#uppesittarkväll februari 2023 - back on track?

Familjens fria kassaflöde ser att notera ATH i februari då min fru nyligen bytt jobb och nu får sin första utbetalning av den nya högre lönen och utöver det så dimper det ner en fin summa i elstöd. Så utrymmet för långsiktigt sparande är bättre än på länge så vad passar bättre än att investera i en aktie i samband med

#uppesittarkväll - back on track?

AI-genererad bild

Mitt fria aktiesparande återfinns i portföljen Global Liberty och i den så samlar jag kvalitetsbolag med goda tillväxtutsikter och meriterande är även utdelning. Ett av mina största innehav totalt sett borde väl platsa i en sådan portfölj? Det är dags att öka i

Mastercard

Det amerikanska megacap-bolaget Mastercard har i det närmaste ett duopol tillsammans med Visa när det gäller infrastrukturen för elektroniska betalningar globalt sett. Jag har valt Mastercard av dem bägge då bolaget har en större andel globala intäkter och förefaller vara någon mer innovativ jämfört med konkurrenten.

 

Hoppar vi in på marginaler så framgår det av bilden ovan att bolaget är en riktig kassako där nästan hälften av omsättningen resulterar i fritt kassaflöde. Detta används bland annat till stora återköp av aktier samt till en liten men stadigt stigande utdelning. Framåt väntas omsättningen växa med 10-15% årligen och på längre sikt ser det sannolikt även ljust ut då elektroniska betalningar har förhållandevis låg andel om man blickar utanför Sverige.

Värderingen är (enligt Quartr/S&P Global) på EV/EBITDA 23 FY2023 och en FCF Yield på 3,2% vilken ganska rimligt kan jag tycka och borde kunna ge en ok risk/reward för köp på dessa nivåer.

Vad tror du om Mastercard som investering och vad köper du denna månad?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza, Craiyon

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Airbnb - journey countinues?

Tänk dig en affärsidé där alla parter är vinnare och där potentiellt sett hela jordens befolkning utgör marknaden? Tänk sedan att affärsidén flyger och bolaget blir den dominerande aktören och bygger upp en stor konkurrensfördel i form av accelererande nätverkseffekter? Detta borde medföra att aktören inte behöver lägga så mycket på marknadsföring och att det fria kassaflödet närmast exploderar när breakeven passerats.

Airbnb - journey continues?

"Airbnb was born in 2007 when two Hosts welcomed three guests to their San Francisco home, and has since grown to over 4 million Hosts who have welcomed 1.4 billion guest arrivals in almost every country across the globe. Every day, Hosts offer unique stays and experiences that make it possible for guests to connect with communities in a more authentic way."- https://news.airbnb.com/about-us/

Airbnb förmedlar boende världen över och möjliggör prisvärt boende för resenären, extra inkomst för den boende samt någon sorts hållbarhet i form av effektivt resursutnyttjande i sammanhanget -> "win-win-win"? Vidare så är bolaget lönsamt och  förefaller vara "asset-light" (se nedan) vilken bidrar till fin skalbarhet och finfint kassaflöde.

Bolaget rapporterade nyligen sin Q4/FY2022 och siffrorna imponerar tycker jag. Det fria kassaflödet landade på $3.4B vilken ger en marginal på hela 40% relativt omsättningen.

EBIT har ökat mer än 4x under 2022 vilket visar sannolikt på väldigt stor skalbarhet/lönsamhet när det gäller affärsmodellen. Som synes så ökar kostnaderna också men väsentligt lägre jämfört med omsättningen. Enligt bolaget under senaste Conference Call (CC) så får bolaget mycket "gratis marknadsföring" via nöjda gäster/värdar så det medför minskat behov av stor del Sales & Marketing (S&M). Dock så flaggar bolaget för oförändrade vinstmarginaler för 2023 så fortsatt marginalexpension kan man nog inte räkna med i det korta perspektivet tänker jag.

Vad finns mer att gilla? Grundarna styr fortfarande skutan och insider-ägandet är på fina 30%. Vidare så förefaller företagskulturen vara god enligt Glassdoor vilket jag gillar att se. Bolaget minskade antal anställda under pandemin och nu förefaller de vara mer effektiva och snabbfotade som mer slimmade och på bolagets CC antyds att turbulensen i Tech-sektorn kan öppna möjligheter att locka duktiga utvecklare till bolaget.

Bolaget antyder under CC att de har nya spännande saker på gång, bland annat med inslag av AI för att bättre matcha gäster och hyresvärdar. Vidare så adderar de kringtjänster som exempelvis försäkringar vilket kan ge merförsäljning och än mer kassaflöde tänker jag.

Värderingen är på EV/EBITDA 22 för FY2023 (enligt data från Quartr/S&P Global) vilket är ganska rimligt kan jag tycka med tanke på konkurrensfördelar, det fina kassaflödet och framtidsutsikterna.  Bolaget guidar för ett starkt Q1 och förhoppningsvis håller medvinden i sig även för helåret. 

Balansräkningen är urstark och bolaget har en nettokassa på > $7.5B vilket kan användas till offensiva satsningar och/eller återköp.

Risker är nog närmast en stundande global lågkonjunktur men det kan kanske även indirekt gynna bolaget då resenärer väljer bort dyra hotell till förmån för Airbnb. Konkurrenter finns så det ska inte underskattas och det gäller att hålla koll på teknikutvecklingen avseende AI/ChatGPT så att bolagets erbjudande inte blir obsolet alternativt medför lägre marginaler.

Jag kan rekommendera att läsa mer om bolagets historia och hur de resonerade inför deras IPO https://news.airbnb.com/what-makes-airbnb-airbnb/

Bolaget har klättrat sakta i min Global Multi Strategy och jag funderar på att öka något givet att inte kursen rusar för mycket på Q4-rapporten.

Vad tror du om Airbnb?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Lorri Lang

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Perion? Period!

