Jag arbetar som Pensionsspecialist i huvudsak sen 2016 och innan dess jobbat i 10 år med utveckling av IT-system för pension. Så jag tror mig kunna en del om pension (även om jag fortfarande då och då stöter på nya eller udda företeelser i pensionssammanhang). Så då jag även gillar transparens så tänkte jag bli lite personlig kring min egna pension och hur jag tänkt och tänker kring den.
Generellt så är det nog en hel del personer som blir lite besvikna när de gör en pensionsprognos, då de trodde att utfallet i form av kompensationsgrad (pensionens andel av lönen) skulle bli lite bättre än vad som visas. Det finns en rad olika förbättringsåtgärder kring pensionssystemet att göra men i grunden så anser jag att det är någorlunda rimligt och långsiktigt hållbart utformat för de flesta parter. Med det sagt så blir nog medel- och median-utfallet avvikande från mitt men jag hoppas oavsett att ni läsare kan få någon sorts inspiration eller insikt om hur man kan tänka kring sin egna pension. Men nog om pension i stort, nu över till
(min) Pension?
Ett självklart verktyg i sammanhanget pension är förstås den utmärkta sajten Minpension.se. Här får du bland annat koll på vad du har för olika pensionsdelar och du kan göra pensionsprognoser. Jag använder självklart tjänsterna själv och jag ser fram emot att få ta del av Uttagsplaneraren nästa år när jag fyller 54 :)
Jobba! Jobba! Jobba?
Pensionens storlek beror till stor del på vilka löneinkomster du haft genom livet. Jag har lönearbetat mer eller mindre sen jag var 15 år (heltid från 21 års ålder). Förr i tiden, dvs "på min tid" var det först vid 28 års ålder man fick tjänstepension som regel och lyckligtvis så införde min dåvarande arbetsgivare en individuell tjänstepension lagom tills jag hade åldern inne. I huvudsak så är det som sagt din inkomst som avgör pensionsavsättningarna och jag har (förstås!) fört statistik kring min lön sen jag skapade mitt första Excel-ark i början på 1990-talet.
Min årsinkomst har utvecklats relativt väl under all dessa år så pensionsavsättningarna till den allmänna pensionen såväl som tjänstepensionen (från 1999) har varit relativt goda. Hade jag bytt jobb i större utsträckning så hade jag kan kanske haft en än bättre löneutveckling men jag har som regel varit nöjd med mina anställningar såväl som lön och ofta lyckats ganska väl vid löneförhandlingarna.
Friskvårdsbidrag säger du? Hur ser bolagets tjänstepensionslösning ut?
Att i möjligaste mån välja en anställning där det ingår tjänstepension är rationellt på många sätt. Om sådan saknas så bör rimligen lönen vara många tusenlappar högre allt annat lika för att kompensera och möjliggöra eget pensionssparande.
Mina anställningar i korthet och dess tjänstepensioner:
Individuella tjänstepensioner
Jag har genom åren lyckats samla ihop olika mindre tjänstepensioner och löneväxlingar till en depåförsäkring hos Nordnet, för trogna bloggläsare mer känd som Global Future. Värt att nämna är även den individuella tjänstepension som jag hade 2006 till 2016, nu känd som Global Quality efter en flytt till Nordnet. Premierna för perioden 2006-2016 är en stor förklaring till min relativt goda pensionsprognos. Vi hade på den tiden en ganska generös pensionsplan där mellan 5 - 25 % av hela lönen sattes av beroende på ålder.
Kollektivavtalade tjänstepensioner
Utöver dessa två depåförsäkringar så har jag bland annat en förmånsbestämd tjänstepension som heter FPK och en fondförsäkring FTPK hos AMF. Då jag jobbade några år på Bankgirot så har jag slutligen en fondförsäkring BTPK hos SPP plus en liten förmånsbestämd del BTP. Då dessa är kollektivavtalade så är valmöjligheterna begränsade men villkoren är ganska konkurrenskraftiga oavsett. Givet att jag jobbar kvar inom finans med kollektivavtal så kommer jag att få 80% av fullt förmånsvärde vilket kommer att ge en bra pensionsgrund livet ut.
Premiepensionen
Då min fru jobbar i ett låglöneyrke inom omsorg samt jobbar deltid så överför jag avsättningen till min premiepension sen över 12 år tillbaka för att kompensera detta till viss del. Detta minskar förstås min pension. Är vi gifta som pensionärer så kan det ändå gynna hushållet totalt sett skattemässigt och om vi skilt oss så blir det en bra förstärkning av pensionen för min fru som annars sannolikt får en ganska låg pension.
Löneväxling
Utöver allt detta så har jag som sagt löneväxlat i omgångar men har inget aktivt löneavstående i dagsläget. Löneväxlingarna är också en stor anledning till mitt relativt goda pensionsutfall. Om du är höginkomsttagare så kan det i många fall vara ett gynnsamt sätt att spara extra till pensionen.
