliga utfall det skulle kunna ge.

Hur kommer det att implementeras?

Den mest sannolika implementation av skatterabatten ovan blir nog att summan av schablonintäkterna från en persons alla ISK-konton får ett avdrag på 300 000 kr i deklarationen. Om schablonintäkten blir negativ efter avdrag så sätts den till 0 och ingen beskattning sker, schablonintäkter överstigande 300 000 lär beskattas som idag tror jag. Denna lösning är inte så komplicerad då banker/fondbolag fortsätter att rapportera som idag och skatteverket får mecka förhållandevis lite på sin sida.

Vad händer då med Kapitalförsäkring?

En stor fråga är om Kapitalförsäkring KF kommer att omfattas av skatterabatten? Om inte så kommer ISK bli kraftigt gynnad som sparform sett till beskattning upp till 300 000 kr. Det skulle kunna innebära flöden till banker/fondbolag från försäkringsbolag vilket berörd bransch sannolikt har synpunkter kring.

Att införa en motsvarande rabatt på KF är inte lika enkelt då det är försäkringsbolaget som drar avkastningsskatten direkt från respektive försäkring. Rimligen kan varje försäkringsbolag inte på ett enkelt sätt samordna med andra bolag huruvida skatterabatten är uppnådd för en enskild försäkringstagare vid varje skattedebiteringstillfälle. En lösning skulle då kunna vara att varje försäkringsbolag skickar kontrolluppgift till Skatteverket och att sedan rabatten dras via deklarationen på något sätt. Detta blir en hel del jobb för försäkringsbolagen såväl som för skatteverket så jag håller det för mindre sannolikt att en sådan lösning är på plats till 2025.

En alternativ lösning vore att sänka avkastningsskatten bara för KF och på så sätt jämna ut skillnaderna lite. Detta kräver bara lite uppdatering av berörda lagar och är enkelt att implementera för berörda aktörer.

Då skatterabatter "kostar" i form av uteblivna skatteintäkter så håller jag det för troligt att bara ISK omfattas alternativt att 300 000 delas eller samordnas mellan ISK och KF på något sätt. 

Hur mycket bättre kommer det att bli?

Nu börjar det bli intressant och självklart har jag redan implementerat stöd för skatterabatten i min Sparkalkylator Grand Deluxe som går att slå på om/när förslaget realiseras.

Som synes så blir det en klar fördel ISK och en no-brainer att placera 300 000 i ISK innan man styr över sparande till KF.

Hur kommer det att förändra sparmarknaden? 

Skatterabatten kommer att möjliggöra sparande till lägre risk i ISK vilket kan vända upp och ner på denna nisch. Att kunna räntespara skattefritt kommer att konkurrera med sparkonto där ränta beskattas med 30%. Nu finns det begränsningar om hur hög räntan får vara på ISK men oavsett så lär korträntefonder få ett uppsving i sammanhanget.

Ett syfte med skatterabatten är nog att få fler personer att börja spara och om bankerna/fondbolagen sköter sina kort väl så går det sannolikt att nå nya målgrupper med hjälp av lite riktad marknadsföring. "Öppna ditt Investeringssparkonto hos oss redan idag - skattefritt sparande upp till 300 000!"

Som sagt så tror jag att kapitalförsäkringar kommer att bli mindre populära om de inte omfattas av liknande rabatt som ISK men de kommer ändå vara ett alternativ för de som lyckas spara mer än 300 000.

Sammanfattning

Jag välkomnar skatterabatten och skulle bara ISK omfattas så blir det i alla fall inte sämre villkor för KF i absoluta mått jämfört med idag. Relativt sett blir det stora skillnader för småsparare och det kan jag köpa från konsumentperspektivet då syftet är gott. Skulle flera ha en buffert så skulle behovet av samhällets stöd minska allt annat lika. 

Beskattningen av ISK blir lätt progressiv om rabatten inför vilket jag tycker är rimligt i sammanhanget. Många brukar invända mot att redan skattade pengar beskattas igen men den principen har funnits sen länge i form av moms, fastighetsskatter etc. Beskattning handlar om incitament och fördelningspolitik bland annat och en viss beskattning på sparande är då på sin plats såväl som skatterabatt för småsparare.

Ett av mina favoritcitat från nyligen avlidne Charlie Munger är "show me the incentive and I will show you the outcome". Så detta kommer att hända om ISK blir skattefritt upp till 300 000:

• Inflöden till ISK
• Utflöden från KF, sparkonto och övrigt fritt sparande

Vad tror du kommer att hända om skatterabatten införs?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Statslåneräntan sista november är nu fastställd till 2,62% och därmed vet vi vilken beskattning som kommer att gälla för Investeringssparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF kommande år, nämligen rekordhöga 1,086%! 

Som synes så har skatten styrt norrut de senaste två åren och frågan som många ställer sig är:

ISK/KF 2024 - lönar det sig?

Som alltid beror det på men för den långsiktige "normale" spararen så är det korta svaret ja! 

Om du tror att du kan få en realiserad avkastning 2024 som överstiger 3,62% så trivs kapitalet bäst på ISK eller KF även fortsättningsvis. Om du räknar med lägre avkastning än så förefaller sparkonto vara en bra parkeringsplats givet dagens ränteläge.