ChatGPT är den stora snackisen numera och visst har även jag blivit imponerad av tjänsten även om den är långt ifrån perfekt i många avseenden. Det som är spännande är att Microsoft har kastat in en mängd miljarder i projektet och ser ut att integrera tjänsten i sin sökmotor Bing inom kort. En del menar att detta är ett allvarligt hot mot Googles dominans inom sökningar (typ 92% andel) men jag tror nog att Google kommer att bjuda upp till dans när det gäller detta.

Bing har i dagsläget 3% av sökmarknaden och en av deras samarbetspartners sen många år tillbaka är ett Israeliskt techbolag vid namn

Perion Network

"Perion is a global technology innovator in the digital advertising ecosystem, providing brands and publishers with an opportunity to unlock lucrative growth opportunities. The company operates across the three main pillars of digital advertising – ad search, social media, and display/video/CTV, representing a potential market of more than $300B." - 

https://www.perion.com/company/about-us/

Det är svårt för en lekman som jag att bedöma bolagets teknikhöjd i sammanhanget och moat men kundlistan imponerar så bolagets positionering på marknaden förefaller vara god i dagsläget i alla fall.

Bolaget pratade om Bing och ChatGPT på sitt CC och de föreföll optimistiska kring detta men det är förstås inte öppet mål då det gäller att Microsoft ger Perion fortsatt förtroende framåt. Ett eventuellt minus är att nuvarande CEO Doron Gerstel (som är personen bakom bolagets turnaround och nuvarande strategi) lämnar över till Tal Jacobson, bolagets chef för "sök". Det som ändå kändes bra är att Tal har varit den som förhandlat avtal med Microsoft innan så han lär sannolikt förstå vikten av relationen även i sin nya roll plus att han rimligen är expert på allt som har med sök att göra.

Jag fick detta investeringsuppslag via en tweet av Nicklas "Investeraren" Andersson på Avanza men sedan visade det sig att jag ägde bolaget några månader i början av 2020 (ett tecken på att jag kanske omsätter lite för många bolag om jag inte minns alla). Jag sålde i värsta pandemifrossan på -45%, sannolikt pga av att jag trodde att annonsmarknaden skulle vara iskall under några år.

Bolaget rapporterade Q4:an nyligen och växte omsättningen drygt 30% FY2022 och vinst än mer. Vidare guidar bolaget för 14% tillväxt FY2023 och det är förhoppningsvis konservativt i sammanhanget. Vad får man då betala? Jo, EV/EBITDA på ca 7-8 för FY2023 vilket inte känns dyrt i min bok med tanke på "Bing-optionen" framåt. Bolagets balansräkning är urstark och de har en nettokassa på över $400M, dvs drygt 1/4-del av börsvärdet. FCF växte i takt med omsättningen så kassan fylls på fint över tid. Tittar man på bolagets mer långsiktiga mål så ligger det på en tillväxt-CAGR på 25% till och med 2025.

Jag har köpt lite före och efter rapporten och totalt sett utgör bolaget knappa 2% av min totala portfölj. Jag avser addera mer i takt med att jag lär känna bolaget lite mer och förhoppningsvis bygger på conviction över tiden. Business Ztrength 64 till så pass sansad värdering tycker jag borde medföra god risk/reward framåt givet att jag inte missat något uppenbart negativt.

Vad tror du om Perion?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Kvitta ISK-skatt mot räntekostnader - fördel jämfört med Kapitalförsäkring?

Detta inlägg syftar till att jämföra ISK och Kapitalförsäkring (KF) avseende om du har räntekostnader att deklarera och om den ena sparformen är bättre än den andra i detta avseende.

Anledningen till inlägget är att jag då och då stöter på missuppfattningar i frågan och dessa är så pass återkommande att det är dags fastställa vad som gäller (enligt min uppfattning, är 99% säker på min sak men utmanas gärna i frågan).

ännu ett inlägg om skatt?

ISK beskattas via deklarationen och KF via avdrag från försäkringskapitalet. I praktiken är beskattningen väldigt lika även om det finns små skillnader men de är närmast försumbara. Lite förenklat så beskattas kapital och insättningar med en schablonränta som utgörs av 30 % av statslåneräntan sista november + 1%-enhet.

Exempel 1 - inga räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 som i sin tur beskattas med 30%, dvs 12 000.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras direkt i försäkringen och den dras som en engångstransaktion eller delas upp per kvartal beroende på försäkringsbolag.

Så här långt ingen skillnad i skattebelopp men en fördel med ISK är att skatten debiteras året efter jämfört med KF vilket gör att du får mer kapital att förränta allt annat lika.

Exempel 2 - räntekostnader

Du har 1 000 000 på ett ISK respektive 1 000 000 på en KF. Statslåneräntan är 3%. Du har även ett bolån på 1 000 000 till en ränta på 4%.

Beskattning ISK: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som i praktiken debiteras via deklarationen som en kapitalinkomst på 40 000 men denna går att kvitta mot din ränteutgift på 40 000 (1 000 000 x 0,04) så netto blir det ingen skatt.

Beskattning KF: 1 000 000 x 0,3 x 0,04 = 12 000 kr i skatt som debiteras som exempel 1 ovan. I deklarationen så har du ett underskott av kapital på 40 000 kr så allt annat lika får du tillbaka 12 000 kr i skatteåterbäring (40 000 x 0,3).

Slutsats

Jag kan utifrån mina exempel ovan inte se någon skatteskillnad netto mellan ISK och KF när det gäller kvittning. [Edit 2023-02-11: Om du har räntekostnader som överstiger 100 000 så är det en klar fördel att ha schablonintäkter från ISK att kvitta mot]. Däremot så har ISK lite fördelar i sammanhanget då du får lite mer kapital att förränta och om man vill återinvestera skatteåterbäringen i en KF så räknas insättningen in i kommande skatteunderlag. Vidare så kan du kvitta nysparandet i ISK mot skatten vilket ger ett mindre skatteunderlag allt annat lika.

Sen finns det en mängd andra egenskaper som skiljer de olika sparformerna men de har jag beskrivit i otaliga andra blogginlägg :)

Hur tänker du kring ISK jämfört med KF?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Förändrad källskattshantering Avanza

För den som gillar bolag med utländskt säte och utdelningar så har det hänt en del förändringar hos nätmäklarna Avanza och Nordnet på sistone och i detta inlägg tänkte jag gå igenom hur källskatten kommer att hanteras hos Avanza från 2023 och tills vidare.

