2023-02-09

Kvitta ISK-skatt mot räntekostnader - fördel jämfört med Kapitalförsäkring?

Detta inlägg syftar till att jämföra ISK och Kapitalförsäkring (KF) avseende om du har räntekostnader att deklarera och om den ena sparformen är bättre än den andra i detta avseende.

Anledningen till inlägget är att jag då och då stöter på missuppfattningar i frågan och dessa är så pass återkommande att det är dags fastställa vad som gäller (enligt min uppfattning, är 99% säker på min sak men utmanas gärna i frågan).

ännu ett inlägg om skatt?

ISK beskattas via deklarationen och KF via avdrag från försäkringskapitalet. I praktiken är beskattningen väldigt lika även om det finns små skillnader men de är närmast försumbara. Lite förenklat så beskattas kapital och insättningar med en schablonränta som utgörs av 30 % av statslåneräntan sista november + 1%-enhet.

Exempel 1 - inga räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 som i sin tur beskattas med 30%, dvs 12 000.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras direkt i försäkringen och den dras som en engångstransaktion eller delas upp per kvartal beroende på försäkringsbolag.

Så här långt ingen skillnad i skattebelopp men en fördel med ISK är att skatten debiteras året efter jämfört med KF vilket gör att du får mer kapital att förränta allt annat lika.

Exempel 2 - räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%. Du har även ett bolån på 1 000 000 till en ränta på 4%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 men denna går att kvitta mot din ränteutgift på 40 000 (1 000 000 x 0,04) så netto blir det ingen skatt.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som debiteras som exempel 1 ovan. I deklarationen så har du ett underskott av kapital på 40 000 kr så allt annat lika får du tillbaka 12 000 kr i skatteåterbäring (40 000 x 0,3).

Slutsats

Jag kan utifrån mina exempel ovan inte se någon skatteskillnad netto mellan ISK och KF när det gäller kvittning. [Edit 2023-02-11: Om du har räntekostnader som överstiger 100 000 så är det en klar fördel att ha schablonintäkter från ISK att kvitta mot]. Däremot så har ISK lite fördelar i sammanhanget då du får lite mer kapital att förränta och om man vill återinvestera skatteåterbäringen i en KF så räknas insättningen in i kommande skatteunderlag. Vidare så kan du kvitta nysparandet i ISK mot skatten vilket ger ett mindre skatteunderlag allt annat lika.

Sen finns det en mängd andra egenskaper som skiljer de olika sparformerna men de har jag beskrivit i otaliga andra blogginlägg :)

Hur tänker du kring ISK jämfört med KF?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

37 kommentarer:

  1. Tillhör dem som inte håller med dig:

    Såhär skriver skatteverket:
    ” För en kapitalförsäkring är skatten en definitiv källskatt som beräknas separat utan koppling till andra inkomster och utgifter i inkomstslaget kapital. Den schablonmässiga avkastningen på en kapitalförsäkring kan därför INTE kvittas mot förluster och utgifter i kapital.
    Schablonintäkten på ett investeringssparkonto KAN kvittas mot förluster och utgifter i kapital.”.
    https://www.skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/svarpavanligafragor/investeringssparkonto/investeringssparkonto/vadarskillnadenmellandetvasparformernainvesteringssparkontoochkapitalforsakring.5.71004e4c133e23bf6db80001600.html?q=Kapitalförsäkring

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken del av inlägget håller du inte med om?

      Skatteverket har helt rätt avseende kvittning och mitt exempel 2 ovan visar på detta. Min poäng är att nettoeffekten i kronor av kvittningen är i princip likvärdig mellan sparformerna vilket också framgår av exempel 2.

      Många tycks tro att det är ISK-skatten som kvittas men det är schablonintäkten (före skatt) som kvittas mot underskott av kapital och överskott beskattas med 30% och underskott ger 30% skatteåterbäring.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Men SKV skriver ju uttryckligen i citatet jag klippt in att för ISK kan ränteutgifter kvittas mot schablonskatt medan man kan göra det för ISK…
      Glasklart.
      Med ”kvittas” blir innebörden att 100% av schablonskatt i ISK kvittas mot 100% ränteutgifter.
      I ditt exempel kvittas endast 30% i båda dina exempel.
      Och så blir det ju för KF men inte för ISK där HELA schablonskatten (100 %) KVITTAS mot ränteutgifterna.
      Och det är ju så SKV uttryckligen skriver mef i det tidigare inklippta citatet.

