2017-07-21

Lynchspaning: Transaktionsavgifter

Antydde tidigare att jag kanske skulle komma med fler "Lynchspaningar" i samband med vår nyss avslutade europaresa och här kommer en till.

Spaningen består i huruvida digitala transaktioner bara är i sin linda i tillväxt och har fortsatt stor potential intäktsmässigt?

foto: Stefan Thelenius

Det jag syftar på är främst betal- och valutaavgifter som man som konsument får se upp med då dessa dras mer eller mindre diskret i samband med en betaltransaktion.

I Sverige är andelen betaltransaktioner via kort redan ganska högt men nu tycks det röra på sig även i Danmark och Tyskland baserat på min "spaning".

Om vi börjar med nöjesfältet Tivoli i Köpenhamn så var det helt omöjligt att använda kontanter för att köpa åkbiljetter väl inne på området. Du blev hänvisad till automater som endast accepterade betalkort. 

Haken?

Jo, nöjesparken lägger på 2,5% på alla korttransaktioner som utförs inom området. Liten kostnad kan tyckas (om man ens märker den) men helt klart betydelsefullt om det skulle bli vanligt förekommande hos fler aktörer.

Nog för att det rimligt att ta ut transaktionsavgift i olika sammanhang men jag kan tycka att när den överstiger 1% så bör man fundera lite över mervärdet kring avgiften.

Vi har på vår semester sparat i runda slängar 500 - 1 000 kronor på att använda ett betalkort utan transaktionsavgifter - allt annat lika! Detta då vårt (tyvärr utdöende) kort inte har några valutapåslag på den referenskurs man får från MasterCard vid en betaltransaktion eller vid ett kontantuttag via ATM.

Kortet har använts flitigt och så många (avgiftsfria) kontaktuttag behövdes inte då Tyska affärer, hotell och restauranger hade online-terminaler. Dessa funkade fint och man blev debiterad i lokal valuta utan att behöva be om det. För ytterligare läsning kring valutahantering i samband med betalningar kan jag rekommendera detta blogginlägg från Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Vad innebär då denna spaning? Ska man vara lång Visa eller MasterCard? Bankerna? Bitcoin?

En transaktionsavgift som motsvarar värdet på den tjänst man nyttjar är i mitt tycke ett rimligt sätt att ta betalt och jag tror vi kommer att få se mer av dessa framöver och här tror jag att bankerna ligger bra till och sannolikt även kortutgivarna då de tycks leva i någon sorts symbios.

Jag tror det vara klokt att ha en korg banker även fortsättningsvis och kanske krydda med en kortutgivare, eller vad tror ni?

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

13 kommentarer:

  1. Danskarna har alltid haft ett dyrt påslag vid kortköp. Tror att det ända kortet som går att betala med utan avgift är deras Dancard. Rätta mig om jag har fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har säkert rätt då det var länge sen jag var där (typ Roskilde 1991/Bornholm 1999). Uttagen via bankomat tycktes vara utan påslag då man kunde välja lokal valuta. Danmark kanske inte är någon bra mätpunkt mao?

      Tack för kommentar!

      Radera
  2. Jag tänker att bankerna sitter på infrastrukturen och kanske i någon mån konsumentförtroende just för betaltransaktioner iaf? Bolånen skulle nog behöva utökad konkurrens men där finns det väl en "moat" i form compliance-regler, myndighetsbestämmelser och kapitalkrav?

    Tror nog att bankerna klarar sig ett tag till, blir spännande att följa utvecklingen oavsett.

    Tack för kommentar!

    SvaraRadera
  3. Visa känns som rena drömmen att ha i portföljen. Vallgrav, e-handel, kontantlösa samhället, marknadsledande och oligopol. Listan kan göras lång. Det tråkiga är att marknaden inte sover, eller inte har noterat detta. Värderingen är skyhög. Fast är man långsiktig, och verkligen har tid så.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den har känts dyr länge men går fortsatt som tåget - köp och behåll oavsett?

      Tack för kommentar!

      Radera
  4. Säger nja också...Kommer många nya lösningar numera. Tex finns Revolute. Deras MasterCard laddar man med pengar och betalar aktuell växelkurs och ingen transaktionsavgift. Visst tar det tid för storbanker att hänga på men ser inte detta område som framtiden. Precis som transferwise numera är standard. Vem går till en storbank? Storbankerna har andra fördelar. Men inte inom fintech tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Revolute låter som mitt Santander-kort, det får jag ta o kolla upp. Ärligt talat förstår jag inte affärsmodellen på dessa gratiskort och jag undrar om det kan vara en parantes i sammanhanget.

      Tror nog att storbankerna kommer att haka på så småningom men det blir spännande att se oavsett.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. En så länge är Revolute gratis men tror det kommer ändra på sig. Vet inte var de tjänar pengar. Ingen reklam, ingen växelavgift, ingen transaktionsavgift. Många av mina kollegor har det och säger det fungerar bra. Ligger nog i tiden att inte tjäna pengar :D

      Radera
    3. Är sällan den typen av erbjudande håller över tiden men hoppas jag har fel i detta fall :-)

      Radera
  5. Glädjande att höra att även andra länder blir bättre och bättre på att ta emot kort. Däremot motsätter jag mig avgiften. Banken sparar ju mycket pengar på att slippa kontanthanteringen och därför är det enligt mig inte rimligt att man dessutom får betala en avgift för det som kund.

    Och jag tror som ovanstående skribenter att vi kommer att få se många nya lösningar på problemet under de kommande åren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på att infrastrukturen inte är gratis så tycker jag inte det är orimligt att ta en (liten) transaktionsavgift. Sannolikt är det bolånen som betalar kalaset f n men vi får se hur det blir framöver.

      Tack för kommentar!

      Radera
  6. VISA/Mastercard är de som har infrastrukturen och nätverket för att det skall stå "godkänt/approved" när du betalat med kortet. De genomför inte kortbetalningen men tar en (liten) peng för sin tjänst. Förmodligen en bra affärsmodell i många år framöver, särskilt med tanke på att de flesta i världen fortfarande inte har något kredit-/betalkort..

    Square INC (SQ) i USA är en startup med en ny typ av kortterminal. Otroligt lik iZettle AB i Sverige, tyvärr finns inte iZettle på börsen ännu för dem som gillar att investera Svenskt. Dessa bolag säljer även andra tjänster, så som kassasystem osv. Personligen tror jag det är en bra nisch. SQ har funnits på börsen drygt ett år och det finns med andra ord flera kvartalsrapporter att läsa för den vetgirige. Ett trevligt case för den riskvillige men tyvärr ingen utdelning (eller vinst) än.

    Banker tror jag inte man skall vara lång med korttransaktioner som enda motivering. Däremot kan de säkert vara bra av andra anledningar, t.ex utlåning till stora företag. Kan vara svårt för en nischbank att låna pengar till SAS för att förnya sin flygflotta..

    Gällande Bitcoins så finns det också en hel värld av kryptovalutor. Etherium är en av de hetare just nu. Här tror jag dock det kan vara bubbelvarningar till höger och vänster. Vem vinner och vem försvinner?

    Mvh Preffen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just nu känns mitt innehav i HDFC (Indien) som bästa pick i banksektorn långsiktigt.

      Tack för intressant input och kommentar!

      Radera