More Tax (refund)?

Den första förbättringen är återbetalningstiden som förkortas till mellan 3 till 15 månader om jag tolkar det hela rätt. Återbetalning av källskatt ska ske senast 31 mars ("februari/mars") året efter utdelningen. Det ger att en utdelning sista december betalas ut efter ca 3 månader och en första januari efter ca 15 månader.

När det gäller andelen återbetalning så får du tillbaka hela skatten för följande länder givet att "normal" skattesats för landet har dragits (avvikelse kan ske i vissa fall för exempelvis USA och Kanada).

USA 15% källskatt

Kanada 15%

Finland 35%

Danmark 27%

Norge 25%

Tyskland 26%

Frankrike 26%

Nederländerna 15%

Sen följer ett gäng andra länder där du erhållit ca 75-95% av utdelningen när skatten är återbetald, se information hos Avanza.

Jag ska försöka analysera skillnader jämfört med Nordnets hantering men spontant är det trevligt att Avanza betalar tillbaka fullt för Danmark, Norge, Tyskland och Frankrike jämfört med Nordnet som tar ca 2% av utdelningen för den administrativa kostnaden att driva in skatten. En fördel hos Nordnet är att de återbetalar inom 30-60 dagar så skillnaden netto om man räknar in förlorad avkastning kanske inte blir jättestor (detta ska jag förstås räkna på mer noga).

Något som är oklart med Avanzas hantering i skrivande stund är hur länder som inte finns med på deras lista hanteras. Närmast för min del är TSMC från Taiwan där 21% källskatt dras. Uppdaterar texten när detta är klarlagt.

Vad tror du om Avanzas nya metod för återföring av källskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza, James Watson

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Global Multi Strategy Årsresultat 2022

2022 har varit ett svårt börsår tycker jag då ökad inflation och räntor har slagit hårt mot tillväxtbolags värderingsmultiplar. Lägger man sedan till sjunkande tillväxt så är dubbelsmällar mer regel än undantag och dessa faktorer har även drabbat Global Multi Strategi som avslutade 2022 på -24,1%.

Under året så noterade jag min sämsta aktieaffär någonsin än så länge i form av amerikanska Upstart. På totalen så har årsresultatet drabbats av ca 5 procentenheter till följd av detta men även med hänsyn tagit till det så är årsresultatet ingen höjdare oavsett. 

Positiva bidragsgivare har varit solenergibolagen Enphase och SolarEdge i kombination med stabila hälsobolag som Novo Nordisk och Regeneron.

Utav de fonder jag tävlar mot så lyckades jag endast slå Tin Ny Teknik i år. Bästa fond blev C Healthcare Select som nu har fin historik oavsett mätperiod. Bland globalfonderna har PriorNilsson Smart Global gått upp i täten vilket är intressant tycker jag.

Minst dåliga portfölj för min del har varit Global Quality som slutade på -18,7%. Sämst för andra året i rad blev Global Future, detta år slutade på -36,5%. På längre sikt är prestationen fortfarande konkurrenskraftig men under mitt mål på 15% CAGR.

Zoomar jag ut och jämför 5 års CAGR för Global Multi Strategy så är det väldigt jämnt och det är dags för mig att skärpa mig nu om det ska vara någon vits med egen förvaltning resultatmässigt. Jag är inte beredd att kasta in handduken än men utvärderar ett år i taget oavsett.

Portföljen vid årsskiftet

47 innehav kanske är i överkant men ändå i linje med mina strategier om tematisk tillväxt och kvalitetsbolag. Jag har under året viktat upp goda balansräkningar och kassaflöden och ser ingen anledning att prioritera annorlunda inför 2023.

Att jag underpresterat globalt index kan delvis förklaras på undervikt dollar med nära 10 procentenheter men tycker ändå att nuvarande allokering känns rationell inför 2023.

Sett till tema och sektorer så ligger jag närmast till hand att bibehålla/öka andelen hälsovård. Även andelen förnybar energi kan jag tänka mig att öka upp givet rimliga värderingar.

När det gäller bolagsstorlekar så tror/hoppas på revansch för småbolag under 2023 och jag önskar kunna öka andelen mindre bolag när tillfälle ges.

2023?

Det är svårt att sia om börsen i stort på kort sikt och 2023 är inget undantag. Det blir spännande att se hur bolagen guidar för helåret, gissar att det kommer bli åt det försiktigare hållet.

Jag har ca 4% kassa i skrivande stund, främst i Global Future. För se hur och när jag sätter sprätt på den. Sentimentet för offensiv tillväxt känns inte så starkt inför 2023 så jag är lite skotträdd för den typen av bolag för närvarande.

Global Quality utgör stommen för Global Multi Strategy och dess kvalitetsbolag hoppas jag kan prestera relativt väl framåt.

Mitt fria sparande i form av Global Liberty har numera fokus på stabila kassaflöden och jag hoppas kunna spara en regelbunden slant under året.

Hur har du presterat 2022 och hur tänker du inför 2023?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Retro- /introspective 2022

Det så kallade 2022 är snart över och jag tänkte reflektera över året utifrån mitt personliga perspektiv.

Krig och ekonomisk oro kan väl sammanfatta året på ett övergripande sätt. Utöver detta så är det trist att liberala tankar och idéer i än större utsträckning överskuggas av trångsynthet, intolerans och repression som jag uppfattar det. Men på det personliga planet har det varit bra i alla fall.

I min yrkesroll har jag haft över 1 300 konsumentkontakter under året vilka har varit väldigt givande för mig och förhoppningsvis till stor hjälp för konsumenterna. Medialt för min del har det kanske varit lite mer sparsamt avseende tidningsartiklar men ändå ganska bra genomslag på poddsidan. Du hittar poddavsnitt där jag medverkat på min om-sida. På tekniksidan så är jag riktigt nöjd över att under året ha designat och varit med att tagit fram ett systemstöd för poängsättning av försäkringsprodukter tillsammans med vår externa webbutvecklare. Vi lyckades ro projektet i hamn inom budget och preliminärt ser det ut som målen kommer att uppfyllas dessutom vilket inte alltid är givet i IT-sammanhang.