Totalt pensionskapital
Sammantaget så har mina pensionsavsättningar förräntats ganska ok och pensionskapitalet är nu fördelat så här:
Som synes, så det ungefär hälften allmän pension och hälften tjänstepension sett till det totala pensionskapitalet. Tjänstepensionen kommer för många att utgöra en stor del av totala pensionen och så är det även för mig.
Risker?
Vilken risk man ska våga ta med sin pension är en knepig fråga för de flesta. Det kan upplevas obehagligt när aktiemarknaden svänger kraftigt och speciellt om det inte är så långt kvar till uttag. Men utöver marknadsrisk så kan man också lägga till inflationsrisk vilket urholkar dina framtida köpkraft som pensionär om pensionstillgångarna inte ökar i samma takt som inflationen. Således gäller det att hitta en balans mellan "säkra" pengar och risktagande med "osäkra" dito.
Balanserad risk
Minpension.se har en mycket bra graf (se nedan) över vad som kan placeras utav dina olika pensionsdelar. Detta ger möjlighet att balansera mellan nämnda risker ovan.
Inkomstpensionen kan inte placeras utan den utvecklas utifrån den allmänna löneutvecklingen och får nog bokas som relativt riskfri i dagsläget även om det realt blev skralt 2023 till följd av hög inflation.
Utöver inkomstpensionen så räknas nog förmånsbestämd tjänstepension som i princip riskfri där det slutliga utfallet beror på din lön och antal år inom avtalsområdet. Ofta finns det indexuppräkning vilket kan dämpa real urholkning men det är inte givet att så blir fallet beroende på villkor.
Min egna definition på risk är att nattsömnen ska vara god (utöver en pudel som ylar då och då) och inte störas av oro för aktiemarknaden. Jag har 12 år kvar till utbetalning ("z" som det heter i branschen) och planerar sedan att välja minst 15 års utbetalningstid på de valbara delarna vilket ger en total period på 27 år. Över så lång tid så har aktiemarknaden lyckats väl historiskt sett vilket ger ett visst stöd till min riskvilja i sammanhanget.
Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.
Datakällor: Nordnet, Minpension.se
Bildkällor: Minpension.se
Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.
Vad blir det då för pension?
Ett bra och naturligt verktyg för pensionsprognoser är förstås nämnda Minpension.se. Deras verktyg Simulatorn använder Prognosstandarden (som undertecknad delvis har medverkat kring) i sina beräkningar och det är den som Pensionsmyndigheten och försäkringsbolag ska använda i sina prognoser.
Prognosen visar din framtida pension i reala termer jämfört med din nuvarande lön. Hur man ska tänka kring uttagstider och pensionsålder skulle kunna vara ett inlägg i sig men jag utgår från min avtalade pensionsålder på 65 år och uttag på 15 år för valbara delar som sagt och sedan livsvarigt på resterande delar. Detta ger ca 78% pension jämfört med min nuvarande lön de 15 första åren och sedan ca 52% livet ut från 80 års ålder.
För min del blir prognosen inte helt rättvisande då den inte beaktar min överföring av premiepensionen samt att avgifterna i de valbara delarna inte stämmer så bra då Minpension avvänder prognosstandardens schablonvärden. Då är jag utöver att vara Pensionsspecialist även är beräkningsnörd så har jag förstås ett eget Excel-ark för mina egna pensionsberäkningar.
Använder jag prognosstandarden men justerar för avgifter och premiepensionen så landar jag då på 81% för 15 år och sedan 51% livet ut enligt mina beräkningar.
Räkna defensivt eller offensivt?
Prognosstandarden anses av en del som defensiv avseende vad aktiemarknaden förväntas avkasta. Standarden räknar med en allokering på 75% globala aktier och 25% långa räntor. Nominella avkastningsantaganden för dessa är 6,5% respektive 2,5% vilket då blir 5,5% totalt. Jag tycker nog det är bra att vara konservativ i pensionsprognoser och i det avseende så är nog standarden rätt utformad sannolikt.
Om man som jag tänker 100% aktier på valbara delar så kan man justera upp real värdeutveckling från 1,9% till 2,9% före avkastningsskatt och avgifter enligt prognosstandarden ovan. Om jag då gör om beräkningen så landar jag på 85% respektive 52% vilket skulle kunna klassas som huvudscenario för min del.
Ett mer offensivt scenario annars skulle kunna vara 10% årlig nominell aktieavkastning då jag historiskt lyckats med nästan 13% CAGR sen 2009 (finns förstås inga garantier för detta framåt) och då landar beräkningarna på 103% och 54%. Att få mer än slutlönen de första 15 åren vore trevligt men inget jag räknar med i slutändan då "bollen är rund" även i detta sammanhang.
