Fortfarande är det många som undrar över skillnaderna mellan sparformerna
Investeringssparkonto (ISK) och
Kapitalförsäkring (KF).
Jag har skrivit om detta
förut men tänkte dela med mig av min kunskap i ämnet med ytterligare ett inlägg.
Till att börja med bör man välja ett bolag som har bra villkor för sparprodukter. Det man bör titta på främst är:
- Fondutbud
- Courtage
- Avgiftsstruktur (inga eller låga skalavgifter)
- Minimal inlåsning
Då detta inlägg kommer att bli av det längre slaget så tar vi min slutsats och snabbguide här för de som vill ett snabbt svar:
- Allmänt långsiktigt sparande
- Alternativt pensionssparande
- Spara åt barn
- Kapitalförsäkring (i ditt namn med barnen som förmånstagare)
- Sparande i utländska utdelningsaktier
Avanzas sparekonom Claes Hemberg förordar ISK, ISK och ISK trots att KF har identisk prislista och vissa fördelar beroende på sammanhanget. Förmodligen beror det dels på att ISK är hans "baby" då han var starkt bidragande till att produkten till slut blev möjlig (och det ska han ha cred för) samt att han med gott uppsåt inte vill att sparare väljer låsta och dyra KF hos andra aktörer.
Men som alltid så "beror det på" vilken som passar bäst av de två sparformerna.
Vi börja med en enkel översikt för de viktigaste egenskaperna:
| Investeringssparkonto | Kapitalförsäkring |
| Schablonskatt | 0,27% 2015, 0,38% 2016 | 0,27% 2015, 0,38% 2016 |
| Riskavgift | Saknas | några kr / år |
| Utbetalningar | På begäran | Periodiska/På begäran |
| Deklaration | Ja, schablonskatt+utl. källskatt | Nej |
| Skattedebitering | Via deklarationen | Debiteras kapitalet |
| Placeringsmöjligheter | Utvalda listor | Som ISK fast lite fler listor |
| IPO:s | Enstaka beroende på typ | De flesta |
| Utländsk källskatt | Begränsad återföring | 100% återföring efter 2-3 år |
| Förmånstagare | Dödsboet | Valfri |
| Flyttbar | Ja, mot avgift | Nej, sälja allt + helåterköp |
| Rösträtt aktier | Ja | Nej |
| Kapitalskydd | Som vanlig depå | Innehaven i försäkringsbolag |
Punkterna ovan förtjänar lite fördjupning så den tar vi här:
Schablonskatt, deklaration och skattedebitering
Bägge sparformerna schablonbeskattas, det vill säga oavsett realiserad vinst beräknas en årlig skatt baserat på insättningar och värdet vid olika mätpunkter i kombination med
statslåneräntan (slr) den sista november. Jag har tidigare skrivit ett helt dedikerat
inlägg om detta med detaljerade exempel.
Min slutsats är att i praktiken är skatten likartad över tiden (går att testa i min
sparkalkylator) om man inte använder extremvärden.
I skrivande stund är en
skattehöjning på väg att klubbas i riksdagen och givet att inget hindrar den så ser formeln för skatten ut så här:
Skatteberäkningsunderlaget * 30% * Max (1,25%, statslåneräntan + 0,75%)
På ren svenska innebär det ett golv för schablonräntan på 1,25% och om högre statslåneränta än 0,5% ett tillägg på 0,75%.
Skatteberäkningsunderlaget baseras som sagt på insättningar under året som olika mätpunkter för värdet.
Själva debiteringen av skatten skiljer sig lite åt, ISK deklareras i avsnittet Kapitalinkomster vilket medför fördelen att man i praktiken aldrig behöver sälja något värdepapper för att täcka skatten.
För KF debiteras skatten direkt i depån, för Nordnet årsvis i efterskott och för Avanza kvartalsvis i efterskott exempelvis. Detta innebär att man måste se till att det finns likvida medel i depån vid debiteringstillfället. En fördel däremot är att man inte behöver deklarera något, vilket kan vara en smidigt om man sparar åt barn exempelvis.
Värt att nämna är att en av det största fördelarna med schablonbeskattade sparprodukter är att man inte behöver deklarera sina transaktioner och att det inte finns någon reavinstskatt. Detta medför även en nackdel om att man inte kan kvitta sina förluster.
Slutligen så kan man ha som tumregel att man bör överträffa statslåneräntan+0,75% för att ISK/KF ska löna sig jämfört med fritt sparande. Detta medför att man inte bör ha får stor andel lågavkastande räntefonder eller liknande. Vidare eftersom insättningar beskattas så är det inte lämpligt att ha ISK/KF som transaktionskonto utan det är långsiktig placeringshorisont som gäller. För den som vill veta mera om vilka sparformer man bör välja beroende på innehavstyp så rekommenderas mitt inlägg
Olika ägg i olika korgar.
Placeringsmöjligheter och IPO:s
ISK har utvalda listor som är möjliga att handla på och dessa räcker ofta för de allra flesta sparbehoven. KF har några fler listor utöver ISK:s, främst kanske i USA (OTC-noterade aktier bland annat).
För att delta i en IPO (nyintroduktion) i en ISK så krävs det att det är nyemitterade aktier som ingår i introduktionen vilket sällan är fallet. Denna begränsning finns inte för KF vilket är en fördel givetvis och man kan vara med i nästan alla nyintroduktioner.
