Sparkalkylator - Deluxe Sparkalkylator - Basic Sparkalkylator - Advanced MyDividends Min utdelningskalender Transaktionskalkylator CAGR Calculator

2016-10-05

Hävstång - Get the balance right!

*Brasklapp******************
*                          *
* Belåning av värdepapper  *
är förknippat med risk   *
* läs på ordentligt INNAN  *
* och satsa inte mer än du *
* har råd att förlora      *
*                          *
****************************

Om man ska använda belåning i en portfölj så bör man ha en plan så att man på förhand vet hur man ska agera vid förändrade förutsättningar.

Min belåningsstrategi för portföljen Global Dividend är att uppnå en hävstång på 1.2xL vars nivå jag finner "lagom" i förhållande till risken.

Jag är inte riktigt framme ännu (1.17xL i skrivande stund) men väl där vad händer då?

Då mina nätmäklare inte har något bra stöd för beräkning av hävstång och total belåningsgrad så har jag förstås byggt stöd för detta i mitt verktyg MyDividends.

bildkälla: z2036

En mätare för själva hävstången är förstås den första man styr utifrån.

bildkälla: z2036

Man skulle även kunna styra mot total belåningsgrad då jag i mitt föregående inlägg i ämnet påvisade det matematiska sambandet mellan hävstång och belåningsgrad. Jag tycker ändå att det är värt att ha med denna mätare så man får en uppfattning om belåningsgraden med hjälp av en snabb avläsning.

Vidare har jag hittat på en mätare för utdelning (år) / skuld (netto). Denna kan man använda för att beräkna hur lång tid det skulle ta att bli skuldfri givet att man behåller utdelningarna på portföljens kassa. I (mitt) exempel ovan så skulle det ta knappt 3 år att bli skuldfri om man behåller utdelningarna istället för återinvestering.

Hur balanserar man då hävstången?

Uppåtgående trend -> öka belåningen
bildkälla: z2036 / Nordnet

Vid en uppåtgående trend så kommer belåningsgraden att minskas i takt med att eget kapital (portföljvärde - skuld) ökar. Vidare minskar hävstången i samma takt och för att behålla nivån köper man fler aktier och ökar belåningen tills dess att önskad hävstång uppnås igen.

Detta beteende kommer att vara utmanande då man köper när det är "dyrare" vilket känns sådär om man är lagd åt värdeinvesteringshållet. O andra sidan så utnyttjar man momentum i marknaden och får lite extra skjuts uppåt än annars.

Sidledes marknad -> balansera belåningen vid reinvestering/insättning
bildkälla: z2036 / Nordnet

För en sidledes marknad så siktar man även här på att bibehålla belåningsgraden vilket innebär att man ökar belåningen proportionellt mot insättningar och utdelningar som återinvesteras.

Nedåtgående trend -> minska belåningen genom att fylla på kassa
bildkälla: z2036 / Nordnet

Vid en nedåtgående marknad så låter man utdelningar och insättningar ligga kvar på kassan vilket innebär att nettoskulden minskar och belåningsgraden hålls intakt. Vid detta scenario så är det faktiskt en fördel om man får frekventa utdelningar (!) från portföljen då kassan fylls på regelbundet (i mitt fall veckovis). Vid brantare nedgång så kan extra insättningar bli nödvändiga från en buffert eller motsvarande.

Att balansera belåningen enligt ovan underlättas om portföljens volatilitet är låg då man inte behöver justera så ofta samt om man även har lite tolerans i belåningsgraden/hävstången. Exakt vad toleransen ska ligga på är svårt att säga innan man provat detta i praktiken tror jag men +/- 0.02 i hävstång kanske kan vara en utgångspunkt.

En reflektion är att man kommer att köpa i uppåtgående trend, något mindre i sidledes samt inget alls i nedåtgående innan det vänder upp igen. Med en hävstång på 1.2xL så har man 120% exponering mot marknaden över tiden vilket borde vara rationellt om man tror på aktier i det långa loppet och att de uppåtgående trenderna kommer att vara längre än de nedåtgående.

Desto större portfölj man har i pengar mätt ju svårare blir det att balansera nedgångar om man inte samtidigt ökar månadssparande eller har en rejäl kontantbuffert i reserv. Ett sätt att hantera en större portfölj är nog att dra ner på hävstången till 1.1xL eller kanske helt avstå från belåning.

Att ha en någorlunda fast hävstång kräver som ni kanske inser lite mer tillsyn över portföljen än annars vilket jag inte har något emot då jag ändå är inne dagligen och kollar till den.

Det blir som sagt lite balanserande med kassa och nettokredit och det gäller att balansera rätt!



Vad tror ni om strategin?

18 kommentarer:

  1. Skulle vara intressant att se ett exempel på effekten 10 år bakåt i tiden med en global indexfond med denna belåning och strategi. Jämfört med obelånad och regelbundet månadssparande. Troligtvis är det inte så illa som det låter att köpa i uppgång och sälja i nedgång. Eftersom man ju börjar köpa "billigt" nära botten just efter att det vänt upp. Och låter bli att köpa "dyrt" redan kort efter toppen när nedgången just börjat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Onekligen! Tanken är att man undviker att sälja i nedgång då förhoppningsvis frekventa utdelningar och nyinsättningar balanserar belåningen. På så sätt borde förvaltningskostnader förbli låga också.