      Radera
    3. Jag citerar ditt citat: "Schablonintäkten på ett investeringssparkonto KAN kvittas mot förluster och utgifter i kapital"

      Schablonintäkt är inte samma som faktisk skatt. Schablonintäkt (kapitalunderlaget x statslåneräntan + 1%-enhet) deklareras som inkomst av kapital och inkomst av kapital beskattas med 30% alternativt så kan det kvittas mot förluster och underskott av kapital (typiskt sett räntekostnader). Denna uträkning har jag med i exempel 2.

      Dubbelkolla gärna din senaste deklaration om dina räntekostnader har kvittats mot ISK-skatten, om så är fallet så gör jag en större pudel än min pudel Freya :)

      Radera
    4. Jo, men man hör ofta att det är gratis att låna då man kan kvitta mot schablonintäkten, men i själva verket så är det "bara" en rabatt på 30% då du beskattas med 30% av Kaptalinkomster-Kapitalutgifter.

      Radera
    5. Precis, 100% avdrag för räntekostnad vore väl magstarkt :)

      Tack för kommentar!

      Radera
    6. Har nu kikat på deklarationsunderlagen från Avanza. Min tes står sig eftersom det inte ens finns några deklarationsunderlag för kapitalförsäkringar. Har så heller inte gjorts för tidigare år. Denna schablonintäkt är således (som jag tidigare citerade från SKV) ”definitiv”. Schablonintäkten förs då heller ej vidare till kapitalberäkningen i deklarationen där kapitalkostnader & kapitalintäkter (se här schablonintäkter) kan kvittas mot varandra. Schablonintäkter från ISK beräknas däremot & förs vidare till K-bilagan där de sedan kan kvittas mot kapital- & räntekostnader.
      Vad hette pudeln?

      Radera
    7. Har du kikat på deklarationen om din schablonskatt eller schablonintäkt kvittas? Nätmäklarna rapporterar schablonintäkt för ISK men har inga uppgifter om dina räntekostnader. KF deklareras inte (har inte påstått annat) och således kan inte kvittas mot räntekostnader, så långt är vi helt överens! Min poäng är att schablonintäkt ISK kan kvittas mot räntekostnader men i praktiken spelar det liten roll i valet mellan ISK eller KF mätt i kronor netto (se räkneexempel ovan). Dock så är det så att om du har räntekostnader som överstiger 100 000 så är det fördel med ISK då avdragsrätten blir sämre annars (har uppdaterat inlägget med detta).

      Min pudel heter Freya och jag är inte beredd att göra en pudel kring det faktum att ISK är likvärdigt med KF om man ser till skatteeffekter netto givet att räntekostnaderna uppgår till max 100 000 kr.

      Radera
    8. Önskar vi satt bredvid varandra med papper & penna istället för vi missar varandra lite nu…
      Det jag försöker säga är att all belåning/räntekostnader förs mot deklarationens K-bilaga under kapitalkostnader.
      På samma vi förs ISKs schablonintäkter till K-bilaga (kapitalintäkter).
      KFs schablonintäkt förs INTE till K-bilaga och blir därför heller inte föremål för kvittning mot ränte-/kapitalkostnader.

      Radera
    9. Jag sitter gärna ned med papper och penna närsom! Du har helt rätt i att KF inte finns på deklarationen och jag vågar påstå att jag inte sagt något annat i detta inlägg eller i några andra sammanhang.

      Min poäng med inlägget är att ISK eller KF inte spelar någon roll skattemässigt netto (givet att du inte har räntekostnader > 100k). Om du kan påvisa att mina räkneexempel är felaktiga på något sätt så är jag beredd att omvärdera mina påståenden. Du ska ha cred för din envishet oavsett :)

      Radera
    10. Tack, Stefan, angående envisheten ;-).
      Detta blir dock mitt absolut sista inlägg i frågan…
      Lovar.
      Om inte KF & dess schablonskatt inte lyfts i deklarationen kan ju heller inte den skatten kvittas bort mot andra kapital-/räntekostnader.

      Schablonskatten för ISK däremot förs ju till deklarationens K-bilaga & blir där sedan underlag för kvittning.

