Sparkalkylator - Deluxe Sparkalkylator - Basic Sparkalkylator - Advanced MyDividends Min utdelningskalender Transaktionskalkylator CAGR Calculator

2016-12-18

Fonder - avgift alla dagar?

Att investera i fonder är på många sett rationellt och praktiskt. Den forne ingenjören/testaren inom mig söker dock efter optimering i varje del i princip allt jag tar mig för och långsiktigt sparande är inget undantag.

Med vissa insikter i bakhuvudet så strävar jag efter att få till så gynnsamma odds som möjligt i mitt sparande matematiskt sett. Det handlar kort och gott om att maximera avkastning och minimera kostnader utöver vald strategisk allokering.

Maximera avkastning handlar matematiskt om att optimera förräntningen och där använder jag frekventa utdelningar som återinvesteras regelbundet samt hävstång via belåning.

Minimera kostnader handlar om att hålla nere transaktionskostnader samt minimera periodiska avgifter som tas ut i procent.

bildkälla: z2036

Något som jag ryggar för när det gäller fonder är avgiften som tas ut varje dag med 1/365-del av förvaltningsavgiften multiplicerat med värdet. Över en kortare sparperiod spelar det mindre roll men över lång tid (decennier) så gör det stor skillnad. Det blir ränta-på-ränta fast omvänt. Är avgiften låg blir totalkostnaden för fonden rimlig men ändock betydande över lång tid.

Om nu fondförvaltaren lyckats med överavkastning så kan avgiften vara av mindre betydelse men forskning tycks visa på att få förvaltare lyckas med detta över långa tidsperioder.

En fördel med traditionella fonder är dock att det normalt inte kostar att köpa eller sälja andelar i fonden vilket passar bra om man har en strategi där man omallokerar ofta.

Vad är då alternativet?

Att investera direkt i "råvaran" (dvs aktier) innebär en köpavgift i form av courtage men givet att man behåller aktierna tills vidare så utgår ingen årlig avgift vilket gör stor skillnad på sikt.

I teorin så borde ett bolag som har bra vinsttillväxt och återinvesterar denna vara den mest kostnadseffektiva investeringen då det endast utgår courtage vid köp samt vid exit. Berkshire Hathaway är ett exempel på en sådan aktie då bolaget inte lämnar någon utdelning.

Nästan lika bra är utdelande bolag då återinvestering av utdelningar inte kostar så mycket sett till totala värdet på kapitalet. Låt oss säga att vi har en aktie med 5% direktavkastning så kostar återinvesteringar minicourtaget 0,25% x utdelningen 5% -> 0,0025 x 0,05 = 0,0125%. Jämfört med en fondavgift på 0,20% så blir det stor relativ skillnad.

Sen finns det förstås några gratisfonder som Avanza Zero och Nordnets superfonder som borde vara oslagbara allt annat lika. Vidare finns det ETF:er med låg avgift som kanske endast är på några få punkter men där får man betala courtage i normalfallet (Nordnet och Degiro har dock gratis månadssparande i vissa utvalda ETF:er).

Vad kostar det då?

Du kan använda min Sparkalkylator eller JämförPris se hur olika avgifter slår på ett långsiktigt sparande.

Om vi tar 0,02%, 0,2% samt 1% på ett kapital på 250 000 i 45 år så blir det betydande relativa skillnader som vi kan se nedan.

Allt annat lika så tycks det vara lönsamt att sträva efter låga avgifter. En hög avgift kan endast motiveras om man får mervärde på något sätt. För exotiska marknader är en hög avgift rimlig då den kan vara svår att nå på annat sätt än via en fond men för "smör-o-bröd"-fonder som Global- och Sverigefonder så är det svårt att motivera en hög avgift.

Hur tänker ni kring fondavgifter?

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en uppfattning.

28 kommentarer:

  1. Hej

    Bra artikel. Jag tycker att det är svårt med avgifter. Kan man intet om aktier så får man en bra diversifiering mot aktier men man får betala för placeringarna. 0.2% som billigaste indexfonderna kostar innebär ju att man själv får 99.8%. I en lekmans ögon är det ju ok om man inte kan något själv. Kravet är ju att man avkastar som index...6%? 10%? Tittar man dock på rena pengar som avgifterna motsvarar så drar man öronen till sig.

    1% är ju inte bland de högsta avg som institutioner tar men ser man totalt så blir det väldigt mycket pengar av det på 25 år.

    Sen kan man ställa det i relation till tex löneväxling. Ömsesidig livförsäkring hos Folksam tex. 1% avg exkl avk skatt med endast 4% garanterad återbäringsränta mot att man får 6% extra samt lägre skatt vid tillfället för utbetalning. Helt omöjligt att räkna ut om det är värt det. 1% är super mycket till låg avk. Men 6% påslag o 30% istället för 50% i skatt överväger, eller?