Om nu räntan toppat för denna gång så skulle man kunna förvänta sig lägre skatt 2025 och kommande år. Om regeringen får "feeling" lagom till valet 2026 och skattebefriar 300 000 på ISK så är det förstås en "no-brainer" att ha ett sådant sparande där.

Om du som jag har höga räntekostnader så är det också trevligt att kunna kvitta schablonintäkt ISK mot räntekostnaden.

När lönar sig då vanlig depå?

För en riktigt långsiktig placering i en fond eller aktie (typ Berkshire) utan utdelningar så kan vanlig depå löna sig under följande förutsättningar:

• Schablonmetoden består tills slutet av sparperioden
• Du säljer merparten av innehavet i slutet av sparperioden
• Statslåneräntan håller sig på historiskt höga nivåer under hela sparperioden

Att hålla fonder långsiktigt kan bli problematiskt då fondbolag ibland har en tendens att lägga ner fonder efter en längre tid beroende på värdeutveckling. Några dåliga år på raken och stora utflöden kan leda till nedläggning och ett påtvingat fondbyte. 

Att hålla aktier över lång tid är också vara problematiskt (Kodak, Nokia m.fl.) men möjligen kan ett diversifierat investmentbolag med låg utdelning funka i en vanlig depå i ett "buy-n-hold"-scenario.

Givet en statslåneränta på 2,62% tills vidare så går break-even efter ca 40 år vid en sansad CAGR på 6,5%. Med tanke på hur långsiktig man uppenbarligen behöver vara för att vanlig depå ska löna sig så känns det tveksamt då skatteregler sällan är huggna i sten. En fördel med ISK/KF är att du enkelt och snabbt kan omallokera utan skatteeffekter till skillnad mot vanlig depå.

Om du är osäker på vad som blir bäst i din situation så kan du enkelt laborera i mina sparkalkylatorer.

Sammanfattningsvis

Trots relativt hög statslåneränta så är oddsen för att ISK eller KF ska vara mer lönsamt än vanlig depå relativt goda om du är långsiktig. Ett generellt förslag på uppdelning mellan de olika sparformerna skulle kunna vara följande:

• Sparkonto för ditt buffert-/ och målsparande
• Vanlig depå för dina investeringar som har binärt utfall, exempelvis förhoppningsbolag eller motsvarande risknivå. Går det åt pipan så får du i alla fall förlustavdrag som plåster på såren
• ISK för dina fonder och svenska aktier
• KF för dina utdelande utländska aktier, fonder eller ETF:er då många nätmäklare ordar att du får tillbaka källskatt automatiskt

Hur ser ditt sparande ut 2024 och framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, MarketScreener, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Seeking Alpha, Quartr/S&P Global
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Det våras för ISK?

Under "normala" omständigheter så är Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) relativt likvärdiga sett till skatteuttag och detta har jag skrivit om här. Men i rådande ränteklimat så inträder en klar fördel för ISK för den som har räntekostnader som överstiger 100 000 kr.

Upp till 100 000 kr i underskott av kapital så är skatteavdraget 30% och för den delen som överstiger 21%. Räntekostnader kvittas mot reavinster, ränte-,  och schablonintäkter så lyckas man med dessa komma under gränsen på 100 000 så blir det en fördel skattemässigt.

Säg att du har ett underskott på 110 000 kr. Du får då normalt sett skattereduktion på 32 100 kr (100 000 * 0,3 + 10 000 * 0,21). Om du då har en schablonintäkt från ISK på 10 000 så blir ditt underskott 100 000 och du får 30 000 i skattereduktion och du har indirekt betalat schablonskatten på 3 000 (10 000 * 0,3), så du får du en gynnsam skatteeffekt på 900 kr.

Det är kanske inga jättesummor det rör sig om för de flesta men ändå en fördel för ISK jämfört med KF och för 900 får du 8 extra aktier i BioGaia exempelvis :)

En annan fördel för ISK är att skatten dras i efterhand via deklarationen vilket allt annat lika ger bättre ränta-på-ränta jämfört med en KF där skatten dras direkt från kapitalet kvartalsvis under beskattningsåret. Detta ger även möjlighet att "kvitta" nysparandet mot skatt vilket sänker skatten allt annat lika för en ISK jämfört med en KF. 

Säg att du har en skatt på ditt ISK på 3 000 kr och du vanligtvis månadssparar 5 000. Om du då tar och betalar skatten och istället sätter in 2 000 kr så blir schablonskatten för insättningen lägre förstås.

Motsvarande i KF hade varit att 3 000 har dragits i skatt föregående år och du får betala schablonskatt på ditt månadssparande på 5 000 kr.

Denna "feature" har jag sen några år tillbaka i mina Sparkalkylatorer där du kan testa skillnaden.

Skillnaden är inte jättestor relativt sett men ändå ett antal tusenlappar över tid till fördel för ISK (vänster i bilden ovan).

Sen bör det nämnas att KF har andra fördelar som exempelvis smidig återföring av utländsk källskatt samt att du enkelt kan välja valfri förmånstagare.

Vidare så kan vanlig depå vara ett alternativ till ISK nu när statslåneräntan är hög och eventuella reavinster kan också användas för att kvitta mot räntekostnader enligt ovan.

Vad väljer du för ditt nysparande? ISK, KF eller vanlig depå?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer