Sparkalkylator - Deluxe Sparkalkylator - Basic Sparkalkylator - Advanced MyDividends Mina utdelningar Transaktionskalkylator CAGR Calculator

2016-11-27

Buffertinkomst åt folket!?

En av mina käpphästar inom privatekonomi är att det första man ska spara ihop till är en ekonomisk buffert. Hur stor den ska vara varierar beroende på din egna situation men en tumregel skulle kunna vara 2-3 månaders utgifter.

Men vad sägs om en buffertinkomst dessutom? En extra inkomst som du kan nyttja vid behov.

Trogna läsare blir nog inte överraskade över följande tanke:

Utdelningsportfölj som buffertinkomst

bildkälla: z2036

Vi börjar med att fastställa storleken på buffertkontot och låt oss säga att vi har 25 000 i utgifter varje månad så landar vi på 75 000. Att ha en årslön på buffertkontot känns klart överdrivet och jag tycker som sagt att man ska utgå från sina utgifter istället för lön. Bankernas ekonomer utgår oftast från lön av någon anledning vilket blir fel tycker jag.

Har du lyckats fylla bufferten så betyder det att du klarar 75 000 i utgifter även om du skulle tappa din lön helt. Ett sådant buffertkonto räcker nog ganska långt för de flesta hushåll då man kanske är två som bär lön vilket gör ett scenario där man helt blir utan inkomst är mindre sannolikt.

Lyckas du få ett ständigt överskott i bufferten (rekommenderas) så är det dags att börja spara på längre sikt och då kan det vara läge att göra det i en aktieportfölj. Men i händelse av bufferten behöver fyllas på så skulle det vara tråkigt att behöva sälja aktier för göra det.

Då kan man överväga en "middle-of-road"-lösning som exempelvis en utdelningsportfölj kanske? :-)

Fördelen med en utdelningsportfölj som jag varit inne på vid flera tillfällen är att man kan "flippa" sparandet och fylla på bufferten från utdelningarna om behov uppstår.

En renodlad utdelningsportfölj är kanske inte alltid den allra bästa strategin på riktigt lång sikt för ett långsiktigt sparande men sannolikt ganska bra ändå över tiden.

bildkälla: z2036

Fördelarna med frekventa utdelningar har jag belyst förut och "flippar" man sparandet så fylls bufferten på löpande. Du skulle kunna minska storleken på bufferten om utdelningarna kommer frekvent vilket möjliggör en större exponering mot aktiemarknaden över tiden än annars.

Vidare är det svårt att slå den låga förvaltningskostnaden en utdelningsportfölj får på sikt jämfört med exempelvis ett fondsparande.

Låt oss säga att du har 100 000 fullinvesterat i utdelningsaktier (5% direktavkastning) och månadssparar 3000 så blir den löpande årliga avgiften 3000 x 0,25% (minicourtage) + 5000 x 0,25% (återinvestering av utdelningar) = 102 kr dvs 102 / 141 000 -> 0,07 %!

Om du "flippar" dvs låter månadsspar och utdelningar gå in i bufferten istället för återinvestering så har den en egen "Zero" då årliga avgiften blir 0 givet att du inte köper eller säljer något.

Utöver en utdelningsportfölj så kan det finnas anledning att spara långsiktigt med andra strategier men jag tror att en utdelningsportfölj passar många då den inte kräver så mycket tillsyn när den väl är uppbyggd.

En tanke med mina barns sparande är att de skulle kunna få med sig en buffertinkomst när de flyttar hemifrån (om än liten).

En buffertinkomst minskar behovet av att du måste jobba heltid och man kan sannolikt ta lite större risk på arbetsmarknaden än annars.

Buffertinkomst åt folket?

ps. Finns risk/chans att jag dyker upp i en populär podd i början på nästa år...

pps. Min vecka har varit intensiv på jobbet då vi lanserat en ny tjänst för privata pensionsförsäkringar. Då vi är en oberoende stiftelse med begränsade anslag så bjussar jag här på en gratis annons för att nå ut bättre till vår målgrupp konsumenter, sprid gärna om du tycker det vi gör är vettigt.

(gratis annons) >>

Har du en privat pensionsförsäkring med flytträtt? Använd Konsumenternas Försäkringsbyrås nya tjänst JämförPris för att se om du hittar andra privata pensionsförsäkringar som verkar bättre eller hur olika fondavgifter slår på kostnader.


bildkälla: Konsumenternas Försäkringsbyrå


<< (slut gratis annons)


22 kommentarer:

  1. Mitt buffertsparande motsvarar grovt räknat två års nettoinkomster. Det är egentligen i högsta laget men anledningen är att jag har sparat ett fribelopp för framtida fritidshusköp som inte har blivit av ännu. Samtidigt ger det onekligen en mycket stor frihet i aktiesparandet eftersom man inte står och faller med hur börsen utvecklar sig och kan våga vara långsiktigt på riktigt. Det tycker jag är en stor behållning med ett ordentligt buffertsparande.

    Ett bra tips tycker jag också är att sätta av en summa, t.ex. en tusenlapp, varje månad till buffertsparandet. Det kommer oförutsedda utgifter som t.ex. att saker går sönder och måste lagas/köpa nytt. När man har lyckosamma perioder kan man över en årscykel plocka ut lite av dessa pengar till extra aktiesparande men har samtidigt tryggheten att de finns där om större utgifter plötsligt skulle dyka upp. Enda nackdelen är att man får så låga räntor men det går att lösa för sig så att man ändå kan få en hygglig ränteavkastning utan risk (om än den i praktiken delvis inflateras bort).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig!

      Min tanke är att när man väl byggt upp bufferten till lagom nivå så behöver man bara balansera den månadsvis och allt övrigt nettosparande kan gå till portföljen. Målsparande bör man hantera separat tycker jag oavsett om det handlar om semester, bil eller fritidshus.

      Radera
  2. Jobbar man bör man ha minst ett års nettolön på buffertkontot. Då jag inte bedriver något lönearbete har jag flera års inkomster i likviditeter. Det är som Utlandsutdelaren konstaterar det är först då man kan vara långsiktig på riktigt.

    Man får det viktiga lugnet när paniken sprider sig vid en börsnedgång. Något av det mest egendomliga jag sett i bloggosfären är dessa uppesittarkvällar när pengarna brinner i byxfickan så fort det närmar sig lön. Att hålla någon form av kontanter verkar vara outhärdligt. En bloggare konstaterade att klockan var 23.58, och det var snart dags att skrida till verket. Uppesittarkvällen närmade sig sitt slut.

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Storleken på buffertkontot beror på många olika parametrar men tycker som sagt att det är mer relevant att utgå från utgifter än lönens storlek.

      Mitt månadssparande till portföljen är automatiserat så jag orkar inte riktigt sitta uppe till 24 vid uppesittarkvällen men jag gillar symbolvärdet kring ett långsiktigt sparande.

      Helt klar är att en buffert gör att tiilvaron blir lugnare ur ett ekonomiskt perspektiv och börjar bilen hacka så behöver man inte få panikkänslor över en kommande oförutsedd händelse.

      Tack för kommentar!

      Radera
  3. Skönt att höra några ord om Buffert-sparande, annars är det mest Buffett-sparande som tycks gälla för hela slanten. Men det första är grunden för det senare :-)

    SvaraRadera
  4. Det blir lite konstigt med en årsinkomst netto på buffert konto då det i vårt fall skulle handla om nästan 1 miljön utan någon avkastning på.

    Tror det är sundare med ett års utgifter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker med som sagt utgifter är bättre mått än inkomst. Sen är det en utmaning att ha lagom stor buffert och ett års utgifter är lite i överkant kan jag tycka.

      Tack för kommentar!

      Radera
  5. "En tumregel skulle kunna vara 2-3 månaders utgifter".

    Äh, om inte ens ekonomibloggare kör hardcore Wibble style med en årslön på banken, vem ska då göra det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se Lars svar ovan :-)

      Storleken på bufferten beror på så många parametrar som boendeform, anställning/inkomst, familjesituation, försäkringsskydd men givet att det är bankkonto vi pratar om så finns det anledning till att hålla den lagom.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Ja, jag har inga problem med att utgå ifrån kostnader istället för inkomster. Och hur bufferten sparas tycker jag inte spelar så stor roll, så länge det inte är i indexoptioner med hävstång.

      Radera
    3. Portföljen är väl till viss del en del av bufferten om det skulle krisa sig rejält. Med nuvarande räntor vill man liten andel räntebuffert så att man kan maximera andra mer riskfyllda tillgångar för bättre avkastning.