    Vi har det inte lätt vi privatinvesterare :)

    Må väl Stefan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för bra kommentar!

      För konsumenter är det svårt att veta vad som är "rätt" då det beror på så många parametrar så som skatt nu och sen, avgifter, avkastning m.m.

      Regler och villkor kan också ändras närmast godtyckligt vilket inte gör saken lättare huruvida man valt "rätt".

      Detta sammantaget gör att man bör vara försiktig med inlåsning och gärna ha flera olika sparformer tycker jag.

      Ha en skön söndag!

      Radera
  2. Jag har i åratal köpt fondet i Didner & Gerge. Och då speciellt i ppm och tjänstepensionen. De har över tid och rum slåtter både index och fondkonkurenter. Som i ppm nu i år har jag 25% var indelas Sverigefond,Global, småbolag och US small AMD micro. Och enbart i år snittar de över 15%. Enkelt val sover gott om nätterna och ändrar aldrig litar helt på dom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Didner & Gerge tycks vara en av de få som lyckas bra över tiden men är förstås inte givet att det fortsätter. Jag tror det ibland finns samband med fondens storlek och när den blir för stor blir det svårare att överprestera. Ska man ha aktivt förvaltade fonder är nog mindre nischfonder mer intressant som exempelvis småbolag och exotiska marknader.

      Tack för kommentar!

      Radera
  3. Hej!

    Intressant ämne och något även jag lägger fokus på. Dock värt att notera att zero och superfonden är gratis för den är 100% passiv och följer index som ibland presterar medelmåttigt några år. Jämför det med att betala 0,2-1,0 på en fond som didner & G så tar jag didner alla dagar i veckan. Barnen har blandat 4 fonder alla under % men det är för att jag tänker att min tid och analys för deras del blir lidande och kan vara värd att någon som kan tar över och ger mig tid att förvalta mina 3 andra portföljer.

    //OlaSlayer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns en del rationella argument för fonder och bra riskspridning och smidighet är ett par fördelar.

      I PPM när skillnaden i avgift mellan index och aktiva fonder blir liten kan de sistnämnda kanske vara mer attraktiva att välja.

      Tack för kommentar!

      Radera
  4. Jag tror du har helt rätt i att man alltid ska veta vilka avgifter man betalar, och vilken kraftig inverkan det får på slutresultatet. Man bör alltid kontrollera huruvida förvaltarna verkligen är aktiva (jämför deras innehav med index, och resultaten). Storbankernas fonder är till största delen alltid indexfonder, med falsk marknadsföring. Jag tror dock att det är en farlig väg att enbart tänka på avgifter och placera i rena indexfonder. Eller dumfonder som jag brukar kalla dem. Ericsson vägde tex väldigt tungt i omxs30 precis innan katastrofen för dem. Sådant vill man undvika. Ska man ha en variant på indexfonder så placerar jag mycket hellre i Spiltans Globalfond Investmenbolag. Då får man låg avgift, och god riskspridning i aktiva förvaltare världen över. Mvh http://investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket index man vill skugga är ett kapitel i sig och OMXS30 tillhör inte mina favoriter kan jag säga.

      Globala indexfonder brukar innebära upp till 1000 bolag världen över men med stor vikt mot USA ska man ha klart för sig.

      Tack för kommentar!

      Radera
  5. Jag använder knappt fonder bortom PPM sedan courtage blev 0,25 procent i ISK/KF. Det är enklare att kopiera fonden jag vill ha. Endast om jag aktivt vill exponera mig mot en utländsk marknad skulle jag teckna fonder men då tenderar de ändå inte ha de där spännande onoterade aktierna utan främst köpa vad som kan handlas på större börser i t.ex. USA eller Kina.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aktier är mer tidskrävande så ett visst intresse bör nog finnas innan man skippar fonder helt eller delvis.

      Då jag tycker aktier är buskul så är valet lätt för mig :-)

      Tack för kommentar!

      Radera
  6. Hej Stefan!
    Skulle vilja omformulera "sträva efter låga avgifter" till "sträva efter inga avgifter alls".

    Vi kan med statistik enkelt bevisa att alla, ja alla, fonder underpresterar index. Förr eller senare. Adderar man dessutom att de tar ut en avgift så är underprestationen ett faktum. Blir därför lite besviken på "lagstiftningen" som endast tvingar fondbolagen att i anslutning till sin marknadsföring bara skriva "historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning".

    Det är ungefär som att tobaksbolagen skulle kunna byta texten om "rökning dödar" till "bara för att många har dött av tobak är det inte säkert att du kommer att dö av tobak bara för att du använder våra produkter".