Familjens ekonomi har än så länge klarat den ekonomiska motvinden ganska ok. Främst är det elräkningarna som har skjutit i höjden men det har jag delvis parerat med timprisavtal och trimmad underhållsvärme av Trosahuset. Vi lyckades även binda bolåneräntorna på anständiga nivåer innan riksbanken gick loss med räntevapnet. Dock så löper dessa lån ut under nästa år och då jag gissar att nya riksbankschefen inte är någon duva precis så lär det bli kännbart i plånboken när det väl händer.

Att jag numera jobbar hemifrån två dagar i veckan möjliggör att vår hund Freya inte behöver hunddagis längre så där sparar vi 4 000 kr per månad rakt av (hon är hos svärföräldrarna tre dagar per vecka). Vidare så har vi inget behov av livförsäkring på henne längre så där sparar vi en hundralapp i månaden. I övrigt så håller jag på att byta ut övervakningslarmet i Trosa mot ett utan månadskostnad så även där finns ett par hundralappar att spara. 

Familjens samling av streamingtjänster finns kvar tills vidare men dessa är lätta att avsluta om det skulle behövas. Värdet av streamingtjänsterna är dock mycket högt tycker jag och med två boenden är det riktigt bra att kunna ha tillgång till tjänsterna oavsett plats. Vår portabla Kilburn II (se bild ovan) har gått varm under året såväl som Spotify-kontot. Vårt mobila bredband i Trosa kostar 69 kr per månad med fri surf vilket ger otroligt bang-for-the-buck tycker jag.

På inkomstsidan ser det glädjande nog väldigt ljust ut för närvarande. Jag har en anständig lön och får en hyfsad skattesänkning från årsskiftet. Dottern jobbar extra inom handel utöver gymnasiestudierna och drar in en rejäl slant varje månad varav hon nu har sin egen fristående ekonomi i stor utsträckning. Men mest glädjande under 2022 är att min fru har nu fått ett nytt jobb inom sitt specialkompetensområde vilket blir utmanande för henne men sannolikt väldigt kul och stimulerande. En bonus i sammanhanget är högre lön vilken sammantaget ger goda utsikter för 2023 avseende familjens inkomster totalt sett.

Vi har under året bott in oss i Årstalägenheten såväl som i Trosahuset. Det är inga större problem att fylla ut fritiden med dubbla boenden och att jobba i trädgården såväl som med vedhantering är livskvalitet tycker jag. Det är förstås kostsamt med två ställen men helt klart värt det som det känns nu i alla fall.

Börsåret för min del har inte varit speciellt muntert i skrivande stund men jag återkommer med årsresultat och utsikter för 2023 på andra sidan årsskiftet.

Mitt bloggande är inte så frekvent som förr i tiden men några inlägg under året har det blivit i alla fall.

Dessa tre inlägg tycker jag är de mest läsvärda för i år:

Investeringsstrategier och metoder

El(ände) - analys av timpris vs rörligt pris

Förändrad källskattshantering Nordnet

Stort tack för detta år alla läsare, följare, lyssnare och tittare - ha ett härligt

Gott Nytt År!

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Året 2022 har präglats av krig, elände och börsfrossa men då året närmar sig slutet så är det i alla fall dags för en nionde upplaga av:

foto: Fru Thelenius

Årskrönika 2022

Som traditionen bjuder så handlar detta årliga inlägg om på mina högst subjektiva och personliga åsikter kring årets utmärkelser och bedrifter i olika aktierelaterade kategorier. Tidigare års krönikor hittar du här.

Årets aktie

Vilken av mina 47 aktier i skrivande stund har presterat bäst i år? 

Då endast en handfull av mina bolag ligger på plus för i år så är antal kandidater begränsat tyvärr. Bronsplatsen kniper Regeneron på blygsamma ca +10% och silvret går till Novo Nordisk med fina +25%.

Då året har präglats av energikris (utöver annat elände) så är det kanske föga förvånande att årets vinnare återfinns inom förnybar energi, Enphase Energy är klar etta med +65%! Bolaget växer så det knakar inom sin genre solenergi och har haft fortsatt höga och näsblodsframkallande värderingsmultiplar. Jag har skalat ner lite löpande under året då jag inte är bekväm med värderingen och är lite skotträdd efter tillväxtaktiers multipelkontraktion 2022.

Tidigare års vinnare

2021 Nvidia

2020 Sea

2019 Fortnox

2018 Swedencare

2017 Activision Blizzard

2016 Boston Pizza

2015 Fingerprint

Årets podd

Jag plöjer många timmar podd varje veckan och jag har i år breddat mig till andra genres än rena aktiepoddar i form av politik via Radiokorrespondenterna Ryssland, Konflikt, The Usual Suspects och eminenta Loungepodden.

Men en stor andel av mitt lyssnande är fortfarande relaterat till börsen och årets vinnare är en nykomling som i huvudsak handlar om rena aktiecase: Aktiesnack

Peter "Matematikern" Westberg och Magnus Skog levererar bra aktieinnehåll utan krusiduller vilket jag uppskattar. Jag har länge varit intresserad av att investera i AirBnB och Matematikerns pitch i podden var spot on vilket resulterade i en stek för min del till slut (har gått sådär i skrivande stund).

Tidigare års vinnare

2021 FollowTheMoney

2020 Affärsvärlden magasin

2019 Placerapodden

2018 Market Makers

2017 Kvalitetsaktiepodden

2016 Prata Pengar

2015 Kapitalet (hette Fondpodden på den tiden)

2014 Sparpodden

Årets kommentator

Jag bloggar sparsamt numera men glädjande är att ni läsare fortsätter att kommentera inläggen vilket är väldigt värdefullt för mig och andra läsare.