      Radera
    11. Bara kul med diskussion!

      Vi är som sagt helt eniga om att KF-skatt inte går att kvitta på något sätt och detta är inget jag har skrivit/påstått heller.

      Vidare så uppfattar jag att vi överens om att schablonintäkt ISK (ej att förväxla med skatt) kvittas mot räntekostnader.

      Min poäng med inlägget är denna kvittning inte gör någon skillnad i praktiken mätt i kronor upp till 100 000 kr i räntekostnader. I fallet KF så får du tillbaka 30% av räntekostnaden (upp till 100k) och i fallet ISK så får du tillbaka 30% av mellanskillnaden om räntekostnaden överstiger schablonintäkten, annars betalar du 30% skatt på den schablonintäkt som blir över efter kvittning.

      Nu när bolåneräntan ser ut att sticka iväg så kan det bli så att många slår i taket på 100 000, exempelvis om du och din partner har ett bolån på 5M till 4% ränta. I dessa fall blir det en fördel med ISK jmf KF då det finns schablonintäkt att kvitta mot då avdragsrätten begränsas till 21% > 100 000 kr.

      Sammanfattningsvis så har ISK och KF olika egenskaper och olika fördelar var för sig. I fallet skatt så är de likvärdiga i stort givet att du inte har räntekostnader > 100 000 kr som sagt. Personligen har jag både ISK och KF men om någon av nätmäklarna likt Pareto, inför valutakonto på ISK så skulle jag nog överväga att flytta en del från KF.

      Radera
  2. Det blir lite extremt, men det finns gränser för hur mycket underskott av kapital man kan kvitta och vad man kan kvitta det mot.

    För någon som inte betalar inkomstskatt finns inte det alternativet, och för de som har mer underskott än 100 000 (vi får väl se hur det blir med högre räntor framöver) blir kvittningen mindre än 30%.

    Men än så länge tror jag din beskrivning stämmer för 99% av de som funderar på valet mellan KF och ISK. Själv använder jag endast ISK men håller mig borta från länder med mer än 15% källskatt eftersom de gör livet komplicerat för oss svenska aktieägare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra poäng, det finns begränsningsregler som ger annat utfall men de tillhör undantagen som du säger.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Nu hängde jag inte med….
      Får man alltså inte kvitta ränteutgifter mot schablonintäkter om man saknar inkomst av tjänst?
      Förklara gärna uttömmande! Tack på förhand!

      Radera
    3. Kopplingen till inkomst av tjänst har jag dålig koll på tyvärr. Har för mig att du inte kan få avdrag för räntekostnader om du inte har tillräckligt med erlagd skatt på minst samma belopp. Dvs har du ingen inkomst och schablonintäkt som understiger räntekostnaden så tror jag att resterande ränteavdrag "brinner inne". Men är som sagt osäker på detta.

      Radera
  3. Så kör hårt med belåning framöver.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja räntekostnad för belåning ger även det rätt till ränteavdrag. Jag kan tycka att det är skillnad på olika krediter men det kanske blir för krångligt att separera dem.

      Tack för kommentar!

      Radera
  4. Det finns en ganska viktig skillnad mellan ISK och KF och det är att ISK skatten inte är en källskatt som dras från ditt ISK konto. Du kan inte själv se skatten på kontot....

    Det betyder att om man inte själv håller koll på ISK så blir skatten en överraskning när deklarationen dimper ner året efter.
    Med kraftigt höjd ISK skatt 2023 så kommer deklarationen för 2023, som skall lämnas in våren 2024, att bli en mycket tråkiga överraskning för många ISK innehavare. En liten varning...

    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra inspel, all upplupen skatt bör man hålla reda på och nätmäklarna skulle kunna bjussa på preliminär information vartefter skatteunderlaget räknas upp vilket sker varje kvartalsskifte för ISK.

      Personligen hade jag gärna betalat skatten på KF året efter beskattningsåret som för ISK :)

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Det vore faktiskt en allmänt bra funktion, att visa hur mycket schablonintäkt kontot haft och hur mycket skatt det skulle kunna motsvara. Bankerna borde ha den informationen i realtid.

      Själv räknar jag ut det för hand vid kvartalsskiftena och justerar örena när årsrapporterna kommer (jag vet sällan exakt vad värdena var på aktier när klockan slog midnatt) och det skulle vara mycket enklare om bankerna visade det direkt.