    Fondbolagen borde istället tvingas ha texter som "Sparande i fonder är förenat med avgift. Statistiskt sett slår inga fonder marknaden över längre tidshorisonter".

    Alltså borde man alltid satsa på aktier (eller andra former av direktsparande). Man skulle även enkelt kunna ändra lagstiftningen så att fonderna istället skulle kunna ta ut en fast avgift per år t ex, som inte är kopplad till hur mycket man investerar. Den skulle även kunna vara kopplad till hur det går. Fast avgift som bara får tas ut om man uppnått målen. Så fungerar det i de flesta andra seriösa branscher också. Priset är bestämt på förhand och leverantören får ta ansvar för att leverera det som man kommit överens om, annars blir det inga intäkter.

    Fondbranschen är helt unik i detta avseende.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en del poänger onekligen.

      Man skulle kunna tycka att en aktiv förvaltad fond har en prislista om fonden presterar som index eller sämre och en annan om bättre.

      Tack för kommentar!

      Radera
  7. Enda intressanta egentligen är vad fonden delar ut efter avgifter. Betalar hellre 1% i en fond som växer 10-15 % om året jämfört med en 0,4 % fond som bara ger 8%

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med facit i hand väljer man förstås en fond som levererar mest netto men svårigheten är att veta vilka som blir vinnare i framtiden över en lång tidsperiod.

      Radera
  8. Bra inlägg! Generellt är låga avgifter bra och mycket viktigt. Sen finns de där undantagen med fonder som år efter år slår index. Kan vara uppslag för ett annat inlägg - finns det gemensamma nämnare för de fonder som trots allt motiverar sin avgift över tid?

    Ett annat skäl till högre avgifter är att de når marknader som du inte kan komma åt själv. Ofta finns alternativ i PPM då, vilket gör att man i alla fall får rabatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gustav!

      Tillgång till exotiska marknader är en poäng som sagt däremot är jag inte så insatt i de fonder som överpresterar över tiden. Såg någon siffra på att det handlar om 10-15% av alla aktiva fonder men har ingen källa på det här och nu. Får se om jag gräver djupare här, är nog lägre prio för min del då jag ändå främst är inne på aktiespåret.

      Radera
  9. Jag använder belåning och Avanza Zero för mitt sparande. Räntan på lånet ser jag som min avgift för överavkastning. Men det bästa med denna avgift är att den procentuellt krymper när portföljen växer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant upplägg! Personligen gillar jag inte OMXS30 så mycket men över tiden lär du slå index iaf.

      Tack för kommentar!

      Radera
  10. Absolut så låga eller inga avgifter, lönar sig inte utom i PPM där rabatterna är goda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I PPM och i en del kollektivavtal får man fina rabatter och skillnaden på avgifterna blir mindre.

      Jag gissar att det kommer vara fortsatt prispress på fonder.

      Tack för kommentar!

      Radera
  11. Men alltså. Det här var ju precis vad jag egentligen inte ville läsa. Jag har nyss insett att jag antagligen inte borde leka med aktier, utan istället ställa om till fonder, om jag vill ha effekt på tillväxten. Främst för att jag inte litar på mig själv och mina analyser.

    Men nu tvekar jag igen. Tack för posten!

    Förmodligen är det så att ju mindre jag pillar i portföljen desto mindre skada orsakar jag. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. En variant är att du har en del i fonder och en del i aktier.

      Lycka till med investeringarna och tack för kommentar!

      Radera
    2. Det är ju ganska precis så jag gör nu; ungefär 30% ligger i fonder. Det som gav min ursprungliga tvekan var just hur den andelen blev större av sig själv. :)

      Tack återigen! Mer att fundera på är alltid kul och välkommet, speciellt när det går på tvärs med pågående tankar.

      Radera
  12. Hej,

    Nu har jag inte läst kommentarerna och någon kanske påpekat nedan redan. På samma sätt som du beskriver att avgifter långsiktigt urholkar kapitalet så gör ett ISK eller KF samma sak. Om man enkom äger papper som inte delar ut så bör ett vanligt VP konto vara rätt val. ISK och KF snuvar ju en liten del av det totala kapitalet varje år. Kapital som med ränta på ränta över lång tid skulle ge bra skjuts. Men det ska nog gå en jäkla massa år innan det blir mer lönsamt med VP. :)

    Med vänlig hälsning

    J

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har en poäng här även om det ska till extrema förhållanden, har ett inlägg om detta.

      Tack för kommentar!

      Radera
    2. Hehe, extrema var ordet :)

      Med vänlig hälsning

      J

      Radera
  13. Ett inlägg om SAS Pref kanske är i sin ordning efter alla utspel från staten och SvD som menar att man sitter med grisen i säcken...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske det, kan meddela att jag behåller än så länge i alla fall.

      Radera