Årets kommentator syftar delvis till att premiera frekvent och konstruktivt kommenterande och årets kommentator lyckades bäst i år enligt mig:

Northernlightsinvestment

Tidigare års vinnare

2021 Annett S

2020 Daniel Dineff

2019 Jacke77

2018 Utlandsutdelaren

2017 Investera-pengar

2016 Lars

Årets inspiratör

Jag gillar att inspirera via bloggen och andra mediala sammanhang såväl som att själv inspireras av personer i mitt mediaflöde.

Årets inspiratör är en väldigt skicklig journalist som vann årets podd 2020 (se ovan) och nu poddar än mer frekvent med än större förtjänster enligt mig:

Helene Rothstein

Helene lyckas i sina intervjuer utöver det vanliga att få in även vassa och raka frågor men alltid med eftertanke och empati på ett förtjänstfullt sätt.

Tidigare års vinnare

2021 Louise Samet

2020 Jonas Bernhardsson

2019 Ara Mustafa

2018 Elin Agorelius

2017 Anna Svahn

Årets twittrare

Vart Twitter tar vägen nu när Elon Musk styr skutan är svårt att säga men i skrivande stund så är det fortfarande en intressant och bra plattform i investeringssammanhang åtminstone.

En person som twittrar regelbundet på ett förtjänstfullt sätt och inte räds för att stå upp för sina åsikter trots den mängden troll som plattformen tyvärr huserar är:

Misswee

Humor, sarkasm och sanningar utöver fina bilder blandas bra och förgyller twitterflödet tycker jag.

Tidigare års vinnare

2021 HankSweden

2020 Fabian Franzén

2019 Professor Kalkyl

2018 Erik Hansén

2017 Alexander Eliasson

2016 Adnan Chian

Årets bloggare

Vi är några tappra som fortsätter att blogga på ett traditionellt sätt och i och med Elon Musks köp av Twitter så har det slagit mig att det är ganska skönt att vila på en plattform som man på många sätt rår över själv (snälla Alphabet, lägg inte ner Blogger!).

Årets bloggare hör till den skaran knivar som är vassast i lådan:

Henning "Investerarfysikern" Hammar

Henning (utöver att vara en sympatisk och trevlig person de gånger vi träffats) är mycket duktig på att blogga och ofta utifrån vetenskapliga grunder vilket är relativt sällsynt i investeringssammanhang. Även om jag vill tro och hoppas att jag slår index över tid så borde jag nog lyssna på sådana som Henning och gå över till passiv förvaltning till en låg kostnad.

Tidigare års vinnare

2021 Spartacus Invest

2020 Jonas "På kort sikt" Dahlqvist

2019 Cristofer "Sofokles" Andersson

2018 Gustavs aktieblogg

2017 Långsiktig Investering

2016 Framtidsinvesteringen

2015 Gottodix

2014 George "4020" Bol

---

Det återstår knappt två veckor av året och jag återkommer nästa vecka med mina personliga tankar och erfarenheter från 2022. Tills dess så önskar jag alla läsare och resten av världen (utom diverse despoter, ingen nämnd ingen glömd) en riktigt

God Jul!

ps. vilka är dina vinnare 2022?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skatten för ISK och Kapitalförsäkringar för 2023 fastställd!

Statslåneräntan sista november 2022 är i skrivande stund fastställd till 1,94 % och det innebär en schablonbeskattning av Investeringsparkonto ISK och Kapitalförsäkring KF på 0,882 % för beskattningsåret 2023.

Som synes ovan så blir det den högsta schablonbeskattningen sen den infördes i samband med lanseringen av ISK.

Tumregeln är att om du lyckas med att avkasta mer än statslåneränta + 1%-enhet så är det som regel lönt att spara i ISK/KF utöver det bekväma att slippa deklarera transaktioner. Så för 2023 så ska du med andra ord avkasta mer än 2,94 %.

Eventuell så införs skatterabatt för ISK denna mandatperiod men givet ekonomiska läget så tror jag att det blir tidigast 2024.

Vilken spar-/kontoform kommer du att spara i 2023 och framåt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata, Riksgälden
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Never Say Never Again - Return of Dividend (Kings)!?

Jag brukar ha som devis att aldrig säga aldrig, det vill säga att vara öppen för att ny information eller annat kan få mig att ändra åsikt. Det är generellt sett dumt att låsa sig vid olika tankar och föreställningar och att vara öppen för förändringar och ha förmåga att anpassa sig brukar löna sig över tid sannolikt.

Under pandemipaniken på börsen vintern 2020 så lärde jag mig att utdelningar i sig inte utgjorde någon kudde på nedsidan. Nu i backspegeln så var det sannolikt en kombo av skuldsättning, rädsla för indragna utdelningar samt påverkan från lock-downs som fick investerare att sälja av utdelningsbolag i lika hög utsträckning som andra typer av bolag.

Förra året så sålde jag av det mesta av mitt privata aktiesparande som jag hade i portföljen Global Liberty för att finansiera mina bostadsaffärer och samtidigt styrde jag om nettosparandet till sparkonto för att öka kontantbufferten då två boenden kräver större marginaler för oförutsedda utgifter såväl som för förbättringsåtgärder.

Nu håller vi på att trimma utgifter i hushållet så att kassaflödet förbättras inför kommande elräkningar och ökade räntekostnader bland annat. Detta trimmande kan förhoppningsvis även medföra att det finns utrymme för att börja nettospara i aktieportföljen Global Liberty igen. Jag har funderat lite över detta och kommit fram till att jag vill ha vettiga bolag men kanske inte mina mest offensiva tillväxtcase som har relativt hög värdering fortfarande. Så bolag med stark balansräkning, goda tillväxtutsikter samt bra kassaflöden har prioritet. Hörde jag utdelning? Japp, utdelning är meriterande men inget måstekrav och direktavkastningen fortsatt är av sekundär betydelse.

Never Say Never Again - Return of Dividend (Kings)!?

Hörde jag månadsutdelning? :)

Portföljen Global Liberty är nu lite lätt omstuvad och direktavkastar i skrivande stund drygt 2,3%. Den nivån räcker till schablonskatten som lär landa på runt 1% för 2023 samt en liten slant blir över som kan återinvesteras tillsammans med nysparande. Välkommet i sammanhanget är Nordnets nya hantering av källskatten som gör att mer kan återinvesteras löpande från utländska innehav än annars.