Så preliminärt så ser det rätt ok ut för min del de första 15 åren och en ganska ok pension livet ut om jag förhoppningsvis lyckas överleva mitt livlängdsantagande på 83 år. Skulle jag vilja ha högre kompensationsgrad från 80 års ålder så skulle jag kunna ta ut valbara delar på 20 år istället för 15 år.
Enligt Minpension.se så verkar min pension hamna ganska högt upp relativt andra i min kategori men jag tycker det är bättre på att fokusera på utfallet i absoluta tal och hur långt det kommer att räcka givet ens egna utgifter och drömmar kring livet som pensionär.
Hur kan man då påverka pensionen?
Mina beräkningar ovan bygger på vissa antaganden/gissningar. Oavsett det så finns det lite olika möjligheter att påverka pensionen.
Jobba längre / deltidsjobba som pensionär
Att jobba längre än till 65 lockar mig väldigt mycket som det känns idag men hur jag kommer att resonera när jag är 60+ återstår att se förstås. Att senarelägga "z" och/eller att fortsätta jobba deltid samtidigt som pensionsuttag kan göra stor skillnad till det bättre. Om utfallet i pensionsprognosen inte blir enligt önskemål så är det nog denna punkt som kan göra störst skillnad av alla sätt av påverka pensionen som finns.
Eget sparande
Ett eget sparande kan göra skillnad och oavsett pensionsutfall så rekommenderar jag att alltid ha en stor buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser/möjligheter. Om föreslagen skattelättnad röstas igenom så är Investeringssparkonto ISK eller Kapitalförsäkring KF givna för det egna långsiktiga sparandet tycker jag. Är du höginkomsttagare så kan löneväxling vara ett alternativ som sagt.
Avgifter
Allt annat lika så är så låga avgifter som möjligt att föredra för din pension. Höga avgifter urholkar ditt pensionskapital rent matematiskt så det är en viktig parameter i sammanhanget. Premiepensionen och de flesta kollektivavtalade tjänstepensionerna erbjuder relativt låga avgifter i stort. Inom individuell tjänstepension kan det variera mycket och det kan vara lönt att se över vad man betalar där. För mina depåförsäkringar hos Nordnet betalar jag "endast" courtage och valutaväxlingsavgifter och min årliga avgift ligger preliminär på ca 0,2 procent 2023 vilket är jämförbart med en indexfond. Dessa avgifter kan jag sedan egentligen räkna av mot återföring av källskatt och ränta på de aktier som jag lånar ut till blankare.
Efterlevandeskydd
Jag har återbetalningsskydd för alla mina valbara pensionsdelar men skulle jag välja bort skyddet så skulle pensionen öka med några procentenheters kompensationsgrad de 15 första åren.
Här kan du räkna ut hur bland annat återbetalningsskydd påverkar kollektivavtalad tjänstepension. Mitt område FTP finns inte men använder jag ITP2 så ger det i alla fall en relativ fingervisning om skillnader.
Min fru har valt bort sitt återbetalningsskydd i sin tjänstepension då jag eller barnen inte har behov av det i händelse av det värsta. Detta förstärker hennes pension och med ränta-på-ränta kan det bli en liten slant extra vid god värdeutveckling.
Värt att notera är att det kan krävas en godkänd hälsoprövning inför en flytt av tjänstepension om återbetalningsskydd saknas.
Sammanfattningsvis
Hur stor pension behöver man då som pensionär? Det är nog bra att ha en plan avseende utgifter och att man anpassar sitt boende efter behov. Som regel är det svårare att låna som pensionär så det kan vara klokt att agera innan om möjlighet finns avseende boendet.
Vår plan som pensionärer är att ha en lagom stor lägenhet i Stockholm (gärna hyresrätt) och behålla vårt fritidsboende i Trosa som det känns nu. Utöver det så vill man gärna kunna unna sig resande utomlands och annat av livets goda. Vilken kompensationsgrad som behövs för detta är svårt att säga exakt förstås. Om man normalt sett sparar 10% av lönen så är en kompensationsgrad på 90% likvärdig då man förstås inte har samma behov av något långsiktigt sparande när man väl går i pension. Sen kan man fråga sig om man behöver 90% livet ut eller om behovet blir lägre när man uppnår en hög ålder (förhoppningsvis)? Att uppnå 90% är få förunnat men jobbar man lite extra samt har eget sparande så kan man nog komma närmare i alla fall.
Vilka är dina bästa pensionstips och vilken kompensationsgrad siktar du på?
Datakällor: Nordnet, Minpension.se
Bildkällor: Minpension.se
Aktier och fonder kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.
.png)
.png)
.png)
Global Future
