2015-05-29

Buffer overflow...

...är ett tillstånd som om det inträffar i mjukvara kan innebära säkerhetsrisker.

För svenska hushåll verkar dock andelen som saknar buffer(t) vara fortsatt hög tyvärr (en femtedel) och innan man ens börjar fundera på pensions- eller annat långsiktigt sparande så rekommenderar jag starkt att man bygger upp ett buffertsparande.


----------------

Nyligen hemkommen från en tre-dagars konferens om mjukvarutestning där jag var en av talarna. Konferensen har gett mig ny energi i min yrkesroll som testare. För de som är intresserade av detta så kan man läsa en sammanfattning på min blogg om mjukvarutestning.

Detta är i alla fall orsaken till att antalet inlägg har minskat på sistone och jag gissar att det blir något färre framgent då jag kommer att försöka återuppta min andra blogg.

Ska inte älta mera kring detta men som individ kan man utvecklas en del om man utmanar sin komfortzon då och då vilket i mitt fall handlade om att prata inför större folksamlingar.







------------------

Jag har skrivit lite inlägg förut om buffertsparande men här kommer mina personliga aktuella åsikter:

  • Hur stor ska bufferten vara?
    • Jag tycker 3 månaders utgifter är en bra tumregel. Om din anställning börjar kännas otrygg eller hälsan sviktar så öka gärna beloppet.
  • Hur ska bufferten placeras?
    • En del på räntekonto med fria uttag, helst i din huvudbank
    • En del på räntekonto med fria uttag hos den aktör som ger bäst ränta
    • En del på vanlig aktie/fonddepå med företagsobligationer, preferensaktier eller motsvarande alternativ hos en nätmäklare
    • En del på investeringssparkonto med liknande placerings som ovan och kanske utökat med stabila aktier hos en nätmäklare
Ovan ska ses som generella tips, exempelvis kan det vara rationellt att samla sparandet om det ger andra rabatter eller administrativa fördelar.

Kanske en överflödig fråga att ställa till läsare av denna blogg men hur stor buffert har ni?


16 kommentarer:

  1. Nä, men vaddå buffert. Trist med buffert, har inget behov alls. Bor i hyreslägenhet, inkomstförsäkring från Unionen som mer än väl täcker mina utgifter. Enda anledningen att lägga pengarna på 0%ränte-högen är i förväntan om bättre köplägen på börsen. Men jag har såpass bra cashflow att det borde lösa sig ändå. Ok, det här låter väldigt drygt, men det skall alltid stoppas i samma mall allting. Alla behöver faktiskt inte buffert.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för en uppfriskande kommentar!

      Att du har inkomstförsäkring är ett plus men tyvärr så är det karens på både a-kassa och inkomstförsäkring vilket kan motverkas av en buffert.

      Om det är så att du har bra kassaflöde så kan du sannolikt minska bufferten till 2 månaders utgifter vilket skulle kunna motverka karensen.

      Alla behöver buffert (dvs kapital man kan få loss vid kort varsel) punkt

      Radera
  2. Jag skulle vilja påstå att det är mer beroende på dom specifika omständigheterna för familjen/personerna. Antingen om man har högt kassaflöde eller låga omkostnader så anser jag att man inte behöver buffert. Har man villa, volvo, vovve och barn ska man givetvis ha buffert men om man är singel/sambo och har ordnad ekonomi ser jag inte varför det skulle vara ett krav. Det fins en risk att man behöver sälja aktier när det är suboptimalt läge på börsen om det skulle sammanfalla med behov av cash. Jag har varit fullt investerad eller har på avanza räntekonto i väntan på köpläge och har hittills inte haft något behov av cash utöver när man ska köra swish till någon polare. Jag har till och med skaffat ett OKQ8 kreditkort för att slippa ha cash och få bonus. Jag håller med om att det är bra för dom flesta att ha buffert men jag kan inte se att det är nödvändigt för *alla* beroende på individuella förutsättningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din feedback, mycket bra kommentar

      Låt oss testa påståendet *alla*

      Vi börjar med att definiera buffert som en viss mängd pengar som man kan nyttja med kort varsel för att täcka en oplanerad utgift/händelse.

      Sen definierar vi *alla* som självständiga hushåll där det finns utgifter (ok, borde utryckt mig mer precist).

      Vad påverkar?

      Kassaflöde
      Utgifter
      Anställningsförhållande
      Hälsa
      Behov av frihet
      Flexibilitet
      Kreditutrymme
      Försäkringar
      Omställningsförmåga
      Boendeform

      Är alla aspekter ovan optimala för ett hushåll så kan man fråga sig om man behöver buffert?

      Strypt kassaflöde?
      Din arbetsgivare kan gå i konkurs eller börja slira med löneutbetalningarna.
      Du blir uppsagd av godtyckligt skäl och din uppsägningstid är 1 månad

      Hälsa
      Du råkar ut för olycka eller får en plötslig sjukdom

      Behöver *alla* en buffert?