Värt att notera är att Global Liberty är en mycket liten del av min Global Multi Strategy och min huvudstrategi är fortsatt tillväxtinvestering. De 10 innehav ovan är en mix av olika tema och jag tror att de som grupp kan klara sig relativt väl i kommande lågkonjunktur (återstår att se).

SQM och Games Workshop sticker ut avseende direktavkastning men i övrigt så är det sansade siffror tycker jag. Bolagens värderingar varierar men är sammantaget ganska "fair" givet tillväxtutsikter och goda balansräkningar.

Så sammanfattningsvis så har jag en "utdelningsportfölj" igen men på kanske något andra grunder än sist det begav sig.

Vad tror du om "utdelningsportföljen" Global Liberty?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Förändrad källskattshantering Nordnet

Om du har aktier vars bolags huvudsäte är utomlands så utgår det som regel källskatt på bolagets utdelningar. Skattesatsen varierar men för exempelvis amerikanska bolag så dras 15%. Om du har utdelande utländska bolag i en Kapitalförsäkring, Tjänstepension eller Privat pensionsförsäkring så brukar försäkringsbolaget återföra hela eller delar av källskatten efter vanligtvis 3 år. 

"Bäst i klassen" avseende tid för återföring har Nordea varit som återfört delar av källskatten redan efter 6 veckor. "Bäst i klassen" avseende full återbetalning har varit Nordnet som än så länge alltid återfört 100% efter 3 år. 

Men igår aviserade Nordnet en spännande ändring, nämligen återföring inom 8 veckor vilket är i paritet med Nordea. En försämring dock är att inte 100% kommer att återbetalas för vissa länder då en schablonsiffra för respektive land kommer att tillämpas istället som jag förstår det. Nordnet anger att de kommer att anlita en skattespecialist som kommer att jaga in skatten och kostnaden för specialisten dras av från det skattebelopp som denne jagat rätt på. 

Som ett preliminärt exempel anges 94% återföring för Norska bolag där 25% källskatt dras på utdelningarna. Det återstår att se vilka schabloner som kommer att tillämpas men redan klart tycks vara att 15% källskatt kommer att ge 100% återbetalning oavsett.

Tax (refund)?

Blir det bättre eller sämre?

Vi tar en norsk utdelning som exempel:

Nuvarande metod

Källskatt k

Genomsnittlig förväntad avkastning 8% (kan diskuteras förstås)

100% återbetalning efter 3 år

k * 1,08^3 = 26% förlorad avkastning på 3 år

Ny metod

Källskatt k

Genomsnittlig avkastning 8%

94% återbetalning efter 2 månader

0,94k * 1,08^2,83 = 17% avkastning på källskatt k efter 3 år

Så om du exempelvis får 1 000 kr i norsk utdelning så dras en källskatt på 250 kr. Efter 3 år får du 250 kr tillbaka enligt den nuvarande metoden. Med den nya metoden så får du tillbaka 235 kr efter 2 månader (94% av 250) och efter 3 år har det förräntats till 292 kr (235 * 1,08^2,83) vilket är en klar förbättring. Ska man dock var extra grinig men helt korrekt så ska schablonskatt dras ifrån vilket med dagens ränta blir ca 1% årlig skatt. Så justerat för detta blir det 285 kr (235 * 1,07^2,83) vilket fortfarande är en förbättring. Räknar man baklänges (250 / 1,07^2,83) så blir breakeven 206 kr i återbetalning vilket motsvarar 83% av källskatten. Återstår att se hur tabellen för schablonbelopp blir men gissningsvis är Schweiz sämst i klassen med 35% källskatt vilket blir spännande och se vad det landar på.

Den nya metoden med snabbare men lägre återföring tycks i de flesta fall vara fördelaktig givet att du avkastar hyfsat över tid. Oavsett metod så återstår problematiken med Nordnets hantering av courtageklasser där du har svårt att kombinera stora och och små köp av aktier till vettiga villkor. Det mest konsumentvänliga vore att "Best execution" tillämpades vid varje köp och courtaget avgjordes av affärens storlek vid varje givet tillfälle så som Nordea och Degiro har det sen många år tillbaka.

Vad tror du om Nordnets nya metod för återföring av källskatt?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Vilken är din sämsta investering och vad har du lärt dig av den?

Denna eminenta fråga brukar podden MarketMakers ställa till sina gäster och jag fick den själv för några år sedan när jag var med i podden. Tror att jag svarade att min investering i Ericsson ca 2001 var min sämsta investering och som sved rejält under min dåvarande ekonomiska situation.

Men nu har jag ett nytt svar på frågan ovan:

Upstart! Don't Look Back In Anger?

Grafen ovan visar mina köp (blåa) och mitt sälj (röd) och det är ingen vacker syn. En liten röd plupp skulle kunna läggas till per idag då jag sålde min sista bevakningspost då jag efter gårdagens kvartalsrapport helt tappade hoppet om caset.

Relativt sett så uppgår totala förlusten till nära 90% och i absoluta tal är det över 100 000+ kr vilket förstås svider i mina tjänstepensioner i form av Global Future och Global Quality.

Hur kunde det gå så här?

Min bedömning av Upstart var att de var ett snabbväxande och lönsamt bolag med en fräsch AI-modell kring kreditprövning som skulle kunna utklassa traditionella modeller. Vidare så fanns det "ingen kreditrisk" då bolaget "endast förmedlade lån" som det då hette. Givet detta så tyckte jag att det var rationellt att öka på dippar då bolaget såg bra ut på siffrorna och ledningen var positiv framåt, i synnerhet kring den nya satsningen på billån som är en enorm marknad i USA.

Marknaden höll inte med mig, blankarna frodades och kursen pressades. Bolaget rapporterade en enligt mig en fin Q4:a och annonserade återköp utöver ganska offensiv guidning för helåret 2022. Vad var haken? En risk som jag var medveten om var att AI-modellen inte var prövad i en lågkonjunktur men någon sådan var väl inte på gång? Vidare så fanns det schemalagda insider-sälj som var relativt stora men det är nära på standard i denna typ av bolag?