      Radera
    3. Ja rimligen borde bankerna kunna spara undan informationen löpande och redovisa den på lättillgängligt sätt, speciellt nu när ISK-skatten är rekordhög.

      För KF får man heads-up någon veckan innan dragning men även här skulle upplupen skatt kunna redovisas tycker jag.

      Radera
    4. På Swedbank visas detta på ISK

      Radera
  5. Själv kör jag 100% kapitalförsäkring av två unika skäl:
    1. För att behålla min kapitalinkomst anonym, dvs inget som syns i deklaration eller som blir offentlig uppgift.
    2. Just nu pluggar jag på universitet, då kör jag KF för att hålla nere mina kapitalinkomster dessa hade annars förhindrat mig från att få bidrag+lån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant input! Det krävs nog ett större kapital på ISK för att schablonintäkten ska påverka i sammanhanget tänker jag men vill man inte stå i ägarlistan så kan KF vara ett bra alternativ oavsett.

      Tack för kommentar!

      Radera
  6. Vid dödsfall erhåller en förmånstagare kapitalförsäkringen. Kapitalförsäkringen ingår ej i dödsboet. Skulder och tillgångar i dödsboet kvittas emot varandra och är nettot positivt tillfaller det arvingarna. Är det negativt tillfaller inget till arvingarna men man kan inte ärva skulder. Kapitalförsäkringen får de dock. Jag tror detta stämmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja kapitalförsäkring är smidigare på det sättet att man kan styra vem/vilka som får pengarna om man avlider i förtid. Detta kan man lösa även för ISK med ett testamente.

      Tack för inspel!

      Radera
    2. En person har en miljon i en ISK och två miljoner i skulder dör. Jag uppfattar att arvingen inte får något alls(ärver ingen skuld heller).

      Om denne istället hade valt att ha en miljon i en kapitalförsäkring och två miljoner i skulder så tillfaller en miljon till arvingen. Så har jag uppfattat skillnaden.

      Radera
    3. Jag är ingen expert på arvsfrågor/testamenten men det är möjligt att du har rätt.

      Radera
  7. Bra och tydligt inlägg. Ja har man inkomst av tjänst eller näringsverksamhet och betalar en skatt motsvarande minst 30 % av räntekostnaden/underskott i kapital spelar det ingen roll om man har ISK, KF eller ingetdera av det för att få skattereduktion på 30 % av räntekostnaden. Gäller så länge ränteutgifterna/underskott i kapital inte överstiger 100 000 kr. På underskott över 100 000 kr blir reduktionen 21 % istället för 30 %.

    SvaraRadera
  8. "Det betyder att du rent teoretiskt skulle kunna kvitta hela summan av dina ränteutgifter från ett bostadslån rakt av mot schablonintäkten."

    https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2018/11/28/skattetips-isk.html#:~:text=Har%20du%20sparandet%20p%C3%A5%20ett,%C3%A4r%20en%20sparform%20som%20schablonbeskattas.

    Det diffar väl mot upplägget på en KF?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår inte din frågeställning, skattedebiteringen diffar mellan ISK och KF som sagt men netto (i de flesta fall) så är skatteeffekten netto likartad

      Radera
  9. Som jag skriver så blir avkastningsskatten-ränteavdrag netto samma för ISK och KF så länge du inte går över gränsen 100 000 i räntekostnader (per person). En förutsättning är du har inkomstskatt som överstiger ränteavdraget men givet detta så blir det likvärdigt som sagt. Tack för kommentar!

    SvaraRadera
  10. Hej! Sköts detta automatiskt på deklarationen eller måste jag som deklarerar göra något/detta särskilda avdrag som du beskriver, se citat nedan:
    Exempel 2 - räntekostnader
    Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%. Du har även ett bolån på 1 000 000 till en ränta på 4%.

    Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 men denna går att kvitta mot din ränteutgift på 40 000 (1 000 000 x 0,04) så netto blir det ingen skatt.

    Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som debiteras som exempel 1 ovan. I deklarationen så har du ett underskott av kapital på 40 000 kr så allt annat lika får du tillbaka 12 000 kr i skatteåterbäring (40 000 x 0,3).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta sköts automatiskt via deklarationen - tack för kommentar!

      Radera