      Inträffar olika scenarios enligt ovan så vill jag nog påstå att man måste ha åtminstone ett konto med positivt saldo för att kunna hantera situationen.

      För en del hushåll som har optimala förutsättningar kanske det räcker med någon veckas utgifter som lägst men har svårt att se ett sådant framför mig. Kanske om man har en stor mängd aktieutdelningar som kommer regelbundet (veckovis)?

      Du har helt rätt i det beror på omständigheter och sammanhang samt att jag borde definierat *alla* bättre.

      Min poäng är att även ett hushåll med optimala förutsättningar behöver någon form av kassareserv om än liten.

      Radera
    2. Tack för svaret :-)

      Jag håller med dig i sak att buffert är bra men jag lever dock inte själv efter det. Det mesta akuta går att betala med kreditkort. Räkningar har man oftast 30 dagar på sig att betala så man får lön mellan. Sjukdom och om jobbet får problem att betala lön så måste det kombineras med ett börsras för att det ska bli ett problem annars går det att sälja av lite aktier. Ras på marknaden kan definitivt kan hända men jag bedömer den risken att det sammanfaller med sjukdom eller problem på jobbet som tillräckligt liten i mitt fall för att jag ska våga ignorera den.

      Jag glömde förresten att tacka för dina intressanta inlägg! Fortsätt skriva! :-)

      Radera
    3. Har du aktier att sälja av om det kniper så är det någon sorts buffert i alla fall.

      Jag uppskattar ifrågasättande av det jag skriver, det får en att tänka till en extra gång, fortsätt så.

      Kul att du tycker det finns läsvärda inlägg, det inspirerar.

      :-)

      Radera
  3. Tolkar jag rätt att du ändrade minst två månaders buffert till en vecka? ...för vissa? :-) usch, nu är jag dryg igen. Det ironiska är att jag spenderat de senaste månaderna med att aggressivt bygga buffert, från att ha slängt in vartenda krona på aktiemarknaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ångrar du dig? :-)

      En buffert kan ju användas vid oväntade möjligheter dessutom, tänk fyndtillfälle.

      Radera
    2. Roligt att du necromancade det här blogginlägget på twitter. Aah, maj 2015, naiviteten, övermodet :-) Skämt åsido, det var nog bra att man inte slängde in vartenda krona på brashögen (börsen). Men jag hävdar fortfarande att buffert är överreklamerat ;-)

      Radera
    3. Denna fråga känns tidlös så jag tänker återvinning här :-)

      Jag hävdar nog fortfarande att buffert är det viktigaste sparande för de flesta...

      Kul att du tittade förbi igen och tack för kommentar!

      Radera
  4. Jag har förhållandevis hög buffert, drygt 10 månadskostnader. Däremot har jag ganska små marginaler, iom att jag är student och ej tar csn-lån. så händer det nått som gger oväntad utgift, kommer det minska bufferten, och bufferten kommer växa beroende på hur mycket extrajobb jag får. Ibland inget eller mindre än 1000 kr.

    Tänk att vissa har 0.00 kr i buffert...

    Hade fint
    -S

    SvaraRadera
  5. Jag själv tycker att jag och tjejen har för mycket i buffert. Vi har en buffert om 100 k var på våra konton. Allt över det går till aktier och resor i princip. Hade jag fått bestämma hade det räckt att en av oss haft 100 k på kontot och resten i aktier men tyvärr bestämmer inte jag i hushållet :P haha

    SvaraRadera
    Svar
    1. 200k kanske är i överkant för DINK men du kanske kan "smygbelåna" lite? :-)

      Tack för kommentar!

      Radera
  6. Sitter med lite mer än fyra månadskostnader buffert i skrivande stund men då har jag väldigt få utgifter och är vad vanor gäller väldigt sparsam och kostnadsmedveten. Ska utöka denna både i antal månadskostnader samt med ökade utgifter i åtanke.

    Jag är intresserad av att placera min buffert i ett räntekonto (av ren nytto/optimeringsprincip) även om det känns rätt onödigt eftersom ränteavkastningen vore obefintlig jämfört med vad jag får i utdelning. Fråga: Menar du i punktlistan ovan att man skall sprida sin buffert över diverse stabila sparformer? Om det är fallet, varför?

    Funderar själv på att dela upp med en månadskostnad sittandes på min bank (Handelsbanken) och resterande på högräntekonto med fria uttag.

    Tack för en trevlig och väldigt givande blogg i övrigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som ditt upplägg är bra i dessa lågräntetider.

      När jag skrev inlägget så var inte skattehöjningen på ISK/KF klar ännu samt korträntefonderna avkastade 2-3%. Nu så är sparkonto på 0,8-0,9% det bästa man kan hitta och förmodligen det smidigaste alternativet för en buffert.

      Tack för feedback och kommentar!

      Radera