Kursen fortsatte att vandra söderut och Q1:an kom till slut och slog ner som en bomb (för mig)! Nu fanns det stora lån på balansräkningen då marknaden för krediter försämrats i takt med en hökaktigare räntepolitik och det visade sig att billånen fortfarande var i något sorts "experimentstadium". Case disrupted! Jag sålde nästan allt då detta var inte det jag investerat i. En riktigt tung förlust men utsikterna framåt såg inte goda ut givet den nya informationen. Jag behöll en bevakningspost då jag ändå tänkte att själva kreditprövningsmodellen ändå måste ha något värde i slutändan?

Snabbspolning till Q3:an per igår och alla nyckeltal pekar åt fel håll enligt mig. Balansräkningen sväller med lån utan säkerhet och det negativa kassaflödet är påtagligt. Möjligen kanske bolagets "styckvärde" är större än marknadsvärdet men varför har då ingen större aktör köpt upp bolaget i detta skede? Jag säljer den sista skvätten då jag inte tror det blir bättre 2023 för bolaget och det är nog inte värt att följa detta vidare oavsett.

Vad kunde jag gjort bättre?

För ett så pass nytt bolag som Upstart så är nog inte en större portföljallokering lämplig tills ledningen och affärsmodellen bevisats över flera år. Hade jag haft en mindre position så hade förlusten blivit mindre förstås. Jag kan inte se att påtagliga fundamentala varningstecken fanns givet ledningens kommunikation men är andelen blankat högt och kursen nedpressad kanske man ska avvakta oavsett även om det frestar att få vara med om en short-squeeze på uppsidan så småningom.

Är jag bitter?

Nope! Som "tur" är gillar jag att jobba och siktar inte på att chilla i förtid, så några månaders extra arbete ser jag inte som något problem i sammanhanget. Skulle jag dock upprepa liknande misstag i större utsträckning framöver så blir det inte så kul förstås oavsett.

Mina strategier behöver löpande ses över och anpassas och caset Upstart är förhoppningsvis en bra lärdom i sammanhanget.

Vilken är din sämsta investering och vad har du lärt dig av den? (edit 2022-11-10 07:08) 

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

Skattefritt upp till 300 000 på ISK?

Det så kallade Tidöavtalet innehöll ett förslag som föll mig i smaken (det övriga innehållet har jag inte satt mig in i men gissar att inslagen av liberalism och humanism är begränsade med tanke på mandatfördelningen):

"Sänkt skatt på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kr i ISK görs skattefri."

Detta förslag är i linje med vad jag själv varit inne på tidigare och jag tycker att det är bra, speciellt för småsparare.

Vad innebär det då?

• Möjligt att spara skattefritt till låg risk upp till 300 000
• Ger riktigt bra förutsättningar för buffertsparande

Exakt hur detta ska implementeras återstår att se, jag gissar att det inte kommer att kunna landa en proposition denna höst då det finns saker att beakta:

• Hur blir det med Kapitalförsäkring (KF)? Gissar att den inte kommer att omfattas och inte påverka beräkningen av 300 000. Det skulle kunna innebära kortsiktigt lågrisksparande på ISK och högrisksparande på KF alternativt liknande uppdelning på flera ISK-konton.
• Vad händer med vanliga sparkonton? Om en bank erbjuder bra sparränta (lär dock inte ske i närtid) för likvidkontot på ett ISK så skulle det kunna innebära att du slipper 30% skatt på räntan. Tänk att få riktigt bra ränta på din ISK-"kassa", vi får se vilken aktör som blir först med detta.
• Så länge du håller dig under 300 000 så kan du göra uttag och insättningar utan beskattning sannolikt. Dock är nog tanken att ISK ska vara mer för långsiktigt sparande så kanske det blir någon begränsning i detta avseende.

Vad tycker du om förslaget?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring sparande, investeringar och enskilda innehav men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation om enskilda aktier eller investeringsstrategier.

Datakällor: Nordnet, Google Finance, Bloomberg, 4-traders, Avanza, Yahoo Finance, Börsdata
Bildkällor: Nordnet, Shareville, z2036, Avanza

Finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte får tillbaka de pengar du investerar. Innan du investerar i en aktie bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer

El(ände): Analys av timpris vs. rörligt elpris

På förekommen anledning är elenergi ett hett ämne och som relativt nybliven husägare så har jag blivit smått besatt av optimering av elförbrukning såväl som elpriser. Vi har (tyvärr med facit i hand) ett rörligt elpris idag men jag har klurat ett tag på om det är lönt att byta till timpris. I dagarna fick jag tummen ur och har backtestat vår elförbrukning i huset senaste 12 månaderna mot timpriser samt fakturerade rörliga priser och resultatet blev...

...vi tar det steg för steg först

Datainsamling

Datainsamling för timpriser har skett via JSON-api från Vattenfall (länken fick jag via Twitter). JSON-filer är ganska enkla att importera till Excel, så det är i allas vårt favoritverktyg som jag beräknat och analyserat all data.

Vårt hus timförbrukning har jag hämtad via elnätsleverantören (även det Vattenfall) och det gick att spara två månader i taget till Excel.

När väl alla data är på plats i Excel är det enkelt att beräkna summa, medelvärde samt gruppera dessa på olika intressanta sätt.

Resultat

De rörliga elpriserna nedan är från mina fakturor från Vattenfall och är exklusive påslag, skatter och fan och hans moster. Timpriserna är också från Vattenfall (via api enligt ovan som sagt) och torde vara utan påslag de med.

Timpriset ovan är beräknat som oviktat medelvärde, det vill säga varje timme väger lika mycket per dag och månad. Det rörliga priser lär vara viktat enligt någon sorts förbrukningsschablon och det resulterar i att timpris i snitt över hela perioden är ca 6,5% lägre. Så redan här förefaller det som oddsen är ganska goda för lägre pris med timprisavtal.

Beräknar jag sen utifrån husets faktiska förbrukningsdata timme för timme under tolvmånadersperioden så landar timpris 7,3% lägre jämfört med det rörliga, så vårt nuvarande förbrukningsmönster tycks även det tala för timpris.