      Radera
  2. Intressant inlägg! Det gäller verkligen att vara super disciplinerad för att klara av detta. Att verkligen sälja av för att hålla hävstången i inledningen till en större nedgång för att inte tro att det "vänder nog". Har ju visat vår balansräkning idag på bloggen och vi kan ju också sägas ha viss hävstång men det är lån på bostaden som vi väljer att behålla samt små studielån...jag känner mig tryggare med det än med att låna med portföljen som säkerhet...men det är bara jag...kanske på grund av att jag förlorade pengar på tvångsförsäljningar på stenåldern (läs år 2000-2001:-).

    http://www.tradevenue.se/fantastiskafarbrorfri/vår-balansräkning-styrkor-och-svagheter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det gäller att ha goda marginaler i samband med belåning av värdepapper vilket jag har skrivit om i mina tidigare inlägg kring belåning.

      Tanken är att inte sälja annat än i nödfall. Förhoppningsvis kan de frekventa utdelningarna och månadssparande justera belåningsgraden till önskad nivå i första hand.

      Radera
    2. @Farbrorfri

      Mången man, bland annat författare till Lögn, förbannad lögn och prognoser, Alf Riple beskrier värdeinvestering som en vinnande strategi framför andra. Det med fotnoten om att man måste vara konsekvent. Jag ser exempel på icke konsekventa investerade, jag är själv en av dem. Att belåning skulle vara ett undantag från den observationen har jag svårt att se. För bara dryga året sedan var ju väldigt många 20-30% likvida av en eller annan anledning. Idag ska man ha en belånad portfölj!

      Med vänlig hälsning

      J

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
  3. På Avanza kan man nu köpa BTA i Collector för 55 kr styck. Dessa omvandlas sedan till en vanlig aktie värd 177 kr. Är inte detta arbitrage?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du verkligen köpa BTA? Tror också att du menar 117 och inte 177...

      Radera
    2. Är inte insatt i caset och vågar inte uttala mig i frågan.

      Radera
  4. Svar
    1. Depeche Mode anno 1983! De har varit mina husgudar sen 1986 och jag har lagt en ansenlig summa på skivor o konserter sen dess...

      Radera
  5. Hur funkar det rent praktiskt med att öka och minska belåningen? Kan man göra det on-the-fly? Är det inte fasta avbetalningsperioder?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räntan beräknas en gång per dag (sannolikt vid midnatt) och på bruttokredit - kassa. Sedan betalas räntan vid varje månadsskifte och det finns ingen specifik avbetalningsperiod annat än att man inte får vara överbelånad.

      Man ökar belåningen helt enkelt genom att köpa för större belopp än vad som finns på kassan och man kan välja att betala tillbaka i princip godtyckligt men hanteringen kan variera beroende på vilken sparform du använder. För vidare info kring belåning så får jag nog hänvisa till din depåleverantör.

      Radera
  6. Bra inlägg. Själv vägrar jag dock köpa för lånade pengar. Och låten är riktigt bra! #depechemode

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Belåning passar inte alla så det är nog klokt att avstå generellt.

      Radera
  7. Du har inte funderat på att belåna för en viss summa pengar istället, dvs ett fast belopp? Istället för att relatera till det aktuella marknadsvärdet av portföljen. Du riskerar ju ha mest lån på toppen av en börscykel och minst vid botten nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så skulle man kunna göra och om portföljvärdet blir stort i absoluta tal så blir det än svårare mentalt att låna på "toppen".

      Men jag tycker nog givet att man håller belåningskostnaden mindre än de extra utdelningarna och undviker överbelåning att det finns incitament för en viss konstant hävstång. Jag har som sagt lagt mig på 1.2xL vilket innebär 16,67% belåningsgrad som känns rimlig att balansera med hänsyn tagen till portföjstorleken.

      Att förutse "toppen" och veta när det blir en "botten" är svårt tycker jag. Att mekaniskt ha regler för belåningen enligt ovan tror jag underlättar och på sikt borde det ge extra avkastning är min tanke.

      Tack för kommentar!

      Radera
  8. Återkommer till det här inlägget nu några månader efter att jag läst det.

    Jag har själv belånat mina huvudportföljer till ungefär 1,2 dels just för att det känns som lagom risk, dels för att det blir där jag landar om jag belånar portföljen hos Nordnet med högsta möjliga belåningsgrad som ger mig den lägsta räntan (cirka 1% i skrivande stund). Högre belåning än så, och räntan drar upp på 2,5%, på HELA det lånade beloppet (och marginalräntan blir alltså riktigt hög).

    Nåväl, idag läste jag lite kring "Kelly bets", vilket handlar om statistiska metoder för att minska risken att förlora alla pengar, och istället maximera vinsten i en följd av bets (vadslagningar), när man har oddsen med sig. Intressant nog skrevs det år 1992 en liten essä där Kelly bets applicerades på amerikanska aktiemarknaden (S&P 500). Man betraktade chans / risk ur ett historiskt perspektiv, applicerade de statistiska metoderna och kom fram till att det optimala för en investerare är att alltid vara fullinvesterad med 17% belåning. Vilket ju är verkar vara exakt vad du landar på med 1.2L. Snyggt!

    http://www.edwardothorp.com/wp-content/uploads/2016/11/TheKellyCriterionAndTheStockMarket.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj! Mer tur än skicklighet från min sida i så fall men kul att någon annan landar på samma siffra. Om portföljen är av modell större så blir det svårare att balansera enligt ovan vilket skulle kunna motivera en lägre hävstång men o andra sidan så kanske man tål större svängningar då man har större marginaler i absoluta tal sannolikt.

      Tack för kommentar och att du grävde fram detta samt lycka till med investeringarna!

      Radera