      Radera
  6. Mycket klokt! En buffert handlar ju väldigt mycket om att kunna hantera kassaflödet! Om man åker på en influensa och inkomsten går ner en månad, om en oväntad och lite större utgift dyker upp osv. 2-3 månader är helt klart rimligt. Sedan tror jag stenhårt på att amortering av bolån är något som ska prioriteras. Med lägre fasta kostnader blir också privatekonomin mycket mindre sårbar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amortering handlar för mig om låneobjekt, belåningsgrad samt riskfria sparalternativ att jämföra mot låneräntan.

      Bor man dessutom i BR så kan det vara rationellt att se till att föreningen amorterar före än själv.

      Har man hög belåningsgrad så kan det vara klokt att amortera oavsett.

      Tack för kommentar!

      Radera
  7. Jag tänker att jag vill ha 6 månader av utgifter i buffert, vilket ger lite mer finansiell säkerhet än 3 månader enligt mig. Sedan bor även jag ensam vilket även gör att det känns tryggare med en buffert som håller lite längre.

    Konceptet med en portfölj som kan mata in i bufferten är intressant och kan vara bra att ta vid i den vanliga portföljen. Det trevliga är väl att utdelningarna som vanligtvis återinvesteras kan man lätt börja föra över till buffert istället.

    Varför tycker du det är bättre med separata konton för buffert/målsparande? Det är ju fortfarande konton man kan behöv "snart". Skulle man ha semesterspar med buffertsparande skulle man t.e.x. kunna spara lite mer aggressivt månaderna runt en resa för att "nollställa" semesterns påverkan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rent praktiskt kan man använda samma sparkonto för målsparande men tycker det finns pedagogiska poänger med att hålla isär beloppen på något sätt.

      Vi kör exempelvis ett dedikerat bilsparande och ett separat semesterkonto.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Jag håller med Stefan här kring att använda flera olika konton. Det ger en psykologisk effekt som underlättar sparandet till olika saker och jag får perspektiv på vad långt ifrån mina mål jag är :)

      Radera
  8. Många verkar ha glömt att vi faktiskt lägger en stor del av vår lön som skatt på sociala försäkringar för att vi ska klara av en tids sjukdom/arbetslöshet utan att behöva sälja allt av värde, och dessa socialförsäkringar tycker jag borgar för att minska buffertsparandet just för att kunna hantera denna typ av situation. Varför betalar vi annars de skatter vi gör, det går ju liksom inte ihop sig? Sen är det ju givetvis bra att ha buffertsparande för t.ex. en båt, sommarstuga, ny tv eller om värmepannan skulle smälla. Men att spara för att kunna "överleva" dvs bo kvar, äta sig mätt, ha kläder på kroppen, barnen på dagis osv, det är vi faktiskt försäkrade i och med skattsedeln att kunna göra. Hade vi bott i t.ex. Kina hade det varit betydligt viktigare att ha ett riktigt rejält buffertsparande då i princip all kvalificerad sjukvård kostar pengar, inklusive barnafödande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar vara ett tag sedan du försökte nyttja svensk sjukvård, för då skulle du upptäcka att våra skattepengar inte finns där. Allt annat än det mest grundläggande, såsom barnafödande, kostar pengar eftersom man antingen måste köpa sig förbi köerna eller boka vård utomlands.

      "Varför betalar vi annars de skatter vi gör, det går ju liksom inte ihop sig?"

      Skatter betalar vi för att våra politiker ska leka bort dem på feministisk snöröjning och stöd till tidningar som nästan ingen vill läsa. Sedan går en icke försvarlig del av pengarna till bidrag för politikers och ex-politikers uppehälle. Således betalar vi Mona Sahlins Mauritiusresor, Fredrik Reinfeldts författarskap och för att Lars Ohly ska kunna sitta i morgonrock och twittra hela dagarna. Heja Sverige!

      Radera
    2. Jag tänker inte kommentera politiska aspekter här men storleken på bufferten kanske inte behöver vara så stor som annars om man har diverse försäkringar som skyddar mot olika ekonomiska bakslag. Men visst är behovet av buffert sannolikt större i länder som saknar allmänt socialt skyddsnät än i Sverige.

      Radera
  9. Hej! Trevlig blogg. Hur funkar källskatt på aktier i en tjänstepension. Kanske hamnar utanför tråden men ,frågan är fri.//Peter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utdelningar i tjänstepension är normalt skattefria men vissa utländska aktier får man betala källskatt på.

      Om ditt försäkringsbolag vill och kan så jagar de rätt på den utländska källskatten precis som för Kapitalförsäkring. Kolla med ditt försäkringsbolag hur de gör med utländsk källskatt. Lycka till med investeringarna och tack för feedback!

      Radera