Nästa steg är att bryta ner timpriset per vecka för att se om det skiljer sig åt och om det skulle löna sig att styra förbrukning till vissa veckodagar

Generellt över hela 12-månadersperioden så tycks timpriserna sjunka mot slutet av veckan. Detta borde innebära fördel med timpris för oss som nyttjar vårt hus i huvudsak under helgerna tänker jag och det kanske delvis förklarar resultatet ovan från vårt förbrukningsdata.

Nästa steg...beräkna pris per timme för att se hur priserna varierar över dagen i genomsnitt

Kanske inte så förvånande resultat men det klart lägre genomsnittspris relativt sett för sena kvällar och nätter.

Hur ser det ut enbart för september 2022? Rykten gör gällande att det har blivit dyrare även nattetid på senare tid.

Som synes har priserna stigit i absoluta tal även nattetid men den relativa fördelningen per timme ser ut att vara ganska likartad som snittpriserna ovan, varav jag drar slutsats om att det är sannolikt lönsamt att flytta förbrukning till sen kväll och natt om möjligt.

Hur ser då vårt förbrukningsmönster ut sett per timme?

Faktiskt inte så dum fördelning då förbrukningen är ganska jämn över dygnet men det innebär kanske tyvärr att optimeringspotentialen inte är så jättestor heller. Återkommer längre ner vad det är bakom förbrukningen ovan och vår förbrukningsstrategi framåt.

Vår elförbrukning i huset

Vår totala årsförbrukning rullande tolv månader är på ca 10 155 kWh. Större delen är av kategori "lyx/okynnes" i form av pool och spabad. Fördelningen per år är ungefär så här:

• Uppvärmning (luftvärmepump+elradiatorer) ca 3 000 kWh
• Spabad ca 3 000 kWh (ca 125 kr per person och bad vid frekvent nyttjande samt vid nuvarande priser!)
• Pool (värme+pump) ca 2 500 kWh
• Övrigt (VVB+kyl/frys+belysning+avfuktare m.m.) ca 1 655 kWh

Spabadets förbrukning är svår att styra då den är konstruerad för att vara igång året om och cirkulerar regelbundet för att hålla vattnet och rörledningarna fräscha utöver att hålla vattnet vid 35-38 grader.

Poolen är igång maj - september och är uppvärmd juni-augusti beroende på väderutsikter. Pumpen för cirkulation går halva dygnet maj och september för att hålla vattnet fräscht, i övrigt hela dygnet. För poolen så kan jag styra förbrukningen till viss del och att köra pumpen och värmen timmar där priset är lägre känns rationellt, så där skulle vi kunna spara lite till på att gå över till timpris.

Uppvärmningen har vi igång ungefär november - mars beroende på utomhustemperatur och merparten av värmen alstras via luftvärmepumpen (utöver vedeldning i kamin). Värmepumpen kan vi styra både på temperatur och tid så den skulle också kunna schemaläggas att mestadels gå på kvällen och natten de dagar vi inte är i huset. Så även här finns sannolik besparing via timpris.

Övrig förbrukning kan jag inte styra över i någon större utsträckning, möjligen skulle jag kunna schemalägga avfuktaren i vår källare så att den bara kan gå på kvällen och natten men det ger nog inte så stort resultat i sammanhanget då vi har en med relativt låg effekt.

Övervakning av husets klimat

Vid optimering av underhållsvärme så måste man även ta husets bästa i beaktande och ställa mot energibesparingar. För att ha hängslen och livrem i sammanhanget så har jag införskaffat en väderstation Netatmo som möjliggör distansbevakning via webben eller app.

Övervakningen sker med hjälp av husets mobila bredband och det finns möjlighet att ställa in larmnotiser om vissa värden når viss nivå. Jag har mätmoduler för kök/vardagsrum, utomhus samt för källaren. Systemet är lätt att utöka med flera sensorer om behov finns. Jag tycker att systemet bidrar till en klart bättre koll på husets klimat när vi inte är på plats och främsta förtjänsten lär bli under vintersäsongen tänker jag.

Vi har även ett annat system som heter YOYOPower som kan användas för temperaturövervakning och styrning av luftvärmepumpen och en radiator. Dessa styrs rent tekniskt via app/SMS och då vi använder kontantkort i mottagarenheten så kostar varje kommando några tiotals ören.

Det kanske kan tyckas vara onödigt att ha två övervakningssystem men YOYOPower använder vi i huvudsak för att styra värmen helt enkelt. Det är väldigt smidigt att höja temperaturen på distans några timmar innan ankomst så att temperaturen är mer komfortabel när man väl är framme vid huset. 

Summering

Sett till vår relativt låga förbrukning så kan det tyckas vara snudd på överkurs att göra denna räkneövning och se om timpriser är lönsamt eller ej. Men med rådande elpriser så förefaller det som att det finns minst 1-2 tusenlappar att spara per år och eventuellt mer än så framöver beroende på hur elmarknaden utvecklas.

Att gå över till timpriser tycks för vår del löna sig oavsett om vi ändrar beteende och förbrukning. Min gissning är att timpriser kommer att bli standard i framtiden oavsett så kanske är det lika bra att gå över redan nu?

Något man bör observera i sammanhanget är när man väl byter till timpris är det inte säkert att man kan byta tillbaka till rörligt pris. Detta är upp till elnätsbolaget att bestämma förefaller det som.

För hus som nyttjas i huvudsak på helger så lär timpris löna sig för de flesta tror jag utifrån det data jag kikat på ovan. Dock är det som alltid att historiskt prismönster i ingen garanti för att det blir lika i framtiden.

Vad väljer du framåt, rörligt- eller timpris?

Detta inlägg är skrivet med syfte om att vara transparent och öppen med mina tankar kring elavtal och förbrukning men ska inte ses som någon form av rådgivning eller rekommendation.

Datakällor: Vattenfall

Elpriser kan både öka och minska i värde. Det finns en risk att du inte kan byta tillbaka till rörligt pris om du önskar så. Innan du byter elavtal bör du själv läsa på fakta och bilda dig en egen uppfattning.

Läs mer