Utdelningar och Källskatt
Utdelningar från bolag med svenskt huvudsäte dras det ingen källskatt på vilket är en av de största fördelarna med schablonbeskattat sparande enligt min mening.
För utländska utdelningar betalar man lite olika källskatt beroende på bolagets huvudsäte. Exempelvis för amerikanska och kanadensiska bolag så dras 15%.
Denna källskatt kan man i ISK dra av i deklarationen upp till 500 kronor om man har underskott av kapital via ränteavdrag vilket gäller de flesta. Detta innebär att skattefriheten för utdelningar tar slut efter 3 333 kr. Om man är saknar underskott av kapital (skuldfri) så kan man kvitta hela källskatten mot schablonskatten om den första understiger den sista (Tack
Petrusko för påpekande).
För KF så begär försäkringsbolaget avräkning mot skatteverket och om denne beviljas betalas källskatten tillbaka i början av nästföljande år. Exempelvis källskatt för 2015 borde betalas tillbaka i början av 2017. Grundförutsättningen är att den totala källskatten för försäkringskollektivet inte får överstiga totalen av debiterad schablonskatt. Nu med skattegolvet så borde det inte vara något problem i praktiken att avräkningen beviljas.
Utbetalningar
Alla utbetalningar är skattefria vilket gör att dessa produkter är mer förutsägbara i vad man har och får jämfört med privat- och tjänstepension.
Både för ISK och KF så kan man göra uttag på begäran vilket är smidigt. KF kan ha en begränsing på ett minimibelopp som måste finnas kvar efter uttaget. Hos Nordnet är beloppet 1000 kr exempelvis.
Om man sparar till pension och sedan vill ha månadsvisa utbetalningar automatiskt så finns denna funktionalitet hos KF med inte för ISK. I teorin borde det gå att få till för ISK med men tror inte någon aktör har systemstöd för detta ännu.
Förmånstagare
Värdet på en ISK tillfaller dödsboet i händelse av död till skillnad mot KF där man kan ange en eller flera förmånstagare. Det går att välja förmånstagare för ISK via testamente om så önskas men det är lite krångligare enligt mig.
Att välja förmånstagare är en fördel om man vill öronmärka sparandet, till exempel åt ett eller flera barn eller åt sin partner.
Flytt
Den överlägset största fördelen med en ISK enligt mig är att den går att flytta i sin helhet till en annan bank vilket inte går med en KF. För en flytt har banken rätt att ta en avgift per värdepapper så det kan kosta en liten slant förstås.
För KF så får man teckna ny försäkring hos det nya bolaget och sedan avsluta den gamla via ett så kallat helåterköp där alla värdepapper sälj och värdet betalas ut. Detta kostar courtage om det inte gäller vanliga fonder samt extra schablonskatt då insättningen i den nya försäkringen beskattas.
Rösträtt, ägande och kapitalskydd
I en ISK så äger man själv alla värdepapper, har rösträtt samt samma skydd som för en vanlig depå i händelse av obestånd hos banken, dvs insättningsgaranti för likvida medel samt investerarskydd.
För en KF är det försäkringsbolaget som står som ägare för alla värdepapper vilket medför att du som sparare inte har något formellt inflytande via innehaven på försäkringen. I händelse av försäkringsbolagets obestånd så borde försäkringstagarna vara skyddade då det finns solvensregler och annat som gör det svårare för bolaget att fuska eller förskingra pengarna men på pappret är skyddet något sämre jämfört med ISK.
För att få äga/teckna en ISK måste man vara bosatt i Sverige pga regler. Om man flyttar utomlands ändras kontot till en vanlig depå istället
*).
KF tycks inte ha denna begränsning undantaget USA
*).
*) https://www.avanza.se/kundservice/kundservice/fragor-svar/konto-avtal/Utomlandsbosatt.html
Riskavgift
En KF har alltid ett återbetalningsskydd på minst 101% av värdet för att det ska klassas som en försäkring. För delen utöver 100% skydd så betalar man en riskavgift som debiteras månadsvis. Avgiftens storlek beror framför allt på den försäkrades ålder, utöver värdet men är oftast bara några ören till en början som det handlar om.
Slutsats?
Som nämnts så beror på sammanhanget om man ska välja ISK eller KF.
Vill man ha ett enkelt och flexibelt långsiktigt sparande så är ISK nog bäst lämpad för det. Om man har bolån hos en storbank så kan man säkert få lite extra rabatt om man sparar i en ISK hos banken vilket det kan vara värt en del.
Gillar man utländska utdelningsaktier som exempelvis de amerikanska så är KF det bästa valet då man får tillbaka hela källskatten vilket kommer att göra stor skillnad på sikt för resultatutvecklingen.
För den som sparar öronmärkt till pensionen så finns en fördel i KF att man kan välja att få periodiska utbetalningar per automatik vilket kan vara smidigt.
Sparar man åt barn så tycker jag att KF i ditt namn med barnet som förmånstagare är en bra lösning då det inte blir något krångel med deklaration och pengarna är öronmärkta åt barnet i händelse av din död.
Har jag missat något viktigt?
Vad väljer du?
Global Future
